Vad gjorde vi? Living Lab 12 April

Vad gjorde vi? Living Lab 12 April Sammanfattning av dagen Länsbygderådet i samarbete med Region Västerbotten inbjöd till Livning Lab, ett idéseminarium för att utveckla tankar på nya modeller för service via teknik och e-handelslösningar. Maria Kristoffersson Region Västerbotten välkomnar de 31 deltagarna som kommit för att jobba den här dagen en blandning av ungdomar, byaföreningar, universitets människor, näringslivsmänniskor, företagare, landsbygdsutvecklare och kooperatörer. Lars-Ove Jonsson Ica ger en omvärldsanalys för vad som krävs av en butik idag och de utmaningar som butiker på landsbygden har. Han ger även inspel på nya sätt att leverera service på landsbygden. Speed Box: Man kan distribuera varor via ett boxsystem, Easy Pick från Speed International AB. Butiken fyller på varorna och kunderna hämtar när det passar dem via ett SMS där man får en kod som öppnar boxen. Kan vara både varor och post eller andra typer av saker som ska levereras. Man skulle även kunna ha en butik som levererar till grannbyn via ett boxsystem. Identitetskontrollen måste garanteras för vissa varor. Detta system kan även nyttjas för att lämna in post och paket, betaltjänster, biblioteksböcker, kommunala tjänster som ska levereras. Inköpsresor: Han berättar om inköpsresor som kommuner, byaföreningar eller företagarföreningar arrangerar för att få kunder till centralortens butiker. Varubussar: Varubussar som kör runt på landsbygden kan även det vara ett alternativ. Varulösa butiken: Han berättar om Österåkers arbete för att lösa servicen, den varulösa lanthandeln. En social mötesplats som även levererade var från grannbyns butik. En hembygdsgård med livsmedelsfunktion, distansarbetsplatser, företagarlokaler, mötesplats, apotek, system, spelombud, fotvärd, hårvård etc. en del at tjänsterna finansieras av kommunen inom hemtjänsten. De jobbade både med hemtjänst och handel. Det måste vara

intäktsfinansierat för att det ska vara hållbart på sikt. På veckan av byaföreningen och på helgerna av de lokala föreningarna och kyrkan. Diskussion: Det ställs frågor om fler goda exempel och vi kommer fram till att det idag handlar om att lära av andra goda exempel, hitta nya lösningar, se framåt och försöka se möjligheterna. Berith Oderståhl Gafsele berättar med kraft och snergi om deras mångåriga arbete. Man kan inte gräva ner sig och se allt som är dåligt, man måste se det som går, det positiva som finns och bygga på det. Det började med att det flyttade en utlänning till byn som gillade hundar och som startade hundpensionat. Vad är det där för tokskalle? Många myndigheter kallades till byn som inte gillade att hundar skällde om nätterna och var misstänksamma och ovana vid det nya. Idag ägs 22 fastigheter av Europeer, de har en mycket aktiv byaförening som har tre anställda. De arrangerar SM och VM i draghundstävlingar och de planerar för en året runt verksamhet med basen i hundar. De hyr ut sina draghundsleder som är 7,7 mil åt hundförare från hela Europa. De jobbar vidare med bygdegården som socialt nav i byn med soppmiddagar, sommarcafé, barmarksspår, handikappanpassning, service till boende och besökare som apotek post, livsmedelssamordning, köpresor etc. de ska jobba vidare för att få kontanthantering, myndighetsservice, turistinformation, bibliotek, samarbeta med hemtjänsten, distriktssköterskan och de vill skapa en miljövagn som ska kunna serva flera byar för sortering. Med nya bybor kommer nya behov och nya möjligheter blir synliga. Kommunen har varit med i alla led och är oerhört viktig som part. Det går sakta framåt. Gafsele, byn som int starn å Livskraften kommer från de nya byborna och de mång a föreningarna, 10 föreningar finns i byn och alla hjälps åt. Byn har många företagare som kommer på de lokala lösningarna och det sitter aldrig fast. Det är mycket jobb, det är positivt då vi tror på framtiden för Åsele kommun Att skolan lades ned har på sikt varit bra. Det blev ju något annat i skolan, ett hostel som skapar jobb och utveckling. Vårt jobb i Gafsele g er återverkningar i grannbyarna, och det är bra.

