Äldreförvaltningens analys av ökade volymer av utförda hemtjänsttimmar

215-4-3 1 (24) Äldrenämnden Äldreförvaltningens analys av ökade volymer av utförda hemtjänsttimmar Beslutsunderlag Äldreförvaltningens skrivelse 215-4-3 Sammanfattning Under 214 redovisade äldrenämnden en ökning av utförda hemtjänsttimmar jämfört med budgeterad volym vilket gav en negativ avvikelse på drygt 9 mnkr i bokslutet. Äldreförvaltningen har undersökt möjliga anledningar till volymökningen och resultatet presenteras i den här analysen. Äldreförvaltningen har gjort en genomgång av samtliga hemtjänstutredningar under 214. Genomgången har genomförts utifrån tre hypoteser: Behoven är större än den på befolkningsprognosen baserade volymkompensationen. De ökade behoven finns framför allt i behov av omsorgsinsatser. Volymökningen beror på en generös tillämpning från biståndsenheten av lagstiftning och nämndens riktlinjer. Genomgången har kartlagt vilka behov gruppen som beviljats hemtjänst har. Syftet med genomgången var att analysera ifall gruppens ökade behov kan vara den direkta orsaken till 214 års volymökning. Resultatet av genomgången sätts i relation till placeringar på äldreboende och till socioekonomiska förhållanden som folkhälsa och ohälsotal. Resultatet av genomgången och analysen visar att Sundbyberg har en relativt socioekonomiskt utsatt befolkning med låg medellivslängd och problematiska hälsovanor som bland äldre kan ge ett stort behov av stöd och omsorg både med hemtjänstinsatser och med plats på äldreboende. Det kan förklara äldreomsorgens inflöde av personer med stora behov under 214 (och troligvis tidigare) trots att staden har en låg andel äldre befolkning. Ovanstående stödjer hypotesen att behoven är större än den på befolkningsprognosen baserade volymkompensationen. Antagandet att behoven framför allt finns i ett större omvårdnadsbehov styrks också. Den tredje hypotesen handlade om att volymökningen kunde bero på en alltför generös tillämpning från myndighetsenheten av lagstiftning och äldrenämndens riktlinjer. Det finns ingenting som har noterats från genomgången av de drygt 7 ärendena eller från myndighetsenhetens kollegiala granskning som tyder på att Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg Besöksadress: Östra Madenvägen 4, Hallonbergen Telefon: 8-76 8 Organisationsnummer: 212-175 aldrenamnden@sundbyberg.se www.sundbyberg.se

215-4-7 2 (24) beslut fattats på omotiverade grunder. Det är de individuella behoven, nämndens riktlinjer och lagstiftning som har styrt biståndsbesluten. Förslag till beslut 1. Äldrenämnden godkänner, efter vissa redaktionella justeringar, äldreförvaltningens analys av orsaker till volymökning och genomlysning av hemtjänstbeslut under 214. 2. Analysen översänds till kommunstyrelsen som underlag inför budgetarbete 216

