Sammanträdesprotokoll 1 (53)

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll 1 (53) Plats och tid Ovalen, Stadshuset kl. 13:00-17:15 ande Se sida 2 Övriga deltagare Se sida 2 Utses att justera Anna Bogren Dalberg Justeringens plats och tid Kommunledningskontoret, Stadshuset, kl. 16:00 Paragrafer Sekreterare Maria Wiksten Ordförande Peter Roslund Justerande Anna Bogren Dahlberg Organ Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsen Anslags uppsättande Anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret, Stadshuset Underskrift/anslaget av Maria Wiksten Page 1 of 53

2 Sammanträdesprotokoll 2 (53) ande Peter Roslund (S) (ordförande) Helena Stenberg (S) Brith Fäldt (V) Stefan Askenryd (S) Anna Bogren Dalberg (S) Jonas Vikström (S), tjänstgörande ersättare Lars U Granberg (S) Lars-Olof Pettersson (S) Catrin Gisslin (MP) 99, 109, 110, 114 Håkan Johansson (M) Lage Hortlund (M) Johnny Åström (NS) Marika Risberg (C), tjänstgörande ersättare Helén Lindbäck (KD) Majvor Sjölund (C) Charlotte Elworth (M) adjungerande ledamot 88-91, 99, , 114, tjänstgörande ersättare 92-98, , , Övriga deltagare Torbjörn Johansson (T F kommunchef) Åsa Öberg (Ekonomichef) Margareta Johansson (Kommunsekreterare) Per Lenndin (Projektledare Kultur park och fritid) 89 Jörgen Hult (Varumärkesansvarig) 89 Mona Lundström (Förvaltningschef Kultur, park och fritid) 89 Ingemar Jernelöf (Förvaltningschef Utbildning) 88 Peter Ekberg (Avdelningschef Kultur) 89 Anna-Karin Lundberg (Enhetschef Plan och Trafik) 106 Page 2 of 53

3 Sammanträdesprotokoll 3 (53) Innehållsförteckning...Sid 88 Huvudmannaskapet av Naturbruksprogrammet vid Grans naturbruksskola Information om SM-Veckan PiteåPanelen Yttrande över ansökan om förlängd nätkoncession, PiteEnergi, Yttrande över ansökan om förlängd nätkoncession, PiteEnergi, Yttrande över ansökan om förlängd nätkoncession, Pite Energi, Diarienr Remiss: Bättre samarbete mellan stat och kommun vid planering och byggande (SOU 2015:109) Remiss: Fråga patienten - Nya perspektiv i klagomål och tillsyn...13 (SOU 2015:102) Kommunstyrelsens internbudget och verksamhetsplan Slutrapport Fixartjänst Placering av övertryckshall Piteå 400 år - jubileumsbok Återredovisning uppdrag- köp och säljsystem inom Piteå kommuns IT-verksamhet Projekt Attraktivt och uthålligt Svar på medborgarförslag om att införa skulpturen Livslust som en Piteå kommun symbol Delgivningsärenden Delegationsärenden - anmälan till kommunstyrelsen Revidering Informations- och kommunikationspolicy Revidering av Lokala hälsoskyddsföreskrifter för Piteå kommun Revidering av Allmänna lokala ordningsföreskrifter Nya riktlinjer för redovisning av investeringar i samband med införandet av komponentredovisning Taxa - Prissättning av kommunal mark för flerfamiljshus/lokaler inom stadskärnan och intilliggande områden Revidering av taxor för avgifter inom socialtjänsten Svar på motion om fotbollshall i Norrfjärden Svar på motion om utredning om start av medarbetarcentrum Svar på motion om inrättande av ett drogförebyggande råd...41 Page 3 of 53

4 Sammanträdesprotokoll 4 (53) 114 Svar på motion om inrättande av äldreombud Svar på motion om åtgärder för att främja småföretagande och sysselsättning Svar på motion om stopp av import av ryska trävaror och andra varor Svar på motion om konto för öronmärkta pengar Svar på motion om användning av öronmärkta pengar för fritidspeng Finansiering av Ankarskatavägen, Etapp Page 4 of 53

5 Sammanträdesprotokoll 5 (53) 88 Huvudmannaskapet av Naturbruksprogrammet vid Grans naturbruksskola Diarienr 16KS Kommunstyrelsen ställer sig positiv till att inleda förhandlingar med NLL om ett eventuellt övertagande av naturbruksutbildning vid Grans Naturbruksskola. Slutligt ställningstagande, efter utfall av förhandlingarna, sker i juni Kommunstyrelsen remitterar framtagen utredning till barn- och utbildningsnämnden och fastighets- och servicenämnden för yttrande. Naturbruksprogrammet drivs vid Kalix naturbruksgymnasium och Grans naturbruksskola med Norrbottens läns landsting som huvudman. Under det senaste decenniet har attraktionskraften för båda skolornas inriktningar sjunkit, vilket i kombination med strukturella förändringar i gymnasieförordningen har inneburit att elevantalet minskat kontinuerligt. Detta har inneburit att kraftiga underskott redovisats under lång tid och trots ett flertal initiativ från NLL:s sida, där bransch- och kommunföreträdare träffats för att diskutera framtida strategier har den ekonomiska situationen blivit allt mer besvärande. Utbildningsförvaltningen har av kommunchefen fått i uppdrag att utreda möjligheterna för Piteå kommun, att från och med läsåret 2017/2018, överta huvudmannaskapet för de inriktningar av naturbruksprogrammet som bedrivs vid Grans naturbruksskola. Förutsättningarna för uppdraget är att utbildningen ska kunna bedrivas med minst nollresultat. I utredningen har information inhämtats från Fastighets- och servicenämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Utredarens slutsatser: 1. Utredningen visar att det långsiktigt finns förutsättningar för ett övertagande av utbildningsverksamheten, men nuvarande antal elever läsåret 2015/2016, 108st, är otillräckligt och måste ökas. 2. En anpassning av driftkostnad till förväntade intäkter måste genomföras. En sådan anpassningsprocess bör inledas omgående och vara slutförd inom 3-4 år. 3. De fastigheter som används av utbildningen är i huvudsak funktionella men vissa anpassningar, i form av ombyggnader eller rivningar, kan bli nödvändiga. En överlåtelse av huvudmannaskapet från NLL till Piteå kommun är i dagsläget, under nuvarande förutsättningar, inte förenlig med utgångspunkten att utbildningen skall bedrivas Page 5 of 53