Torbjörn Wennerbro Tavelsjö Berättar om det arbete man gör i tre kommuner, Vindeln, Vännäs och Umeå där man byggt upp bredband, Bredbandsföreningen heter Tavelsjö Byanät och den nybildade föreningen heter Tavelsjöoch Rödåbygden Utveckling Ekonomisk Förening. Det är idag 82 byar anslutna till föreningens nät. Föreningarna i byarna jobbar även för turism, kultur och servicefrågorna. Man har nära jobb och service, kultur och utbildning. Vi ligger tillräckligt nära Umeå för att ha tillgång till Norrlands bästa arbetsmarknad och tillräckligt långt ifrån för att leva ett eget liv Lis områden måste finnas där entreprenörerna vill satsa, kommunerna kan inte peka ut något då de inte vet var intresset kommer att dyka upp. Det gäller att inte ha en offermentalitet på landsbygden. Det handlar om Falkä, föreeninga, och företaaga. Det måste vara kommersiella villkor för att skapa långsiktigheten, affärsmässigheten msåte vävas in i allt som görs. Vi har idag ett antal arbetsgrupper som jobbar med olika frågor som mat, uthyrning, musikevenemang, vandringsleder, företagarträffar, aktivitetsmeny, byggbar mark och handel. Landsbygdsborna har samma behov som människor i städerna. Så gör vi i Örnsköldsvik. Torbjörn Johansson, Ann-Katrin Zachrisson och Åke Holmberg berättar om hur man ska utveckla e-tjänster på landsbygden. E-förvaltning, E-goverment är ett sätt att underlätta för människor på landsbygden att nyttja tjänster via nätet. Det hödner likartade saker på flera ställen samtidigt. Det är ingen vits att jobba fram nya grejer som någon annan redan gjort. Att låna av varandra och utveckla vidare är det bästa för att nå längre. E-power to the people right on line En ny typ av mötesplats för att underlätta för människor att kommunicera med varandra och med myndigheter och förvaltningar. Systemet ska utvecklas utifrån människors behov och inte utifrån myndigheters behov. Människor på landsbygd ska ha samma möjligheter som i stan.

Användarmedverkan är viktigt för att få tjänsterna så nära människorna s behov och viljor som möjligt. Perspektivet är att byn vänder på perspektivet att utveckla sina styrkor och kvalitéer med hjälp av engagemang och modern teknik. www.innerlandet.se En anslagstavla där man kan kommunicera. Fyra områden/ fyra Workpackage: Mötesplatser för individer, företag, myndigheter, föreningar, företag, ett socialt media som samhällsservicemodell. Framtidens byskola, små lärande miljöer, alla elever har en lap top, öppna nät, storytelling, näringslivssamverkan om framtidens e tjänster. Elektrisk hjälpreda där man får info istället för att söka info på nätet utifrån den profil man anger. E-me. Företagstjänster nätverk för samarbete, nätverk av människor som har tillit till varandra. Nästa steg, ISSI, Innerlandet drivs nu kommersiellt i ett privat, public partnership som är gemensamt ägt av universitetet, företag och individer. Fantastiska visioner och tror att människor ska jobba med det här viktiga. Men det tar tid att få engagemang från människor, man måste engagera de som berörs. Det finns mycket att bryta ner för att få folk att förstå att vi måste få besökare och fler människor till landsbygden. Galleria/webbshop. I maj sjösätts Gallerian. Man kan gå in på nätet, handlar från flera affärer, sökfunktion för speciella varor, betala och få varorna levererade hem eller till den plats man valt. Innerlandets Galleria. Man utbildar företagare på kvällar för att kunna nyttja sociala medier, internet och möjligheter att tjäna mer penar genom att nå ut med sina produkter/varor/tjänster. Företagarna kan skapa sin egen hemsida och utveckla den vidare för att den ska vara uppdaterad. Transporterna är dyra och tanken med Gallerian är att man har en mäklare för en by/flera byar som ser till att frakterna samordnas. Det finns småbutiker som blivit enormt stora för att de nyttjat nätet. Idag är det 15-20 företag i två byar Bredbyn och Björna som är med i konceptet. Företagen som är med tjänar på att utbilda samt genom att ta betalt för att sälja tjänster till företag. Modellen ska vara billig att ta över av andra. Man bygger via utbildningarna ett kompetensnätverk. Gallerian är kopplad till orterna samtidigt som varje företag har egna hemsidor. Kund: en ingång, flera shoppar, en kundvagn, en kassa, gemensam transport. Shop: delad kostnad, mäklarsupport, marknadsföring. De som driver ICA skulle gärna vilja att alla beställde på internet, det blir enklare och tar mindre tid. I Björna ska man koppla in fiskevårdsområdena i en e-handelslösning för att sälja fiskekort, information om övernattning, service, upplevelser och aktiviteter i deras område. Systemen kommer att vara tillgänglig via smarta telefoner. Brockern/Mäklaren är den som ansvarar för att den lokala Gallerian sköts betalningar, frakter och betalt till leverantörerna. Brockern/ mäklaren får provision och ska ragga kunder. Tekniskt måste det lösas hur betalningsflödena ska gå. Så fort som möjligt ska säljaren ha betalt.

