EFFEKTEN AV HUNDAR PÅ SÄRSKILT BOENDE

EFFEKTEN AV HUNDAR PÅ SÄRSKILT BOENDE EN LITTERATURSTUDIE JOSEFIN ADRIELSSON CAROLINE RANDRUP Examensarbete i omvårdnad 61-90hp Sjuksköterskeprogrammet Juni 2015 Malmö högskola Hälsa och samhälle 205 06 Malmö

EFFEKTEN AV HUNDAR PÅ SÄRSKILT BOENDE EN LITTERATURSTUDIE JOSEFIN ADRIELSSON CAROLINE RANDRUP Adrielsson J & Randrup C. Effekten av hundar på särskilt boende. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2015. Bakgrund: Omvårdnadsteoretikern Florence Nightingale nämnde på 1800-talet idén med att använda djur i vården. Forskning som gjorts på vuxna där hundar varit inblandade har bland annat visat positiva effekter på blodtryck, hjärtfrekvens och apati. Forskning på området visar även att när en människa klappar ett djur frisätts hormonet oxytocin, som är ett lugnande hormon som får oss att må bra. Longitudinella studier har visat positiva effekter av att ha hund på särskilt boende, både stationär och besökande hund. De psykiska effekterna som påvisats var förbättrad sinnesstämning och upplevelser av stöd och trygghet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hundens effekt på äldre personer boende på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie där 12 artiklar valdes ut och granskades enligt Olsson & Sörensens granskningsmallar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Psykiska effekter, Fysiska effekter samt Socialt välbefinnande. Att spendera tid med en vårdhund kan reducera depression, minska ensamhet och öka den sociala interaktionen. Slutsats: Hundar kan ha positiva effekter på välbefinnandet hos äldre personer på särskilt boende. Nyckelord: Animal assisted intervention, effekt, hund, äldre människor, särskilt bonde. 2

THE EFFECTS OF DOGS IN LONG-TERM CARE FACILITIES A LITERATURE REVIEW JOSEFIN ADRIELSSON CAROLINE RANDRUP Adrielsson, J & Randrup, C. The effects of dogs in long-term care facilities. A literature review. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of care science, 2015. Background: Nursing theorist Florence Nightingale mentioned in the 1800s the idea of using animals in care. Research done in adults where the dog has been involved has shown positive effects on blood pressure, heart rate and apathy. Research also show that when a human pats an animal the hormone oxytocin is released, which is a soothing hormone that makes us feel good. Longitudinal studies have shown the positive effects of having a dog in long-term care facilities, both stationary and visiting dog. The psychological effects detected were improved mood and experiences of support and security. Purpose: The purpose of this literature review was to investigate the dog's effect on older people living in long-term care facilities. Method: A literary review where 12 articles were selected and reviewed according to Olsson & Sörensen review protocol. Result: The results of the analysis were divided in three main categories: Physical effects, Psychological effects and Social wellbeing. Conclusion: Dogs can have positive effects on the wellbeing of elderly people living in long-term care facilities. Keywords: Animal assisted intervention, dog, effect, elderly, long-term care facility. 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 INLEDNING 6 Definitioner 6 Vårdhund 6 Animal Assisted Therapy 6 Animal Asissted Activity 6 Animal Assisted Intervention 7 Äldre 7 Särskilt boende 7 BAKGRUND 7 TEORETISK REFERENSRAM 9 PROBLEMFORMULERING 10 SYFTE 10 METOD 10 Inklusions- och exklusionskriterier 11 Inklusionskriterier 11 Exklusionskriterier 11 Databassökning 11 Urval 12 Kvalitetsgranskning 13 Analys 13 RESULTAT 14 Ökat socialt välbefinnande 14 Ökad social interaktion 14 Minskad stress och agitation 15 Ökad livskvalitet och välbefinnande 15 Psykiska effekter 15 Minskad depression och ensamhet 15 Ökad kognitiv förmåga och minnesträning 17 Fysiska effekter 17 Minskad smärta 17 Ökad fysisk aktivitet 17 Metoddiskussion 18 Resultatdiskussion 19 Ökad social interaktion 20 Minskad stress och agitation 20 Ökad livskvalitet och välbefinnande 20 Minskad depression och ensamhet 20 Ökad kognitiv förmåga och minnesträning 21 Minskad smärta 21 Ökad fysisk aktivitet 22 Teoretisk referensram 22 Överförbarhet 22 KONKLUSION 23 FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSARBETE OCH KVALITETSUTVECKLING 23 REFERENSER 24 4

Bilaga 1 27 Bilaga 2 28 Bilaga 3 29 5

INLEDNING Utifrån erfarenheterna som författarna fick ute på verksamhetsförlagd utbildning inom geriatrik upplevdes positiva effekter av hundbesök på särskilt boende. Vid flera tillfällen då anhöriga tog med sig hundar på besök fick författarna en känsla av ökat välbefinnande hos de vårdtagare som interagerade med hunden. Detta väckte intresset för att utöka kunskaperna inom detta område. I sjuksköterskans kompetensbeskrivning står det att sjuksköterskan ska främja hälsa samt motivera och medverka till att utveckla en god vårdmiljö (Socialstyrelsen, 2005). Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor ska hen i sin profession lindra lidande, förebygga sjukdom samt främja hälsa (2005). Därför är detta ett relevant område att utforska, då kunskapen kan användas av allmänsjuksköterskan inom sin yrkesutövning på det särskilda boendet. DEFINITIONER Nedan definieras begrepp som är centrala i denna litteraturstudie. Vårdhund Vårdhund är en hund som har utbildats inför en särskild uppgift inom hälso- och sjukvården (Vårdhundskolan, 2015). Vilken hund som helst kan inte bli vårdhund, utan hunden väljs ut genom ett praktiskt test där lämpligheten bedöms innan den får påbörja sin träning tillsammans med sin förare. Tillsammans bildar hund och förare ett vårdteam. Eftersom miljön på en särskilt boende kan vara komplex läggs det stor vikt på socialiseringsträning i utbildningen. Vårdhunden arbetar alltid tillsammans med sin förare som har hunden under uppsikt, hunden är alltid kopplad. Hundföraren är passiv i sitt förhållningssätt då hunden ska vara lyhörd för patientens signaler. Det största kravet som ställs på en vårdhund är att den ska vara trygg i möten med människor och spontant kunna ta kontakt på ett balanserat sätt, samt vara förutsägbar och pålitlig (a a). Animal Assisted Therapy Animal assisted therapy (AAT) är djur som tillhandahålls av särskilt tränade experter som integrerar djuret i vård- och behandlingsprocessen (Socialstyrelsen, 2014). Målet med AAT är att förbättra psykiska, fysiska samt sociala funktioner. Vårdhunden kan ha en stödjande roll vid träning av funktioner så som kommunikation och språk, balans och muskelstyrka, socialt engagemang och minnesträning (Vårdhundskolan, 2015). Animal Asissted Activity Enligt Beck-Friis (2007) handlar animal assisted activity (AAA) om hur endast närvaron av vårdhunden kan ge allmän aktivering hos patienter. AAA är mer av en spontan aktivitet än en målinriktad. Promenader tillsammans med vårdhunden är en utav de aktiviteter som finns inom AAA. Genom att vara ute på promenad tränas balansen samt muskler och benstomme stärks (a a). 6