6 Sammanträdesprotokoll 6 (53) med minst nollresultat. Om överlåtelsen skall kunna genomföras måste villkoren medföra att utgångspunkten kan förverkligas. Yrkande Peter Roslund (S), Håkan Johansson (M), Helén Lindbäck (KD), Johnny Åström (NS): Bifall till att remittera utredningen till barn- och utbildningsnämnden och fastighets- och servicenämnden samt att kommunstyrelsen ställer sig positiv till att inleda förhandlingar med Norrbottens Läns Landsting. Propositionsordning Ordförande ställer proposition och finner att endast ett förslag föreligger vilket blir kommunstyrelsens beslut. sunderlag Utbildningsförvaltningens utredning Beskrivning av fastigheten Grans Naturbruksgymnasium Samhälllsbyggnadsförvaltningens utredning Page 6 of 53

7 Sammanträdesprotokoll 7 (53) 89 Information om SM-Veckan Kommunstyrelsen noterar informationen. Förvaltningschef Mona Lundström, Projektledare för SM-veckan Per Lenndin, Chef avd Park Peter O Ekberg och Varumärkesansvarig Jörgen Hult informerar kommunstyrelsen om den nu genomförda SM-Veckan. Page 7 of 53

8 Sammanträdesprotokoll 8 (53) 90 PiteåPanelen 2015 Diarienr 15KS186 Kommunstyrelsen noterar informationen i Rapport Översiktsplanen, bilaga 15KS PiteåPanelen har under oktober 2015 svarat på en undersökning angående strategierna i förslaget till ny översiktsplan för Piteå. Intresset att delta har varit stort och 82 % (213 av 259 personer) har valt att svara på frågorna i undersökningen. sunderlag Rapport Översiktsplanen Page 8 of 53

9 Sammanträdesprotokoll 9 (53) 91 Yttrande över ansökan om förlängd nätkoncession, PiteEnergi, Diarienr 16KS64 Kommunstyrelsen yttrar sig enligt bilaga 16KS AB PiteEnergi har hos Energimarknadsinspektionen (Ei) ansökt om tillstånd att fortsätta använda en befintlig kraftledning (nätkoncession för linje). Ansökan avser en 45 kv luftledning i befintlig ledningsgatan mellan Pitholm och Hortlax, inkl avgrening Jävre, i Piteå kommun, Norrbottens län. AB PiteEnergi har begärt att tillståndet ska gälla tills vidare. Ei är den myndighet som avgör om ledningen ska få fortsatt tillstånd. Piteå kommun är obligatorisk remissinstans enligt 8 elförordningen (2013:208). sunderlag Remiss Ansökningsbrev Koncessionskartor Yttrande angående ansökan om förlängd nätkoncession för befintlig 45 kv luftledning i befintlig ledningsgata mellan Pitholm och Hortlax, inklusive avgrening Jävre. Page 9 of 53

10 Sammanträdesprotokoll 10 (53) 92 Yttrande över ansökan om förlängd nätkoncession, PiteEnergi, Diarienr 16KS88 Kommunstyrelsen yttrar sig enligt bilaga 16KS88-9. AB PiteEnergi har hos Energimarknadsinspektionen (Ei) ansökt om tillstånd att fortsätta använda en befintlig kraftledning (nätkoncession för linje). Ansökan avser en 45 kv luftledning mellan Bonäset Pitholm i Piteå kommun, Norrbottens län. AB PiteEnergi önskar att tillståndet ska gälla tills vidare. Ei är den myndighet som avgör om ledningen ska få fortsatt tillstånd. Piteå kommun är obligatorisk remissinstans enligt 8 elförordningen (2013:208), vi måste därför ha ert svar för att kunna fatta ett beslut. sunderlag Energimarknadsinspektionens remiss Ansökan Koncessionskarta Yttrande angående ansökan om förlängd nätkoncession för befintlig 45 kv luftledning i befintlig ledningsgata mellan Bonäset och Pitholm Page 10 of 53

11 Sammanträdesprotokoll 11 (53) 93 Yttrande över ansökan om förlängd nätkoncession, Pite Energi, Diarienr Diarienr 16KS89 Kommunstyrelsen yttrar sig enligt bilaga 16KS89-9. AB PiteEnergi har hos Energimarknadsinspektionen (Ei) ansökt om tillstånd att fortsätta använda en befintlig kraftledning (nätkoncession för linje). Ansökan avser en 45 kv luftledning i befintlig ledningsgata mellan Bonäset och Öjebyn i Piteå kommun, Norrbottens län. PiteEnergi har begärt att tillståndet ska gälla tills vidare. Ei är den myndighet som avgör om ledningen ska få fortsatt tillstånd. Piteå kommun är obligatorisk remissinstans enligt 8 elförordningen (2013:208). Yrkanden Peter Roslund (S), Håkan Johansson (M): Bifall till yttrande enligt bilaga 16KS89-9. sunderlag Energimarknadsinspektionens remiss Ansökan Koncessionskarta Yttrande angående ansökan om förlängd nätkoncession för befintlig 45 kv luftledning i befintlig ledningsgata mellan Bonäset och Öjebyn Page 11 of 53

12 Sammanträdesprotokoll 12 (53) 94 Remiss: Bättre samarbete mellan stat och kommun vid planering och byggande (SOU 2015:109) Diarienr 16KS14 Kommunstyrelsen yttrar sig enligt bilaga 16KS14-7. Näringsdepartementet har berett Piteå kommun möjlighet att yttra sig avseende betänkande bättre samarbete mellan stat och kommun vid planering och byggande (SOU 2015:109). Utredningens uppdrag är att föreslå åtgärder som syftar till att öka den kommunala planläggningen för bostadsbyggande och antalet kommunala markanvisningar. Uppdraget utvidgades till att omfatta vilka möjligheter kommuner ska ha att ställa detaljerade krav i detaljplan, förutsättningar för en bättre kommunal planberedskap samt behovet av effektivisering av statliga myndigheters (Länsstyrelsens) medverkan i planprocessen och tidsåtgången för denna. Även en inventering och analys av olika kommuners hinder och incitament avseende planering ingick i uppdraget. Yrkanden Peter Roslund (S): Bifall till yttrande enligt bilaga 16KS14-5. sunderlag Sammanfattning "Bättre samarbete mellan stat och kommun" Remissvar på betänkande: Bättre samarbete mellan Stat och kommun vid planering om byggande (SOU 2015:109) Page 12 of 53