215-4-7 3 (24) Äldreförvaltningens analys av orsaker till volymökning och genomlysning av hemtjänstbeslut under 214 Syfte och disposition Under 214 redovisade äldrenämnden en ökning av utförda hemtjänsttimmar jämfört med budgeterad volym vilket gav en negativ avvikelse på drygt 9 mnkr i bokslutet. Äldreförvaltningen har undersökt möjliga anledningar till volymökningen och resultatet presenteras här. Syftet med undersökningen är att hitta möjliga förklaringar till den ökade volymen i hemtjänsten under 214. Äldreförvaltningen har gjort en genomgång av samtliga hemtjänstutredningar under 214 för att undersöka sammansättningen av de personer som beviljats hemtjänst i Sundbyberg. Genomgången kartlade vilka behov de som beviljats hemtjänst har. Syftet med genomgången var att analysera ifall deras ökade behov kan vara den direkta orsaken till 214 års volymökning. Denna undersökning syftar också sätta resultatet av genomgången i relation till placeringar på äldreboende och till socioekonomiska förhållanden som folkhälsa och ohälsotal. Stadens har en modell för resursfördelning som tar sin utgångspunkt i stadens åldersdemografi. Andelen personer över 65 år som bor i Sundbyberg är lägre än i andra närliggande kommuner. Detta innebär att äldrenämndens volymkompensation kraftigt understiger nämndens faktiska kostnader för utförda hemtjänsttimmar. Denna undersökning vill belysa att andra orsaker än ålder kan spegla de reella behoven av äldreomsorg och därmed de faktiska kostnaderna. Inledningsvis ges en beskrivning av äldreomsorgens uppdrag och organisering. För att ge en bild av verksamhetens omfattning kommer sedan en beskrivning av beställningar av hemtjänst från biståndsenheten med statistik över insatser och beslut. Sedan görs en kort beskrivning av stadens åldersstruktur. I huvuddelen av undersökningen redovisas en genomgång av alla hemtjänstutredningar under 214 med syfte att hitta en förklaring till volymökningen. Resultatet av genomgången sätts i relation till placeringar på äldreboende, förenklade hemtjänstbeslut och fördelningen av omsorgsinsatser och sedan till stadens åldersdemografi och folkhälsotal. Resultatet analyseras och en slutsats presenteras. Bakgrund Antalet utförda hemtjänsttimmar i äldreomsorgen har ökat från 212 till 214 med nästan 33 5 timmar eller 18 %. Bokslutet för 214 visade en avvikelse på drygt 25 utförda hemtjänsttimmar jämfört med budgeterad volym. Omräknat i ökade kostnader motsvarar dessa timmar drygt 9 mnkr (bruttokostnad). I stadens modell för resursfördelning för 214 ingick inget antagande om ökning av hemtjänsttimmar och den ekonomiska volymkompensationen uppgick till,2 mnkr Volym vad gäller antal utförda hemtjänsttimmar (egen regi och LOV företag)

215-4-7 4 (24) budgeterades utifrån utfall 213 och följde stadens åldersdemografiska resursfördelning. Äldreförvaltningens uppföljning bygger på utförda timmar, det vill säga på de faktiska kostnaderna. Genom att alla utredningarna från 214 har gåtts igenom har behoven och alla beslut undersökts. Syftet var att finna möjliga förklaringar till volymökningen i hur de faktiska behoven av äldreomsorg oavsett ålder ser ut. Relationen mellan beviljade och utförda timmar har inte tagits med i undersökningen. Avgränsning Genomgången av samtliga hemtjänstbeslut under 214 är avgränsad från att utvärdera arbetsprocesser för fakturering eller uppföljning. Själva biståndsbedömningsprocessen utvärderas inte i denna genomlysning. Dock har en kollegial granskning genomförts på biståndsenheten och resultatet av den tas med i denna analys. Genomgången av samtliga hemtjänstbeslut gjordes med syfte att se hur behovet av äldreomsorg såg ut under 214, därför är det biståndshandläggarnas hemtjänstutredningar som står i fokus. Relationen mellan beviljad tid och utförd tid är av betydelse men i en analys av behov och bakomliggande orsaker till ett ökat behov är hemtjänstutredningarna av större betydelse. Bland annat därför har relationen mellan beviljade och utförda timmar inte tagits med här. Resultatet av genomgången av hemtjänstbeslut går inte att jämföra med tidigare år eftersom en liknande genomgång inte har gjorts tidigare. Genomgången visar hur utredningarna speglar behovet av äldreomsorg just 214 när volymökningen inträffade. Därför är det relevant att sätta dem i relation till socioekonomiska förhållanden som folkhälsoparametrar, ohälsotal och medellivslängd. Hypoteser till volymökningen varför? Rapporten undersöker möjliga orsaker till volymökningen utifrån tre hypoteser: Behoven är större än den på befolkningsprognosen baserade volymkompensationen. De ökade behoven finns framför allt i behov av omsorgsinsatser. Volymökningen beror på en generös tillämpning från biståndsenheten av lagstiftning och nämndens riktlinjer. Metod och material För genomgången av hemtjänstutredningar har samtliga under 214 aktuella utredningar skrivits ut från verksamhetssystemet Treserva. Totalt 716