Animal Assisted Intervention Animal assisted intervention (AAI) är en vårdform ämnad för att förbättra människors psykiska, sociala, emotionella samt kognitiva förmåga tillsammans med en specialutbildad hund och hundförare (Beck-Friis, 2007). Denna vårdform är ett samlingsnamn för flera typer av interventioner där AAT och AAA ingår. Interventionerna utförs av utbildad förare och vårdhund på ett strukturerat och målinriktat sätt som sedan journalförs och utvärderas (a a). Äldre World Health Organisation (WHO) anser att personer mellan 65 år och 79 år bör kallas yngre äldre medan personer över 80 år bör kallas äldre äldre. Sedan 1976 är ålderspensioneringen för de flesta i Sverige 65 år, därför används denna gräns för yngre och äldre (Larsson & Rundgren, 2010). I denna studie används begreppet äldre för personer över 65 år. Särskilt boende Särskilt boende är en boendeform för äldre människor som har behov av särskilt stöd i form av service och omvårdnad (Socialtjänstlag, 2001:453) BAKGRUND Omvårdnadsteoretikern Florence Nightingale nämnde på 1800-talet idén med att använda djur i vården. Nightingale fann att Ett litet husdjur är ofta ett utmärkt sällskap åt sjuka människor, särskilt för dem som lider av långvariga kroniska sjukdomar (Nightingale, 1860, s 103). Inom vården för psykisk ohälsa har djur använts sedan 1790-talet, och från mitten av 1900-talet har psykologer rekommenderat hundar som en del av behandling för psykisk ohälsa (Morrison 2007). Forskning som gjorts på vuxna där hund har varit inblandad har bland annat visat positiva effekter på blodtryck, hjärtfrekvens och apati (a a). Detta är inte de enda positiva effekterna av att interagera med djur. Forskning på området visar att när en människa klappar ett djur frisätts hormonet oxytocin, som är ett lugnande hormon som får oss att må bra (Uvnäs-Moberg, 1998). Enligt studien som gjorts menar forskaren att frisättningen av oxytocinet som sker vid nära kontakt med djur kan jämställas med samma lugnande känsla som infinner sig när ett barn ammas av sin mamma. Oxytocin har inte bara en lugnande effekt utan kan även minska smärta, samt ha positiva effekter på blodtryck och puls. Detta hormon kan även medverka till minskad stress och ökat välbefinnande (a a). Första boende i Sverige som fick en vårdhund var Baltzarsgården i Motala 1987 (Beck-Friis, 2007). Innan hunden fick komma till boendet fanns en del hinder, rädsla för att hunden skulle bitas och att de skulle medföra allergier. Med stöd av internationell forskning övervanns hindren och hunden som fick namnet Blackie fick flytta in på boendet. Artikelförfattarna sammanfattade hundens vistelse på boendet som positiv. Hunden bidrog till ökade sociala interaktioner, gemenskap, mindre depressiva intryck, minskad agitation samt ökad aktivitet hos de boende (a a). 7

Vårdhunden kan användas för att skapa gemenskap, öka livskvalitén och som motivation till att förbättra eller bibehålla sin fysiska och kognitiva förmåga (Beck Friis, 2007). Vårdhunden kan även, genom att vara glad och lättsinnig, locka fram skratt och leende hos de boende. Att skratta ger ökad avslappning och kan minska smärta (a a). Forskningsöversikten Djur i vården bygger på forskning som gjorts på ämnet från 1983 till 2001 (Norling, 2000). I rapporten framkommer det att animal assisted therapy kan ge varaktiga effekter på äldre boende på särskilt boende. En orsak till ohälsa hos äldre kan vara en passiv livsstil och understimulering. Det kan vara svårt att få en passiv äldre person att ändra sin livsstil och öka sin aktivitetsnivå. Här kan hunden spela en viktig roll som motivation och stöd. Hunden ger trygghet till de äldre som är ensamma och främjar därigenom en ökad aktivitetsnivå och socialisering hos vårdtagaren. Hos vårdtagare som har svårt att kommunicera eller har andra funktions nedsättningar som hindrar vårdtagaren från att förmedla sig kan de vara svårt att få socialt stöd, vård eller hjälp från personalen. Hunden kan här främja bildandet av kontakter mellan vårdtagaren och personalen. Longitudinella studier har visat positiva effekter av att ha hund på särskilt boende, både stationär och besökande hund. De psykiska effekterna som påvisats var förbättrad sinnesstämning och upplevelser av stöd och trygghet (a a). Beröring är en viktig del av sjukvården (Beck-Friis B, 2007). Alla människor tros ha ett behov av fysisk beröring, trots detta uppstår ofta en beröringsbrist bland annat på grund av stress. Ändå kvarstår behovet och de flesta finner det avkopplande och glädjande att klappa en hund. Hunden kan användas för att tillgodose behovet av närhet och beröring samt som ett komplement inom vården för att öka välbefinnandet hos vårdtagarna. Hunden kan även användas som en förmedlare av sociala kontakter. I situationer där vårdtagarna och även personalen kan ha svårt att ta kontakt och starta ett samtal kan hunden fungera som samtalsöppnare (a). Med syftet att utvärdera effekten av animal assisted therapy, genomfördes en studie med 50 äldre deltagare på ett särskilda boende (Beck-Friis B, 2007). Vårdbehov och kommunikationsförmåga bedömdes individuellt hos vårdtagarna med hjälp av Norton skalan, som innebär att förändringar i vårdtagarnas tillstånd regelbundet registrerades avseende självständighets- och funktionsförmåga, allt från mental status till allmäntillstånd. AAT:n genomfördes två gånger i veckan, en gång med hund och en gång med kanin och marsvin. Behandlingen pågick under 10 månader där forskarna regelbundet dokumenterade förändringar hos vårdtagaren gällande kommunikation och rörlighet. Efter avslutad behandling kunde en förbättring ses hos majoriteten av patienterna avseende kommunikation och motorik. Hos patienterna med långt gången demenssjukdom visade AAT ingen effekt på de undersökta områdena, dock hade vårdpersonalen fått intrycket av att vårdtagarna med demenssjukdom fått ett ökat välbefinnande av kontakten med djuren (a a). Animal assisted therapy som behandlingsform utvärderades av grupp terapeuter i en kvalitativ studie som genomfördes i Göteborg (Malmberg, 2008). Syftet med studien var att beskriva terapeuters syn på AAT som behandlingsform utifrån deras egna arbetserfarenheter. De 15 arbetsterapeuterna som deltog i studien uppgav sig se framsteg hos patienterna och resultat som inte kan fås på samma sätt med traditionella behandlingar oavsett om de gäller psykologi, omvårdnad eller annat område inom 8

