Kommunerna Fokus påp partisystem, politiker och relationen kommunförvaltning och kommunpolitik Intro till kommunernas interna politiska arkitektur Vad är r kommunfullmäktige? ktige? Vad är r kommunrevisionen? Vad är kommunstyrelsen? Vad är r kommunala nämnder? n Om de lokala partisystemen Om kommunpolitikernas villkor Relationen mellan politik och förvaltning i kommuner
Snabbrepetition från n igår Den management-inriktade reformivern påp 1990-talet Begreppet New Public Management Avveckla nämndorganisationer, n snickrande av nya organisationsidéer Resultatenheter, beställar llar-utförarmodell,, pengsystem, kommundelsreformer Principerna för f r den nyinstitutionella, förklaringen f till reformivern Det finns en tendens till att organisations- och styrformer blir ett mål m l i sig snarare än n ett medel för f att lösa l problem, tillgodose behov och efterfrågan, dvs. det som kan kallas kärnverksamhetenk rnverksamheten (s 124). Identitetsförvaltning, brist påp rationalitet, yttre tryck
Snabbrepetition från n igår r (forts) Reformer inriktade mot demokratiförnyelse rnyelse Allmänt medborgarorienterade reformer ; Territoriellt orienterade reformer ; Reformer orienterade mot specifika medborgargrupper ; Funktionellt orienterade reformer Framtidsscenarion för f r lokal demokrati Vitalisering, autonomisering,, de två varianterna av kolonisering samt praktisk arbetsfördelning rdelning
De kommunalpolitiska institutionerna: Kommunfullmäktige Varje kommun har ett direktvalt fullmäktige (partierna nominerar) = kan ses som kommunens riksdag Antalet ledamöter varierar beroende påp kommunens storlek (31 i de minsta, 101 i de största) Sammanträder ca. 10 gånger g per år blir allt mer sällan; s resultat av att man delegerat allt mer frågor till nämnder och förvaltningar f (minns gårdagens g förelf reläsning ) Uppgifter KF INTE får f r delegera: Bland annat: Dra upp mål m l & riktlinjer för f r verksamheten; budget & skatt; nämndorganisation n och verksamhetsformer; val av ledamöter till nämnder n & beredningar; ekonomisk ersättning till politiker Kommunala revisionen: viktigt kontrollinstrument för f fullmäktige tre ojäviga revisorer ska granska den kommunala verksamheten under mandatperioden Notera: mycket kritik mot den här h r ordningen; Märk ämnet: Kommunal korruption
Liten utvikning: Korruption i Svenska kommuner? Minns: Sahlinaffären 1995, använde nde regeringskortets skattemedel för f r att hyra bilar och handla privat Mängder av kommunala skandaler uppdagas därefter: d Partille, mars 1995: kommunalråd åtalat för f r att ha tagit emot mutor av byggmästare Danderyd, april 1995: KS-ordf ordförande rande avgår r dåd hon begärt 60 000 för r förlorad f arbetsförtj rtjänst till ett icke-existerande existerande företagf Sandviken, juni 1995: KS-ordf ordförande rande köpt k videokamera, byggmaterial och växthus v för f r 40 000 av skattebetalarnas pengar Mullsjö,, september 1995: kommunalråd d avgår r efter avslöjandet om ett lån på 60 000 från n det egna fastighetsbolaget för f r att täcka t skulder Motala, oktober 1995: Ledande politiker och tjänstem nstemän n avslöjas för f att ha åkt med sina fruar till Nice och Berlin påp kommunens bekostnad. Massor av representation och klädesink desinköp; sex politiker och tjänstem nstemän n tvingas avgå Bollnäs, november 1995: fyra kommunföretr reträdare åtalas för f mutbrott dåd de fått f resor, uppehälle och friidrotts VM-biljetter av ett företag som förhandlade f om ett stort byggjobb i kommunen
Korruption i svenska kommuner (forts) Hur ska detta förklaras? f Inte vanligare, utan media blivit bättre b påp att avslöja fifflare? Kanske men det finns bättre b hypoteser: Förändringar i offentlig sektor kan vara skurken: Besparingskrav och nedskärningar leder till en tystnadens förvaltning ; ; tjänstem nstemän n vågar v inte slå larm när n r de ser tokigheter högre tjänstem nstemän n och politiker tar sig därfd rför friheter Bolagiseringen av kommunal verksamhet suddar ut gränsen mellan privat företagande f och offentlig förvaltning; f begränsad insyn och snabba beslutsprocesser ökar risken för f maktmissbruk och korruption Överåklagare Christer van der Kwast: Politiker som vill leka näringsliv n har inte förstf rstått tt de grundläggande ggande skillnaderna mellan det offentliga aktiebolaget och företaget f vad man är r till för, f vem som är r uppdragsgivare och vems pengar som riskeras