215-4-7 5 (24) hemtjänstutredningar har gåtts igenom. De har samtliga varit aktuella någon gång under 214. Under genomgången gjordes separat pinnstatistik på förekomsten av några vanligt förekommande diagnoser. Då många personer med hemtjänstbeslut har flera diagnoser kan en person ge flera pinnar. Den förda statistiken är helt separerad från utredningarna av integritetsskäl. Samtliga diagnoser är fastställda av landstingsvården och förekommer i utredningarna under rubriken hälsotillstånd. Utöver utredningarna har data från verksamhetssystemet Treserva tagits fram och bearbetats. Det är beslut och beviljade insatser i hemtjänst, beslut om särskilt boende och beslut om hemtjänst efter förenklad ansökan. Det är i första hand data från året 214 som har använts, i vissa fall har det varit intressant att ta med data från 213 som jämförelse. De har analyserats efter ålderskategorier (under 65 år, 65-79 år och över 8 år) samt efter könsfördelning. Vidare har från verksamhetssystemet Treserva hämtats information om antal personer boende på äldreboende under 214, fördelat på vilket år de flyttade in (dvs började betala hyra) samt bifall till beslut om plats på äldreboende. Den informationen har också analyserat utifrån ålderskategorier och kön. Som en bakgrund till genomlysningen har en jämförelse av utförda timmar i hemtjänsten under åren 212-214 hämtats från verksamhetsberättelsen 214. För att sätta genomlysningen i ett demografiskt sammanhang och analysera dem mot bakgrund av ohälsa och socioekonomiska förutsättningar i Sundbyberg har statistik från SCB över ohälsotal, Öppna jämförelser Folkhälsa samt data om medelinkomst, medellivslängd och ålderstrukturen i Sundbyberg använts. En rapport från biståndsenhetens kollegiala granskning har också tagits med i analysen. Organisation och omfattning av äldreomsorgen i Sundbyberg Äldreomsorgens huvuduppdrag är att erbjuda stöd, vård och omsorg för personer över 65 år boende i Sundbyberg enligt Socialtjänstlagen. Nedan beskrivs hur äldreomsorgen är organiserad och hur många platser på äldreboende och personer med hemtjänst som omfattas av äldreomsorgen. Syftet är att ge en bild av storleken på verksamheten. Socialtjänstlagen reglerar rätten till bistånd för att uppnå en skälig levnadsnivå. Lagen är en ramlag och definierar inte i detalj vad detta bistånd ska bestå av. Ansvaret för detta har tilldelats kommunerna. En kommun är enligt socialtjänstlagen särskilt ansvarig för att äldre personer ska ges möjlighet att leva och bo självständigt och under trygga förhållanden med respekt för självbestämmande och integritet. En kommun kan genom politiska riktlinjer tydliggöra hur socialtjänstlagen ska tolkas när det gäller rätten till bistånd. Äldrenämnden i Sundbyberg har riktlinjer för bistånd enligt socialtjänstlagen för äldre som gäller fr.o.m. maj 29. Riktlinjerna innehåller en beskrivning av vad som