hälso- och sjukvården (a a). Djur kan ha en unik kompetens att påverka människor i svåra situationer t.ex. vid funktionshinder som autism och demenssjukdom där traditionella metoder har begränsad eller ingen effekt (Norling, 2000). Äldres behov Det normala åldrandet leder till successiva begränsningar som i sin tur kan orsaka sjukdom och olika funktionsnedsättningar som kan medföra ett ökat omvårdnadsbehov (Nygren & Lundman, 2009). När omvårdnadsbehovet blir så stort att det inte kan tillgodoses i hemmet kan flytt till särskilt boende vara aktuellt (Larsson och Rundgren, 2010). Äldre boende på särskilt boende är ofta sköra på grund av kombinationer av ålder samt fysiska och/eller psykiska sjukdomar (Socialstyrelsen, 2013). Åldrandet medför inte bara förluster av psykiska och fysiska slag utan även förlust av vänner, och familj (Nygren & Lundman, 2009). Att förlora en livspartner på kan bidra till att äldre under sin sorgeprocess isolerar sig från sina sociala kontakter (a a). En förutsättning för att uppnå välbefinnande menar Larsson och Rundgren (2010) är en fungerande social gemenskap. Hälsan uppehålls med goda relationer och vid sjukdom uppnås snabbare tillfrisknande. Brist på socialt och emotionellt stöd kan leda till en känsla av otrygghet och ensamhet. När ensamhet upplevs ökar vårdbehovet, inte på grund av att individen utvecklar fler sjukdomar utan den äldre känner sig sjukare vilket kan leda till tätare läkarkontakt. Dessa individer har ofta en större konsumtion av läkemedel i form av lugnande och andra psykofarmaka (a a). Med hjälp av läkemedel kan åldrandets sjukdomar och besvär lindras och behandlas (Socialstyrelsen, 2013). Med icke farmakologiska insatser kan även välbefinnandet och den upplevda hälsan förbättras. Ett exempel på detta är sociala insatser som kan uppmuntra till kognitiv och fysisk aktivitet (a a). TEORETISK REFERENSRAM Antonovsky (2005) är grundaren av den teoretiska modellen KASAM som står för Känsla Av Sammanhang. I denna modell kan sambandet mellan hälsa, stressfaktorer och coping förstås. Antonovksy (2005) beskriver ett salutogent synsätt där hälsan står i fokus, intresset för friskfaktorer är större än riskfaktorer Detta kan återkopplas till sjuksköterskans kompetensbeskrivning då det friska hos patienten ska tillvaratas (Socialstyrelsen, 2005). Enligt Antonovsky (2005) strävar vi efter att göra vår tillvaro meningsfull, begriplig och hanterbar, han menar att de tre komponenterna påverkar personens handlande och välmående. Meningsfullhet handlar om att kunna vara delaktig och ha möjlighet att påverka sin egen livssituation (a a). När det salutogena synsättet tillämpas inom omvårdnad tillvaratas individens egna resurser (Edberg & Wijk, 2009). I kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor står det att patienten ska möjliggöras optimal delaktighet i vård och behandling (Socialstyrelsen, 2005). Det står även att sjuksköterskan ska kunna bedöma patientens resurser och förmåga till egenvård, samt stödja patienten i syfte att främja hälsan och hindra ohälsa (a a). Med begriplighet menar Antonovsky (2005) förmågan att bedöma, förstå och förklara olika händelser. Hanterbarhet belyser med vilken förmåga som finns för att möta och hantera dessa situationer och händelser utan att bli offer för olika omständigheter (a a). Friedmann (1980) genomförde en studie med syftet att undersöka hur social isolering påverkade dödstalen hos patienter på sjukhus med svåra hjärtbesvär. Bland de 50 tal-variabler som Friedmann (1980) tagit med i sina beräkningar för isolering 9

och stöd, så var innehavet av sällskapsdjur den avgörande faktorn för överlevnad ett år efter behandling på sjukhus. Enligt tidigare forskningsöversikter finns kunskapen om att sällskapsdjur, framför allt hundar gör att många människor kan känna att de betyder något för någon (meningsfullhet), att hunden ger villkorslös kärlek (begriplighet) och trots livets motgångar kan hjälp från en hund kan detta bli hanterbart (Beck-Friis, 2007). PROBLEMFORMULERING Sjuksköterskan ska främja hälsa, samt motivera och medverka till en god vård (Socialstyrelsen, 2005). Sjuksköterskan ska ha förmågan att tillvara ta det friska hos patienten samt tillämpa kunskaper inom omvårdnad, medicin, habilitering och rehabilitering. Hen ska också tillgodose patientens omvårdnadsbehov såväl fysiska som psykiska. Sjuksköterskan ska även ha förmåga att reflektera över samt motivera och medverka till att utveckla en god vårdmiljö (a a). Inom äldreomsorgen har tristess och inaktivitet blivit alltför vanligt, det kan vara svårt att bli sedd och hörd (Beck- Friis, 2007). I dagens samhälle är det flera särskilda boende som välkomnar sällskapsdjur. Detta har varit till stor glädje för många äldre som genom detta har fått tillgång till den emotionella och beröringsmöjliga kontakten, som minskar ensamhet och skapar sociala kontakter, glädje och gemenskap (a a). Anledningen till det valda forskningsämnet grundar sig på den ökade användningen av djur i vården, därför ville författarna utforska hundens effekt på äldre personer på särskilt boende. Författarna anser att det finns en kunskapslucka inom detta område då detta ämne inte berörs inom sjuksköterskeutbildningen. SYFTE Att undersöka hundens effekt på äldre personer på särskilt boende. METOD Den valda metoden för denna studie är en litteraturstudie. En litteraturstudie handlar om att skapa en översikt av kunskapsläget inom ett visst område t.ex. omvårdnad, eller över ett problem inom sjuksköterskans kompetensområde/verksamhetsområde, (Friberg, 2012). Det innebär att söka information om befintlig forskning för att få en uppfattning om vad som har studerats, vilka metoder eller vilka teoretiska utgångspunkter som använts (a a). Litteratur som ansågs kunna svara på studiens syfte valdes ut, som sedan kvalitetsgranskades och analyserades. Enligt Friberg (2012) ger denna metod en god bild av det undersökta området. Litteraturen som var aktuell för denna studie var främst artiklar i vetenskapliga tidskrifter och rapporter som är utgivna av universitet och högskolor. 10