13 Sammanträdesprotokoll 13 (53) 95 Remiss: Fråga patienten - Nya perspektiv i klagomål och tillsyn (SOU 2015:102) Diarienr 16KS36 Kommunstyrelsen beslutar yttra sig enligt socialnämndens remissvar, bilaga 16KS36-4. Piteå kommun ställer sig positivt till en mer ändamålsenlig hantering av klagomål inom hälsooch sjukvården. Utgångspunkterna gällande resurseffektivisering och patientcentreringen ses som särskilt positivt. Att ta emot, hantera och besvara klagomål från patienter och närstående anses idag som en naturlig del av det vardagliga arbetet i kommunen. Socialtjänst och hälso- och sjukvård I slutbetänkandet diskuteras under patientnämndens ansvar att även omfatta den allmänna omvårdnaden enligt socialtjänstlagen som ges i samband med hälso- och sjukvård. Enligt patientnämnderna beskrivs att skrivningen inte fått någon reell betydelse och att gränsdragningsproblem sällan uppstår. Detta är en utgångspunkt som inte delas då vi konkret sett tagit emot klagomål som berört allmänna omvårdnaden enligt socialtjänstlagen som inte getts i samband med hälso- och sjukvård. Således förefaller det finnas ett behov även för brukare att rikta klagomål via en myndighet, exempelvis patientnämnden, som med den nya lagstiftningen inte kommer att omfatta patientnämndernas ansvar att bistå brukar-patienterna med. Inom kommunal verksamhet kan det vara svårt för brukar- patienterna att definiera inom vilket lagrum de har sitt klagomål. Piteå kommun konstaterar vidare att en stor del av de klagomål som inkommit till kommunen via Inspektionen för vård och omsorg (IVO) innehåller klagomål som berör både insatser via socialtjänstlagen och hälso- och sjukvården i ett och samma klagomål. Om således patientnämnderna ska var första instans, efter vårdgivaren och bistå kommunala patienterna borde det kunna uppstå problem om patientnämnderna inte ges rätt att även verka inom området som berör den allmänna omvårdnaden enligt socialtjänstlagen då vi som ovan beskrivit ser att kommunala klagomål ofta omfattar båda lagrummen. I Norrbotten är samtliga kommuner anslutna till den landstingsdrivna patientnämnden vilket ses som ändamålsenligt från Piteå kommun. Både IVO och vårdgivaren har att beakta båda ovan nämnda lagrum i sin klagomålshantering och det förefaller således som att patientnämnderna blir den enda instans i systemet som inte ges rätt att verka inom omvårdnaden enligt socialtjänstlagen vilket förefaller vara en viktig pusselbit sett till helheten i systemet. Page 13 of 53

14 Sammanträdesprotokoll 14 (53) sunderlag Protokollsutdrag Socialnämnden Sammanfattning SOU 2015:102 Remissvar Fråga patienten - Nya perspektiv i klagomål och tillsyn (SOU 2015:102) Page 14 of 53

15 Sammanträdesprotokoll 15 (53) 96 Kommunstyrelsens internbudget och verksamhetsplan 2016 Diarienr 16KS156 Kommunstyrelsen fastställer verksamhetsplan och internbudget 2016 för kommunstyrelsen med förvaltningarna kommunledningskontoret, strategiskt stöd och räddningstjänsten enligt bilagor 16KS156-7 och 16KS Ett förslag till kommunstyrelsens verksamhetsplan och internbudget 2016 har upprättats. Förslaget omfattar förvaltningarna kommunledningskontoret, strategiskt stöd och räddningstjänsten. Förslaget har upprättats utifrån grundläggande förvaltningsuppdrag, politiskt uppsatta mål samt av kommunfullmäktige fastställd budget och verksamhetsplan för Piteå kommun. sunderlag Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 50 Kommunstyrelsens verksamhetsplan och internbudget 2016 Internbudget 2016, Räddningstjänsten Page 15 of 53

16 Sammanträdesprotokoll 16 (53) 97 Slutrapport Fixartjänst Diarienr 16KS157 Kommunstyrelsen noterar samhällsbyggnadsnämndens slutrapport avseende Fixartjänst, bilaga 16KS157-3 Kommunfullmäktige beslutade , om anslagsöverföring, att avsätta 500 tkr från 2013 års bokslut till 2014 års drift till kommunstyrelsen/kommunledningskontoret för Fixartjänst, försöksverksamhet. Samhällsbyggnadsnämndens slutrapport innehåller utvärdering av försöksverksamheten t o m sunderlag 51 Slutrapport Fixartjänst Föreningsservice utvärdering fixartjänst Page 16 of 53

17 Sammanträdesprotokoll 17 (53) 98 Placering av övertryckshall Diarienr 16KS142 Kommunstyrelsen beslutar att placering av övertryckshall görs till Nolia/Norrstrand. Kommunstyrelsen , 43, återremitterade ärendet till kultur- och fritidsnämnden för att ytterligare precisera kostnader för flytt av friidrottsanläggning och värme- och driftskostnader i alternativet LF arena. En helt ny friidrottsarena beräknas till mkr beroende på markförhållanden där den anläggs (se bilaga kostnad friidrott). Värme- och driftskostnader av Övertryckshall vid placering på LF arena blir ca kr vilket är dyrare än de andra alternativen beroende på att Primärvärme (fjärrvärme) nyttjas (se bilaga placeringsalternativ Övertryckshall). Kultur, park och fritid har fått uppdraget att komma med placeringsförslag för en upp och nedtagbar Övertryckshall/Airdome för en fullstor 11-manna fotbollsplan. Förvaltningen har tittat på fyra olika alternativ och vägt för-/nackdelar och kostnader mot varandra. Utgångsläge har varit att hitta ett centralt läge med bra infrastruktur och där olika verksamheter kan komplettera varandra. Förslagen är Nolia/Norrstrand, Nordlunda, Heden och LF arena där LF arena förutsätter en flytt av friidrottsanläggningen. I VEP togs beslut att avsätta upp till totalt 21,5 mkr för en Övertryckshall (Airdome). Av dessa ligger 11,5 mkr i KS centrala pott i avvaktan på utredning om placering. Ytterligare medel upp till 10 mkr tillförs Sedan tidigare beslut i VEP finns 3 mkr beslutade till konstgräsplan. Yrkande Marika Risberg (C): Bifall placeringsalternativ Heden/ Storfors. Peter Roslund (S), Brith Fäldt (V), Lars-Olof Pettersson (S): Bifall till placeringsalternativ LF Arena med allokering av 5 Mkr. Helena Stenberg (S), Catrin Gisslin (MP), Helén Lindbäck (KD), Johnny Åström (NS), Jonas Vikström (S): Bifall till placeringsalternativ Nolia/Norrstrand. Håkan Johansson (M), Lage Hortlund (M): Yrkar i första hand återremiss, i andra hand bifall till placeringsalternativ Nordlunda. Page 17 of 53