215-4-7 6 (24) ska föreligga för att rätten till bistånd anses vara uppfylld. De innehåller också beskrivningar av hemtjänstinsatser och hur de ska utformas samt beskrivningar av insatserna avlösning, dagvård, turbundna resor, tillfälligt boende utanför hemmet och plats på äldreboende. Riktlinjen är tillsammans med socialtjänstlagen grunden för biståndshandläggarnas utredningar och beslut. Äldreomsorgen i Sundbyberg hade den 31 december 214 tillgång till 314 platser på äldreboende, 25 korttidsplatser samt 11 externa platser. Det finns sex äldreboenden av olika storlek i staden, tre i privat regi och tre i kommunal regi. I Cirka 8 personer hade insatser från hemtjänsten, i december 214 fanns det 22 godkända hemtjänstföretag i staden utöver den kommunalt styrda hemtjänsten som konkurrerar på samma villkor som företagen. Under 214 utfördes 22 148 hemtjänsttimmar. I genomsnitt utfördes 57 % av timmarna av den kommunala hemtjänsten och 43 % av privata utförare. Detta kan jämföras med att under 212 utfördes i genomsnitt 68 % av timmarna av den kommunala hemtjänsten och 32 % av privata utförare. LOV inom hemtjänsten infördes i oktober 212. Nedan finns en jämförelse av utförda timmar i hemtjänsten under åren 212-214. 23 22 22 148 21 2 19 186 66 198 57 1: 212 2: 213 3: 214 18 17 16 1 2 3 Antal utförda hemtjänsttimmar 212-214.

215-4-7 7 (24) Äldreförvaltningens organisation (mars 215) Myndighetsenhetens uppdrag är att utreda, fatta beslut och följa upp insatser och avgifter enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om riksfärdtjänst. Dessutom ansvarar enheten för godkännande och uppföljning av LOV företag inom hemtjänsten. Myndighetsenheten hanterar också placering på äldreboende, externt köpta platser på äldreboende, platser på korttidsboende samt platser inom dagverksamhet. Myndighetsenheten har infört nya rutiner under 214 bland annat med syfte att ha kontroll på volymer. De innebär att nya handläggare måste rådfråga en mer erfaren handläggare innan beslut om bistånd fattas och att de inte får skriva under beslutet under de första sex månaderna som anställd. Som tidigare nämnts genomför enheten också s k kollegiala granskningar med syfte att alla beslut ska följa lagar och riktlinjer. Den senaste kollegiala granskningen gjordes på 7 utredningar som översteg 8 timmar i månaden. Under 214 har myndighetsenheten utvecklat ett SoL-råd där handläggarna tillsammans går igenom ärenden. Förvaltningen har anställt en redovisningsekonom som till del avlastar biståndshandläggarna med ekonomisk uppföljning av hemtjänstfakturor. På detta sätt ökas kvaliteten på det ekonomiska uppföljningsarbetet. Syftet med dessa åtgärder och nya rutiner är att ytterligare säkerställa handläggningsprocessens likställighet samt säkerställa att omotiverade volymökningar inte sker.

215-4-7 8 (24) Nedan visas omfattningen av myndighetsenhetens arbete med beslut och hemtjänstbeställningar. En hemtjänstutredning kan generera flera beslut vilket i sig kan ge flera insatser. Under 214 fattade myndighetsenheten 1717 beslut om hemtjänstinsatser (observera att en person kan ha flera beslut). De fördelar sig i ålderskategorier så här: 12 Antal beslut om hemtjänstinsatser 214 fördelat på ålder 1 8 6 4 2 under 65 65-79 8 och över Antal i åldersintervall Under 214 innehöll besluten om hemtjänst 7873 insatser. Nedan har de delats upp i serviceinsatser och omsorgsinsatser samt ledsagning och analyserats efter kön. Beviljade insatser 214 med könsfördelning 3 25 2 15 1 5 Omsorg Service Ledsagning Könsfördelning Kvinnor Könsfördelning Män

