SIGNERAD 2014-05-12 Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (3) Datum Tjänsteskrivelse 2014-05-13 Vår referens Kerstin Servin kerstin.servin@malmo.se Utredningsuppdrag Översyn av grundskolans timplan GRF-2014-5144 Sammanfattning För att underlätta för elever vid övergångar mellan skolor och för att öka likvärdigheten för eleverna i Malmö föreslås en gemensam timplan för skolorna. De nuvarande timplanerna har beslutats antingen på de enskilda skolorna eller gemensamt för en stadsdel. Detta innebär att det varierar i vilken omfattning eleverna läser olika ämnen i årskurserna. Jämförelsen av elevernas resultat sker inte heller på lika villkor då undervisningstiden inte är samma för eleverna. Förslag till beslut Grundskolenämnden föreslås besluta att beslut om timplanen delegeras till grundskoledirektören samt att beslut om att ansökan om undervisning utan timplan delegeras till grundskoledirektören Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Rapport översyn av grundskolans timplan Beslutsplanering Grundskolenämnden 2014-05-21 Ärendet Grundskolans timplan regleras i bilaga 1 till skollagen (2010:800), som anger den garanterade undervisningstid som elever minst ska erbjudas i respektive ämne/ämnesgrupp totalt för grundskolans nio årskurser. I Malmö har varje grundskola, alternativt varje stadsdel, tidigare själv beslutat om fördelningen av undervisningstiden mellan ämnen och årskurser. Malmös grundskolor har därför fördelat timplanetiden olika mellan årskurserna i varje skolämne. En styrgrupp med utbildningschefer och en arbetsgrupp med skolledare har tagit fram ett förslag
till en gemensam timplan. För att underlätta införandet av en ny timplan föreslår utredningen att beslut om timplanen delegeras till grundskoledirektören. I den nuvarande delegationsordningen ligger beslut om timplanen hos utbildningscheferna. 2 (3) En gemensam timplan ökar förutsättningarna för en likvärdig utbildning i Malmös skolor. Genom en stadieindelad timplan, elevens val, skolans val och möjligheten för rektor att utöka timplanen finns de förutsättningar som behövs för att anpassa undervisningen efter skolornas skiftande behov. Dock finns det en gemensam grundstruktur. Av den beslutade läsårstiden om 179 dagar ska timplanen fördelas på 178 arbetsdagar per läsår. En dag lämnas undervisningsfri, t ex läsårets skolavslutningsdag. Övriga är vanliga skoldagar. Detta innebär att läsårstimmarna ska fördelas på 35,6 arbetsveckor (178/5). Timplanen ska fördelas stadievis. Det kommer då att finnas en tydlig central styrning, men en möjlighet till flexibilitet på skolnivå. Tiden bör fördelas relativt jämnt inom stadiet. Riktmärket ska vara 30 % på lågstadiet och resten jämnt fördelat på de övriga två stadierna. Alla skolämnen ska finnas med i årskurs 9. En balans mellan teoretiska och praktiska/estetiska ämnen genom hela skoltiden ska eftersträvas. Ett succesivt införande av en gemensam timplan För arbetsgruppen som tagit fram timplaneförslaget har ledstjärnan varit att timplanen i första hand ska vara gynnsam för elevernas lärande och att organistoriska eller tjänstemässiga hänsyn ska komma i andra hand. En viss förskjutning av tiden mot de yngre skolåren har skett. Tanken har varit att ta tillvara den lust och glädje till skolarbetet som eleverna ofta har då, vilket ger en god grund för fortsatta studier. Mer undervisning i tidiga åldrar kan vara en fördel vid internationella kunskapsjämförelser. Timplaneförslaget möjliggör ett tidigareläggande av språk, både engelska och språkvalet, vilket borde leda till att fler elever väljer att läsa främmande språk och fullföljer utbildningen med godkända betyg. Tidig inlärning med fler kommunikativa inslag i undervisningen är gynnsamt för språkinlärningen. Ett antal skolor i Malmö har tidigare ansökt hos Skolinspektionen om att få arbeta utan timplan. De flesta av dem som ansökt använder sig inte längre av denna möjlighet utan följer en av rektor fastställd timplan. Utifrån detta och ambitionen att öka likvärdigheten för Malmöeleverna föreslår utredningen att alla kommunala grundskolor i Malmö följer den föreslagna timplanen. Beslut om att ansöka om undervisning utan timplan föreslås delegeras till grundskoledirektören och inte som idag till utbildningscheferna.