18 Sammanträdesprotokoll 18 (53) Propositionsordning Ordföranden meddelar att han först kommer att ställa proposition på återremiss, om kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska avgöras vid dagens sammanträde kommer därefter proposition ställas på övriga yrkanden. Därefter prövar ordföranden återremiss och finner att kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska avgöras vid dagens sammanträde. Därefter ställer ordföranden proposition och finner att det föreligger fyra förslag. Ordföranden prövar förslagen var för sig och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med placeringsalternativ LF Arena. Votering begärs och ordföranden utser placeringsalternativ LF Arena som huvudförslag. För fastställande av motförslag i huvudvoteringen ställer ordföranden först placeringsalternativ Nordlunda mot placeringsalternativ Heden och finner att kommunstyrelsen utser Heden som ett av motförslagen. Votering begärs och ordföranden ställer frågan om försöksvotering kan ske, kommunstyrelsen bifaller. Votering utförs medelst handuppräckning. Nordlunda: 3 röster Heden: 6 röster Därefter ställer ordföranden placeringsalternativ Heden mot placeringsalternativ Nolia och finner att kommunstyrelsen utser Nolia som motförslag i huvudvoteringen. Därefter prövar ordförande placeringsalternativ Nolia mot placeringsalternativ LF Arena och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med placeringsalternativ Nolia. sunderlag Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Kostnad friidrottsanläggning Placeringsalternativ övertryckshall Page 18 of 53

19 Sammanträdesprotokoll 19 (53) 99 Piteå 400 år - jubileumsbok Diarienr 16KS115 Kommunstyrelsen beslutar att uppdra till Piteå Museum att ta fram en bok om Piteå kommuns historia fram till nutid. För uppdraget föreslås Piteå Museum beviljas kronor. Medel anslås från kommunstyrelsens centrala pott. Kommunstyrelsen fattade beslut vid sammanträde att påbörja arbetet inför jubileumsåret Dessutom utsågs kommunstyrelsens arbetsutskott som styrgrupp för arbetet och medel anslogs för arbetet utsåg kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Mona Lundström till ordförande i arbetsgruppen Piteå 400. Arbetsgruppen planerar sin första träff under februari månad och återkommer till arbetsutskottet med förslag på aktiviteter inför och under jubileet. När det gäller framtagandet av en jubileumsbok är Piteå Museum en naturlig och historiskt kunnig samarbetspart. Kontakter är tagna med författaren Uno Westerlund som är villig att åta sig uppdraget. En historisk bok fram till nutid på sidor av ungefär samma karaktär som Älvsbybygdens historia 200 år som utkom En annan referensbok som nämns är Umeå kommuns jubileumsbok. Författaren är angelägen om att komma igång med arbetet, om uppdragsgivaren väljer att ingå avtal, och som riktmärke anger författaren en kostnad på ca kronor. Därtill tillkommer förstås tryckkostnader och distribution. Yrkande Heléne Lindbäck (KD), Håkan Johansson (M), Peter Roslund (S): Bifall till att uppdra till Piteå Museum att ta fram en bok om Piteå kommuns historia fram till nutid och till detta bevilja kronor från kommunstyrelsens centrala pott. Propositionsordning Ordförande ställer proposition och finner att endast ett förslag föreligger vilket blir kommunstyrelsens beslut. sunderlag 49 Piteå 400 år - jubileumsbok Page 19 of 53

20 Sammanträdesprotokoll 20 (53) 100 Återredovisning uppdrag- köp och säljsystem inom Piteå kommuns IT-verksamhet Diarienr 16KS9 1. Kommunstyrelsen noterar delrapporten Köp och säljsystem inom IT-verksamheten. 2. Kommunstyrelsen godkänner bifogat förslag för det fortsatta arbetet. Kommunfullmäktige gav under 2011 ekonomi- och inköpsavdelningen ett utredningsuppdrag benämnt Köp- och säljsystem inom IT-avdelningen. Av resursskäl har inte detta uppdrag kunnat realiseras tidigare. Målsättningen med uppdraget är att presentera ett lösningsförslag gällande finansiering, leveransinnehåll och ansvarsförhållande gällande ansvaret för ITrelaterade beställningar och kostnader. Bakgrunden till uppdraget är den snabba teknikutveckling som sker globalt och som nu märks allt tydligare i de kommunala verksamheternas arbetssätt. Antalet system och nätanslutna utrustningar växer kontinuerligt och lösningarna blir allt mer komplexa. Det innebär att det ställs allt högre krav på dels kommunens IT-avdelning dels på den ekonomiska modellen för att hantera IT-lösningar, utrustning, teknisk infrastruktur och tjänster. Utredningsuppdraget sker i två steg. Steg ett utgör en delrapport och beskriver hittills genomfört arbete, resultat från nulägeskartläggning, analys och slutsatser samt förslag på inriktning för det fortsatta arbetet. Se bilaga. Steg två innebär en konkretisering av lösningsförslag och konsekvenser. Leverans till kommunstyrelsen i samband med budget- och verksamhetsplanering Arbetet har bedrivits utifrån en tolkad uppdragsbeskrivning (se bilaga) i samverkan med representanter från ekonomi- och inköpsavdelningen, samtliga förvaltningar och ITavdelningen. Översynen är viktig och prioriterad för Strategiskt stöd då en tydlighet i en ekonomisk modell också tydliggör ansvar och befogenheter vilket i sin tur bidrar med förutsättningar för en god måluppfyllelse där kommunnyttan främjas. sunderlag Kommunstyrelsens arbet- och personalutskottets protokoll 18 januari Köp och säljsystem inom IT-verksamheten, delrapport Page 20 of 53

21 Sammanträdesprotokoll 21 (53) 101 Projekt Attraktivt och uthålligt Diarienr 16KS101 Kommunstyrelsen noterar informationen. Projektet attraktivt och uthålligt har under våren 2015 startat upp med att bland annat samla alla samordnare för de olika grupperna till olika informationsträffar samt strukturera bland annat syfte och mål med projektet till ett PM. Två gånger under året har information delgivits på vardagsrummets frukostmöten, detta i enlighet med uppdraget. 5 nya grupper har skapats under året och minst 3 av dessa har kommit igång med vissa aktiviteter. Under kommande år ska bland det genomföras lärandeseminarier samt stärka kommunikations- och informationsdelen. Kommunfullmäktige har beslutat om 3 prioriterade mål för perioden ; Piteå ska vara invånare år 2020, Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund och Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer. Samverkan och dialog med närsamhället är viktiga strategier i kommunens arbete för att uppnå de fastställda målen. Ett delarbete under dessa strategier handlar om att skapa samsyn och delaktighet i utvecklingen av Piteå som samhälle och går under benämningen Attraktiv och Uthållig. Detta arbete påbörjades under 2009 och i juni 2010 undertecknades en avsiktsförklaring av politiska partier, kommunen, föreningslivet och näringslivet. I korta drag innebar avsiktsförklaringen bland annat att man förband sig för att i sin organisation och gemensamma arbetsgrupper arbeta för att Piteå ska öka befolkningen, stärka varumärket och underlätta för rekryteringen. Under våren 2014 genomfördes ett omtag och en ny avsiktsförklaring är undertecknades. Ett projektuppdrag togs fram hösten 2014 som innebär att driva arbetet med Attraktiv och Uthållig under kommande 3-årsperiod. Arbetet innebär att styra arbetet i arbetsgrupperna, analysera behovet av nya arbetsgrupper och att vara kommunens kontaktyta gentemot de olika arbetsgrupperna. Det övergripande syftet med uppdraget är att driva arbetet med Attraktiv och Uthållig på ett sådant sätt att de övergripande prioriterade målen kan uppnås och målet med arbetet är att antalet arbetsgrupper ska vara minst lika många som föregående period av Attraktiv och Uthållig, samt att antalet grupper ska öka under perioden. Projektledning sker från Kommunledningskontoret samt Samhällsbyggnadsförvaltningen. Se bilaga Projektarbetet kom igång först under våren 2015 på grund av bland annat organisationsförändring samt hög arbetsbelastning. Under våren 2015 samlades de olika arbetsgrupperna för att delge varandra och allmänheten information om gruppernas sammansättning och arbete för att Piteå ska bli Attraktivt och uthålligt. Page 21 of 53