215-4-7 9 (24) Sundbybergs befolkning och åldersstruktur Sundbyberg är Sveriges snabbast växande kommun, på tio år har staden växt från 33 816 invånare (24) till 44 9 invånare år 214 enligt befolkningsstatistik från SCB. Det är främst i de yngre ålderskategorierna som ökning sker. Den delen av befolkningen som är över 65 år är mindre; 14 % av Sundbybergs kvinnliga befolkning är över 65 år och 11 % av männen. Kategorin äldre-äldre, dvs 8 år och äldre utgör endast 3 % av den totala befolkningen i Sundbyberg, både män och kvinnor. Män Kvinnor -64 19 51 18 822 65-79 2 26 2 252 8-w 483 997 22 19 22 71 Ålderskategorierna under 65, 65-79 och över 8 år i Sundbyberg En förhållandevis låg andel äldre och äldre-äldre talar till viss del emot en volymökning i äldreomsorgen, därför kommer den här analysen senare att tillföra socioekonomiska faktorer. Stadens resursfördelningsmodell ger kompensation endast utifrån åldersdemografi. En förutsättning för att modellen ska fungera är att basen som den utgår från är rätt. I det fall basen är felaktig fungerar inte modellen eftersom den endast tar hänsyn till förändringar i beviljad tid mellan åren baserat på aktuell åldersdemografi. Äldreomsorg är både lag- och behovsstyrt och orsaker till volymökningen 214 kan finnas i hur behoven av äldreomsorg ser ut i den äldre befolkningen. Denna undersökning syftar till att kartlägga behoven hos de befintliga och nya hemtjänstkunderna under 214 och att sätta dem i relation till socioekonomiska förhållanden som ohälsotal. Orsakerna till volymökningarna under 214 kan finnas i reella behoven av äldreomsorg som ger faktiska kostnader. Resultat från genomgång av hemtjänstutredningar från 214 Totalt 716 hemtjänstutredningar från år 214 har gåtts igenom. De har samtliga varit aktuella någon gång under 214, både som helt nyinkomna ärenden och som nyprövningar. Nyprövningar görs kontinuerligt, både som en del av uppföljningsrutinen och i händelse av förändringar i den enskildes behov. En biståndshandläggare kan göra flera nyprövningar av en persons beslut under ett år. De nyprövningar som har hamnat i materialet är den senaste nyprövningen som har gjorts under 214. Genomgången gjordes under januari och februari månad av förvaltningens utvecklingsstrateg. En första uppdelning gjordes utifrån om personen hade varit aktuell på äldreförvaltningen innan 214 eller ej. De som inte varit det benämndes som nya och de andra som nyprövningar. För de nya antecknades även vilken typ av insatser de beviljats. För nyprövningarna noterades ifall de gällde en utökning eller minskning av insatser eller ifall de var oförändrade. Nyprövningar med utökade

215-4-7 1 (24) insatser gicks igenom en gång till och vilket typ av insats det gällde noterades. Typ av insats delades upp i omsorgsinsatser och serviceinsatser. De som lades i högen med omsorgsinsatser kunde även ha serviceinsatser, däremot hade de utredningar som sorterades som serviceinsatser inga omsorgsinsatser. Genomlysningen baserades alltså på antal utredningar, vilka i sig ger flera beslut och oftast ett flertal insatser. Dock har det inte varit möjligt att från materialet räkna ut den beviljade tiden. Utöver hemtjänstutredningar finns också beslut om hemtjänstinsatser i form av service efter en förenklad ansökan. En förenklad ansökan innebär att biståndshandläggaren fattar beslut om serviceinsatser efter ett telefonsamtal med den som ansöker för att bedöma behov av serviceinsatser. Det innebär att biståndshandläggaren inte har gjort den vanliga utredningsprocessen med hembesök. Statistik för dessa beslut redovisas lite längre fram. Genomgångna hemtjänstutredningar 716 Nya 216 Nyprövningar 5 6 5 4 3 2 1 Nya Nyprövningar De genomgånga utredningarna där personen var ny för äldreförvaltningen under 214 fördelar sig så här utifrån typ av insats med köns- och ålderfördelning

215-4-7 11 (24) Utredning på personer nya för 214 uppdelade i typ av insats, ålder och kön 6 5 4 3 2 1 Totalt Kvinnor Män De genomgånga utredningarna som var nyprövningar fördelar sig så här på utökade, oförändrade eller minskade insatser med köns- och åldersfördelning. Nyprövning innebär att de är den senaste nyprövningen gjord av den personens beslut under 214. Nyprövningar 214 fördelat på utökade, oförändrade och minskade insatser, ålder och 18 16 14 12 1 8 6 4 2 totalt kvinnor män