3 (3) Timplaneförslag 2014-04-24 Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Åk 1-9 Vecko-h x 35,6 Timplan Bi 2 2 2,5 6,5 6,5 231,4 230 Hk 0,5 1,5 1,5 3,5 3,5 124,6 118 Idr 4,5 5 5 14,5 14,5 516,2 500 Mu 2 2,5 2 6,5 6,5 231,4 230 Sl 1,5 4 4 9,5 9,5 338,2 330 Sv 17 15 10 42 42 1495,2 1490 En 3 4,5 6 13,5 13,5 480,6 480 Ma 12 8,5 8,5 29 29 1032,4 1020 SO 7 9 9 25 25 890 885 NO 5 8 9,5 22,5 22,5 801 800 SpV 3 6 9 9 320,4 320 EV 3 4 4 11 11 391,6 382 Veckotimmar 57,5 67 68 192,5 192,5 6853 6785 29,9% 34,8% 35,3% Ansvariga Helena Plantin Avdelningschef Anders Malmquist Förvaltningschef
Översyn av grundskolans timplan Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-04-24 1.0 Kerstin Servin Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen
2 Grundskoleförvaltningen Översyn av skolans timplan Innehållsförteckning 1. Uppdragsbeskrivning... 3 1.1 Innehåll i utredningen... 3 1.2 Utgångspunkter... 3 1.3 Ansvariga... 3 1.4 Tidplan... 3 1.5 Förutsättningar från styrgruppen... 3 1.6 Vägledande principer... 4 2. Sammanfattning och beslutsförslag... 5 2.1 Beslutsförslag... 5 3. Bakgrund... 6 3.1 Definitioner... 6 3.2 Utgångspunkter enligt styrdokumenten... 7 Timplan... 7 Skolans val... 7 Läsår... 8 Utbildning utan timplan... 8 4. Utredning... 9 4.1 Aktuella ämnen... 9 Matematik... 10 Engelska... 10 Språkval... 11 Idrott och hälsa... 13 4. Konsekvensanalys... 14 4.1 Möjligheter till samverkan... 15 4.2 Risker... 15 5. Avslutning... 16 Bilagor... 17 Bilaga 1 Timplan för grundskolan... 17 Bilaga 2 Timplaneförslag 2014-04-24... 18
3 Grundskoleförvaltningen Översyn av skolans timplan 1. Uppdragsbeskrivning 1.1 Innehåll i utredningen Utredningen ska: Utredningen ska ta fram ett förslag till gemensam timplan för Malmös grundskolor. Utredningen ska ta fram en tidplan som möjliggör ett successivt införande av en synkroniserad och gemensam timplan fr. o. m. läsåret 2015/16. Utredningen ska ge förslag till hur timplaneförändringen ska genomföras på skol- och förvaltningsnivå, göra konsekvensanalys, föreslå behov av riktlinjer, gemensam hantering och uppföljningsinsatser i samband med genomförandeprocessen. Utredningen ska identifiera viktiga frågeställningar och principer att ta ställning till i samband med införandeprocessen (t.ex. hantering av önskemål om timplanelös skola; fördelning av undervisningstid mellan ämnen, årskurser, läsår etc; identifiera behov av gemensamma riktlinjer; tangerande processer). Utredningen ska se över behov av eventuella förändringar i ansvarsfördelningen kring beslut om timplan i Malmös grundskolor. I utredningen beakta eventuella förändringar i det nationella regelverket. Undersöka möjlighet till samverkan med övriga skolformer och verksamheter. Behov inom grundskolenämndens ansvarsområden (förskoleklass, fritidshem, grundsärskola) ska särskilt beaktas. 1.2 Utgångspunkter Skollagen, bilaga 1: timplan för grundskolan (se bilaga). 1.3 Ansvariga Uppdragsgivare: Anders Malmquist, grundskoledirektör Ansvarig utredare: Kerstin Servin, kvalitetsavdelningen 1.4 Tidplan Ärendet ska vara färdigställt 2013-04-30. Ärendet ska behandlas i grundskolenämnden i maj 2014. 1.5 Förutsättningar från styrgruppen Styrgruppen har angett ett antal förutsättningar som har utgjort ramarna för arbetsgruppens fortsatta arbete. Dessa förutsättningar har diskuterats i arbetsgruppen, som anser att de är relevanta, endast sista punkten reserverar man sig för. Ambitionen är att klara övergången inom den planerade tiden, men utvecklingen behöver följas från förvaltningen. Av den beslutade läsårstiden om 179 dagar ska timplanen fördelas på 178 arbetsdagar per läsår. En dag lämnas undervisningsfri, t ex läsårets
4 Grundskoleförvaltningen Översyn av skolans timplan skolavslutningsdag. Övriga är vanliga skoldagar. Detta innebär att läsårstimmarna ska fördelas på 35,6 arbetsveckor (178/5). Timplanen ska fördelas stadievis. Det kommer då att finnas en tydlig central styrning, men en möjlighet till flexibilitet på skolnivå. Tiden bör fördelas relativt jämnt inom stadiet. Riktmärket ska vara 30 % på lågstadiet och resten jämnt fördelat på de övriga två stadierna. Alla skolämnen ska finnas med i årskurs 9. En balans mellan teoretiska och praktiska/estetiska ämnen genom hela skoltiden ska eftersträvas. Ett succesivt införande av en gemensam timplan - Ett läsårs förberedelse (2014/2015) - Två läsårs övergång (2015/16 2016/17) - Tre läsårs uppföljning, med början år 1 (total genomförandetid fyra läsår, 2014-2018) Timplanen är en minimitimplan med möjlighet för rektor att utöka tiden i något eller några ämnen utifrån behov, eller för att stärka skolans profil. En stadievis uppdelning av timplanen ger skolan viss möjlighet till flexibilitet utifrån t ex tjänster och lokalanpassningar. 1.6 Vägledande principer En arbetsgrupp med skolledare har tillsammans med utredaren från kvalitetsavdelningen tagit fram förslaget till en gemensam timplan. För arbetsgruppen har ledstjärnan varit att timplanen i första hand ska vara gynnsam för elevernas lärande och att organistoriska eller tjänstemässiga hänsyn ska komma i andra hand. Detta kan förefalla som en självklar ståndpunkt, men kommer att utmanas ett antal gånger i processen, både på planeringsstadiet och i genomförandet. Ett återkommande önskemål i timplanearbetet, hos såväl skolledare i arbetsgruppen som de lärare som dessa har använt som referenspersoner, har varit mer tid för de flesta ämnena. Det centrala innehållet och kunskapskraven i läroplanen är omfattande och ambitionsnivån är hög. Oavsett hur timplanen fördelas måste skolorna arbeta ämnesövergripande och samordna undervisningen för att inom den givna tidsramen uppfylla läroplanens krav. Elevens val är avsett att vara en fördjupning inom ämnena och utgör därför en möjlighet till mer undervisningstid i ämnena. Då skolorna fördelar timplanetiden per årskurs bör de schemalägga samtliga skolämnen i årskurs 9 eftersom eleverna då ska ha slutbetyg. Ett antal ämnen har väldigt liten tid i timplanen och kan med fördel koncentreras till vissa perioder eller årskurser för att skapa bättre sammanhang i undervisningen och mindre splittrade scheman för eleverna. Den här föreslagna timplanen har stämts av och anpassats efter synpunkter från lärare i olika ämnen.
