MASTHUGGS. Målarverkstaden ommålad

Tre förslag om fasaderna Brf Masthuggets historia del 2 Digital-tv via bredband eller kabel? TV-film om gamla Masthugget 1-09nytt MASTHUGGS Bostadsrättsföreningen Masthugget Målarverkstaden ommålad

Ledare styrelsens syn på saken Nu kommer ljuset trots allt, det var länge sen som man såg solen på morgonen. Vi vet ju att våren kommer. Våra gårdsombud kommer också säkert att synas mer. Men det är inte säkert att det finns aktiva gårdsombud på gårdarna. En förutsättning är att vi andra visar vår uppskattning över att någon är villig att ta på sig ansvaret för att vara en av kanalerna mellan medlemmar och styrelse. När det blivit lite varmare blir det säkert tillfälle att starta upp grillen och sitta sent och tjöta, kanske efter vårstädningen. Ni ställer väl upp? Det är en orolig tid vi lever i och ingen tror att det blir en vändning i ekonomin den närmaste tiden. Som ni ser på sidan Förvaltningen informerar så ligger de stora frågor som vi vid flera tillfällen informerat om fortfarande och väntar på beslut. Den 11 mars informerade vi om vilka alternativ vi ser som möjliga vid kommande fasadrenovering. När styrelsen känner att föreningen är mogen att fatta beslut i frågan är det meningen att medlemmarna skall fatta detta på extrastämma. Som tidigare sagts har vår förening inga ekonomiska problem idag och vår ambition är att inte göra något utan att föreningen har täckning för de investeringar som görs. De investeringar vi pratar om är nödvändiga för en god förvaltning av våra fastigheter. Samtidigt närmar vi oss bättre möjligheter att föra över tv via vårt bredbandsnät. Det finns redan ett utbud att titta på, se vår webbsida. En del problem kommer säkert att uppstå i början, men i längden tror vi att det kommer öka möjligheten att hitta ett utbud som är intressant för den enskilde medlemmen. Styrelsens ambition är att medlemmarna i föreningen skall få information när vi står inför en mer komplett lösning. Styrelsens arbete upptas för närvarande i stor utsträckning av förberedelse inför årsmötet som skall hållas den 23 april. Årsredovisning skall skrivas och diskuteras. Förutom förvaltningsberättelse skall resultaträkning och balansräkning godkännas. Glädjande är att det i år har kommit ovanligt många motioner, 32 stycken. En del motioner kunde vi nog ha löst eller givit svar på direkt genom kontakt med styrelsen eller förvaltning. En av de frågor som kommer att diskuteras är hur portkoder och öppna eller stängda entréerna skall hanteras av föreningen. Katter, kvinnoboende, gästlägenhet, bergvärme och en hel del andra frågor kommer att tas upp på årsmötet, både stort och smått. Antalet motioner pekar på att vi kommer att bli många på årsmötet, och det är glädjande. Om ni som skrivit motioner tar med er varsin granne borde vi bli dubbelt så många som vanligt. Det är ju ändå på årsmötet som man direkt kan vara med och påverka. Det är också då man väljer ny styrelse. Bästa sättet att påverka styrelsens sammansättning är att kontakta valberedningen och föreslå de som man anser bör sitta i styrelsen. Det är på ert mandat som vi som styr föreningen sitter. Vi gör vårt bästa för att förvalta det och det är på årsmötet vi får mandatet. Vi ses på årsmötet. Lallon Ingemar Albertsson Ord f ö r a n d e Redaktör och ansv. utgivare: Björn Ohlsson Redaktion: Birgitta Edgren, Lilian Lundqvist, Sanja Peter, Inga Sandberg, Sten Zackrisson Foto: Anders Ocklind Layout: Siri Reuterstrand Knockout Reportage siri@alba.nu Tryck: Prinfo Linderoths, e-post: respons@linderoths.se Kontakt med redaktionen sker via Björn Ohlsson tel 42 55 16, e-post: bjorn.hanna@spray.se Bostadsrättsföreningens styrelse når du lättast via expeditionen 85 03 00 eller via e-post: styrelse@brfmasthugget.se Vid felanmälan: ring 85 03 10 eller via formulär på hemsidan. Hemsida: www.brfmasthugget.se Manusstopp för nr 2-09 15 maj Yazzy behöver passning. Se annons på sidan 23. Omslagsbild: Ola Carlsson lackar en pall i det nyrenoverade målarrummet. Baksidan: Göran Lindgren och hans hund 2 Masthuggsnytt nr 1/09

Kulturföreningen tar nya tag i vår Vitskväll, NaturStig och loppis Ja trots den gångna sommarens katastrof vi talar om den gigantiska floppen Masthuggets dag, så strävare den lilla tappra skaran vidare. I vår blir det loppmarknad, Slottskogskunskap och äkta Göteborgsbuskis. Med denna flopp som en värkande erfarenhet kommer vi inte, som tidigare meddelat, att ordna någon Masthuggets dag i år. Det känns trist, men att lägga ner ett drygt halvårs förberedelsearbete och massor av pengar på ett evenemang som kanske har överlevt sig själv, känns inte fruktbart. Eller något vi orkar göra igen. Men vi är mer än öppna för idéer om alternativa arrangemang. Kom igen, hör av er! Var är ni män? Men det är inte bara nedåt i den lilla församlingen. Som ett litet plus i kanten kan vi berätta att vi fått med två nya medlemmar i vår skara, givetvis kvinnor, vilket föranleder mig att utropa: män i Brf Masthugget var fan håller ni hus? Stig fram och slut upp vi behöver er! Våra tisdagsevenemang har dock inte upphört. Våren 2009 har egentligen redan börjat vad gäller dessa (se sid 22), men merparten av våra arrangemang kvarstår efter det att du fått detta nummer av Masthuggsnytt under näsan. Så här ser våren ut. Loppmarknad 4 april Har du inte redan bokat bord för att kanske tjäna några sekiner på sånt du inte längre behöver, se då till till att besöka loppisen för att skaffa det du behöver men inte har! Intresserade nasare bör ha uppmärksammat anslagen om loppmarknaden i portarna och i laga ordning bokat bord. Välkomna till vårens fetaste kommers! NaturStig 21 april Ja, så kommer han då till oss, Slottsskogens värnare och vårdare framför andra, Stig Fredriksson, alias Natur- Stig. Vi som bor grannar med denna riksskatt kanske tror oss veta och kunna det mesta om "Slottis". Okej, kom på mötet, då får du verkligen kunskap om öppna och dolda rikedomar i denna storstadsoas. Natur-Stigs lilla bok kommer även att finnas till försäljning. Göteborgsbuskis 12 maj Håll i er alla Ador och Kållar, här kommer två som bräcker er rakt av... "änna"! Vitsar i parti och minut utlovar Leif Randers, ord, och Ingmar Karsjö, toner från dragspel. Extra välkomna är givetvis alle de här uppe som inte är härifrån. Vi kan verkligen behöva den här Göteborgsinjektionen. Inte minst när vi besöker våra ursprungsbygder vi är ju för fasen göteborgare numer! Peter Sahlberg 32 motioner till årsstämman 23 april Frågan om låsta portar engagerar Ny ordförande i Kulturföreningen Årsstämman i Brf Masthugget kommer att hållas torsdagen den 23 april i Masthuggets hus. Vår vana trogna ger vi er en liten föraning om innehållet i motionerna. Varken mer eller mindre än 32 motioner har inkommit. Av dessa handlar sex om låsta portar. Det verkar som förverkligandet av förra årets stämmobeslut att hålla entrédörrarna låsta dygnet runt har satt igång en folkrörelse. Kommer beslutet att rivas upp? Vi får väl se vad styrelsen har att föreslå i sin enda proposition som också handlar om låsta portar. Konstgräs och gästlägenhet Här är ett axplock bland de övriga motionerna; anlägg konstgräs på bollplanerna vid Klingners plats, problem med lösspringande katter, flera motioner med förslag till förbättringar på bastu/motionslokalen, inför fler nyhets- och sportkanaler i TV-utbudet, motioner i miljötänkandets anda, iordningställ gästlägenhet som man kan boka för en billig penning för gäster på tillfälligt besök, teleslinga för hörselskadade i stora salen i Masthuggets hus, tydligare skyltning vid friskluftsintag om olämpligheten av att stå där och röka. Det finns några till med varierande innehåll. Ni som vill vara med och påverka besluten kommer självfallet till årsstämman. Räkna med en helkväll. Ing a Sa n d b e r g Den "gamla" ordföranden i Brf Masthuggets kulturförening, Peter Sahlberg, har tackat för sig på denna post. På mötet den 3 mars utsågs Dan Ottermalm till ny ordförande. Dan nås på telefon 031-24 00 49, mobil 0708-12 21 18 eller allra helst per e-post på adress: dan.ottermalm@dano.se Fulla av fötroende för Dan, önskar vi honom lycka till i detta uppdrag. Vi andra i Kulturföreningen Masthuggsnytt nr 1/09 3