22 Sammanträdesprotokoll 22 (53) 12 arbets- nätverksgrupper finns i dagsläget. var av 5 är nya för denna period. Varje grupp har en samordnare som i majoritet är kopplade till olika förvaltningar i kommunen. Under 2015 har de flesta grupperna haft regelbundna träffar där de medverkande har olika frågor man diskuterar eller arbetar utifrån. I april och oktober genomfördes informationsträffar för allmänheten genom frukostmöten på vardagsrummet. Ca 50 personer besökte sammanlagd båda mötena. I april och oktober har även samtliga gruppledare träffats för information samt erfarenhetsutbyte. Ett PM har skapats för att tydliggöra roller och uppdrag inom projektet. På Piteå kommuns hemsida finns en del där Attraktivt och uthålligt presenteras. Samordnarna för grupperna kan här lägga ut information om de olika gruppernas aktiviteter. Inför 2016 fortsätter arbetet inom de olika arbetsgrupperna samt kartläggning om intresse finns för att bilda fler grupper. Arbete påbörjat för att stärka kommunikationen och informationen via hemsidan. Lärandeseminare planeras där till exempel andra kommuners goda exempel kan presenteras Några exempel från Arbetsgruppernas aktiviteter Handelsutveckling Arbetet bedrivs inom Destination Piteå som har fått öronmärkta medel ( kr/år ) för att öka handelsindex och nå bättre lönsamhet för handeln i Piteå. Kompetensgrupp Handel är en arbetsgrupp inom Destination Piteå som har fokus på handelsstödjande insatser. Denna grupp består av intresserade handlare, som kan vara olika över tid, könsfördelningen är ganska jämn. Från styrelsens sida är det främst två representanter som kontinuerligt medverkar i utvecklingsfrågor som rör handeln -Anna Olovsson och Robert Lindgren. Kompetensgrupp Handel har haft i uppdrag att arbeta fram en aktivitets- och åtgärdsplan för kommande år. En av de viktigaste och större insatserna 2015 har varit att träffa och djupintervjua ca 150 näringsidkare kring en rad frågor ang hur handelsstaden Piteå kan utvecklas. Utifrån intervjuerna har en övergripande strategi arbetats fram. I denna prioriteras bl a följande insatser: -Ökad kommunikation mellan handlare samt med Destination Piteå, fastighetsägare och Piteå kommun. -Utveckla befintliga aktiviteter och skapa en gemensam aktivitetskalender i början av året -Anordna sex aktiviteter per år, i snitt varannan månad -Vid större evenemang ska handeln vara behjälplig för att skapa mervärde för besökarna -Kompetensgrupp handel agerar som referensgrupp och utvärderar utförda arrangemang -Gemensamma marknadsföringsaktiviteter, handla lokalt kampanj, instagramkonto, web, paketera handeln med fler aktörer -Lansera ett Pitekort -Utökade och gemensamma öppettider -Sammankoppling av centrum och Backcity genom ex vis skyltning och gemensamma aktiviteter -Marknadsföring riktat mot lokala ungdomar för att belysa vikten av att handla lokalt Page 22 of 53

23 Sammanträdesprotokoll 23 (53) -Arbeta för en attraktiv stad ex vis genom tematisk och årstidsbunden utsmyckning, belysning, bilfria torg -Förhållningssätt gentemot grannstädernas handelsstödjande aktiviteter -Utveckla konceptet hemtrevlig shopping -Organisera handelsutvecklingen på ett tydligt sätt med en koordinerande kraft/handelsutvecklare. Förutom strategiarbetet som pågått under det senaste året så har handelsaktiviteter såsom Tjejkvällar och midsummer shopping genomförts. Höstens tjejkväll den 1/10 genomfördes i samband med LTU konferensen Ljusets Kraft så tjejkvällen fick temat en Tjejkväll i ljusets tecken. Jämställdhet Planering gjorts för uppstart av nätverksgrupp för jämställdhet under 2016 samt utbildning för övriga arbetsgrupper. Studentstaden Piteå Ett förslag om en ny studentorganisation i Piteå har tagits fram tillsammans LTU, Kårhuset i Piteå, Luleå studentkår samt Piteå Science Park. Antalet programstudenter vid LTU:s Campus Piteå har minskat när antalet registrerade studenter hösten 2014 jämförs med hösten 2015, från 426 till 363 studenter. Unga entreprenörer Haft två träffar med arbetsgruppen. Man håller på att forma sig och har ännu inte kommit igång med något konkret. Kulturstaden Piteå Inga externa deltagare såsom representanter för föreningsliv, företag etc har visat intresse för deltagande. Personalnätverket i Piteå Målet har varit att träffas 4 gånger under året med olika teman för varje möte. Deltagandet har varierat mellan gångerna, men i snitt har ca 10 personer deltagit. De teman som varit under 2015 är: Arbetsförmedlingens uppdrag och möjlighet att stödja i personalförsörjning. Ledarutveckling och arbete med talanger. Varje organisation förbereder en kort presentation av sitt arbete. Medarbetarskap hur arbetar vi med att motivera medarbetare och uppmuntra till engagemang. Hälsa, arbetsmiljö, hälsoenkäter och rehabilitering. Personalnätverket består av representanter från: WIBAX, Arbetsförmedlingen Piteå och Älvsbyn, Swedbank, Sparbanken Nord, SCA, Lindbäcks Bygg AB, Sunpine, Piteå Stadshotell, Smurfit Kappa, PiteEnergi samt Piteå kommun Page 23 of 53