5 Grundskoleförvaltningen Översyn av skolans timplan 2. Sammanfattning och beslutsförslag För att underlätta för elever vid övergångar mellan skolor och för att öka likvärdigheten för eleverna i Malmö föreslås en gemensam timplan för skolorna. De nuvarande timplanerna har beslutats antingen på de enskilda skolorna eller gemensamt för en stadsdel. Detta innebär att det varierar i vilken omfattning eleverna läser olika ämnen i årskurserna. Jämförelsen av elevernas resultat sker inte heller på lika villkor då undervisningstiden inte är samma för eleverna. En styrgrupp med utbildningschefer och en arbetsgrupp med skolledare har tagit fram ett förslag till en gemensam timplan. För att underlätta införandet av en ny timplan föreslår utredningen att beslut om timplanen delegeras till grundskoledirektören. I den nuvarande delegationsordningen ligger beslut om timplanen hos utbildningscheferna. Ett antal skolor i Malmö har tidigare ansökt hos Skolinspektionen om att få arbeta utan timplan. De flesta av dem som ansökt använder sig inte längre av denna möjlighet utan följer en av rektor fastställd timplan. Utifrån detta och ambitionen att öka likvärdigheten för Malmöeleverna föreslår utredningen att alla kommunala grundskolor i Malmö följer den föreslagna timplanen. Timplanetiden, dvs det antal dagar som tiden för ämnena ska fördelas på, har beräknats till 35,6 skolveckor, eller 178 skoldagar. Malmö har för kommande läsår lagt 179 skoldagar för eleverna. Enligt detta förslag blir en dag per läsår undervisningsfri. 2.1 Beslutsförslag Grundskolenämnden föreslås besluta att beslut om timplanen delegeras till grundskoledirektören. beslut om att ansöka om undervisning utan timplan delegeras till grundskoledirektören.
6 Grundskoleförvaltningen Översyn av skolans timplan 3. Bakgrund Grundskolans timplan regleras i 10 kap skollagen samt bilaga 1 till skollagen (2010:800), som anger den garanterade undervisningstid som elever minst ska erbjudas i respektive ämne/ämnesgrupp totalt för grundskolans nio årskurser. I Malmö har varje grundskola, alternativt varje stadsdel, tidigare själv beslutat om fördelningen av undervisningstiden mellan ämnen och årskurser. Malmös grundskolor har därför fördelat timplanetiden olika mellan årskurserna i varje skolämne. Den nya skolorganisationen i Malmö syftar till ökad likvärdighet och måluppfyllelse. För att säkerställa att alla elever i Malmös grundskolor minst erbjuds den garanterade undervisningstiden enligt skollagen och för att öka likvärdigheten mellan Malmös kommunala skolor, behöver skolornas timplaner ses över och synkroniseras med varandra. Övergångar mellan stadier och skolor samt omflyttningar inom kommunen kommer då att underlättas. Översynen av grundskolans timplan sker i två steg: 1. Ett utredningsförslag till gemensam timplan och fortsatt arbetsgång, som ska möjliggöra ett successivt införande av gemensam timplan fr. o. m. läsåret 2015/16. Grundskolenämnden tar ställning till förslaget under våren 2014. 2. En flerårig genomförandeprocess på såväl skol- som förvaltningsnivå. 3.1 Definitioner Timplan 1 : fördelning av den garanterade undervisningstiden. Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden 2. Huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden. Garanterad undervisningstid 3 : den minsta totala undervisningstiden för en elev i grundskolan är för närvarande 6785 timmar under nio skolår. Moderna språk / Språkval 4 : Som språkval erbjuds minst två av språken franska, spanska och tyska 5. En elev får i stället för ett av språken ovan välja något av följande språk som språkval: modersmål, svenska eller svenska som andraspråk, engelska eller teckenspråk 6. 1 9 kap 3 skolförordningen, bilaga 1 till skollagen 2 9 kap 4 skolförordningen 3 10 kap 5 skollagen 4 10 kap 4 skollagen 5 9 kap 5 skolförordningen 6 9 kap 6 skolförordningen
7 Grundskoleförvaltningen Översyn av skolans timplan Elevens val 7 : Syftet är att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Eleverna ska erbjudas ett allsidigt urval av ämnen som elevens val 8. Skolans val 9 : I timplanen anges ett antal timmar som får användas för skolans val. Utrymmet för skolans val ska användas för undervisning i ett eller flera ämnen. Rektorn beslutar om hur utrymmet ska användas. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta detta beslut. Lokalt tillval 10 : Skolans val får också omfatta undervisning i ett lokalt tillval, om Skolverket har godkänt en plan för undervisningen. Kunskapskrav 11 : Anger den lägsta godtagbara kunskapsnivån för en elev vid slutet av årskursen. Kunskapskrav ska finnas för matematik, svenska och svenska som andraspråk samt gemensamt för samhällsorienterande ämnen och naturorienterande ämnen i årskurs 3, samtliga ämnen utom moderna språk i årskurs 6, och samtliga ämnen i årskurs 9. Kunskapskrav ska också finnas för betygen A-E 12. 