Fasadbeslutet närmar sig Är det värt en tusenlapp i månaden att få en ny fasad, bättre isolering och nya tätare fönster? Eller bör vi behålla plåten ytterligare 20 år, ommålad i nya färger? Det är denna stora framtidsfråga som föreningens medlemmar har att besluta om i år. Den 11 mars hölls ett informationsmöte i Masthuggets hus och en extrastämma kommer att hållas före eller efter sommaren. Diskussionen om hur våra nya fasader skall se ut har pågått i några år. Nu är det snart dags att ta beslut. Förvaltningen har på styrelsens uppdrag gjort ett omfattande utredningsarbete om de nuvarande fasadernas skick, inklusive fönstren, och vad en annan fasadlösning skulle kunna innebära i form av energibesparing, förbättrad värmekomfort och ett helt nytt utseende på området. Samt vad detta skulle kosta oss. Informationsmöte I februari delade förvaltningen ut information till alla medlemmar, som på sju sidor presenterade bakgrunden, tre olika alternativ till fasadrenovering och en inbjudan till informationsmötet den 11 mars. På informationsmötet har medlemmarna möjlighet att ställa frågor och diskutera de olika lösningarna, samtidigt som styrelsen kan få en känsla av vad medlemmarna tycker. Jag hoppas att det blir en bra diskussion, säger förvaltningschef Kjell Johansson, en vecka före mötet. Extrastämma beslutar Från början var det tänkt att beslutet om fasadrenoveringen skulle tas på vår ordinarie årsstämma den 23 april, men styrelsen tänkte om när den konstaterade att 32 motioner lämnats in till stämman i år. Då skulle det bli svårt att samtidigt hinna med en diskussion och ett beslut om fasadrenoveringen. Det är mycket viktigt att det här Förvaltningschef Kjell Johansson inspekterar fasaderna. På vissa håll behöver de bytas. 4 Masthuggsnytt nr 1/09

Ekonomi ställs mot energibesparing och utseende beslutet blir väl förankrat bland medlemmarna. Därför är det bra att ta ett sådant stort beslut på ett separat möte, säger Kjell. När denna extrastämma kommer att äga rum är ännu inte bestämt. Det beror mycket på hur diskussionerna går på informationsmötet den 11 mars. Om de flesta verkar vara överens om något av alternativen och frågetecknen är få, blir det sannolikt före sommaren. Men om vissa saker behöver förtydligas eller undersökas ytterligare kan det dröja till augusti-september. Det skall dock inte bli någon långbänk av det här, framhåller Kjell. Oavsett vilket alternativ vi bestämmer oss för kommer arbetena troligen att påbörjas 2010 och avslutas 2012, enligt den nuvarande planeringen. Stor skillnad i kostnad För att klara de ökade kostnaderna som blir följden av fasadrenoveringen, och andra stora projekt som balkongrenovering, beräknas månadsavgifterna behöva höjas med tre proccent per år de kommande tio åren, men denna siffra är osäker. Därtill kommer en engångshöjning beroende på vilket av de tre alternativen vi väljer. Alternativ 1, fasadmålning, beräknas kosta 63,5 miljoner kronor, vilket innebär en engångshöjning med 4 procent, alternativ 2, byte av fasadmaterial utan fönsterbyte, beräknas kosta 191 miljoner kronor, vilket innebär en engångshöjning med 19 procent, alternativ 3, byte av fasadmaterial och fönster, beräknas kosta 336 miljoner kronor, vilket innebär en engånghöjning med 35 procent. För en 3:a på 73 kvadratmeter med en månadshyra på 3 027 kronor undantaget bränsle, tv och garageplats innebär det en höjning med 212 kronor till 3 239 kr (alternativ 1), med 666 kronor till 3 693 kronor (alt 2) eller en med 938 kronor till 4 177 kronor (alt 3). I de ekonomiska beräkningarna för alternativ 2 och 3 ingår de energibesparingar som man förväntas göra tack vare den extra isoleringen. Med alternativ 2, beräknas energibesparingen bli 9 procent, och med alternativ 3, där även fönsterbyte ingår, beräknas energibesparingen uppgå till 25 procent. Att även ommålning kräver en extra höjning beror, enligt Kjell Johansson, på att den i underhållsplanen beräknade kostnaden för detta, 45,7 miljoner kronor, inte beräknas räcka eftersom en del plåtar behöver bytas ut. Därför har denna kostnad höjts med 17,8 miljoner kronor till 63,5 miljoner kronor. Så höga blir avgifterna 2019 Om avgifterna höjs med 3 procent årligen från och med 2010, och om enångshöjningen görs redan 2010, innebär det att månadsavgiften för nämnda 3:a om tio år (år 2019) kommer att vara 4 228 kronor (alternativ 1) en höjning med drygt 39 procent, 4 819 kronor (alt 2) en höjning med 59 procent, eller 5 452 kronor (alt 3) en höjning med 80 procent. När de gäller våra framtida avgifter handlar det alltså om stora skillnader mellan de olika alternativen. De angivna avgiftsnivåerna innefattar dessutom inte bränslekostnaden som för nämnda 3:a idag uppgår till 608 kronor per månad, en kostnad som beräknas öka med minst tre procent per år. Tekniskt, energi-, miljö- och komfortmässigt är alternativ 3 det särklassigt bästa. Samtidigt innebär det att man utrangerar plåtar och fönster, som har en kvarstående livslängd i 20 år, i förtid, vilket kan ses som ett resursslöseri. Det som talar emot detta alternativ är förstås också ekonomin, säger Kjell Johansson. Fönster i bra skick Den utredning som Tabnit AB gjorde under 2008, då plåtar lossades på 65 ställen, visade att fasaderna är i gott skick. Den undersökning av fönstrens skick som gjordes efter detta, via enkät och besiktningar, visade att även fönstren är i bra skick och att de klarar sig i 20 år till om visst undehåll görs. Inte ett enda av de undersökta fönstren hade drabbats av rötskador. Områdets karaktär Styrelsen och förvaltningen framhåller också att både alternativ 2 och 3 kommer innebära att husen får en modern karaktär som bedöms öka attraktionsvärdet, medan alternativ 1 innebär att den ursprungliga karaktären på området behålls. Vilket som är mest positivt ur estetisk synvinkel är upp till oss medlemmar att bedöma. När det gället alternativ 2 finns en negativ aspekt ur estetisk synvinkel, genom att vi då kommer att få 130 mm djupa fönsternischer. Den estetiska frågan är på sätt och vis uppe redan nu. Vill vi att vårt område skall se helt annorlunda ut, eller räcker det att ändra färgsättning? Oavsett vilket alternativ vi väljer kommer den estetiska frågan att diskuteras vidare, eftersom den också är mycket viktig och behöver en grundlig förankring. Estetiken avgörs sedan Vid den kommande extrastämman kommer vi att besluta om vilken teknisk och ekonomisk lösning vi vill ha. Sedan kommer den estetiska frågan att avhandlas. Hur skall vi måla våra betongpartier? Och hur skall vi måla våra plåtar, alternativt vilken färg skall de nya steniplattorna ha? Ett informationsmöte om den estetiska utformningen kommer att hållas i höst. Om det även kommer att bli en extrastämma är ännu inte bestämt. Björn Ohlsson PS. Vid informationsmötet den 11 mars, då cirka 180 medlemmar deltog, gjordes en enkät. Av de svarande valde 110 personer alternativ 1, 6 personer alternativ 2 och 28 personer alternativ 3. Masthuggsnytt nr 1/09 5