Inklusions- och exklusionskriterier För att ge läsaren förståelse för vilka begränsningar som gjorts vid artikelsökningen ska inklusions- och exklusionskriterierna vara väl dokumenterade, samt att populationen ska vara väl beskriven (Olsson & Sörensen, 2011). Nedan redovisas inklusions- och exklusionskriterierna för denna litteraturstudie. Inklusionskriterier o Artiklar skrivna på svenska eller engelska. o Kostnadsfria o Vuxna >65 år Exklusionskriterier o Artiklar med låg kvalitet utifrån granskningen o Artiklar som ej var tillgängliga i fulltext Databassökning Artiklarna som resultatet grundar sig på identifierades i databaserna Pubmed och Cinahl (se tabell 2). Dessa databaser är inriktade på medicin, hälsa samt omvårdnad vilket gör att de lämpar sig för denna litteraturstudie. Även sökningar gjordes i Psykinfo samt Medline men inga nya artiklar framkom. De sökningar som inte resulterade i några användbara artiklar redovisas ej i tabellen. Östlundh (2012) menar att sökning efter data ska ske i databaser som är aktuella utifrån ämnet på studien. För att uppnå ett bra resultat är det nödvändigt att experimentera med sökningstekniker och sökord, detta görs så att sökningarna kan fortskrida och utvecklas (a a). Då författarna hade svårt att komma igång att hitta inspiration till studien gjordes sökningar på internet. Författarna gick igenom tidigare forskning på ämnet och använde sig utav de referenserna som fanns. På internet nås flest informationskällor och på så sätt kan relevant information till resultatet identifieras (Östlundh, 2012). I Pubmed finns ämnesordlistan MeSH (Medical Subject Heading), med hjälp av denna kan sökord identifieras som kan användas i databassökningen (Östlundh, 2012). Grunden är densamma i alla databaser (a a). Den booleska operatören AND användes i databassökningen för att täcka in litteraturstudiens syfte. Boolesk söklogik används för att rikta sökningarna, denna metod kan användas för att bestämma vilket samband de valda sökorden ska ha till varandra då används operatörerna AND, OR och/eller NOT (Östlundh 2012). Då det valda forskningsämnet inte är så stort gjordes valet att inte använda operatörerna NOT och OR, detta gjordes för att minimera risken att hitta relevanta artiklar till studien. För att få olika varianter av ett begrepp används trunkering vilket innebär att en asterisk läggs till i början eller slutet av ett ord (Forsberg & Wengström, 2013). Eftersom det fanns tre olika animal assisted therapy/activity/intervention som kunde vara relevant för arbetet användes trunkering för att inte missa artiklar som kunde tänkas ingå i studien. I Pubmed användes MeSH termerna dog, aged och nursing homes. Orden elderly, effect, dog assisted therapy, samt animal assisted therapy användes som fritext i sökningen. I CINAHL gjordes sökningen efter artiklar med hjälp av Headings och fritext, de sökorden som användes var dog, animal-assisted therapy, nursing home och eldrely. 11

Urval En av artiklarna fanns genom den tidigare genomgången av forskning som gjorts på ämnet och frisöktes på författarnas namn i Pubmed. Efter noga övervägande valde författarna att inkludera denna artikel i bakgrunden istället för en del i resultatet. Sökningarna gjordes var för sig i olika databaser. Av artiklarna som genererades med litteratursökningen granskades samtliga titlar. En stor dela av artiklarna var studier där barn och cancersjuka patienters samband med vårdhund undersöktes och exkluderades därför. Även artiklar som ej fanns tillgängliga via Malmö högskolas biblioteks hemsida samt de som ej publicerats i vetenskapliga tidskrifter exkluderades. Sedan valdes artiklar ut efter titlar och abstrakt som var relevanta för syftet. Efter att ett flertal artiklar återkom i databaserna avbröts sökningarna då detta tolkades som datamättnad. Tillsammans granskade författarna abstrakten och utifrån detta valdes artiklar ut för ytterligare granskning. För att utesluta att relevanta artiklar missats synades de tolv utvalda artiklarnas referenslistor Tabell 2. Databassökning. Databas Pubmed 31.03.15 Pubmed 07.04.15 Pubmed 07.04.15 Pubmed 16.04.15 Pubmed 16.04.15 Cinahl 31.03.15 Sökord alt. MeSHterm Nursing homes AND Dogs Dogs AND Aged AND effect Dog assisted therapy AND Elderly Animal assisted therapy dog AND Elderly animal assisted* AND aged Dog AND nursing Begrän sningar Age: +65 years Age: +65 years Age: +65 years Antal träffar Antal lästa titlar Antal granskade abstrakt Antal granskade artiklar 41 41 7 5 3 309 309 12 4 2 133 133 15 4 2 56 56 4 1 1 77 77 5 1 1 157 157 21 2 2 Antal använda artiklar 12

homes Cinahl Animal 107 107 23 1 1 31.03.15 assisted therapy AND eldery Totalt 880 880 87 18 12 Kvalitetsgranskning För att artiklarna skulle inkluderas i studien var det viktigt att de höll hög kvalitet. När ett lämpligt antal artiklar hittats ska deras kvalitet granskas (Friberg, 2012). Artiklarna kvalitetsgranskades först individuellt för att sedan jämföras och diskuteras tillsammans för att på så sätt få fram ett gemensamt granskningsresultat. Genom att använda denna trianguleringsmetod, minskas risken för felkällor samt irrelevant och felaktig information sorteras ut (Polit & Beck 2010). Vid granskningen användes Olsson & Sörensen (2011) bedömningsmallar för studier med kvantitativa och kvalitativa ansatser, dessa modifierades genom att punkter togs bort för att passa litteraturens syfte, se bilaga 1 och 2. Artiklarna poängsattes utifrån olika kriterier i bedömningsmallarna, som sedan graderades i hög (I), medelhög (II) eller låg kvalitet (III). För att artiklarna skulle kunna ingå i studien var de tvungna att hålla hög till medelhög kvalitet. Totalt lästes 87 abstrakt och av dessa valdes 18 artiklar som svarade på syftet ut som sedan kvalitetsgranskades. Av de 18 artiklarna som kvalitetsgranskades uppfyllde 12 kvalitetskriteriet och kunde då användas i studien. Inkluderade artiklar ses i artikelmatrisen, bilaga 3. Analys Utifrån Fribergs (2012) anvisningar utfördes analysen i tre steg. Först lästes de valda artiklarna igenom flera gången var för sig för att få en känsla av studiens innebörd. Sedan diskuterades innehållet tillsammans och då identifierades likheter och skillnader i resultatinnehållet mellan artiklarna. För att lättare kunna identifiera teman ur resultaten lyftes mindre textstycken ut från artiklarnas resultat som passade till litteraturens syfte. Dessa färgkodade och de likheter och skillnader som framkom skrevs sedan ner och en reduktion av data gjordes. Genom denna reduktion kortades textstyckena ned till mindre meningar som återspeglade resultatet i texten och information som svarade på litteraturstudiens syfte valdes ut. Den utvalda texten granskades och de återkommande ämnena bildade olika teman (a a). De teman som identifierades utifrån de 12 valda artiklarna utgjorde tre olika huvudteman som i sin tur hade underkategorier. I tabell 3 ses de teman och subteman som identifierats. 13