3.2 Utgångspunkter enligt styrdokumenten Timplan Enligt styrdokumenten: Totalt 6785 undervisningstimmar fördelat på ämnen och ämnesgrupper ska fördelas på 9 skolår 13. Den totala undervisningstiden är en minimitimtid. Huvudmannen beslutar om fördelning mellan årskurser efter förslag från rektorn. I grundskoleförvaltningen i Malmö är detta beslut för närvarande delegerat till utbildningscheferna 14. Huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade tiden. Detta beslut är delegerat till rektor 15. Skolans val Som en möjlighet för skolorna att profilera sig och satsa extra inom något område finns skolans val. För att skapa utrymme för detta får tid tas från andra ämnen. För skolans val gäller att 7 10 kap. 4 skollagen 8 9 kap 8 skolförordningen 9 9 kap 9 skolförordningen 10 9 kap 10 skolförordningen 11 9 kap 2 skolförordningen 12 6 kap 7 skolförordningen 13 10 kap 3 skollagen, 10 kap 5 skollagen 14 Delegationsordning för grundskolenämnden rev 20140423, 3.3.32 15 Delegationsordning för grundskolenämnden rev 20140423,3.3.31
8 Grundskoleförvaltningen Översyn av skolans timplan Det får omfatta högst 600 timmar. Varje ämne/ämnesgrupp får minska högst 20 procent. Det ska användas för undervisning i ett eller flera ämnen och ska till innehåll och inriktning vara förenligt med kursplanen och kunskapskraven. Svenska, svenska som andraspråk, matematik eller engelska får ej minska Rektor beslutar om skolans val 16. Lokalt tillval, efter godkännande från Skolverket. Läsår Ett läsår ska omfatta Minst 178 skoldagar 17 (178/5=35,6 arbetsveckor) Malmö har lagt ut 179 skoldagar Utbildning utan timplan En grundskola har möjlighet att bedriva utbildning utan timplan efter ansökan till Skolinspektionen 18 Huvudmannen ansöker hos Skolinspektionen. Beslutet är i nuläget delegerat till utbildningscheferna 19. Skolan ska ha godtagbara pedagogiska eller organisatoriska skäl Eleverna ges möjlighet att kunskapskraven i samtliga ämnen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. Sedan 2002 har 29 skolor i Malmö ansökt och beviljats att få arbeta timplanelöst. Vid inventering av nuläget visar det sig att endast en skola fortfarande bedriver undervisning utan timplan. 16 9 kap 9 skolförordningen 17 3 kap 2 skolförordningen 18 9 kap. 23 skolförordningen 19 Delegationsordning för grundskolenämnden rev 20140423, 3.3.36
9 Grundskoleförvaltningen Översyn av skolans timplan 4. Utredning Under vårterminen 2013 samlades samtliga skolors timplaner in av stadskontorets barn- och ungdomsavdelning. Avsikten var att skapa en översiktlig bild av hur timplanetiden fördelade sig mellan skolorna. Det visade sig att stadsdelarna hade hanterat frågan på olika sätt. Någon stadsdel hade samma timplan för alla sina skolor, men i de flesta fallen hade skolorna sin egen timplan. Läsåret 2013/14 utökades timplanetiden för ämnet matematik med 120 timmar. Tiden skulle användas för att utöka undervisningstiden i ämnet med en timme per vecka i årskurserna 1-3. Grundskoleförvaltningens kvalitetsavdelning följde upp denna förändring genom intern kontroll höstterminen 2013. Samtliga utbildningsområden rapporterade att en utökning av tiden för ämnet skett. De insamlade timplanerna har utgjort ett underlag för arbetsgruppen för att skaffa sig kunskap om hur stor del av timplanetiden skolorna lagt ut per stadium i förhållande till totaltiden. En fördjupad granskning av hur tiden har fördelats i ett antal ämnen har också skett (svenska, matematik, idrott och hälsa, hemkunskap). Vid inventeringen undersöktes också i vilken årskurs man vanligtvis infört ämnen som slöjd, hemkunskap, engelska och moderna språk på skolorna i Malmö. Dessa ämnen har också jämförts med ett tiotal andra kommuners timplaner för att få en bild av läget i landet. I läroplanen finns det kunskapsmål i årskurs 3 för svenska, svenska som andraspråk, matematik, SO-ämnena (geografi, historia, religion och samhällskunskap) och NO-ämnena (biologi, fysik och kemi), i övriga ämnen finns det kunskapsmål först i årskurs 6, med undantag av moderna språk där målen gäller från årskurs 7. Det är inte fastställt i vilken årskurs man ska börja undervisningen i ett ämne. Kartläggningen visade att: 80 % av de inventerade skolorna, såväl i Malmö som i övriga landet, började med ämnet slöjd i årskurs 3. Övriga Malmöskolor började med ämnet antingen i årskurs 1 eller 2. Ca 80 % av samtliga skolor började med hemkunskap i årskurs 5 eller 6. 50 % av Malmöskolorna började läsa engelska i årskurs 3, resten startade tidigare. I övriga kommuner var det vanligast att börja i årskurs 1. Samtliga Malmöskolor började med språkvalet i årskurs 6, vilket också var det vanligaste i övriga kommuner. 4.1 Aktuella ämnen Några av timplanens ämnen avhandlas i utredningen utifrån att de särskilt uppmärksammats i olika sammanhang. I matematik har förändringar i timplanen nyligen skett och ytterligare utökningar har signalerats. Idrott och hälsa har uppmärksammats i Malmökommissionens rapport, där en utökning av ämnet efterlyses.