215-4-7 12 (24) Nyprövningar med utökade insatser delades också upp i kategorierna omsorgs- och serviceinsatser. Så här ser de ut med köns- och åldersfördelning: Nyprövningar med utökade omsorgsinsatser under 214 fördelat på ålder och kön 12 1 8 6 totalt kvinnor män 4 2 8+ 65-79 under 65 Nyprövningar med utökade serviceinsatser under 214, fördelat på ålder och kön 4 35 3 25 2 15 totalt kvinnor män 1 5 8+ 65-79 under 65

215-4-7 13 (24) Biståndshandläggarna har tidigare uppgett att de upplever att andelen helt nya personer som beviljas hemtjänst är många. Att 3 % är nytillkomna kan vara ovanligt och eftersom andelen utförda timmar har stigit sedan 212 är det rimligt att anta att en större del av volymökningen beror på nytillkomna personer som har fått hemtjänst beviljat för första gången under 214. Ålders och könsuppdelningen visar att de nytillkomna främst är kvinnor över 8 år. Det är en större andel kvinnor i befolkningen som är över 8 år än män och efter 8 år ökar vanligen behovet av äldreomsorgsinsatser. Därför är den delen av ökningen inte oväntad. Däremot är det mer ovanligt med nya personer med omsorgsinsatser i ålderskategorin 65-79 år. Ålderskategorin 65-79 år anses vara en kategori där en person normalt sett inte brukar vara i behov av omsorgsinsatser. Det är bland annat belagt i forskning om äldre och åldrande, det återkommer analysen till längre fram. Det är 23 % av de nya personerna som fått beslut om hemtjänst under 214 som är mellan 65-79 år och könsfördelningen mellan dem är nästan helt jämn. När det gäller nyprövningar med ökade insatser är det inte ovanligt att en större del är i ålderskategori 8+. När nyprövningarna delas upp i serviceinsatser och omsorgsinsatser visar det sig att nyprövningar med utökade omsorgsinsatser sticker ut. De står för 112 av 5 nyprövningar, hela 22 %. Genomgången visar också att både nytillkomna och tidigare aktuella personer under 65 år står för en liten del av de beviljade insatserna. Dock kan deras insatser generera mycket tid då de oftast är ett komplement till LSS-insatser. Från våren 215 är ansvaret för denna kategori överflyttad till social och arbetsmarknadsnämnden. Förenklad handläggning under 214 Totalt 142 personer har fått beslut efter förenklad ansökning (under 213 var det 117 personer). Nedan visas fördelning på kön och i ålderskategorierna under 65 år, 65-79 år och över 8 år (214).

215-4-7 14 (24) Beslut om hemtjänst efter förenklad ansökan under 214, fördelat på kön och 9 8 7 6 5 Män 4 Kvinnor 3 2 1 8+ 65-79 under 65 Förenklad ansökning kan göras av en person som är 75 år och äldre och endast behöver serviceinsatser. Gränsen på 75 år är rimligen anledningen till att ålderskategorin 8 år och äldre dominerar. En ansökan från en person under 65 har beviljats, troligen som ett individuellt undantag. Läggs de förenklade ansökningarna ihop med hemtjänstutredningarna har 858 personer blivit beviljade hemtjänstinsatser under 214. Observera att en person kan ha flera beslut och att de genererar fler insatser. En närmare titt på omsorgsinsatserna Omsorgsinsatser beviljas efter utredning av det individuella behovet och med stöd av lagstiftning och äldrenämndens riktlinjer. En biståndhandläggare gör ett hembesök eller en vårdplanering på sjukhus och vanligen finns det en ADLbedömning från en sjukgymnast eller arbetsterapeut med som underlag till beslutet. ADL står för Aktiviteter i Dagliga Livet och metoden används för att bedöma behov av insats för yngre och äldre personer med tillfälliga eller permanenta funktionsnedsättningar. Omsorgsinsatser, som stöd med mathållning, påklädning och personlig hygien är till sin natur mer inkräktande på den personliga integriteten. Det är vanligtvis inte något som en person gärna vill ha om det inte finns ett faktiskt behov av omsorgshjälp. Omsorgsinsatser hör också ihop med ett stort fysiskt behov av hjälp som ett resultat av en nedgång i hälsotillståndet. Därför är det här intressant att titta på hur stor del av den hemtjänst som beviljades under 214 som var omsorgsinsatser, något som kan tyda på ett ökat behov av äldreomsorg.