Tabell 3. Teman Huvudtema Underkategori Socialt välbefinnande Ökad social interaktion Minskad stress och agitation Ökad livskvalitet och välbefinnande Psykiska effekter Minskad depression och ensamhet Ökad kognitiv förmåga och minnesträning Fysiska effekter Minskad smärta Ökad fysisk aktivitet RESULTAT De resultat som framkommit under analysen presenteras här under tre teman: Fysiska effekter, Psykiska effekter samt Socialt välbefinnande Socialt välbefinnande Temat socialt välbefinnande omfattar följande underkategorier: Ökad social interaktion, ökat välbefinnande och livskvalitet samt minskad stress och agitation. Ökad social interaktion Genom att använda animal-assisted activity eller animal-assisted therapy kan den sociala interaktionen mellan vårdtagare på boendet och personalen öka, hunden blir ett givet samtalsämne och öppnar nya möjligheter för andra konversationer (Kawamura, 2009, Vrbanac et.al, 2013). Vårdtagare upplever sig känna ett större intresse för andra personer på det särskilda boendet. Flera vårdtagare som upplever ensamhetskänslor har genom AAA-sessioner vunnit nya vänskaper. Andra vårdtagare som tidigare inte deltagit vid AAA-sessioner, blir inbjudna och rekommenderade att prova på AAA av de som redan deltar vid sessionerna vilket ökar den sociala interaktionen på det särskilda boendet (a a). För att undersöka effekten av animal assisted therapy på frekvensen av sociala interaktioner mellan äldre personer boende på särskilt boende genomfördes en kvantitativ studie i USA (Fick.1992) Resultatet i studien visar en signifikant skillnad på interaktionen mellan deltagarna när hunden var närvarande respektive frånvarande. Forskarnas resultat och observationer tyder på att hunden medverkade i studien till att skapa en behaglig och hemtrevlig miljö som i sin tur främjade interaktionen mellan deltagarna. I studien observerades sju olika beteende så som aktivt lyssnade respektive inaktivt lyssnande, hur den verbala interaktionen med andra deltagare var, hur den verbala interaktionen med hunden var, samt i vilken grad deltagaren visade uppmärksamhet vid AAT-sessionerna. Under studiens gång kunde forskarna se en tydlig ökning i interaktioner under de sessioner då hunden medverkade. Även efter själva sessionen kunde forskarna se en kvarstående ökning av interaktionerna mellan deltagarna. Resultatet i studien visar även att AAT kan användas som ett komplement till annan terapi så som sjukgymnastik. Genom möte med hunden innan den planerade 14

sjukgymnastiken eller under själva sessionen kunde forskarna se en ökning i motivation och engagemang hos deltagarna (a a). Minskad stress och agitation Vårdtagare kan uppleva stress över sitt dagliga liv på det särskilda boendet, vilket kan leda till ensamhetskänslor och irritation över kontakten med personal och andra vårdtagare (Kawamura, 2009). Genom att delta vid AAA-sessioner kan detta minska den upplevda stressen och agitationen (Nordgren & Engström 2014a, Kawamura, 2009, Nordgren & Engström, 2014b). Ett avbrott från de dagliga rutinerna på det särskilda boendet kan upplevas som en frisk fläkt då vårdtagarna har möjlighet att komma ifrån och får tankarna på ett annat håll (Kawamura, 2009). Ökad livskvalitet och välbefinnande Att använda animal assisted intervention på särskilt boende indikerar en ökad livskvalitet (Nordgren & Engström, 2014a). Resultatet visar att vårdpersonal och hundföraren se en positiv förändring av sinnesstämning hos deltagarna under träningssessionerna. Efter avslutad animal-assisted intervention kunde personalen se ett ökat välmående. Detta indikerar att det finns effekter av animal assisted intervention som kan öka livskvaliteten för personer som lever med demenssjukdom (a a). Vårdtagare som enligt AAA får möjlighet att fritt mata, klappa och leka med hunden bygger med tiden upp ett känslomässigt band (Kawamura, 2009). Ibland namnges hunden och känslor av ägarskap av hunden kan uppstå, detta kan upplevas som positivt av vårdtagaren då ett ökat självförtroende kan uppstå. Vårdtagaren känner att hen har varit med och uppfostrat hunden vilket upplevs som ett ökat ansvar och den upplevda självkänslan ökar (a a). En vårdhund kan inbringa en ökad social interaktion i jämförelsen med en glad person (Kaiser et al, 2002). I mötet med vårdhunden observerades beteende som att flytta närmare hunden/den glada personen eller att röra vid den. Då forskarna kunde observera mer leende hos patienten vid besöket med hunden än med den glada personen tolkades detta som en större positiv inverkan hos deltagarna (a a). Psykiska effekter Temat psykiska effekter omfattar följande underkategorier: minskad depression och ensamhet samt ökad kognitiv förmåga och minnesträning. Minskad depression och ensamhet Animal assisted intervention kan användas för att minska depression och ensamhetskänslor hos äldre boende på särskilt boende (Berry et.al, Le Roux et, al, Banks & Banks). Några av de positiva förändringarna som framkom i ovanstående studier var att deltagarna som interagerade med hunden log oftare och verkade, enligt personalen, gladare. De visade även att äldre som fritt fick agera med hunden så som att klappa, leka och tala upplevde sig känna ett emotionellt stöd av hunden och önskade att det vore möjligt att ha en på de nuvarande boendet (a.a). I samtliga grupper användes Geriatric depression scale (GDS) för att utvärdera långtidsförändringar i depressiva symptom hos deltagarna, detta är ett screeninginstrument avsett för att identifiera depression hos äldre personer (Berry et.al) 15