Korruption i svenska kommuner (forts) Återkoppling till kommunrevisionen Ska inte kommunrevisionen kommunens kontrollinstrument upptäcka sådana s här h r saker och hålla korruptionen i schack? Detta är r grundtanken, men kommunerna utför r knappast revisioner värda v namnet (Niklas Ekdal, politisk kommentator) Svensk kommunrevision: lite reglerad och föga f kompetent (f d generaldirektör r Inga-Britt Ahlenius) Kommunrevisionen = Institutionaliserad intressekonflikt då kommunpolitiker, valda av kommunfullmäktige, ktige, ska granska hur kollegorna i KS förvaltar f skattemiljoner Juristerna Lundin och Riberdahl: revisionen kan uppfattas såsom som icke-trov trovärdig förödande för f hela kommunen och det lokaldemokratiska systemet
De kommunalpolitiska institutionerna: Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen = kommunens regering Dock en samlingsregering Faktisk majoritet resultat av komplexa förhandlingarf Intresserad av detta? Kolla Hanna Bäcks B Explaining Coalitions Viss form av majoritetsstyre: styrande majoritet tillsätter tter ordförande rande och vice-ordf ordföranderande i KS och nämndernan Ska leda och samordna kommunal verksamhet Får r dock ej ingripa i andra nämnders n lagreglerade verksamhet skillnad på p kommunal självstyrelse lvstyrelse och speciallagsreglerad, statsbunden verksamhet Viktigaste uppgifter: Bereda ärenden som beslutas i KF Handha ekonomisk förvaltningf Presentera förslag f till budget och leda budgetarbetet Verkställa KF:s beslut Alltså: : göra g faktiska prioriteringar för f r hur skattemedlen ska användas ndas
De kommunalpolitiska institutionerna: Nämnderna De kommunala nämnderna n ska: Följa fullmäktiges beslut Tillämpa den lagstiftning som reglerar den aktuella verksamheten Förr: Vissa nämnder n skulle man bara tvunget ha skolstyrelse, socialnämnd, byggnadsnämnd, samt miljö- och hälsoskyddsnämnd obligatorisk Sedan KL 1991 (minns igår r om de institutionella förändringarna): Kommunernas nämndorganisation n får f r se olika ut Speciallagsreglerad verksamhet måste m dock skötas tas Sköts dåd antingen av KS eller andra nämndern Nämndorganisationen måste m alltså sköta: Grundskola, gymnasium, förebyggande f hälsoskydd, h tillämpning av plan- och bygglagen, tillämpning av socialtjänstlagen
De lokala partisystemen Hela vår v r svenska demokrati är r en partidemokrati Förutom experimentet i Svågadalen nomineras kandidater till förtroendeuppdrag f av partierna Partiernas viktigaste uppgifter påp lokal nivå: Förena människor m med samma politiska inställning Nominera kandidater till KF och nämndern Organisera val till kommun och landsting Kontrollera sina representanter Vara ARENA (för r diskussion mellan valda inom samma parti) och AKTÖR R (för r att föra f dialog med andra partier) Vara forum för f r kontakt med medborgarna i samband med val, och naturligtvis också under val
De lokala partisystemen (forts) Bekymmer för f r partidemokratin? Det svenska partisystemet har generellt beskrivits som västvärldens mest stabila Samma fem partier tog i princip hand om samtliga riksdagsplatser 1921-1988 1988 Väljarna osedvanligt trogna mot de partier som sade sig företräda just deras samhällsgrupp Från n 1970-talet och framåt: Betydligt mer turbulens i partisystemen Minskad partiidentifikation, minskat valdeltagande, allt mer otrogna väljare, allmän n rörlighet r rlighet i väljarkv ljarkårenren Från n att bara ha funnits i var femte kommun efter valet 1973, fanns icke-traditionella s.k. lokala partier i mer än n hälften h av landets kommunfullmäktige ktige efter valet 2002 (mer om det längre l fram)