24 Sammanträdesprotokoll 24 (53) Ett Piteå för alla med ökad mångfald Arbetsgruppen har samarbetat för mångfald med näringslivet, civilsamhället, folkbildare. Några underrubriker har varit Bli bättre på tillgänglighet? Veta mera om jämställdhet? Möta våra fördomar? Under året har ett pilotprojekt genomförts en styrgrupp och en arbetsgrupp har lett det arbetet. Ett koncept för att stötta föreningar, företag och arbetsplatser har tagits fram. En utbildningsutvecklingsinsats i tre steg. Förste en kunskapsdel som följs av en kartläggningsfas för att sedan mynna ut i en handlingsplan. Ett material i folderform med kompletterande underlag för kartläggning och utarbetande av handlingsplan har utarbetats. Materialet finns tryckt i pappersform och har marknadsförts i olika publika sammanhang till föreningar och företag. Foldern finns också på Konceptet har genomförts av fem föreningar och företag som fått diplom för sin uppstart på Näringslivsdagen i november. Uppföljning visar att konceptet är användbart och intressant så marknadsföring kommer att fortsätta för att fler ska genomföra cirklar och andra utbildningar under sunderlag PM Attraktivt och uthålligt - till arbetsgrupper inom projektet Page 24 of 53

25 Sammanträdesprotokoll 25 (53) 102 Svar på medborgarförslag om att införa skulpturen Livslust som en Piteå kommun symbol Diarienr 14KS337 Kommunstyrelsen föreslås att avslå medborgarförslaget. Kultur- och fritidsnämnden delges medborgarförslaget. Ett medborgarförslag har lämnats in i vilket föreslås att skulpturen Livslust införs som en Piteå (kommun) symbol. Medborgarförslaget redovisas i bilaga 14KS Kommunfullmäktige har den 20 oktober 2014, 167 remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beslut. Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: Förslagsställaren föreslår att skulpturen Livslust införs som en Piteå kommun symbol. Piteå kommun har en grafisk profil som är en viktig manual i arbetet med att stärka Piteås identitet så att det blir lätt att uppfatta vem som är avsändare. Med en tydlig profil förbättrar vi vår position i omvärldens medvetande. Givetvis används olika symboler i olika sammanhang för att förstärka vissa uttryck, Mångfaldsträdet är ett exempel på detta. Men, det är den grafiska profilen som styr vilka officiella symboler som vi ska använda oss av och det är den som styr på vilket sätt vi ska arbeta för att stärka varumärket Piteå. Jag anser inte det finns skäl att förändra denna grafiska profil för närvarande. Däremot så används redan idag, bland annat, skulpturen Livslust som gåva i samband med besök från och i andra orter och länder. Vad avser förslagen att symbolen Livslust skulle kunna användas som offentlig utsmyckning i Piteå så är det en fråga som Kultur- och fritidsnämnden har att ansvara för. Kultur- och fritidsnämnden kommer att delges medborgarförslaget och med ovan anförda föreslås kommunstyrelsen avslå medborgarförslaget. sunderlag Medborgarförslag original Page 25 of 53

26 Sammanträdesprotokoll 26 (53) 103 Delgivningsärenden 2016 Diarienr 16KS3 Kommunstyrelsen noterar delgivningarna. Kommunal vattenpolitiker för Piteå kommun i Vattenmyndigheten Bottenviken är Daniel Bergman (M). Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting; Vision e-hälsa Cirkulär 16:8 Sveriges Kommuner och Landsting; Beloppsjusteringar i avtal om försäkringsersättning vid trafikskador på kommunala anläggningar. Cirkulär 16:10 Pacta; Krav på legitimation för vikarier för sjuksköterskor från den 1 januari Page 26 of 53

27 Sammanträdesprotokoll 27 (53) 104 Delegationsärenden - anmälan till kommunstyrelsen 2016 Diarienr 16KS4 Kommunstyrelsen godkänner anmälningarna. Delegationspunkt Ärende 17i Yttrande över Luleå kommuns ändring av handlingsprogram för räddningstjänsten Delegat Krister Östrén Ärende nr 16KS167 Page 27 of 53

28 Sammanträdesprotokoll 28 (53) 105 Revidering Informations- och kommunikationspolicy Diarienr 16KS63 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige anta reviderad Informations- och kommunikationspolicy, bilaga 16KS63-2. Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun avser all information och kommunikation med Piteå kommun och de helägda bolagen som avsändare. Kommunikationspolicyn ska visa inriktning och ge direktiv för hur vi kommunicerar i Piteå kommun där information och kommunikation är ett verktyg för att nå visionen och de strategiska områdenas fastställda mål som kommunfullmäktige har antagit. Denna policy ska stödja Piteå kommuns nämnder och verksamheter genom att: skapa förståelse för verksamhetens uppdrag göra medborgarna delaktiga i den lokala demokratin informera och kommunicera med kommunens anställda och förtroendevalda förmedla en sammanhållen bild av kommunen och det ska ske i linje med Piteås varumärkesarbete Revidering av kommunikationspolicyn ska ske en gång under varje mandatperiod. sunderlag 53 Revidering Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Page 28 of 53

29 Sammanträdesprotokoll 29 (53) 106 Revidering av Lokala hälsoskyddsföreskrifter för Piteå kommun Diarienr 16KS25 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige anta revidering av Lokala föreskrifter om att skydda människors hälsa i Piteå kommun och samtidigt ändra föreskriftens namn till Lokala hälsoskyddsföreskrifter för Piteå kommun enligt bilaga 16KS25-4. Under flera somrar i rad har störningar uppstått från gatumusikanter i centrala Piteå. För att bland annat förebygga sådana störningar gav miljö- och tillsynsnämnden förvaltningschefen i uppdrag att ta fram ett förslag till Lokala föreskrifter om att skydda människors hälsa i Piteå kommun. Lokala föreskrifter om att skydda människors hälsa i Piteå kommun uppdaterades senast år sunderlag Lokala hälsoskyddsföreskrifter för Piteå kommun Page 29 of 53

30 Sammanträdesprotokoll 30 (53) 107 Revidering av Allmänna lokala ordningsföreskrifter Diarienr 16KS207 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta om att revidera Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Piteå kommun enligt bilaga 16KS Definitionen avseende var camping inte får ske bör vara likalydande i Lokala hälsoskyddsföreskrifter samt Allmänna lokala ordningsföreskrifter. Detta föranleder båda förskrifterna bör innehålla likalydande definition av sammanhållen bebyggelse samt var camping ej får ske enligt 13. Ny lydelse: Med sammanhållen bebyggelse menas den definition som miljö- och byggnämnden fastställt : Stadsbygd: Minst 10 hus, högst 50 meter mellan huvudbyggnaderna. Landsbygd: Minst 20 hus, högst 50 meter mellan huvudbyggnaderna. Delande vägar: E4, Arvidsjaursvägen och Älvsbyvägen. Kartbilaga 2 visar områden som räknas som sammanhållen bebyggelse. En mer detaljerad karta finns att tillgå via kommunens karttjänst. 13 Camping som inte sker på campinganläggning är förbjuden inom områden med detaljplan eller sammanhållen bebyggelse samt Sandängesstranden och norra sidan Pitsund, enligt kartbilaga 3, om inte särskilt tillstånd givits av Samhällsbyggnadsnämnden. sunderlag Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Piteå kommun Page 30 of 53