Hamid satsade på film när jobbet flyttade Hamid B Khahan har många barnfamiljer som kunder, men inte så många ungdomar. De laddar ner film från nätet. Alla videofilmer är till salu, eftersom ingen hyr dem längre. Sedan två år är det bara dvd som gäller. Så kanske butiken skulle byta namn till Dvd-Dax? Den här butiken har funnits i 15 år. Jag tog över den 1998, berättar nuvarande ägaren Hamid B Khahan, hitflyttad från Persien (Iran) för mer än 20 år sedan. Det var mitt stora filmintresse och tillfälligheter som fick mig att bli videouthyrare. I hemlandet var jag lantmätare. Som ny i Sverige gick jag en kurs för verkstadsmekaniker, men när jag var klar fanns inga jobb. Då fortsatte jag med utbildning till datakonstruktör. Jobbade som konsult åt Volvo en tid. Sedan skulle verksamheten till Stockholm, men jag hade familj och barn och ville varken pendla eller flytta från Göteborg. Då grep jag tillfället i flykten och övertog butiken från den förre ägaren som jag kände. Vi bodde också här i närheten. Klassiker Jag läser mycket om filmer, både i branschtidskrifter och på internet. Där kan jag också kolla på sånt jag vill beställa senare, avslöjar Hamid. I butiken finns en hel del så kallat smala filmer, kvalitetsfilmer. Vid en titt på den omfångsrika hyllan ser jag klassiker som Casablanca med Humphrey Bogart och Ingrid Bergman, Borta med vinden med Clark Gable, Vivien Leigh och Leslie Howard, Midnight express och den irländska Min vänstra fot. Dessutom Ben Hur, Örnen har landat och Saturday night fever. Två hyllor med barnfilm, en för action, en för thriller, en för drama och en för komedi. Men inga porrfilmer, de får man hyra hos andra. Nyhetshylla På nyhetshyllan känner jag igen Ella Lemhagens Patrik 1.5, som gick på bio i höstas. Där står även den guldbaggebelönade Maria Larssons eviga ögonblick av Jan Troell. Den kan man fortfarande se på bio precis som Mamma Mia. Du levande är en annan svensk film. Step brothers är en amerikansk komedi och Max Payne ett tv-spel som blev film. Mest är det masthuggsbor som kommer hit, eller besökare i området. Vi har många stamkunder. Och barnfamiljer med sjuka barn. Ungdomarna har blivit färre. De laddar ner själva via bättre datorer. Men smala filmer finns inte lika många på internet, säger Hamid. På dagen är det lugnt i butiken. De flesta kommer kvällstid och särskilt på fredags- och lördagskvällar. Godis och glass Vi har bra godis, har försökt få så god kvalitet som möjligt på lösgodiset, utan konstiga tillsatser, berättar Hamid vidare. Här finns glass, dricka och cigaretter, sånt som passar till en filmkväll hemma. Butiken är öppen alla dagar, klockan 12 22, på fredag och lördag till klockan 23. Vi är ett familjeföretag, så sonen är här ibland, dottern har annat jobb nu. Min kusin rycker in vissa dagar. Det är långa arbetsdagar, vi är här långt före vi öppnar. Birgitta Edgren 6 Masthuggsnytt nr 1/09

Komposten lever på Vaktmästaregången Det känns rätt och riktigt att sortera ut matavfallet och gå iväg med det upp till komposttrumman på Vaktmästargången 5, säger Göran Lindgren, nyinflyttad på Klamparegatan. Man gör sitt och minskar sophanteringen. Dessutom kommer avfallet till nytta här i området. Familjen Lindgren har bott i villa i 20 år och har en medvetenhet om sophanteringen och dess kostnader som inte alltid folk som bor i lägenhet har. Vi läste i info-pärmen som fanns i lägenheten och pratade med grannar. På så sätt fick vi veta att kompostrummet fanns, berättar Göran Lindgren. Med hunden Det skulle vara bra med en informationsskylt om kompostering i varje återvinningsrum. När man slänger tidningar och glas är man kanske mer mottaglig för information om kompost också, påpekar han. Vi går ju ut med hunden varje kväll och då är det lätt att ta med kompostpåsen, en vanlig handlingskasse i plast, som vi har i en hink under diskbänken. Så enkelt det låter, när man gjort ett beteende till en vana. Plats för 100 hushåll Komposttrumman vid Vaktmästaregången 5, på gaveln, ger god jord till alla våra planteringar. I dag räcker inte ens den egenproducerade jorden till. För närvarande ger den 3 5 kubikmeter på ett år. När vi hade Rolatekomposterna och trumman på Skepparegången så blev det som mest cirka 10 kubikmeter. Och alltihopa gick åt i våra planteringar, berättar trädgårdsmästare Gert Lindberg. Den befintliga komposttrumman har kapacitet för omkring 100 hushåll. Nu används den av 50. En inventering av dem som använder den gjorde Gert förra våren. Den högra trumman i kompostrummet har tjänat ut efter tio år. Den har underhållits och reparerats, men nu har den gjort sitt. Den vänstra som nyligen körts igång, beräknas hålla i tio år framåt. Nytt system skall testas Det skulle behövas en kompost längre ner i området. Avståndet till Vaktmästargången gör att många inte orkar gå dit upp tyvärr. Enligt ett stämmobeslut ska vi pröva torrkonservering av organiskt avfall, men styrelsen vill utvärdera ett nytt system att torka avfallet i de enskilda hushållen först. Det finns inte med i budgeten för 2009, utan får vänta till nästa år, säger förvaltningschef Kjell Johansson. Med hopp om god kompost-kultur! Birgitta Edgren Grundläggande kompost-kunskap Göran Lindgren tar med komposten när han ändå ska ut med hunden. Att kompostera är en konst, här kommer lite kunskap: Läs informationstavlan i kompostrummet Tänk till använd sunt förnuft Tumregel allt ska helst vara stort som en tumme, dela gamla frukter, potatisar osv, ju mindre bitar desto bättre går komposteringen Vattna ur, krama ur vattnet i potatisskalen Bestick, batterier, plastpåsar och liknande går EJ att kompostera När du tömmer din kompost i behållaren: Riv papperspåsar i bitar, släng inte i hela påsen Använd träpinnen och peta ner ditt material i trumman Häll gärna i spån; 3 delar kompost + 1 del spån Vill du kompostera? Kontakta Gert Lindberg tel 031-85 03 07 eller 0703-795 153. Masthuggsnytt nr 1/09 7

Ett turbulent 80-tal ledde till brytning med Riksbyggen Den första februari 1980 köpte den nya bostadsrättsföreningen, Riksbyggens bostadsförening Masthugget, den gamla föreningen, Riksbyggens bostadsförening Göteborgs hus 30. En ny ekonomisk plan hade upprättats. Den skulle ge förutsättningar för en bärkraftig förening. Det innebar bland annat att insatserna höjdes kraftig jämfört med vad som gällt tio år tidigare. För en 4-rumslägenhet hamnade insatsen nu på 90 000 95 000 kronor i stället för 16 000 17 000 kronor. Månadsavgiften för en bostadsrätt blev dock något lägre, cirka 350 kronor, jämfört med hyran för en hyresrätt. Köpet genomfördes som ett rollspel på Riksbyggens kontor, där vissa tjänstemän företrädde den nya föreningen och andra den gamla. Den nya föreningen förband sig, i ett särskilt avtal, att utnyttja Riksbyggen som förvaltare, så länge Riksbyggen hade bostadsrätter i området. Riksbyggen förband sig å sin sida att teckna bostadsrätten för samtliga lokaler och för samtliga lägenheter där inte innehavare önskade teckna bostadsrätt. Riksbyggen erbjöd också de nya bostadsrättsinnehavarna en femårig återköpsgaranti. Restaurangen brann I mitten av februari utbröt en större brand i den restaurang som fanns i centrumfastighetens övervåning. Detta var den enda verksamhet som fanns kvar av de ursprungliga från invigningen. I mars hölls det första medlemsmötet i den nya föreningen. Vid detta tillfälle valdes en arbetsgrupp, av boende, som skulle skolas in inför det formella övertagandet av föreningen. Hyresgästföreningens kontaktkommitté föreslog att det var den som skulle utgöra denna grupp. Några andra förslag finns inte. I en oorganiserad massa är det lätt för dem som är organiserade att ta över makten. Det är bara att konstatera. Vid detta tillfälle meddelade Riksbyggen att man hade planer på, att erbjuda föreningen, att köpa loss den brunna centrumfastigheten och bygga om den till kontor. En eller två hissar? I december 1980 hölls sedan föreningens första årsstämma. Nu valdes en riktig styrelse och av någon anledning blev jag invald. Riksbyggen presenterade nu också ritningar på hur man tänkte sig att en ny centrumfastighet skulle se ut. I ritningarna hade man ritat in en hiss mellan torget och terrassen. Många deltagare argumenterar för att det skulle finnas två hissar. Riksbyggen svarar att man med en hiss, som kunde ta en sjukbår, uppfyller de krav som kommunen ställde. Ville föreningen ha ytterligare en hiss måste denna själv bekosta den och sedan svara för dess underhåll. Vid den nya styrelsens första sammanträde låg det dukat med Riksbyggens förslag till köpekontrakt samt en kalkyl som visade att det skulle bli en god affär för föreningen att sälja. Styrelsen uppdrog åt revisorerna att granska handlingarna och styrelsen inhämtade också ett yttrande från en oberoende värderare. Revisorernas synpunkter arbetades in i kontrakten och den oberoende värderaren kom fram till att någon annan intressent knappast skulle vara beredd att betala ett högre pris än det som Riksbyggen erbjöd. På den efterföljande extrastämman kom diskussionen mycket att handla om en andra hiss. Efter hård press backade Riksbyggen från sin tidigare ståndpunkt och erbjöd sig nu att bygga en andra hiss, förutsatt att föreningen tog på sig underhållet. Efter detta godkände stämman ett köp och styrelsen fick i uppdrag att slutföra affären. Kraftig avgiftshöjning Den nya styrelsen hade knappt hunnit avsluta försäljningen förrän den stod inför ett nytt problem. Riksbyggens ekonomer hade räknat ut att månadsavgifterna måste höjas med cirka 20 procent. Detta trots att försäljningen av centrumfastigheten skulle ge god utdelning. Med denna höjning och en höjning som skett på hösten innan hade skillnaden mellan de gamla hyrorna och de nya månadsavgifterna i stort försvunnit. För styrelsen föreföll det uppenbart att de ekonomiska kalkyler som hade presenterats inför övertagandet var rena glädjekalkyler. Nästa stora problem blev att fönstren på Mattssonsliden höll på att ramla ut. Problemet gällde framförallt fönstren mot syd och väst. De fönstermålningar som Riksbyggen låtit göra några år tidigare med plastfärg hade påskyndat en nedbrytning av fönster och karmar. Det vara nu bara att bita i det sura äpplet. Problem med förvaltningen Vi hade under detta första år betydande problem med att få Riksbyggens förvaltning att fungera på ett 8 Masthuggsnytt nr 1/09