Sen arbeta vi gruppvis med de frågor vi hoppades finna svaren på: Några av deltagarna njöt extra av vårens fröjder. Hur skulle e-handelslösningar kunna vara modell för din bys behov av service? Kan modern teknik nyttjas för att tillgodose sin bys behov av varor och livsmedel? Vad behövs där det inte längre finns någon butik och vilka alternativa lösningar ser vi? Hur skulle tekniken kunna kopplas samma med distributionen? Hur kan e-handelslösningar vara ett komplement till butiker som fungerar och stödja butiker att överleva? Hur formar vi en social miljö? Finns sociala arenor som kan kompletteras med service både kommersiell och offentlig? Vilka tjänster ska tekniken leverera? Det kanske är tjänster och service som vi inte ser idag. Två spår; Där butiken inte finns och där man vill utveckla befintliga butiker. Vad gör vi om affären har lagt ner? Utökad hemtjänst, utökat hemsändingsstöd. Men även att den sociala funktionen måste fyllas så en samlingsplats måste finnas. Aktiva och engagerad hembygdsförening är en viktig del att vara på hugget så att n inte hamnar i offerrollen. Nya saker och nya lösningar. E-handel, webbshoppa, appar, samla olika funktioner i EN lokal för möten, handla mat, få apoteksvaror, tjänster. Innovativa och Positiva tankar. Näringsliv och entreprenörskap som drivkraft? Byn utan affär behov av fysisk mötesplats, där Easy pick/speedbox system kan vara en lösning. Speedbox/Easy pick i vägkorsningar där det passerar många människor. Enebacken tex. Där måste man hitta ett sätt att finansiera den lösningen. Samarbete mellan flera för att dela på kostnaderna. Diskussion: Det kostar ca 5000 kr/månad att driva en box-lösning. Hur ska kostnaderna fördelas mellan de som brukar boxen och de som levererar och vad är det offentliga intresset? Hur ska man få systemet lönsamt? Vad ska kommunen betala för att servicen finns till de äldre? Vilket pris läggs på kunden? Posten vad betalar de?

Byn som har affär att få affären att överleva är svårt, att ha en välsorterad kiosk är inte lönsamt. Man måste fylla butiken med fler tjänster och mer service. Lagt in ombudstjänster, bibliotekstjänster, återförsäljare, bensin, kaffeautomat, Samverkan mellan byar, där det inte finns lokal kan man gå till grannbyn där lokaler finns, Hur kan e-handel leverera service? E-handel är framtiden och är ett bra system där man har många som vill plocka ut sin färdiga kasse. ICA,s matkasse kommer att finnas på alla ICA butiker så småningom. Modern teknik måste nyttjas för landsbygdens möjligheter att nå service, varor och tjänster? Behovsbaserade koncept måste tas fram. Kommunikationsivern måste finnas och e- tjänster går inte att bromsa. Skolan är viktig där attityderna till framtiden måste utgå från ungarnas kreativitet. Testa skarpa koncept på användarna. Våga pröva sig fram med användarna i en by och justera efter det. Se det som pilotprojekt. Attitydförändringar är det viktigaste, både hos byborna och hos de som styr, politikerna. Hur tillgodoser vi alla människors behov och är det viktigt att landsbygden finns? Vad skulle det kosta om vi mister landsbygden? Teknik måste sättas in i ett social sammanhang, man måste bygga in möten mellan människor i de digitala tjänsterna. En mäklarfunktion fyller fler funktioner socialt. Återanvänd gamla beteenden, varubussarna är på G igen! Varubuss med e-handel tex. GPS teknik pushinformation för bussarna eller lastbilen så vet man när man kan åka, när varorna är på plats eller när man kan samlas. Dokumentera och sprid erfarenheter av kunskaper. Interaktivitet mellan tätort landsbygd Målgruppen måste involvera, bor i byn och jobbar någon annanstans, besökare, bor och jobbar i byn, bor men jobbar inte, Våra mål för dagen fylldes : Att få deltagare från byarna involverade i arbetet för att deras by ska få utökad och utvecklad service. Att vi får fram underlag för att forma modellernas innehåll. Att vi får fram underlag för ett konceptutveckling i de byar som vill pröva något nytt. Att vi vet vilka behov byarna har som dessa projekt ska fylla. Slutsatser av dagen: Formera ett arbetsgrupp omkring E-handel/Speedbox för befintliga butiker Formera en arbetsgrupp kring sociala mötesplatser med serviceutbud Formera en arbetsgrupp kring Speed box/ e-handel där butik inte finns

Ta fram informationsmaterial om alternativa servicemodeller, bilder och nedladdningsbart på nätet med goda exempel och även mindre lyckade försök. Försöka få fram fler PPP lösningar för att formera samarbeten kring service. Koncept för service måste kunna bli koncept som blir säljbara på internationell marknad. Kolla in Linas matkasse, ICA,s matkasse etc för landsbygd. Nyheter Vecka 20 kommer ICA handlarna att om de vill kunna jobba med ICA,s matkasse. Varje handlare bestämmer själv om han/hon vill jobba med den