215-4-7 15 (24) Beviljade insatser omsorg 214 med åldersfördelning 4 35 3 25 2 15 1 under 65 65-79 8 och över 5 3 Beviljade insatser mathållning 214, i antal med åldersfördelning 25 2 15 1 under 65 65-79 8 och över 5 mathållning kväll mathållning lunch mathållning middag mathållning morgon

215-4-7 16 (24) En stor andel av både nytillkomna och tidigare aktuella personer som har bedömts ha behov av omsorgsinsatser ger en bild av en äldre befolkning med ohälsoproblem. Det är vanligt att behovet av äldreomsorgsinsatser ökar efter 8 år, det tillhör det normala åldrandet. Tabellerna ovan visar att ålderskategorin 65-79 år följer samma mönster av omsorgsbehov som de i kategorin 8 år och över med hjälp med mathållning och personlig hygien på morgonen och på kvällen. Normalt sett behöver en person mellan 65 och 79 år inte äldreomsorgsinsatser överhuvudtaget och särskilt inte omsorgsinsatser. Det skulle kunna tala för att behovet av omsorg på grund av fysiskt åldrande startar tidigare i åldern i Sundbyberg. Det kan också stödjas av att medellivslängden i staden är lägre jämfört med hela riket. Om boende på äldreboende under 214 En person som har omfattande behov av omsorg och vård dygnet runt kan beviljas plats på äldreboende. Personen behöver först göra en ansökan om bistånd enligt socialtjänstlagen. Sedan gör en biståndshandläggare en utredning med stöd av lagstiftningen och äldrenämndens riktlinjer. Den enskildes utredda hälsotillstånd som finns tillgängliga är ett underlag till beslutet. Biståndshandläggaren gör också ett hembesök eller besöker personen på sjukhus. Myndighetsenheten har inrättat ett SoL-råd där biståndshandläggarna tillsammans bland annat går igenom ansökningar om plats på äldreboende. Efter utredningen fattar biståndshandläggaren beslut om bifall eller avslag till plats på äldreboende. Data om boende på äldreboende har tagits fram från verksamhetsystemet Treserva och delats upp efter beslutsår, könsfördelning, ålderskategorier. Observera att det är ett flöde och inte visar den totala andelen som bor på äldreboende under året. Personer boende på säbo under 214, fördelning på beslutsår och kön 16 14 12 1 8 6 Total Män Kvinnor 4 2 med beslut 214 med beslut 213 med beslut 212 med beslut innan 211 eller tidigare

215-4-7 17 (24) Bilden visar att det finns en hög andel personer som bor på äldreboende i Sundbyberg som har ett beslut från 211 och tidigare. Bilden visar också att antal personer som får beslut ökade mellan 212-214. Beslut om plats på äldreboende under 214 Data från Treserva om beslut om plats på äldreboende har tagits fram och visas nedan med månadsfördelning, könsfördelning och ålderskategorier. Under 214 behandlades 119 ansökningar om plats på äldreboende och det gav 18 bifall, 6 avslag och 5 delavslag. 6 Beslut med bifall till plats på äldreboende 214, fördelat på ålder och kön 5 4 3 Kvinnor Män 2 1 73 31 4 8+ 65-79 under 65 Månadsfördelningen av fattade beslut visar en topp i oktober