31 Sammanträdesprotokoll 31 (53) 108 Nya riktlinjer för redovisning av investeringar i samband med införandet av komponentredovisning Diarienr 16KS Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige upphäva nuvarande regler för redovisning av investering och att påbörja avskrivning när tillgången tas i bruk, kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna förslaget till nya riktlinjer för redovisning av investeringar bilaga 16KS154. Rådet för kommunal redovisning (RKR) har i en rekommendation (11.4 materiella anläggningstillgångar) fastställt ett krav på komponentredovisning för materiella anläggningstillgångar. Komponentredovisning innebär att en anläggning delas upp i olika komponenter där de olika komponenterna skrivs av efter sina individuella nyttjandeperioder. Enligt RKR:s rekommendation ska komponentavskrivning tillämpas på tillgångar anskaffade från och med år Syftet med övergången till komponentavskrivning är att få en mer rättvisande kostnadsredovisning som baseras på respektive komponents nyttjandeperiod. RKR:s rekommendation är ett relativt öppet ramverk och ännu finns ingen normering, vilket ger kommunerna själva stora möjligheter i utformningen av komponentredovisningen. Det som framgår i rekommendationen är att om skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter är väsentlig, ska tillgången delas upp på dessa. Respektive komponent ska därefter skrivas av separat. Komponenten ska alltså först vara betydande men även ha en nyttjandetid som väsentligt skiljer sig från anläggningen i stort för att någon uppdelning ska ske. Detta för att komponentindelningen inte ska bli för detaljerad och svårhanterat. Någon närmare vägledning om vad som avses med betydande komponenter och skillnaden i förbrukning är väsentlig ges varken av rekommendationen eller av någon vägledande praxis. Det är upp till varje kommun att själva bedöma vilken nivå som anläggningarna ska delas upp på. Komponentredovisning innebär att utbyte av enstaka komponenter ska hanteras som investeringar d v s med utrangeringar av eventuella restvärden av den gamla komponenten samt att den nya komponenten aktiveras och skrivs av under komponentens nyttjandetid istället för att utgiften kostnadsförs i sin helhet. Detta medför kostnader som tidigare varit drift och underhåll nu kan komma att klassificeras som investeringar. Exempelvis kan ett byte av ett tak på en fastighet som tidigare klassificerats som underhåll och därmed påverkat driftbudgeten istället klassificeras som en investering och därmed påverka investeringsbudgeten. Effekten av detta blir att delar av driftbudgeten kommer att flyttas till investeringsbudgeten. På kort sikt kommer detta att medföra ett extra utrymme i resultatet då Page 31 of 53

32 Sammanträdesprotokoll 32 (53) kostnaderna kommer att periodiseras via avskrivningar istället för att direkt kostnadsföras. På lång sikt kommer införandet av komponentredovisning dock inte få några konsekvenser på resultatet då de genomsnittliga avskrivningarna över en längre tid kommer att motsvara enstaka tidigare års driftkostnader. Hur stor andel av driftbudgeten som behöver flyttas till investeringsbudgeten påverkas av vad kommunen anser är en betydande komponent samt vad skillnaden i förbrukning är väsentlig är. Det första steget i införandet av komponentredovisning blir att hitta en helhetssyn för Piteå kommun över vad som är en betydande komponent och vad som är skillnaden i förbrukning är väsentlig. Detta regleras på bästa sätt genom kommunövergripande riktlinjer beslutade av kommunfullmäktige. I och med detta arbete görs även en översyn av de nuvarande riktlinjerna för redovisning av investeringar som kommunfullmäktige fastställt gälla från den 1 januari år En projektgrupp har upprättats för att hantera införandet av komponentredovisningen samt uppdatera nuvarande riktlinjer avseende investeringsredovisning. Projektgruppen består av deltagare representerade från Samhällsbyggnad, Kultur park och fritid, Fastighets- och serviceförvaltningen samt Ekonomiavdelningen. Projektgruppen har studerat hur andra kommuner har hanterat införandet av komponentredovisning samt vad de anser vara en betydande komponent och vad som avses med väsentlig skillnad i förbrukning. Projektgruppen har även studerat tidigare investeringsmönster gjorda främst på Samhällsbyggnad och Fastighets- och serviceförvaltningen för att hitta en rimliga nivå för vad som är en betydande komponent för Piteå kommun. Förslaget på nya riktlinjer utgår ifrån de ursprungliga riktlinjerna där en strukturell omfördelning gjorts samt vissa inte längre aktuella bestämmelser är borttagna. Förslaget inkluderar även två nya bestämmelser: En anpassning av riktlinjerna för att klara omställningen till komponentredovisning där en betydande komponent utgör ett värde på minst 500 tkr exklusive moms samt att en väsentlig skillnad i förbrukningstiden för en komponent minst utgör 5 år. Att hanteringen av investeringsbidrag som kommunen erhåller förändras. Detta då det kommit en ny rekommendation som menar att investeringsbidraget inte ska kvittas mot investeringskostnaden utan både utgiften och inkomsten ska aktiveras i balansräkningen och periodiseras över anläggningens nyttjandetid. Projektgruppen föreslår att kommunfullmäktige godkänner Riktlinjer för redovisning av investeringar som ett styrande dokument för att reglera villkoren som gäller investeringsredovisning. Riktlinjerna ersätter de befintliga reglerna som gällt från januari år Riktlinjerna tydliggör för inblandade nämnder/förvaltningar vilka regler de har att förhålla sig vid övergången till komponentredovisning samt generellt vid redovisning av investeringar. Utifrån framtagna riktlinjer kommer anvisningar för komponentindelningar av vanligt förekommande anläggningskategorier så som gator och vägar samt fastigheter att tas fram. Anvisningarna kommer även att innehålla förslag på nyttjandetid för de olika komponenterna. Page 32 of 53

33 Sammanträdesprotokoll 33 (53) sunderlag 52 Nya riktlinjer för redovisning av investeringar i samband med införandet av komponentredovisning Page 33 of 53