De lokala partisystemen//bekymmer för f r partidemokratin (forts) Tecken påp de etablerade partiernas kris: Partierna upplevs som allt mer toppstyrda Det är r svårt att göra g karriär r och svårt att fåf gehör r för f r nya idéer Särskilt stort politikerförakt /misstroende mot just kommunpolitiker Partierna inte längre l beroende av medlemmar Medlemmarna behövs inte längre l som ambassadörer ;; man når n ut till väljaren v genom TV och större kvällstidningar effektivare Medlemmarna behövs inte längre l som opinionsmätnings- instrument för r att se vad väljarna v tycker; Gallup fixar det Medlemmarna behövs inte av ekonomiska skäl; partierna ökar hela tiden sin finansieringsandel med skattepengar/partistöd Allt färre f vill bli partimedlemmar Vikande medlemssiffror för f r de etablerade partierna Allt fler partier rapporterar om problem med att fåf folk att vilja ställa upp som kandidater påp listor till KF-val
De lokala partisystemen//bekymmer för f r partidemokratin Fragmentisering av kommunala partisystem
De lokala partisystemen//bekymmer för f r partidemokratin (Bilden påp föregående ende sida): I siffrorna döljs d också framgångar för f r KD, Mp och NyD Tabellen: Symptomatiskt för f r att allt fler lägger l sina röster påp alternativ vid sidan om de etablerade Å ena sidan: partiväsendet vitaliseras, väljaren v får f r fler produkter att välja v mellan Å andra sidan: kan dock innebära jobbiga saker: Efter valet 2002 var lokala partier teoretiska vågmv gmästare i 29 procent av kommunerna Kan tvinga fram märkliga m regnbågskoalitioner Kan göra g det svårt med ansvarsutkrävandet vandet Vissa av partierna företrf reträder icke-rumsrena åsikter
Kommunpolitikernas villkor Hur har kommunpolitikernas villkor påverkats p av 1990- talets förändringar f (som diskuterats tidigare)? Allt färre f politiker sedan tidigt 1990-tal Allt fler hel- och deltidsengagerade Fritidspolitikerna blir något n färre; f de blir svårare att rekrytera
Kommunpolitikernas villkor Allt fler hoppar av i förtid f eller vägrar v fortsätta tta ännu en mandatperiod Klagar påp att det blir mer att göra, g hinner inte med sitt jobb och/eller familj samt att man inte får f r mer ersättning Klagar påp att uppdragen är r meningslösa, sa, att hel- och deltidspolitiker samt tjänstem nstemän ändå har allt inflytande Montin: fritidspolitikernas betydelse i den konkreta vardagspolitiken har minskat att vara fritidspolitiker är r att sitta i sammanträden och ta ställning till förslag f som utarbetats av tjänstem nstemän Drygt hälften h av alla fritidspolitiker anser att kommunalråden har fört f stort inflytande i kommunen Hoten mot enskilda kommunpolitiker har ökat
Kommunpolitikernas villkor Representativitet Representativ demokrati kräver ver ja, just representativitet (bl( a SOU 2001:48) Olika grupper har olika kunskaper och erfarenheter som ska tillvaratas (politiken-blir-bättreargumentet) Många gruppers intressen blir inte tillgodosedda om de inte får f r delta i beslutsfattandet (snedfördelnings- argumentet) Demokratins likhetsideal kräver att alla grupper är representerade (rättviseargumentet) Ett effektivt samspel mellan väljare v och valda kräver att alla samhällsgrupper är r representerade (levande- demokratiargumentet)
Kommunpolitikernas villkor//representativitet Hur ser det dåd ut? Kvinnorepresentation ökat i KF Från n 11% 1963 till 42 % efter valet 2002 Märk dock tesen om att där r kvinnorna går g r in, där d r går g makten ut Kvinnornas inflytande har inte ökat trots ökad representation Ju högre h upp vi kommer, desto färre f kvinnor Andelen kvinnliga kommunalråd, kommunstyrelse- och nämndordförande rande lågl Ordförandeposter randeposter får f r man påp mjuka områden (exempelvis socialnämnden) Montin: Det råder r en politisk ojämst mställdhet mellan könen. k Kvinnorna är r välkomna v i politiken sålänge de inte driver frågor utanför r sitt sociala kön k (s 97) Märk också: : en del hävdar h att makten också försvinner ut till manliga nätverk, n järntrianglar j och informella möten; m det är r där d de faktiska besluten fattas