I Masthuggsnytt nr 3 2008 beskrev Per Sjöstrand Masthuggets historia, från den första bebyggelsen på 1600-talet, via landshövdingehusen, 1960-talets stora sanering, byggandet av Nya Masthugget och de tio första åren då hyresrätter blev lösningen för den dyra satsningen. Här följer hans andra och avslutande del om vår historia, som börjar med bildandet av Riksbyggens bostadsrättsföreningen Masthugget. Under hela 1980-talet satt Per i föreningens styrelse och fick vara med om många diskussioner med Riksbyggen om förvaltningsproblem och konstiga kalkyler, som till slut resulterade i att föreningen började driva förvaltning i egen regi 1994, för att 2003 helt lämna Riksbyggen. acceptabelt sätt. De rutiner som hade utvecklats under Riksbygge-tiden var ofta mer inriktade på att lösa problem billigt än långsiktigt hållbart. Förvaltningen av garagen var bedrövlig. Det fanns åtskilliga bilvrak. Många bilar stod där utan tillstånd. På vissa ställen bedrevs det bilverkstad, mot alla regler. Man visste egentligen inte hur många parkeringsplatser som fanns. I det löpande förvaltningsarbetet verkställdes heller inte alltid de beslut som fattades eller så hamnade de i långbänk. Bristerna var så stora, att vi sade upp förvaltningsavtalet med Riksbyggen. Så småningom tecknades ett nytt förvaltningsavtal, innehållande fler tjänster och till ett lägre pris. Ett annat problem var att Riksbyggen rutinmässigt utnyttjade BPAs tjänster för olika slags byggnadsarbeten, hissunderhåll, trädgård etc. Styrelsen beslöt nu att alla större arbeten skulle upphandlas i konkurrens, vilket ledde till kraftig minskning av BPAs uppdrag i föreningen. Byten av fönstren på Mattsssonsliden blev ett undantag. Dessa uppfattades som så brådskande att man lät BPA, som byggt husen, sköta dem. Men vid de senare byten som skedde på andra gator förlorade företaget upphandlingen. Tid att träffa styrelsen Det var ett intensivt första år. De följande åren blev lugnare och styrelsen hade nu också skaffat sig en viss rutin. Styrelsen införde nu en fast expeditionstid där medlemmarna direkt kunde möta en eller flera från styrelsen. Expeditionstiden låg på måndagar och kom delvis att kollidera med de möten som styrelsen och arbetsutskottet hade. Trots dessa problem valde vi, av praktiska skäl, att ha kvar tiden under resten av 80-talet. Det var ett uppskattat inslag i vårt föreningsliv som dock inte utnyttjades fullt ut. För styrelsen var det ett utmärkt sätt att lära känna medlemmarna och deras boendeproblem. Många problem kunde lösas omgående utan att koppla in förvaltningen. Det gällde inte bara rena expeditionsfrågor, utan även annat som problem med störande grannar. Så småningom blev det ett efterlängtat förvaltarbyte. Vårt avtal med Riksbyggen handlade egentligen inte om person utan om tjänst. Personalansvar Det var dock ofrånkomligt, att i praktiken var personfrågan viktig, även om vi inte hade personalansvar. Byten av förvaltare innebar alltid en belastning för styrelsen, särskilt för ordföranden, med också för våra anställda som skulle skola in en ny förvaltare i de praktiska funktionerna. Den nye förvaltaren blev i alla händelser ett lyft för föreningen. Äntligen kunde vi säga att vi hade en bra förvaltning. Vår nye förvaltare införde bland annat månatliga personalmöten. Vid vart annat möte förväntades någon från styrelsen närvara. Detta innebar en uppgradering av personalfrågorna. Vi började nu inse att vi var arbetsgivare, med ansvar för 19 personer (12 heltidsanställda fastighetsarbetade och 7 deltidsanställda trappstäderskor). Personalfrågor var alltför viktiga för att helt överlåtas på Riksbyggen. Det föll på min lott att delta i personalmötena. Fastighetsskötarna får mer ansvar Vid 1984 års stämma lämnade vår förste ordförande, Gunnar Nilsson, styrelsen och jag trädde till som ny Riksbyggens brf Göteborgs hus 30 blir Brf Masthugget ordförande, efter att ha varit vice i tre år. Ungefär samtidigt skedde ett nytt förvaltarbyte. En av mina första åtgärder blev att se över den arbetsorganisation vi ärvt från Riksbyggen. Vi hade driftsansvarig/reparatör (tillika förman), reparatörer, fastighetsskötare och städerskor i en hierarkisk ordning. Tre av fastighetsskötarna hade som huvuduppgift att sköta sophanteringen i området och två hade att svara för städning av utemiljö. Denna organisation tyckte jag svarade mycket dåligt mot de forskningsresultat som fanns om det goda arbetet. Vi införde därför områdesansvar med relativt självständiga fastighetsskötare. I ett första skede blev det fem områden och när det blev en vakans bland reparatörerna blev det sex. Inom sitt område skulle nu fastighetsskötarna ta ansvar för hela sitt område, sophantering, utemiljö och enklare reparationer. Man skulle planera sin tid själv och vårda sitt område och åtgärda brister snarast. Logiken var: större ansvar, mer varierande och mer kvalificerade arbetsuppgifter, större frihet Masthuggsnytt nr 1/09 9