10 Grundskoleförvaltningen Översyn av skolans timplan Få elever väljer ett modernt språk inom språkvalet. Skolverket haft ett regeringsuppdrag att kartlägga och föreslå åtgärder för att få fler elever att välja och fullfölja studierna i ämnet. Färre Malmöelever når ett godkänt avgångsbetyg än i övriga landet. Matematik 1994 kom en ny läroplan och timplanen i dess nuvarande form infördes. Ämnet matematik hade då 900 timmar. Den 1 juli 2013 utökades tiden för ämnet med 120 timmar till 1020 timmar totalt. De utökade timmarna skulle förläggas i årskurserna 1-3 20. Även efter utökningen är undervisningstiden i ämnet i ett internationellt perspektiv låg, anser regeringen, som i sin budgetproposition för 2014 avsatte medel för ytterligare utökning av matematikämnet i årskurs 4-6 från och med 2016. Den 31 mars 2014 aviserade regeringen ytterligare en utökning av undervisningstiden i matematik med en timme per veckan för alla elever i årskurs 7-9 från och med höstterminen 2016. Den totala undervisningstiden för ämnet blir då 1230 timmar, en ytterligare utökning med 210 timmar i åk 4-9. Arbetsgruppen har beaktat dessa utökningar i sitt förslag, men förändringarna är inte utlagda i det presenterade timplaneförslaget. Engelska I skriften Engelska samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning som Myndigheten för skolutveckling publicerade 2008 står: Direktiven från 1991 års läroplansbetänkande var att undervisningen i engelska ska påbörjas i årskurs 1, men genom kommunaliseringen av skolan fick kommunerna frihet att själva bestämma när starten i engelska ska ske. Enligt den senaste nationella utvärderingen, NU 03, börjar hälften av Sveriges elever med engelska först i skolår 3, vilket internationellt sett måste betraktas som sent. Flera av de länder i Europa vilka introducerar ett främmande språk (oftast engelska) från 6-7 års ålder, introducerar ytterligare ett främmande språk från cirka tio års ålder, något som ligger i linje med språkpolicyn för Europa om ytterligare två språk förutom modersmålet. Detta språkmål grundar sig på antagandet om att språk föder språk, varför en tidig introduktion av ett främmande språk i själva verket kan underlätta och bana väg för introducerandet av nästa språk. Som argument för att inte införa engelska från årskurs 1 har ofta framförts svårigheter för elever med annat modersmål än svenska att tillgodogöra sig ytterligare ett språk i tidiga år. I det ovan nämnda stödmaterialet sägs följande: Barn med utländsk bakgrund har möjlighet att utveckla goda färdigheter i engelska, likväl som i modersmålet och i fler språk. Numera vet vi, tack vare forskning och beprövad erfarenhet, att engelskundervisningen inte ska skjutas upp tills eleverna lärt sig behärska svenska språket utan i stället sättas in direkt från början av skolgången. Om starten för engelskundervisningen skjuts 20 Gäller för elever som börjar läsår 1 från och med läsåret 2013/14
11 Grundskoleförvaltningen Översyn av skolans timplan upp så hinner inte eleverna nå de nationella målen i årskurs 9 och blir således utan betyg. Alla barn och ungdomar vill och behöver lära sig engelska eftersom det är ett globalt språk, ett verktyg för informationssökning och en arena för nätbaserad kommunikation. Dessutom är engelska i mångt och mycket bärare av en ungdomskultur med allt vad detta innebär för självkänslan hos unga människor. I timplaneförslaget ligger 3 timmar riktade till lågstadiet, detta ger skolorna en reell möjlighet att börja med engelska från första skolåret. Språkval 21 I timplanen ingår ämnet språkval. Eleverna får då välja vilket språk man vill läsa: Huvudmannen ska som språkval erbjuda minst två av språken franska, spanska och tyska (moderna språk). Huvudmannen ska sträva efter att därutöver erbjuda andra språk som språkval 22. En elev får i stället för ett språk som erbjudits enligt ovanstående välja något av följande språk som språkval: 1. det språk som eleven ska erbjudas modersmålsundervisning i, 2. svenska eller svenska som andraspråk under förutsättning att eleven i övrigt får undervisning i svenska eller svenska som andraspråk, 3. engelska, eller 4. teckenspråk 23. Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett språk som erbjudits som språkval om färre än fem elever väljer språket. Detta gäller dock inte om det är ett nationellt minoritetsspråk 24. Samtliga skolor i Malmö börjar med moderna språk i årskurs 6. I den övervägande delen av de andra kommunernas timplaner ligger starten för moderna språk också i årskurs 6. För F-6 skolor kan det innebära en svårighet att organisera språkvalet då man inte har språklärare på den egna skolan utan måste samverka med någon högstadieskola för att få behöriga lärare. I det ovan nämnda stödmaterialet från Myndigheten för skolutveckling görs en internationell jämförelse: Europarådet har sedan 1961 verkat för en tidig språkstart och ett av språkmålen för 2000-talet är att alla unionsmedborgare, förutom sitt modersmål, ska behärska ytterligare två europeiska språk. En liknande trend kan även ses i länder utanför Europa. I läroplanskommitténs betänkande inför läroplanen 1994 (Lpo -94), Skola för bildning (SOU 1992:94) står: Ett tydligt uttryck för de förändringar som ägt rum under de senaste 10-15 åren är de krav på ökade språkkunskaper som nu ställs. Bredare och bättre språkkunskaper krävs inte bara för kontakter med människor från och i andra länder och i det europeiska integrationsarbete som inletts. Det krävs också i allt högre utsträckning i arbetslivet och för högre 21 10 kap 4 skollagen 22 9 kap 5 skolförordningen 23 9 kap 6 skolförordningen 24 9 kap 7 skolförordningen
12 Grundskoleförvaltningen Översyn av skolans timplan studier, liksom för den som väljer att skaffa sig praktik och utbildning i andra länder. Idag är svengelska (svenska/engelska) det vanligaste språkvalet på högstadiet i Sverige, trots att Skolverket anser att ämneskombinationen svenska/engelska saknar stöd i författningarna 25. Av Malmös elever som slutar grundskolan har ca 53 % av samtliga elever godkänt eller bättre betyg i moderna språk, i hela landet är motsvarande siffra ca 65 %. Från och med 2014 års antagning till gymnasieskolan kommer en elev som läst ett modernt språk som språkval i grundskolan att kunna tillgodoräkna sig det betygsvärdet utöver värdet av sina 16 bästa betyg. Det maximala meritvärdet en elev då kan uppnå är 340 poäng i stället för som nu 320 poäng. Ringsbergsskolan i Växjö fick i år EU:s språkpris för sitt projekt Språksamling i Moderna språk. Skolan har arbetat med korta lektionspass på femton minuter per vecka i årskurs 3-5 så att eleverna har fått prova på franska, tyska och spanska under lekfulla former. Detta har lett till att alla elever väljer språk och att ingen hoppar av. Nu stiger elevernas betyg och de kommer att gå ut med minst E i slutbetyg. De yngre eleverna ser fram emot att lära sig ett till språk på gymnasiet och deras motivation och intresse för att lära ökar. Språkkunskaper är en av de nyckelkompetenser som lyfts fram inom EU. Utifrån dessa argument föreslår arbetsgruppen att språkvalet bör introduceras senast i årskurs sex, oavsett om det innebär organisatoriska utmaningar. Andra insatser för att lyfta ämnets popularitet och öka andelen elever som läser och klarar av godkända betyg i språkvalet behöver samtidigt göras. I detta timplaneförslag ligger tre klocktimmar fördelade till årskurserna 4-6. Detta ger skolorna en möjlighet att tidigarelägga språkintroduktionen för att få med fler elever. Språklärarna måste anpassa sin undervisning för att nå alla elever och det kan innebära en didaktisk utmaning. Men det är samma utmaning som lärarna i de andra ämnena på timplanen ställs inför. Enligt Skolverket är kunskapskraven i språkvalet satta så att det är rimligt för de flesta elever att nå målen på samma sätt som i andra ämnen. 26 Kommande läsår, före en ny timplans ikraftträdande, finns det en möjlighet för skolorna och grundskoleförvaltningen att genomföra kompetensutvecklingsinsatser för språklärarna. Enligt skollagen ska andra språk än de som nämns i 10 kap 4 skollagen kunna erbjudas som språkval. Skolverket har i uppdrag att ta fram kursplaner i kinesiska för grundskolan. Målsättningen är att de ska vara klara till kommande läsår 2014/15. Modersmål finns redan med som ett alternativ inom språkvalet, men ger då inte extra meritpoäng. För att ett språk ska kunna erbjudas som språkval på grundskolan krävs det att det finns möjlighet att fortsätta studierna i språket på gymnasieskolan. Skolverket konstaterar: Detta krav i kombination med det fria gymnasievalet 25 Skolverket: Redovisning av regeringsuppdrag Dnr 01-2010:526 26 Skolverket: Redovisning av regeringsuppdrag Dnr 01-2010:526