Kommunpolitikernas villkor//representativitet Hur ser det dåd ut? Hur är r det med annan demografi? Lågutbildade + långinkomsttagare l underrepresenterade 15% av kommunpolitikerna har BARA förgymnasial f utbildning; de utgör r sammanlagt 30% av befolkningen) 16% av politikerna är r låginkomsttagare l (mindre än n 153 000/år); de utgör r sammanlagt 40% av befolkningen Alla invandrargrupper är r underrepresenterade Dock mindre underrepresentation för f r sådana s som bor i nordiska länder inom EU:s gränser Jämfört med dem som kommer från n andra ställen llen så ju längre l bort från n Sverige, desto större underrepresentation Siffrorna hämtade h från n Bäck B & Öhrvall (2003): Det nya seklets förtroendevaldaf rtroendevalda
Politik och förvaltning f i kommunerna Lite repetition av sådant s vi tjatat om påp kursen: Olika uppfattningar om vad tjänstem nstemännens nnens roll bör b vara Olika uppfattningar om vad tjänstem nstemännens nnens betydelse är r i praktisk utformning av politik Specialfokus påp kommunen och relationen mellan politiker och tjänstem nstemännen nnen just därd Inga tvivel, enligt Montin: I verkligheten är r det sås att förvaltningens f roll som politisk aktör r har stärkts Detta gäller g I SYNNERHET ute i de svenska kommunerna
Politik och förvaltning f i kommunerna (forts) Offentlig debatt (hårddraget rddraget ): Tjänstem nstemän: n: politiker lägger l sig i detaljer Politiker: kommunerna är r rena ämbetsmannavälden! lden! Debatten har dock varierat över tid Direkt i början b av välfv lfärdsstatbygget: förvaltningen f ses som positiv kraft i uppbyggnaden av kommunal verksamhet Direkt efter de stora kommunsammanslagningarna: tjänstemannamakt: tjänstemännen, nnen, vars antal ökat medan politikernas minskat, har fått f en allt självst lvständigare maktställning, dels genom sin specialistkompetens, dels genom att de har möjlighet m att lägga ner mycket mer tid än n politikerna under beredningen av varje ärende (Gunnel Gustafsson, 1981)
Politik och förvaltning f i kommunerna (forts) Mitten av 1980-talet: tilltro till förvaltningenf Målstyrning,, styrning efter ramar ;; politiker följer f upp och utvärderar för f r att styra/kontrollera Delegera beslut till tjänstem nstemän Tron på p chefen och managementideologin gör g r att man delegerar allt mer ansvar till administrativa enheter (som skolor, äldreboende etcetera): Med företaget f som förebild f har den offentliga tjänsten genomgått en fundamental omvandling. Den traditionelle ämbetsmannen har bytt skepnad och blivit en modern manager (Petersson & Söderlind S 1993: 170)
Politik och förvaltning f i kommunerna (forts) Viktigt att komma ihåg: Det finns en tydlig politisk dimension härh Traditionella ställningstaganden: Socialdemokrater vill begränsa förvaltningschefers f befogenheter; Tolkning: en större tilltro till den politiska styrningen och den representativa demokratin Moderater vill ge cheferna befogenheter att just chefa över sin organisation utan politisk inblandning; Tolkning: en större tilltro till expertisen
Politik och förvaltning f i kommunerna (forts) Från n 1990-talet och framåt professionaliseringen av den kommunala förvaltningen har lett till en förskjutning f av makt och ansvar Kommunfullmäktige har fortsatt det politiska ansvaret inför r medborgarna Makten över resursanvändning ndning förskjuts f till resultatenheterna och chefstjänstem nstemän Att balansera behov och resurser för f r olika grupper av medborgare brukar betraktas som en politisk uppgift, Successivt har anställda i kommuner i praktiken tagit över dessa uppgifter. Det som kallas för f r avpolitisering blir själva verket politisering av den professionella verksamheten.
Allt för f r idag Men det vi diskuterade nu sist återkommer vi indirekt till i eftermiddag överg vergången från government till governance har sannolikt stärkt tjänstem nstemännens nnens politiska makt ytterligare När r allt mer politik utformas och genomförs i nätverk/partnerskap flyttas sannolikt ännu mer makt från n formella, valda församlingar f till enskilda individer