34 Sammanträdesprotokoll 34 (53) 109 Taxa - Prissättning av kommunal mark för flerfamiljshus/lokaler inom stadskärnan och intilliggande områden Diarienr 15KS596 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta taxa prissättning av kommunal mark för flerfamiljshus/lokaler inom stadskärnan och intilliggande områden, bilaga 15KS Reservationer Majvor Sjölund (C), Marika Risberg (C), Helén Lindbäck (KD), Johnny Åström (NS): Reserverar sig mot beslutet enligt bilaga 15KS Kommunfullmäktige återremitterade den 14 mars 2016 för ytterligare beredning. Priserna för mark för flerfamiljshus och lokaler har under flera år, liksom för hela fastighetsmarknaden, stigit. Marken i kommunens centrala delar/ stadskärnan, samt strandnära tomtmark har stigit mest. I Piteå har priserna årligen räknats upp efter KPI, men då index varit väldigt stilla några år, så har priserna inte följt utvecklingen på fastighetspriserna. Samhällsbyggnadsnämnden tog beslut om att priserna ska utgå från marknadsvärdering. Efter ytterligare analys blir höjningen orimligt hög, flera av projekteten som är igång har påbörjats med den gamla taxan som ingångsvärde. Kommunen vill öka bostadsbyggandet och en höjning till marknadsvärde skulle innebära att bostadsbyggandet inte når den utveckling som kommunen eftersträvar. BTA är betydligt mer vanlig än BRA idag när man jämför med andra kommuner. Bruttoarean (BTA) används i många sammanhang, exempelvis vid planbestämmelser och avgiftsberäkningar. Dessutom är BTA en vedertagen metod inom fastighetsvärdering. Definition BTA BTA är arean av de mätvärda delarna av ett våningsplan inklusive ytterväggar (även när du inreder en vind), begränsad av de omslutande byggnadsdelarnas utsida eller annan för mätvärdet angiven begränsning. Exempelvis ytan av en helt inglasad balkong eller ett uterum. Definition BRA Bruksarean är alla våningsplans area och begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas insida. Page 34 of 53

35 Sammanträdesprotokoll 35 (53) Yrkande Marika Risberg (C), Majvor Sjölund (C), Helén Lindbäck (KD): Bifall till kommunstyrelsens förslag med ändringen att priset ska uppgå till 100% av marknadspriset 1 januari Peter Roslund (S), Lars-Olof Pettersson (S), Brith Fäldt (V): Bifall till kommunstyrelsens förslag med tillägget i taxan att värderingen genomförs av oberoende värderare. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition och finner att det föreligger två förslag. Ordföranden prövar därefter förslagen och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Peter Roslunds (S) förslag. sunderlag Taxa Prissättning av kommunal mark för flerfamiljshus/lokaler inom stadskärnan och intilliggande områden Page 35 of 53

36 Sammanträdesprotokoll 36 (53) 110 Revidering av taxor för avgifter inom socialtjänsten Diarienr 16KS191 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om nya avgifter från och med 1/ enligt taxa avgifter inom socialtjänsten, bilaga 16KS Taxorna för avgifter inom socialtjänsten har inte ändrats sedan 2013 då timtaxa infördes för hemtjänsten. Alla nämnder har ett uppdrag att se över sin verksamhet, taxor och att hålla sin budget. Det socialtjänsten måste göra är att, där det är möjligt, minska kostnader och öka intäkter. Därför har ett antal alternativ till taxehöjningar tagits fram samtidigt som det redovisas vilket alternativ som föreslås. Det föreslagna alternativet ger en inkomstökning om 2 Mkr. Nya avgifter för serviceinsatser är 250 kr/ timme och för omvårdnadsinsatser 200 kr/timme. Avgifterna för omvårdnadsinsatser överensstämmer med Landstingets avgifter för distriktsköterskebesök. De bör vara desamma inom kommunen genom övertagandet av hemsjukvården. Ny avgift för trygghetslarm är 300 kr/månad. Förslaget som påverkar enskilda brukare mest är förändringen av hemtjänstavgifterna. För en del brukare som redan har ett stort antal timmar hemtjänst resulterar höjningen av taxan av mindre eller inga avgiftsökningar. De som i dagsläget har ett mindre antal hemtjänsttimmar får en betydligt högre avgift eftersom de idag inte har kommit upp i maxtaxa. Vid jämförelser med andra kommuner som har timtaxa har Piteå idag relativt låga taxor. Taxorna i Piteå jämfört med andra kommuner. Omsorgsavgifter Serviceinsatser Piteå 80 kr 180 kr Nordmaling 200 kr 250 kr Skellefteå 71 kr 223 kr Sundsvall 200 kr 200 kr Norsjö 300 kr 300 kr Motala 290 kr 290 kr Vadstena 300 kr 300 kr Älvsbyn 150 kr 150 kr. Yrkande Peter Roslund (S): Bifall till förslaget om nya avgifter enligt bilaga 16KS191. sunderlag 41 Förslag på ändrade taxor för avgifter inom Socialtjänsten KPR , avgiftshöjning nya taxor avseende avgifter inom socialtjänsten Räkneexempel Taxor inom socialtjänsten Page 36 of 53

37 Sammanträdesprotokoll 37 (53) 111 Svar på motion om fotbollshall i Norrfjärden Diarienr 15KS481 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Kommunfullmäktigeledamoten Anders Nordin (SkolP) överlämnar en motion angående rubricerade, och anför följande: Bakgrund: De politiska partierna i Piteå tycks vara eniga om att bygga en fotbollshall. Om det blir en övertryckshall, som blåses upp på våren och plockas ner under vintern, är inte fastställt. En sådan kan kosta mellan 20 till 50 miljoner kronor. En fast hall blir dyrare. Var hallen skall placeras är inte fastställt. Vi förespråkar dels en fast hall och att den byggs i Norrfjärden/Norrfjärden-området. Motivering: Norrfjärden är egentligen en mycket attraktiv kommundel med nära avstånd till omgivande byar men också till såväl Luleå som Piteå. Norrfjärdenområdet har drabbats av en mängd negativa händelser; nedläggning av skola, nedläggning av tandläkeri, nedläggning av Hälsocentral. Norrfjärden behöver därför få en positiv kommunal injektion. En fotbollshall och helst en fast sådan skulle innebära ett lyft för hela Norrfjärdenområdet men också för Piteå som helhet. Dragningskraften mot Luleåhållet är inte att förglömma. Södra delen av Piteå har skidverksamheterna på Lindbäcksstadion med Kallas skidtunnel. I centrala Piteå finns ishockeyriken LF-Arena. I anslutning till Bondökanalen planeras anläggningar som gynnar det fria båtlivet. Pite Havsbad är också en attraktiv konferens och mötesplats för sommaraktiviteter och bad även vintertid. I Öjebyn finns Öjeby simhall. Hortlax har en simhall. Munksund har en simhall. Piteå Ridklubb har stall ganska central i kommunen på Grisbacka-Acusticum-området. Norra delen av kommunen saknar liknande attraktiva platser. Det är därför att det är lämpligt att man bygger en fotbollshall i detta område. Piteå Summer Games är efter Gothia Cup, den näst största fotbollsturneringen för ungdomar i Sverige sett till antalet deltagande lag. Turneringen startade1900 och lockar idag ca 800 lag med barn och ungdomar från hela världen i åldern 6-16 år. Turneringen firade 25-årsjubileum Page 37 of 53