Att låta en vårdtagare på särskilt boende träffa en hund ett par gånger i veckan kan reducera ensamhetskänslor (Banks & Banks, 2002). Detta visar en studie som bygger på 45 äldre vårdtagare med som delades in i tre grupper. Deltagarna fick fritt interagera med hunden så som att klappa, leka och tala med den. Samma hund användes till deltagaren under samtliga sex veckor. Resultaten från studien visar på minskningar av ensamhetskänsla för de som träffade hunden jämfört med kontrollgruppen som inte hade animal assisted therapy. 95 % av deltagarna hade tidigare i livet haft en stark relation till ett husdjur och ansåg att det var en stor del i deras liv. Samtliga deltagare i studien upplevde sig känna emotionellt stöd av djuret vid nedstämdhet samt önskade att det vore möjligt att ha ett djur på det nuvarande boendet (a a). Äldre boende på särskilt boende som genomgått animal assisted therapy med antingen en levande hund eller en robot hund (AIBO) visade signifikant mindre ensamhetskänsla (Banks et.al, 2008). Studien gjordes på ett särskilt boende i Missouri USA, där 38 personer deltog. Deltagarna delades upp i tre grupper, den ena gruppen fick träffa en levande hund, den andra gruppen fick träffa AIBO och den tredje fick således inget besök. Interventionsgrupperna fick sina 30 minuter långa besök en gång i veckan under åtta veckor. Animal assisted therapy med en hund kan vara effektiv metod för att minska ensamhet hos äldre på särskilt boendet. Om det av någon anledning finns skäl att inte kunna använda en levande hund skulle AIBO kunna vara ett alternativ till detta (a a). Animal assisted therapy kan öka livskvaliteten hos äldre boende på särskilt boende, detta visar en studie gjort i Kroatien (Vrbanac et.al, 2013). Efter avslutad studie såg forskarna en signifikant skillnad i upplevd ensamhet hos deltagarna, före och efter AAT. En grupp på 21 deltagare med medelålder 81 år deltog i studien. För att mäta ensamhetsupplevelsen hos deltagarna användes en förkortad version av UCLA ś scale of loneliness. Detta är en skala som består av ett antal påståenden utformade för att mäta hur ensam en patient känner sig. Formuläret fylldes i av deltagarna både före och efter AAT:n. Efter utförd AAT kunde störst skillnad i påståendet ses: Jag saknar sällskap. Hälften av deltagarna tyckte att möjligheten att få delta i AAT regelbundet var viktigt och nästan samtliga (96%) tyckte att få spendera tid med en hund gjorde dem gladare. 76% av deltagarna tyckte att AAT ökade deras livskvalité och samtliga deltagare tyckte om att spendera tid med hunden under sessionen (a a). Animal assisted intevention kan vara ett alternativ eller användas som ett komplement till medicinsk behandling av äldre personer med demenssjukdom (Nordgren & Engström, 2014a, 2014b). Animal assisted intervention är en målinriktad träning. Denna form av intervention kan användas som en del av behandlingen vid psykiatriska eller beteendemässiga symtom så som depression och ångest. Animal assisterad intervention används då för att undvika/minska dessa symtom eller som ett läkemedelskomplement för att på så sätt öka vårdtagarens välmående och hälsa (Nordgren & Engström 2014b). Genom att använda sig av certifierade hundförare och hundar låta vårdtagarna på det särskilda boendet genomgå animal assisted intervention två gånger i veckan i 60 minuter kan man med förbättra psykologiska måendet hos vårdtagarna. En viss förlust och ensamhetskänsla kan dock upplevas hos vårdtagarna vid avslutad kontakt med hunden och för att upprätthålla den förbättrade psykologiska statusen krävs en kontinuerlig kontakt (a a) 16

Ökad kognitiv förmåga och minnesträning Animal assisted intervention kan användas för patienter som har behov av att träna eller stärka sina kognitiva förmågor så som kommunikation och minnesträning (Nordgren & Engström 2014b). Genom upprepade interaktioner med en hund kan tidigare livserfarenheter samt både positiva och sorliga minnen väckas till liv (Kawamura, 2009). Vid avslutad studie av Nordgren & Engström (2014b) gjordes en uppföljning efter tre månader och ytterligare en efter sex månader. Vid uppföljningen visades fotografier på terapihunden för deltagarna i interventionsgruppen som de tidigare varit i kontakt med. Samtliga deltagare i studien hade diagnosen demenssjukdom, trots detta uppvisades positiva minne då de alla kände igen hunden som de varit i kontakt med och pratade glatt om den (a a). Fysiska effekter Temat fysiska effekter omfattar följande underkategorier: Minskad smärta och ökad fysisk aktivitet. Minskad smärta Animal assisted therapy kan minska smärta efter operativa ingrepp, samt användas för att minska läkemedelsanvändningen hos patienterna (Harper et al, 2014, Nordgren & Engström 2014b). Patienterna genomgick planerade operationer, främst höftledsoperationer. Interventionsgruppen fick innan varje sessions av sjukgymnastik träffa en certifierad terapihund och hundförare i 15 minuter (Harper et al, 2014). Alla patienterna i interventionsgruppen hade hundbesök innan sin sjukgymnastik vid tre tillfällen. Alla deltagarna följde sjukhusets rutiner för sjukgymnastik för postoperativa ingrepp utan ändringar i programmet. Terapisessionerna med hunden gick ut på att hundföraren kom in presenterade sig, sedan ställde eller satte sig hundföraren ca 1.2 meter från patientens huvud och berättade att sessionen skulle vara i 15 minuter detta under förutsättning att patienten orkade. Hundbesöket följde en standard serie av händelser, hunden satt bredvid patientens säng/stol med sitt huvud inom räckhåll. Patienten var tillåten att klappa hunden samt prata med den och hundföraren. Konversationerna mellan patienterna och hundföraren handlande generellt om hunden och hundrelaterade områden. Medicinska samt postoperativa behandlingar diskuterades ej. Inga terapisessioner avslutades före 15 minuter. Efter besöket genomgick patienten sin planerade sjukgymnastik enligt sjukhusets protokoll. Direkt efter avslutad sjukgymnastik innan analgetikum administrerades utförde sjuksköterskepersonalen en mätning av VAS hos patienterna för att mäta patientens upplevda smärta (a a). VAS är en visuell analog skala som används som smärtskattningsinstrument för att mäta akut och postoperativ smärta (Vårdhandboken). Patienterna som genomgick hundterapibehandling innan sjukgymnastik upplevde sig känna mindre smärta jämfört med kontrollgruppen (Harper et al, 2014). Efter första hundterapisessionen för interventionsgruppen var den genomsnittliga uppskattade smärtan enligt VAS två enheter lägre än kontrollgruppens (a a). Ökad fysisk aktivitet Med hjälp av animal assisted intervention kan patienter med behov av motorik och balansträning stärka denna funktion (Nordgren & Engström 2014b). Genom att klappa, borsta, och kasta boll med hunden uppmuntras deltagarna indirekt att träna sin motorik (Kawamura, 2009, Banks & Banks, 2002). Där hunden har varit involverad i 17