och högre lön. Arbetsledningen skulle hållas på en miniminivå med en förmans roll som var mer vara lagkaptenens än lagledarens. Garageplatser saknades Bland föreningens medlemmar fanns en stor misstro mot Riksbyggen. Historiskt var denna väl motiverad men de senaste åren hade vi haft en bra förvaltning som kanske hade blivit än bättre genom det senaste förvaltarbytet. På sikt var det ohållbart med denna misstro. Jag ansåg att vi därför borde verka för en attitydförändring. Men först gällde det att granska verksamheten så att det inte fanns några lik i lasten. Jag började min inventering med att kontrollera att garagen och uthyrningen garageplatser var i ordning. Detta hade min företrädare jobbat mycket med. Sedan en tid tillbaka hade vi till styrelsenmöten fått en förteckning över vilka platser som var lediga. Så långt såg det bra ut. När jag begärde uppgifter om vilka platser som föreningen hade fick jag en prydlig pärm med kartor över samtliga garage och som visade vilka platser som kunde användas samt antalet tillgängliga platser. Efter en genomgång av samtliga garage kunde jag konstatera att karta och verklighet stämde väl överens. När jag sedan jämförde de tillgängliga platserna minus de lediga med intäkterna fann jag att det måste saknas 100 150 platser. Efter en helgs övertid på förvaltningen fann man dem. Förvaltningen av garagen var således fortfarande bristfällig. Min undran var nu, kan det finnas likadana brister när det gällde lokalerna. Samtidigt som garageinventeringen blev klar tömde Riksbyggen den fond som man hade för inre underhåll av lokalerna. (På denna tid hade alla bostadsrätter en sådan fond till vilken en del av månadsavgiften gick). Det handlade om cirka en miljon kronor. Föreningen hamnade i likviditetsproblem. Formellt gjorde man inget fel: lokalerna bildade en bostadsrätt och man hade gjort en del stora ombyggnader i några av lokalerna. Vi tyckte dock att man borde nöja sig med ett uttag motsvarande de berörda lokalernas andel i helheten och att man i alla händelser borde ha varskott föreningen vid ett större uttag. Misstankarna stärktes Efter ett möte med Riksbyggens ledning i Göteborg återinsattes pengarna och vi kom överens om att ta fram riktlinjer för hur Riksbyggen skulle kunna disponera sina tillgångar. Som något av ett försvar för sitt agerade nämnde man att man bara hade tre p r o c e nt s a v k a s t kapital. Vid detta tillfälle nämnde jag resultatet av inventeringen av garageplatser och jag undrade om det kunde vara något liknande för lokalerna. Riksbyggen svarade att man hade inget att dölja och vi var välkomna att titta på alla relevanta handlingar. Jag kunde efter detta konstatera att Riksbyggens avkastning var betydligt högre än den man nämnt. Det fanns också en oklarhet i uppbörden. Det så kallade BP-garaget (bensinstation, bilverkstad och en stor del av platserna i Andra Långgatans garage) redovisades hos oss endast som en värmeintäkt. Exkluderade man nu denna enhet från kalkylen fick man en avkastning på tre procent. Min misstanke blev nu att vi endast fick betalt för värmen för denna enhet. Mina misstankar stärktes när jag fick se ett upplåtelsekontrakt som uttryckte precis detta. Riksbyggens svar var att det hela bara var en teknisk konstruktion och att garaget i övrigt fanns bland de andra lokalerna. Fyrmästaregången 1978. Två år senare bildades den nya bostadsrättsföreningen med Riksbyggen som förvaltare. Per Sjöstrand var vice ordförande i den första styrelsen. Foto: Sten Zackrisson Jag gav mig inte förrän man tog fram underlaget för hur man hade gjort den ekonomiska planen. Denna hade gjorts med utgångspunkt från uppbördslistorna sista kvartalet 1979. Lokaler som då inte gav någon intäkt fanns inte med. Lokalerna hade fått ett andelsvärde som motsvarade hyrorna vid denna tid. Jag kunde nu konstatera att Riksbyggen hade rätt. BP-garaget var med. Men det fanns lokaler som saknades, den viktigaste var teaterlokalen på terrassen (här hade gällt ett speciellt avtal och uppbörd på grund av att den delvis låg i den angränsande kontorsfastigheten). Beloppen här var dock inte så stora som de jag intuitivt saknade. Felaktig avgift och kalkyl På de handlingar jag nu hade fått tillgång till kunde jag kontrollera värdet av den avyttrade centrumfastigheten. 10 Masthuggsnytt nr 1/09

Då fann jag det jag sökte. Av någon anledning hade man kommit fram till att de lokaler, som låg i centrumfastigheten motsvarade ungefär en tredjedel av det totala lokalbeståndet och att man således efter köpet av denna fastighet endast skulle betala två tredjedelar av den gamla månadsavgiften. Min granskning visade att andelen borde ha varit en fjärdedel och man skulle ha betalt tre fjärdedelar. Jag kunde också visa att de ekonomiska kalkyler som presenterades inför köpet var missvisande. (Värmen hade tagits upp som en kostnad, men den borde också ha tagits upp som en motsvarande intäkt Värmen reglerades nämligen i en särskild avräkning). Existensen av detta falsarium blev ett starkt argument i de fortsatta förhandlingarna. Det var också en handling som delats ut till medlemmarna inför extrastämman 1981. Nu följde en lång resa med många turer ifrågasättanden av våra kalkyler, förnekelse av att man gjort något fel och så vidare. Förhandlingarna gick emellertid över i en mer konstruktiv fas när vi föreslog att föreningen skulle köpa lokalerna från Riksbyggen och att man då skulle kunna reglera våra mellanhavanden. Föreningen köpte lokalerna Det slutade med att de fick bli så. En oberoende värderare hade värderat lokalerna till 33,2 miljoner. Föreningen övertog dessa för 20 miljoner och fick ett fördelaktigt lån av Riksbyggen för finansieringen. Under slutförhandlingarna arbetade man från Riksbyggen mycket konstruktivt. På slutet upptäcktes också en del mindre mellanhavanden som fallit bort i huvudförhandlingen. Det hela reglerades på ett hedervärt sätt av Riksbyggen. Från och med 1988 ägde föreningen merparten av lokalerna. Kvar var några lokaler på Mattssonsliden som skulle byggas om till lägenheter. Förhandlingarna hade inte avslutats förrän det blev ett nytt förvaltarbyte med dåliga prestationer som följd. Efter mindre än ett år tvingades Riksbyggen byta förvaltare och vi fick återigen en väl fungerande förvaltning. På stämman 1988 antogs en motion om att styrelsen skulle verka för att de bensinstationer som fanns i området (på Andra Långgatan och i hörnet Fjällgatan/Repslagargatan) skulle avvecklas. Verkställigheten underlättades av att vi nu själva hade bostadsrätten till stationerna. Dessa gav föreningen goda intäkter, så en avveckling skulle innebära rätt stora förluster. BP som hade stationerna visade sig inte vara särskilt angelägna om att behålla dem och kunde ur fonder som branschen hade täcka en stor del av avvecklingskostnaderna. BP drev inte självt den verksamhet som fanns, utan den hyrdes ut till olika företagare. Det blev därför ett ganska komplicerat spel. Vår relativt nya förvaltare gjorde här ett mycket bra arbete, delvis med hjälp av advokat. BP gick i slutändan in och täckte en del av föreningens förluster. Det var snart tid för nya förvaltarbyten. Riksbyggen hade nu svårt att få fram lämpliga personer så några av de mer rutinerade fick gå in och hålla verksamheten flytande, men inte mer. Mot egen förvaltning På stämman 1989 antogs en motion om att styrelsen skulle utreda förutsättningarna för egen förvaltning. Styrelsen fick också stämmans uppdrag att handlägga frågan vidare. En särskild arbetsgrupp tillsättes med deltagare även utanför styrelsen. Vid kommande stämma lämnar jag efter tio år styrelsen. Även dåvarande vice ordföranden och ytterligare några avgick. Det innebar att ett delvis nytt gäng tog över. I den nya styrelsen var åsikterna delade när det gällde förvaltningsfrågan. Riksbyggen gjorde några försök att attrahera föreningen med bland annat förvaltarbyten. Man hävdade dock efter chefsbyte på Göteborgskontoret att föreningen var bunden genom avtal att utnyttja Riksbyggen som förvaltare. Detta var förmodligen inte juridiskt hållbart och drevs inte vidare. Riksbyggens agerande ledde till att de tveksamma i styrelsen blev för egen förvaltning.. 1994 anställdes en förvaltare och en förvaltningskontorist. Föreningens ordförande Lars Ohlsson gick, under ett år, in som heltidsarbetade ordförande, för att arbeta med övergången. Lars anställdes därefter som biträdande förvaltare. De första åren hade föreningen endast hand om den tekniska förvaltningen. Från och med 1997 också den ekonomiska. Köpte 120 bostadsrätter 1996 köpte föreningen loss de bostadsrätter som Riksbyggen fortfarande ägde. Det var sådana där innehavaren inte önskat köpa utan valt att bo kvar med hyresrätt. Det handlade om drygt 120 lägenheter. För föreningen blev detta en mycket god affär som vi har Lars att tacka för. För Riksbyggen innebar den att man därmed var befriad från alla de åtaganden som man hade gått in med då föreningen bildades. Föreningen var dock fortfarande en Riksbygge-förening med dithörande stadgar och föreningen fortsatte att vara delägare i Riksbyggen. Som en följd av detta hade Riksbyggen kvar en ordinarie och en suppleantplats i styrelsen. Riksbyggen fortsatte åtminstone periodvis, att vara en aktiv deltagare i styrelsen och bidrog konstruktivt till att lösa den situation som uppstod då förvaltaren tvingades lämna sitt arbete efter en förtroendekris med styrelsen. En förvaltning på tre, fyra personer hade då visat sig vara för liten. Lämnade Riksbyggen Första januari 2003 lämnade föreningen, efter beslut på två stämmor (allt enligt stadgarna), Svenska Riksbyggen. Båda parter hade kommit fram till att man inte längre hade så mycket att erbjuda varandra. Samarbetet med Riksbyggen byggde på att man utnyttjade Riksbyggens förvaltningstjänster. Föreningens nuvarande stadgar började därefter att gälla. Per Sjöstrand Kommentar: Av naturliga skäl är min beskrivning av tiden fram till 1990 mer fyllig än tiden därefter. Det är en beskrivning utifrån min position som vice ordförande och ordförande. Tiden efter 1990 är säkert väl värd en egen presentation. Det är ett upp-drag för någon som då var aktiv. Masthuggsnytt nr 1/09 11