13 Grundskoleförvaltningen Översyn av skolans timplan utgör en försvårande omständighet när det gäller att skapa ett större utbud av moderna språk. 27 I en stad av Malmös storlek borde det vara möjligt att kunna erbjuda fler språkval än de traditionella, åtminstone ytterligare något språk, om grundskoleoch gymnasieförvaltningen samverkade i frågan. Kommunstyrelsen har gett grundskolenämnden i uppdrag (STK-2013-39) att ta fram riktlinjer för hur elever i Malmö grundskolor ska erbjudas möjlighet att välja fler språk som språkval än de tre; franska, spanska och tyska, som traditionellt erbjuds. Uppdraget finns också med i grundskoleförvaltningens åtagandeplan för 2014. Idrott och hälsa I läroplanens första kapitel står att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Universitetslektor Ingegerd Ericson vid Malmö högskola har under nio år följt över tvåhundra skolbarn i Malmö som deltagit i Bunkefloprojektet. Där har eleverna haft idrott och rörelse fem dagar i veckan. I sin studie har Ericson kommit fram till att: Motion och idrott i skolan skärper inlärningsförmågan och utvecklar motoriken. Skillnaden märks framförallt bland pojkarna. 28 I Malmökommissionens åtgärdsförslag står: Utbildningsinstitutioner ska arbeta aktivt med hälsorelaterade frågor genom att ämnet Idrott och hälsa förstärkt ges till samtliga elever vid Malmö stads skolor 29. Kommunstyrelsen har beslutat att anmoda grundskolenämnden att utreda hur erfarenheterna av Bunkefloprojektet systematiskt kan integreras i skolornas arbete för ökad måluppfyllelse, både inom ämnet Idrott och hälsa och med utgångspunkt ifrån att rörelse och hälsofrämjande aktiviteter kan ingå även inom ramen för övriga ämnen och i organiserade aktiviteter under och efter skoldagen. 30 I avvaktan på att en utredningens ska tillsättas har tiden för idrottsämnet hanteras på likvärdigt sätt som övriga ämnen, dvs ingen särskild utökning har gjorts. En eventuell utökning av tiden i ämnet kan ske utan att fördelningen av tiden mellan stadierna behöver påverkas eller att andra ämnen berörs. 27 Skolverket: Redovisning av regeringsuppdrag Dnr 01-2010:526 28 Ingegerd Ericsson, Malmö högskola, Slutrapport Bunkefloprojektet 29 Malmökommissionens slutrapport: Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa, välfärd och rättvisa. 30 Kommunstyrelsebeslut 5 mars 2014
14 Grundskoleförvaltningen Översyn av skolans timplan 4. Konsekvensanalys Stadieindelade timplaner kommer att underlätta skolbyten inom Malmö. Det innebär att alla elever får den garanterade tiden i timplanen oavsett på vilken skola man går och om man flyttar mellan skolorna. En förändrad timplan kan inte införas rakt av i samtliga årskurser till läsåret 2015/16. Varje skola måste göra en avstämning mellan den gamla timplanen och den nya och följa upp vilka konsekvenser förändringen får för eleverna i de olika årskurserna. Hänsyn måste här också tas till nationella beslut, t ex utökningen av tiden för matematik. Under några år får skolan ha en övergångstimplan tills skillnaderna har utjämnats. Det ideala vore om den nya timplanen infördes för de yngsta eleverna och att elever som börjat sin skolgång fick fullfölja enligt den tidigare timplanen. Detta skulle dock innebära en övergångsperiod på 8 år. Sannolikt går det att göra omställningen under kortare tid genom tillfälliga lösningar. Vid genomgång av skolornas nuvarande timplaner har 1-6-skolorna lagt ut 63-67% av den föreskrivna timplanetiden i sina scheman. Den nya timplanen innebär att ca 65 % av timplanetiden riktas mot årskurserna 1-6. Detta pekar på att omställningen av totaltiden inte blir särskilt omvälvande, däremot kan det bli stora skillnader mellan olika ämnen för enskilda skolor. Under ett antal år behöver grundskoleförvaltningen följa hur infasningen av en ny timplan avlöper. Timplaneförslaget som här läggs fram utgår från den nationella timplanens tider i klocktimmar och förslaget har anpassats till en tidsräkning som utgår från det. De föreslagna tiderna för ämnena är alltså fördelade i hela och halva timmar. Om en lektionstimme på schemat motsvaras av en timme i timplanen och är lika lång som en klocktimme i andra sammanhang blir det tydligare att följa upp elevernas tid. För F-3 eller F-5/6-skolor kan det i något ämne bli svårigheter med behöriga lärare, det gäller ämnen med liten tid i timplanen. Tjänsteunderlaget för dessa lärarkategorier blir otillräckligt, det gäller i synnerhet ettämneslärare, t ex i musik eller hemkunskap. Troligtvis blir problemen inte större än idag, men det kan vara andra skolor som drabbas beroende på hur de nuvarande timplanerna ser ut. Ytterligare en konsekvens av den föreslagna timplaneförändringen kan bli en kostnadsökning för skolor som endast har de yngre årskurserna. Har skolan idag haft lite tid utlagd finns en risk för kostnadsökningar då den föreslagna timplanen lägger ut något mer tid för de yngre eleverna än traditionellt. Alternativet är en utökning av lärarnas tjänstgöringstid. Bedömningen är att problemet är av mindre omfattning. En del skolor har idag fler undervisningsfria dagar än i detta timplaneförslag, t ex skolstartsdagen och julavslutningsdagen. Dessa dagar är arbetsdagar för lärarna, men man har då inte bedrivit undervisning. Dessa dagar har många av de yngre eleverna varit på fritidshemmet.