motiveringen till fysisk aktivitet har en mindre frekvens av hospitalisering av äldre på särskilt boende uppmärksammats (Sloane et al, 2002). DISKUSSION Diskussionen presenteras i två avsnitt Metoddiskussion och Resultatdiskussion. Metoddiskussion I detta avsnitt diskuteras den metod som använts för denna litteraturstudie samt de styrkor och svagheter som författarna funnit. Valet av att göra en litteraturstudie istället för en empirisk studie grundar sig på att detta redan har genomförts av tidigare studenter fast i mindre omfattning. Inför litteraturstudien gjordes en projektplan med tillhörande tidsplan som har varit ett hjälpmedel under arbetets gång. Litteraturstudiens inklusions- och exklusionskriterier valdes för att passa studiens syfte. Ett exklusionskriterie så som en tidsram för publicering ansågs inte kunna göra någon markant skillnad på resultatet då merparten av artiklar bygger på deltagarnas upplevelser vilket författarna inte anser är tidsbundet. Databaserna som användes i litteratursökningen var databaser som undervisats i under utbildningen. Pubmed och Cinahl är databaser som omfattar medicin och omvårdnad, det anses därför vara en styrka att båda använts. Att inte Psycinfo använts skulle kunna ses som en svaghet, men eftersom datamättnad uppstod tidigt och samma artiklar kom upp vid de olika sökningarna anser författarna att detta mest troligt inte tillfört något till resultatet. För att få en inblick i vad som fanns publicerat inom ämnet gjordes en quick and dirty - sökning. Efter detta riktades sökningen med hjälp av MeSH-termer och fritext för att täcka in syftet med studien. Ordet effekt användes i syftet för att få en bred inblick på ämnet samt eftersträva att inte ha några positiva eller negativa förutfattade meningar om forskningsämnet. Med ordet effekt avser författarna i vilken utsträckning som hunden påverkar, inverkar, och vad utfallet blir utav att ha en hund på det särskilda boendet. Artikelsökningen genomfördes var för sig, detta för att kunna hitta ett bredare urval av artiklar, men redan efter en kort översiktlig sökningen konstaterades det att det var endast ett fåtal artiklar som skulle kunna tänkas ingå i studien. För att konstatera datamättnad gjordes sökningarna om med andra sökord, men samma artiklar framkom. Att databassökningen gjordes var för sig skulle kunna ses som en svaghet då relevanta artiklar kan ha missats. Detta kan också ses som en styrka då ett bredare urval av artiklar kan hittas. Till slut visade det sig att författarparet hade hittat samma artiklar vilket uppfattades som positivt och sökningen avslutades. En frisökning genomfördes då en artikel från tidigare litteraturstudier identifierats och ansågs relevant för studiens syfte. Men efter noga granskning valde författarna att använda denna i bakgrunden istället då den inte höll den standarden som skulle uppnås för att kunna inkluderas i resultatet, och sökningen togs bort från matrisen. För att kvalitetsgranska artiklarna användes Olsson & Sörensen (2011) två olika bedömningsmallar, en för kvantitativa och en för kvalitativa studier. Dessa modifierades genom att utesluta två frågor som inte ansågs vara relevanta för bedömningen av artiklarna. De frågor som uteslöts var patienter med t.ex lungsjukdom och confounders. Grunden för de valda bedömningsmallarna var att de ansågs vara lätta att förstå och använda sig utav. 18

Analysen av artiklarna startade med en genomgång tillsammans och en matris skrevs för att skapa en god överblick av vad de olika artiklarna handlade om. Författarna utgick från Friberg (2012) och utförde analysen i tre steg. Artiklarna lästes igenom flera gånger för att få en känsla av innehållet. Genomgång av artiklarna skedde först var för sig för att sedan diskuteras tillsammans så att likheter och skillnader kunde identifieras i resultatinnehållet. För att kunna identifiera teman ur resultaten färgkodades dessa. Detta gjordes för att få en bättre överblick för att lättare kunna skapa teman. En datareduktion genomfördes och information som svarade på litteraturens syfte valdes ut. Att göra en datareduktion kan vara positivt då materialet som ska ingå minskas ner och blir hanterbart, men det finns även en chans att detta skulle kunna leda till att relevant information missas. Begränsningar i de olika studierna kan ses i könsfördelningen. I Kawamura (2009) var det endast kvinnliga deltagare och i Vrbanac et al (2013) var merparten deltagare också kvinnor vilket till störst del representerar den kvinnliga upplevelsen av AAI. Detta kan göra det svårt att generalisera resultatet på både män och kvinnor på särskilt boende. Samma sak gäller Fick (1992) då studien endast bygger på manliga deltagare. Dock kan dessa studier tillsammans ge en jämnare bild av resultatet från AAI på den sociala interaktionen då de tillsammans speglar en jämnare könsfördelning. Att Kawamura (2009) endast har få deltagare skulle kunna ses som en svaghet, dock styrker ändå samtliga deltagare resultatet vilket kan tolkas som en entydighet. Grunden till att studien gjord av Banks et al (2008) grundar författarna på att den styrker resultatet om att AAI kan minska ensamhetskänslan hos äldre på särskilt boendet. En svaghet som kan ses i Vrbanac et al (2013) är att den saknar kontrollgrupp vilket gör att jämförelser inte är möjliga. Den inkluderades ändå i resultatet då den styrks av tidigare forskning som gjorts på området. I studien gjord av Nordgren och Engström (2014b) deltog 33 äldre personer med demens sjukdom från åtta olika särskilda boenden i Sverige. Under studiens gång dog sju personer och två flyttade till annat boende ifrån interventionsgruppen. I kontrollgruppen dog två personer och tre flyttade till annat boende. Detta, samt att informationen samlades in av vårdpersonalen, tycker författarna gör att det finns en risk för bias. Detta grundarna författarna på att studien endast hade ett fåtal deltagare och att informationen kom i andra hand. Då informationen samlades in av vårdpersonalen på boendet kan det tänkas att positiva resultat eftersträvades och tolkningen av informationen blir opartisk. Trots att Le Roux et al (2008) ansågs vara en liten studie av författarna, valdes den ändå att inkluderas i resultatet då den tillsammans med övriga artiklar stärker evidensen för att animal asissted activity har positiva effekter på depressiva symptom hos äldre boende på särskilt boende. I resultatet inkluderades även en pilotstudie gjord av Berry et al (2011) som omfattande 19 personer. Att det är en pilotstudie ser inte författarna som något negativt då den ansågs vara tillräckligt stor och välgjord för att kunna inkluderas. Resultatdiskussion Utifrån litteraturstudiens resultat kommer de olika tema som framkommit att diskuteras, samt kopplingen till den teoretiska referensramen tas upp. Litteraturstudiens syfte var att undersöka hundens effekt på äldre personer boende på särskilt boende. Arbetets resultat svarar till det valda syftet genom att ge en överblick över de effekter hunden kan ha på äldre personer boende på särskilt boende. 19