En stilstudie. Ola Carlsson lackar en kurbitsmålad pall. Ommålad målarverkstad öppen igen Måleriet på Klamparegatan 11, U2, har fräschats upp Väggar, tak och alla rör är målade i vitt. Toaletten är iordninggjord. Dessutom har en separat diskbänk tillkommit, så man behöver inte vara i tvättstället och slabba med penslar, färg och lösningsmedel. Ny takarmatur är uppsatt, liksom fler vägguttag på olika platser i lokalen. Snickarbänk Det finns en snickarbänk, ett par stora bord, två höga skåp och flera soptunnor. Där står en stor träkista fylld med färgburkar. Privat eller? En fåtölj är ditställd, för paus och vila eller kanske ett framtida projekt. Ett litet akvarium står på ett bord, renovering pågår kanske. Nu får vi hoppas att utrymmet inte börjat användas som extra förråd! Dammsugare efterlyses Innan man målar behöver man slipa. Det finns sopborstar och skyffel, men det skulle behövas en dammsugare, om någon vänlig själ kan skänka en bättre begagnad. Ställ den i så fall utanför dörren Nyckel till målarverkstan kvitteras ut på expeditionen mot en deposition på 200 kronor. Birgitta Edgren 12 Masthuggsnytt nr 1/09

Garagerenovering Foto: Sten Zackrisson Garaget på Andra Långgatan var i stort behov av reparation som ni kan se av bilderna på sidans botten. Armeringsjärnen stack upp genom upp genom betongen. På bilden ovan körs förbrukat material och tomburkar ut. Många turer blir det med denna då även byggmaterial, färg med mera skall köras in från Andra Långgatan. Nu har vi fått svarta parkeringsytor. Den svarta färgen är praktisk på många sätt. Bland annat klarar den oljefläckar bra. Till höger en bild från U1. Det syns på de blå pelarna. Alla plan har fått sin egen färg. Läs mer om renoveringen på sidan 18 Masthuggsnytt nr 1/09 13

Årliga höjningar på 2 3% Stora behov av underhåll och planerade investeringar Information om budgeten för 2009 hölls i Masthuggets hus onsdagen den 3 december 2008. Representanter från styrelse och förvaltning fanns redan på plats när Masthuggsnytts reporter anlände en kvart före utsatt tid. Fastän alla medlemmar var inbjudna såg det inte ut att bli ett välbesökt möte. Dock bättrades situationen fem minuter innan mötet skulle börja och det blev en tapper skara på så där 50 60 personer som ordföranden Ingemar Albertsson hälsade välkomna. Han nämnde i sitt anförande att trots en turbulent ekonomi i omvärlden så är förutsättningarna i föreningen goda att hålla en avgiftsnivå vi kan leva med. Blickar man tio år framåt ser vi några stora behov av underhåll och investeringar. För att klara det utan underskott måste avsättningen till reparationsfonden öka. Höjda årsavgifter Styrinstrumenten underhållsplanen och investeringsplanen revideras varje år. Den senaste versionen av underhållsplanen innefattar fasad, trapphus, garage, tvättstugor med mera och beräknas kosta 86 miljoner kronor. I investeringsplanen hittar vi Masthuggsterrassens förädling samt delar av garagen, balkonger och hissar med mera till en uppskattad kostnad av 97 miljoner kronor. Trots dessa stora kostnader beräknas det årliga höjningsbehovet av årsavgifterna till blygsamma 2 3 procent. Den 1 januari 2009 höjdes månadsavgiften med 3 procent, men det vet ni ju redan. Fasadrenoveringen är den enskilt största posten i underhållsplanen. Meningen är att arbetet skall utföras under åren 2010 2012. Ett informationsmöte hölls den 11 mars och därefter kommer en extrastämma att ta beslut om vilket alternativ föreningen skall arbeta vidare med (se vidare sid 4 5). Garagerenoveringar Garagerenoveringarna fortsätter de närmaste tre åren till en beräknad kostnad av 43,7 miljoner kronor. Översta planet i Andra Långgatans garage är redan färdigt. Det viktigaste är att åtgärda betongskadorna som är orsakade av vägsaltet som bilarna för med sig in. Salt och vatten tränger ner till betongen som luckras upp, armeringen börjar rosta och betongen spricker. När betongen väl är åtgärdad skall det på en ny golvbeläggning i olika skikt för att förhindra att väta tränger igenom ner till betongen. Förvaltingschef Kjell Johansson visade en bild på hur det kan komma att se ut med ny golvbeläggning där p-rutorna är svarta och gångarna ljusgrå. 40 000 kronor per balkong En annan stor post i investeringsplanen är balkongrenoveringar som är planerade att starta nästa år och avslutas 2012. Kostnaden är beräknad till 34,8 miljoner. Det är ofantligt mycket pengar, men slår man ut det på alla balkonger i föreningens hus blir summan rimligare eller cirka 40 000 kronor/balkong. Detaljplan för terrassen Masthuggsterrassens förädling ligger också i framtiden. Planerna på att ersätta befintliga byggnader, de så kallade paviljongerna, med bostäder kräver ändring av detaljplanen. Ärendet ligger hos kommunen. Kontorslokalerna som Göteborgs stad har hyrt på Andra Långgatan, under paviljongerna, kommer att stå tomma från och med 31 augusti i år. Funderingar på att bygga om delar av dessa lokaler till bostäder har väckts. Än så länge är dock ingenting bestämt. Nytt sopsystem skall utvärderas Våra sopor är ett ständigt återkommande ämne. På årsmötet 2008 lade styrelsen fram en proposition om hantering av biologiskt avfall som går ut på att torrkonservera soporna, ett system som utvecklats av Smedlunds miljösystem. Stämman gav då styrelsen i uppdrag att beställa en provanläggning och testa under en tid, men det har skjutits på framtiden eftersom Smedlunds har utvecklat ett nytt system för torrkonservering av komposterbart avfall i hushållet. Styrelsen vill utvärdera den nya varianten före beslut om beställning och provinstallation av komposthus. Höjda taxor Siffrorna i årets budget skilde sig inte nämnvärt från dem året innan. Kjell kommenterade de poster där skillnaden var markant. Förbrukningsavgifter har ökat något beroende på att taxorna har gått upp. Till exempel har fastighetselen gått upp från 45 öre kw/h till 60 öre kw/h. Detta ger tillsammans med höjningen av energiskatten och avgiften för elcertifikat en årshöjning med 850 000 kronor. Taxan för vatten höjs med 10 procent och beräknad höjning av taxan för sophämtningen är 9 procent. Applåder för domstolsseger När budgeten lades var det ännu inte klart om Högsta domstolen skulle ta upp Göteborgs stads överklagande av domen om tomträttsavgälden i hovrätten. Beloppet 4 454 955 kronor som visas i budgeten är i enlighet med tingsrättens dom, men efter domen i hovrätten den 24 november 2008, några dagar innan budgetmötet, kan det skrivas ner med cirka 1,3 miljoner. När Ingemar berättade den glada nyheten kom spontana applåder från publiken. Eloge till Kjell som varit så tålmodig och noggrann i tomträttsmålet, fortsatte Ingemar och sa att om det är någon som skall ha applåder så är det Kjell. Mera applåder, en trevlig avslutning på 2009 års budgetmöte. Inga Sandberg 14 Masthuggsnytt nr 1/09