15 Grundskoleförvaltningen Översyn av skolans timplan Timplaneförslaget utgör ingen utökning av lärares arbetstid, möjligtvis en viss omdisponering av tiden 4.1 Möjligheter till samverkan För de yngre årskurserna innebär timplanen 19-20 timmars undervisningstid per vecka. En samlad skoldag för eleverna med en jämn fördelning över veckans dagar skapar bra förutsättningar för samverkan med fritidshemmet, bl a för att fritidshemmet och skolan ofta sambrukar lokaler. För att underlätta samverkan är det positivt om förskoleklassen schemaläggs på samma tider som årskurs 1. Samverkan med grundsärskolan är inte beroende av timplaneförändringen. 4.2 Risker Utbildningsministern har tidigare signalerat att man från statens sida vill styra undervisningstiden mot en stadieindelad timplan för grundskolan. I budgetpropositionen för 2014 har 3 Mkr reserverats för Skolverket att 2014-15 utreda detta tillsammans med en starkare styrning av gymnasieskolans undervisningstid. Ännu är inga beslut tagna i ärendet. Det finns en risk att en nationellt beslutad timplan, även om den är stadieindelad, skulle kunna se annorlunda ut än det förslag som här läggs fram för Malmös del. Det skulle vara problematiskt för skolorna med två förändringar av timplanen inom en kort tidsperiod. I vilken grad beror så klart på hur stor diskrepans det blir mellan tidsutlägget i de olika planerna. Vad det skulle innbära för timplanen om förskoleklassen blir obligatorisk fr o m 2017, vilket annonserats, är i nuläget oklart.
16 Grundskoleförvaltningen Översyn av skolans timplan 5. Avslutning En gemensam timplan ökar förutsättningarna för likvärdigheten i Malmös skolor. Genom en stadieindelad timplan, elevens val, skolans val och möjligheten för rektor att utöka timplanen finns de förutsättningar som behövs för att anpassa undervisningen efter skolornas skiftande behov. Dock finns det en gemensam grundstruktur. En viss förskjutning av tiden mot de yngre skolåren har skett. Tanken har varit att ta tillvara den lust och glädje till skolarbetet som eleverna ofta har då, vilket ger en god grund för fortsatta studier. Mer undervisning i tidiga åldrar kan vara en fördel vid internationella kunskapsjämförelser. Timplaneförslaget möjliggör ett tidigareläggande av språk, både engelska och språkvalet, vilket borde leda till att fler elever väljer att läsa främmande språk och fullföljer utbildningen med godkända betyg. Tidig inlärning med fler kommunikativa inslag i undervisningen är gynnsamt för språkinlärningen. Inför genomförandet har arbetsgruppen bedömt att en informationsinsats bör göras för skolorna. Bakgrund och vägledande idéer bakom förslaget bör förklaras och den forskning som förslaget vilar på bör tydliggöras för att ge en god grund till det fortsatta arbete som måste ske ute på skolorna.
17 Grundskoleförvaltningen Översyn av skolans timplan Bilagor Bilaga 1 Timplan för grundskolan Efter genomgången grundskoleutbildning ska varje elev ha fått undervisning i minst det totala garanterade antalet timmar. Hur tiden ska fördelas framgår av tabellen nedan. Bild 230 Hem- och konsumentkunskap 118 Idrott och hälsa 500 Musik 230 Slöjd 330 Svenska eller svenska som andraspråk 1 490 Engelska 480 Matematik 1 020 Geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap 885 Biologi, fysik, kemi, teknik 800 Språkval 320 Elevens val 382 Totalt garanterat antal timmar 6 785 Därav skolans val 600 Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Från 1 juli 2013 gäller nya regler om att antalet undervisningstimmar i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska inte får minskas till följd av skolans val.
18 Grundskoleförvaltningen Översyn av skolans timplan Bilaga 2 Timplaneförslag* 2014-04-24 Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Åk 1-9 Vecko-h x 35,6 Timplan Bi 2 2 2,5 6,5 6,5 231,4 230 Hk 0,5 1,5 1,5 3,5 3,5 124,6 118 Idr 4,5 5 5 14,5 14,5 516,2 500 Mu 2 2,5 2 6,5 6,5 231,4 230 Sl 1,5 4 4 9,5 9,5 338,2 330 Sv 17 15 10 42 42 1495,2 1490 En 3 4,5 6 13,5 13,5 480,6 480 Ma 12 8,5 8,5 29 29 1032,4 1020 SO 7 9 9 25 25 890 885 NO 5 8 9,5 22,5 22,5 801 800 SpV 3 6 9 9 320,4 320 EV 3 4 4 11 11 391,6 382 Veckotimmar 57,5 67 68 192,5 192,5 6853 6785 29,9% 34,8% 35,3% *ska gälla från årskurs 1 från och med läsåret 2015/16