Ökad social interaktion I resultatet framgår det att den sociala interaktionen ökar med hjälp av animal assisted intervention (Kawamura, 2009, Vrbanac et al, 2013, Fick, 1992). Flera studier stärker påståendet vilket ökar trovärdigheten i resultatet. Att använda sig av AAI kan vara en bra katalysator för att få igång den sociala interaktionen mellan både vårdtagare och personal (a a). Författarna menar genom att öka den sociala samhörigheten kan delar av vårdtagarnas behov av KASAM tillgodoses (Antonovsky, 2005). Minskad stress och agitation På särskilda boenden kan agitation vara ett stort problem för personal och vårdtagarna att hantera. Genom att använda sig av animal assisted intervention kan man på så sätt minska detta problemet (Kawamura, 2009, Nordgren & Engström, 2014b). Ovanståendet studier visar även på att den stress som upplevs kan minskas vilket också stöds av tidigare forskning på området där en minskning av agitation och stress kunnat ses (Beck-Friis, 2007). Då resultatet styrks genom flera olika studier anser författarna att animal assisted intervention kan vara en god ide att använda i den dagliga verksamheten på det särskilda boende för att minska dessa problem. Vårdtagare som kanske upplever vardagen som grå och trist kan då finna en ljuspunkt och få ett avbrott från de dagliga rutinerna. Ökad livskvalitet och välbefinnande Att använda animal assisted intervention på särskilt boende kan ge en ökad livskvalitet (Nordgren & Engström, 2014b). Vårdtagare som vid animal assisted activity fritt får klappa, leka och mata hunden kan över tiden bygga upp känslomässiga band till hunden (Kawamura, 2009). Ibland namnges hunden och känslor av ägarskap kan uppstå, detta kan upplevas som positivt av vårdtagaren då ett ökat självförtroende kan uppstå. Vårdtagaren känner att hen har varit med och uppfostrat hunden vilket upplevs som ett ökat ansvar och den upplevda självkänslan ökar (a a). Detta tolkar författarna som något positivt för den enskilda vårdtagaren, att få möjlighet att känna ansvar och mening med vardagen skulle kunna öka självkänslan och livskvaliteten. Om vårdtagarna haft en stationerad hund på boendet kanske fler hade känt en mening med vardagen, vilket hade kunnat lett till ett ökad välbefinnande hos vårdtagarna på det särskilda boendet. I tidigare studier där hund har använts för att tillgodose behovet av närhet och beröring, har ett ökad välbefinnande hos deltagarna setts (Beck-Friis, 2007) vilket styrker denna studies resultat. I studien av Kaiser et.al (2002) utförd i USA valdes 20 boende ut för att delta i studien. Tio av de boende gick med på att delta, dock hoppade fyra av och en klarade inte av att fullfölja interventionen. Detta gör att studien endast hade fem deltagare och resultatet blir därför svårtolkat. Forskarna anser, trots det låga antalet deltagare, att besök från en hund kan höja livskvalitén hos äldre boende på särskilt boende. Minskad depression och ensamhet I artikeln där resultatet visade att animal assisted intervention kunde användas för att minska ensamhet hos äldre boende på särskilt boende var 80 % av deltagarna av kvinnligt kön (Banks & Banks, 2002). Detta tror författarna skulle kunna påverkat resultatet, då en jämnare könsfördelning kunde ha gett ett annat resultat eller stärka trovärdigheten för studien. Då resultatet i denna studie pekar på att AAT kan användas för att minska ensamhet hos äldre vore det intressant ifall studien gjordes 20

om med en jämnare könsfördelning för att se om resultatet stöds. På de särskilda boendena idag är könsfördelningen oberäknelig, vissa avdelningar har fler män än kvinnor och tvärtom, medan andra är jämna. Detta kan ju även komma med tiden att ändras. I resultatet i denna studie finns både artiklars resultat som har merparten kvinnor eller män. När jämförelse mellan studierna gjordes så är resultaten entydiga och alla speglar en positiv bild av att använda sig av en hund på särskilda boende. Studien gjord av Berry et al (2011), där syftet var att utvärdera om animal assisted therapy kunde ha reducerande effekter på apati och depressiva symptom hos äldre personer på särskilt boende visade att efter avslutad AAT rapporterade vårdpersonalen på boendet en minskning av det apatiska tillståndet hos deltagarna (a a). Utifrån studiens resultat skulle denna behandling vara ett bra komplement till dagens antidepressiva läkemedel som många äldre tar idag, och författarna tror att denna behandlingsform skulle kunna hjälpa att minska denna konsumtion och ge vårdtagarna mindre depressiva symtom. Författarna anser att även om detta är en pilotstudie så speglar den studiens positiva resultat från tidigare forskning (Beck-Friis 2007, Banks & Banks 2002) som gjorts på ämnet vilket gör studien relevant för syftet. Många äldre lider av ensamhetskänslor (Banks et al 2008, Kawamura, 2009, Banks & Banks 2008, Vrbanac et al 2013). Genom att använda animal assisted therapy kan ensamhetskänslor hos äldre på särskilda boenden reduceras (Vrbanac et al, 2013). Efter avslutad studie kunde störst skillnad i påståendet jag saknar sällskap ses, vilket styrker resultatet. Samtliga deltagare tyckte om att spendera tid med hunden under sessionerna och majoriteten ansåg att AAT ökade deras livskvalité (a a). Att använda sig utav animal assisted therapy på det särskilda boendet skulle kunna hjälpa både personal och vårdtagare. Då det på dagens boende kan vara mycket stressigt för personalen att hinna med allt kan det vara svårt för dem att tillgodose vårdtagarnas behov av sällskap. Att då ha en hund på boendet skulle de upplevda ensamhetskänslorna hos vårdtagarna kunna minskas. Att interaktionen med en robot hund har en liknande effekt som en levande hund (Banks et al, 2008) ser bara författarna som positivt då detta skulle kunna vara ett alternativ för de boenden som av någon anledning inte har möjlighet att ha en levande hund. Ökad kognitiv förmåga och minnesträning Genom upprepade interaktioner med en hund kan tidigare livserfarenheter samt både positiva och sorliga minnen väckas till liv (Kawamura, 2009). Animal assisted intervention tror författarna är ett bra hjälpmedel vid minnesträning. Som Kawamura (2009) beskriver så väcks minnen från förr vilket inte bara är bra vid minnesträning utan även positivt för att vårdtagarens kommunikationsförmåga. Att även vårdtagare med demenssjukdom sex månader efter avslutad animal assisted intervention kan komma ihåg hunden de mött under interventionen (Nordgren & Engström, 2014a) ses som positivt av författarna då glada minnen framkom vilket inte bara är bra för den kognitiva förmågan utan visar även att hundbesöken är uppskattade av vårdtagarna. Minskad smärta En artikel som behandlade området smärta inkluderades även då studien är gjord på en postoperativ avdelning är denna är relevant för studien och kan användas i resultatet då upplevelsen av smärta är generellt och skulle då kunna vara användbar även på ett särskilt boende. Resultatet grundar sig på 72 deltagare som randomiserat blev placerade i två olika grupper, en interventionsgrupp och en kontrollgrupp 21