Digital-tv-signalerna närmar sig Via bredband eller kabel är frågan Det utlovade medlemsmötet i höstas om framtidens tv-lösning blev aldrig av, eftersom det avtal om digital-tvutbud via bredbandsnätet som Terracom skulle ha presenterat inte blev klart. Och det är det inte i början av mars heller. Men före den 30 juni kommer sannolikt frågan att avgöras, om vi skall ha digital-tv via kabel-tv-nätet eller via bredbandet. Individens valfrihet kommer då sannolikt att ersätta kabel-tv-gruppens omsorg om Brf Masthuggets boendekollektivs tvönskemål. Flera medlemmar, och inte minst de som är med i kabel-tv-gruppen, har under mer än ett års tid beklagat sig över att vi inte kan få digitala signaler till tv-apparaterna via vårt kabel-tvnät. En ny fin platt-tv ger inte bättre bild när de digitala signalerna omvandlas till analoga signaler innan de sänds ut till lägenheterna. Det innebär ofta sämre bildkvalitet än innan, särskilt om bilden förstoras upp på en stor skärm. Bra utbud till rimlig peng Föreningens ansvar är att det skall finnas ett bra utbud av digitala tvkanaler som täcker medlemmarnas behov till en rimlig peng, säger förvaltningschef Kjell Johansson, som arbetar med frågan på styrelsens uppdrag. Styrelsens målsättning är att detta skall levereras via bredbandsnätet. Genom att att låta flera leverantörer konkurrera skall medlemmarna kunna få ett bättre utbud, än om bara en leverantör sköter utbudet via kabeltv-nätet. Valfrihet är ledordet, vilket innebär att varje medlem själv skall kunna paketera sitt utbud till önskvärd nivå och pris. Så är det tänkt. Fyra leverantörer Redan idag är det fullt möjligt att få digitala tv-signaler via bredbandsnätet om man anlitar någon av de leverantörer som finns. Från början fanns det bara en leverantör av så kallad IP-tv, Fast TV, men nu har det kommit ytterligare tre: Boxer, IP Sweden och Kramnet (för priser och utbud se www. brfmasthugget.se). Fortfarande kan detta utbud inte ersätta det utbud som vi har idag via kabel-tvnätet, anser Kjell Johansson. Därför inväntar han Terracoms nya utveckling av om digital-tv-utbudet för att se vad det kommer att innebära. Medlemsmöte När detta är klart i mars eller april kommer styrelsen att bjuda in till ett medlemsmöte där alla intresserade kan få information om vilka alternativ som finns. Oavsett om man fortsätter att använda kabel-tv-nätet eller bredbandsnätet för digital-tv kommer det bli dyrare för de boende som vill ha detta utbud eftersom det krävs en digitalbox till tv:n. Vissa leverantörer kräver att man hyr en box. Andra tar ut en startavgift. Slutet för tv-gruppen? Dessutom blir det inte längre möjligt att vår kabel-tv-grupp som ett programråd väljer vilka kanaler som vi skall kunna se i olika paket som i dagens Lilla och Stora utbudet, eftersom även vår kabel-tv-leverantör Canal Digital har olika färdiga digitala tv-paket att erbjuda, framhåller Kjell Johansson. Därmed har kabeltv-gruppen, som har försökt sy ihop prisvärda utbud för olika önskemål, sannolikt spelat ut sin roll. Frågan om hur föreningens tvutbud skall se ut kommer att avgöras efter informationsmötet, troligtvis på ett beslutande medlemsmöte eftersom Redan idag är det fullt möjligt att få digitala tv-signaler via bredbandsnätet det är en viktig fråga för många, men än är inget bestämt. Den 30 juni upphör avtalet med Canal Digital, men det kan förlängas om allt inte är klart till dess. Än så länge hänger Eurosport med också. Analoga signalerna kvar Oavsett vilken tv-lösning det blir innebär det ingen investeringskostnad för föreningen, utan det är den enskilde medlemmen som får betala för sin digitalbox, och för det paket hon eller han väljer. Alla boende som bara vill ha basutbudet, det vill säga SVT 1, SVT 2, TV 4, Barnkanalen/Kunskapskanalen och SVT 24, behöver inte göra någonting alls. De analoga signalerna för dessa kanaler kommer att spridas via kabel-tv-nätet precis som förut. Björn Ohlsson Masthuggsnytt nr 1/09 15

Att hitta en skatt Flygbild ur Göteborgs stadsmuseums arkiv, troligtvis tagen 1935. Jag såg en tiominuters film: Masthugget. Filmen är en dokumentär eller ett konstverk. Den gjordes av Rolf Wertheimer år 1964. 1965 visades den i Sveriges television. Det var lite ovanligt. SVT testade amatörfilmer för visning inom dokumentärgenren. Producenten hette Ehrenborg och en bok om honom publicerades 2008. En baksida I bokens artikel, som handlar om Masthuggsfilmen, nämns bland annat att föreningen Gamla Masthuggspojkar reagerade kraftigt på filmen. Kanske för att den visade en baksida av stadsdelen. De menade väl att Masthugget innan förändringarna var en lugn och fin stadsdel. Inte så som det gestaltades i filmen: män som sover i släpvagnar eller sitter bakom Masthuggskyrkan och dricker pilsner och annat starkt. Konstnären Rolf visade en speciell del av Masthugget inte en helhetsbild. Det skulle ändå inte kunnat visas på 20 minuter. Surrealistisk Dokumentären kallades surrealistisk, kanske för att den gav en bild som ingen annan vågade ge. Filmen finns än och visar Masthugget som vi aldrig mer kommer att kunna se. Efter 1965 började saneringen och det nya Masthugget tog plats. För mer än 30 år sedan. Förresten 30 år var för ett par decennier sedan gränsen för ett objekt att kunna klassas som byggnadsminne*. Den gränsen togs bort och vilket objekt som helst, allt som bedöms ha ett värde, där ägaren samtycker, kan bli byggnadsminne nuförtiden. Minnen Nu är väl både nya och gamla Masthugget minnen av något slag. Bostäder, våra samlingslokaler, tvättstugor 16 Masthuggsnytt nr 1/09

...sker av en slump Surrealistisk dokumentär om Masthuggets baksida Tex t: Sa n j a Peter Bild ur filmen Masthugget, gjord av Rolf Wertheimer 1964. * Ett byggnadsminne skyddas av lagen om kulturminnen. För mer info se Rixlex och så vidare kan någon säga sig inte ha några minnen från någon av de här vardagsplatserna? Alexandersson Skulle man få tag i boken Heja Masthugget av Eric S Alexandersson blir bilden av filmen mer komplett. Eric växte upp i Masthugget och målar upp i ord något av det Wertheimer presenterar i bild. Boken ger historier även över andra stadsdelar med spännande tidstypiska berättelser. Så ut i antikvariat och leta efter boken Heja Masthugget och tänk att vi kanske får möjlighet att visa filmen Masthugget. Masthuggsnytt nr 1/09 17

Omfattande flyttkarusell under garagerenoveringen Totalt 400 bilar berörs av garagerenoveringen på Andra Långgatan. I förra numret av Masthuggsnytt (4/08) beskrevs den tekniska arbetsgången i garaget på Andra Långgatan. Lena Hagenfelt och Christina Falk på expeditionen får se till att allt praktiskt kring flytt av bilar fungerar och det är inte alltid helt enkelt. Jag fick en pratstund med Lena om detta digra jobb. Först lite mer teknisk information från förvaltaren Christer Johansson, som är projektansvarig. Reparationsarbetena i Andra Långgatans garage går enligt planerna. Betongen åldras och under lång tid utsätts den för salter och svavel och tar skada av detta. Håller 30 år Därför var en genomgripande renovering av samtliga plan från U1 till U4 nödvändig. Förutom renovering av betongen måste brunnarna bytas ut. När allt är klart skall garagen klara sig i ytterligare 30 år. 10 års garanti är utlovad på toppbeläggningen. Den skall kontrolleras vart tionde år och färgsättningen är genomtänkt. Egen pelarfärg Varje våning har en egen färg på pelarna. Parkeringsytorna är belagda med svart epoxifärg. Det är en sort som tål olja från läckande motorer mycket bra. I övrigt blir ytorna grå med samma sorts färg. U1 och U2 är nu färdiga. I U3 pågår arbetena för fullt och för att göra detta lite smidigare görs U3 öster först klart och när man ändå är i den delen fortsätter man direkt på U4 öster. Får låna parkering För att över huvud taget komma igång med renoveringen måste ytorna bli fria från bilar. Logistiken kring detta är mycket tuff. Lena och Christina på expeditionen har haft bråda tider med att organisera detta. Vi måste göra många utskick till berörda hyresgäster och det första utskicket gjordes till 100 som hyr externt på U4, säger Lena som fick börja med detta. Den grundläggande tanken är att börja med dessa hyresgäster, som får låna parkeringsplats i ett annat garage vid Stenaterminalen under hela reparationstiden. U4 används under tiden som reservparkering för föreningsmedlemmar som hyr p-plats. Många utskick måste göras för att kunna flytta bilar undan för undan, vilket även orsakar andra problem, fortsätter hon. 400 bilar berörs Några fick flytta sin bil två gånger då man måste göra om brunnar med mera. Ibland fick Lena beställa bärgare. Då flyttades bilarna bara en bit så att arbetarna kommer åt den ytan. Då och då gick telefonen varm och det gällde att lösa andra problem som uppstod. Många passerkort fick programmeras om och en och annan nyckel passade inte. Någon hade svårt att hitta till sin nya p-plats. Totalt blir det 400 bilar som berörs av flytt. För att ha riktigt koll på detta fick Lena göra ett nytt dokument i datorn, för att lätt kunna se vem som står var någonstans. Den siste februari slutade Lena sin anställning och Christina har nu tagit över hela ansvaret. I stort sett flyter den adminsistriva biten ändå bra, säger Lena avslutningsvis. Tex t o c h f o t o : Sten Zac k r i s s o n Läs och se mer om renoveringen på mittuppslaget 18 Masthuggsnytt nr 1/09

Musikquiz! Den 25 november ordnade Kulturföreningen en quiz-kväll för oss boende i föreningen. Dragplåster den här kvällen, förutom frågesporten förstås, var underhållning med Lars-Eric Frendberg och senare på kvällen bröderna Eric och Jacob Wood från Wood Brothers music. Jag möttes i lokalen av mindre grupper boende samlade runt 7 8 bord av varierande storlek utplacerade i stora salen i Masthuggets hus. Längst bak den tradidionsenliga baren där vi kunde köpa öl, vin, annan dryck och Kulturföreningens lotter, men också varm korv och fika. Ing-Marie Johnsson stod där för första gången som lottförsäljerska, tätt intill Berit Pettersson som sedan två år sköter inhandlingen till dessa träffar. Träffas en gång i månaden Där fanns även Christina Lindblom som varit med lika länge och Bodil Björgan, Kulturföreningens vice ordförande, som försökte locka med något läskande. Hon berättade också att föreningen träffas cirka en gång per månad och lika ofta försöker de ordna något evenemang för oss andra. Glädjer de gamla Ann-Marie Rutgersson presenterade kvällens förste sångare, Lars-Eric Frendberg, som den här gången kom ensam eftersom musicerande sonen blivit sjuk. Trollhättebo med ett förflutet i Göteborg, åren 1965 75. Tidigare lärare i musik för mellanstadiebarn, numera bara musikuppdrag, till exempel i samband med Lucia i Nordstan och runtomkring på äldreboenden, något som han ser som favorituppdrag eftersom det glädjer de gamla så mycket. Där går också historieberättandet fram. Hans inspirationskällor är bland annat Sten-Åke Cederhök, Stefan Ljungqvist och Väst-Göta Bengtsson. Bred repertoar Lars Eric har en bred, blandad och mångårig repertoar och vi fick lyssna till (och sjunga med i) låtar av Nils Ferlin, Gunnar Wiklund, Snoddas, Sven-Ingvars, Lars Berghagen och Frank Sinatra, blandat med vitsar och historier från Västergötland och Göteborg till exempel Kal & Beda, Kal & Osborn och även nån liten så kallad fräckis. Senare på kvällen sjöng Lars-Eric igen och lade till Green green grass, Gamle Svarten och sist men inte minst, Elvis Presley- och Jim Reeves-låtar. Petra Kåks leder sedan quizfrågorna och vi småpratar och sippar på våra glas och koppar runt borden. Jag hittar Inga och Jan Sandberg, Inga Larsson, Per Nilsson, Lars Petersson, Ann- Marie Rutgersson och Eivor Edin samlade runt ett av borden. Själv delar jag bord med Berit Peterson, Birgitta Andersson, Christina Lindblom med make samt Lilian Lindström. Vid ett av borden sitter Dan Ottermalm som skönsjungandes stämmer upp i en Lasse Berghagen-trudelutt när Lars- Eric Frendberg spelar gitarr. Stones och Cash Därefter är det dags för det yngre gardet: bröderna Erik och Jacob Wood. En duo med skilda privata roller. Jacob studerar till psykolog medan Erik satsar på musiken efter att ha utbildat sig på Hvitfeldtska gymnasiet och är nu en av bandmedlemmarna i Silver Horse Music som spelar 70-tals-rockn roll. Killarna spelar en bred repertoar av 60- och 70-talsmusik denna kväll. De spelar och sjunger låtar av Beatles, Rolling Stones, Creedence Clearwater Revival och Johnny Cash. Mycket likt originalen, men med brödernas egen framtoning. Man förflyttas lätt mentalt tillbaka till dåtiden och jag tänker själv spontant på att det skulle passa finfint med musiken på en privat fest. Vi ser fram emot nästa quizkväll och undrar vem som kommer att spela och sjunga då? Lilian Lundqvist Masthuggsnytt nr 1/09 19

Förvaltningen informerar Förvaltningschef Kjell Johanssons syn på saken Tomträttsavgälden Föreningens nya tomträttsavgälder är ännu inte fastställda. Göteborgs kommun inlämnade en stämning till tingsrätten med yrkande på en höjning från 1 959 560 kronor till 10 656 950 kronor. Efter ändringar av taxeringsvärden och politiska beslut har kommunen reviderat sitt yrkande till 4 454 955 kronor. Hovrätten fastställde i sin dom de nya tomträttsavgälderna till 3 225 105 kronor i enlighet med föreningens medgivande. Härutöver skall kommunen ersätta föreningen för rättegångskostnader med 741 101 kronor. Denna dom har Göteborgs kommun överklagat och begärt prövningstillstånd i Högsta domstolen. Enligt vår uppfattning borde inte prövningstillstånd medges. Vi får avvakta Högsta domstolens beslut innan vi med säkerhet vet till vilken nivå de nya tomträttsavgälderna för perioden 5 augusti 2005 4 augusti 2025 kommer att fastställas till. Personalförändringar Lena Hagenfeldt avslutade sin anställning hos oss den 28 februari. Vi önskar henne lycka till med sin anställning på Foyen Advokatfirma. Vi har anställt Marianne Tellström som ny förvaltningskontorist. Marianne kommer från Aberdeen Property Investors AB där hon haft liknande arbetsuppgifter som hon får hos oss. Fasadrenovering Information angående renoveringsalternativ har gått ut till samtliga medlemmar. Ett informationsmöte har hållits den 11 mars. Beslut om renoveringsalternativ kommer att fattas av extra föreningsstämma senast under september månad 2009. Läs mer om fasadrenoveringen på sidan 5 6. Vårsalongen 2010 kommer att ha Masthugget som tema. Även vintriga bilder är tillåtna, bara formatet är det rätta. Läs mer på nästa sida. Foto: Sten Zackrison Ventilation Föreningens fastigheter är utrustade med mekanisk till- och frånluftsventilation. För att kunna säkerställa en god inomhusmiljö måste ventilationsflödena fungera. Vi genomför därför i enlighet med gällande lagstiftning med jämna tidsmellanrum ventilationskontroller. Du kan själv bidra till att skapa en god inomhusmiljö. Rengör ventilationsdonen i din lägenhet från damm och smuts. Ändra inga inställningar på donen. Sätt inte igen vare sig tillufts- eller frånluftskanaler då detta inverkar negativt på ventilationen i hela huset. Mekaniska frånluftsfläktar till exempel köksfläktar får inte anslutas direkt till frånluftskanaler. Kontakta gärna förvaltningen före arbeten. Vi har stora problem med att medlemmar gör ändringar som leder till att ventilationen sätts ur funktion. Stämmobeslut I första numret av Masthuggsnytt brukar vi informera om handläggningen av de beslut som fattats av föreningsstämma. Ombyggnad av studentkorridorer (2002 och 2008) Beslut har tagits om att bygga om studentkorridorer till lägenheter. Styrelsen lät redan vid beslutet meddela att verkställandet skulle dröja. På Skepparegången 14, har studentrummen byggts om till bostadsrättslägenheter. Under 2009 kommer studentrummen på Klamparegatan 13 att byggas om. Efter denna ombyggnad kvarstår 16 studentrum på Rangströmsliden 3. Föreningens 71 studentlägenheter omfattas inte av beslutet och det finns idag inga planer på ändrad upplåtelseform för dessa lägenheter. Individuell mätning och debitering av varmvatten och värme (2004) Utredning bergvärme (2005) Vi har av stämman i uppdrag att utreda individuell mätning och debitering av varmvatten och värme samt förutsättningar för bergvärme. Dessa förslag utreds i samband med framtagandet av föreningens energisparprogram där alla tänkbara besparingsåtgärder analyseras och beskrivs. Programmet skall innehålla en prioriteringsordning så att fokus läggs på de åtgärder som snabbast och enklast kan ge bra resultat. Cykelparkering (2005) Vi har avsatt medel 2009 för utplacering av färdiga cykelhus vid Fyrmästaregången 12-20 (ersätter befintliga), Skepparegången 20-30 och baksidan Klamparegatan 11-17. Tvättider söndagar (2006) Samtliga tvättstugor har öppnats för tvätt på söndagar. Det enda undantaget är Masthuggsliden 16 som på grund av ljudproblem i ovanliggande lägenhet har vissa tidsbegränsningar. Denna tvättstuga skall 20 Masthuggsnytt nr 1/09