215-4-7 18 (24) 18 16 14 12 1 8 6 4 2 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Fördelningen av beslut om plats på äldreboende visar att en majoritet är kvinnor över 8 år vilket är ett vanligt mönster. Dock är 31 av 18, alltså 28 %, personer mellan 65-79 år, en ålderskategori då en person normalt sett inte behöver äldreomsorgsinsatser. Det är en ovanligt stor andel i den ålderskategorin som har bedömts ha behov av plats på äldreboende. Forskning (bland annat inom ramen för SNAC-K, ett stort forskningsprojekt om åldrande och framtida krav på äldreomsorg) visar att äldre är friska längre idag än för 2 år sedan. I Sverige ökar medellivslängden och antal friska år innan det naturliga åldrandet ger sjukdomar som i sin tur ger behov av hjälp från äldreomsorgen. Personer över 8 år är traditionellt sett mer omsorgskrävande, den senaste forskningen tyder på att den siffran skjuts framåt. Därför är det anmärkningsvärt att en så stor andel personer under 79 år har behov av plats på äldreboende i Sundbyberg. I det avseendet går staden på tvärs mot den nationella trenden. Volymökningen av hemtjänsttimmar under 214 har skett samtidigt som placeringar på äldreboende också har ökat. Under 214 kom en topp av placeringar i oktober. Ett vanligt mönster som bekräftas från forskning är att när antal placeringar på äldreboende går ner så stiger volymerna i hemtjänsten och vice versa. En möjlig förklaring är att behovet har ökat både av hemtjänstinsatser och av plats på äldreboende. En ökning som även biståndshandläggarna uttrycker att de har upplevt. Utifrån denna behovsökning är det relevant att titta på ohälsa ur flera perspektiv.

215-4-7 19 (24) Folkhälsa: Hälsa och ohälsa Folkhälsa är, till skillnad från individuell hälsa, ett samlingsbegrepp som syftar till att beskriva hälsotillståndet hos en befolkning eller en del av en befolkning, t ex i en kommun. Ojämlikheter i folkhälsa är enligt forskning inte ett naturligt fenomen utan beror på skillnader i socioekonomiska förutsättningar. I alla samhällen finns det sociala skillnader och folkhälsoparametrar är ett sätt att mäta det. Det finns ett väl belagt samband mellan kort utbildning, låg inkomst och svag anknytning till arbetsmarknaden och sämre hälsa och livskvalitet. För äldre personer kan sämre hälsa och livskvalitet tidigt i livet innebära ett större behov av stöd från äldreomsorgen i form av hemtjänstinsatser eller plats på äldreboende när de blir äldre. Nedan har Sundbyberg stad jämförts med Sollentuna och Järfälla vilka är två norrortskommuner som enligt SKL:s Öppna jämförelser är relevanta att jämföra med. Några folkhälsoparametrar har valts ut som speglar hälso- och livstilsvanor som påverkar ett eventuellt behov av stöd från äldreomsorgen. De siffror där Sundbyberg sticker ut har markerats med rött. Område Kortnamn Sundbyberg Järfälla Sollentuna Hälsan i Självskattat gott allmänt hälsotillstånd 76 78 befolkningen 77 Fetma 9 11 11 Tandhälsa 71 69 72 Insjuknande - Hjärtinfarkt 235 27 172 Nedsatt psykiskt välbefinnande 18 18 15 Regelbunden behandling, sömn- och lugnande 32,6 27,1 medel 25,3 Fallskador bland äldre 3 519 2 31 2363 Avstått från att gå ut ensam 26 22 25 Avsaknad av tillit till andra 36 27 24 Besvär av ensamhet bland äldre 51 52 51 Levnadsvanor Stillasittande fritid 23 16 15 Fysisk aktivitet minst en halvtimme om dagen 69 67 64 Deltagartillfällen i idrottsföreningar 3 3 28 Konsumtion av frukt och grönt 25 26 29 Daglig rökning 9 1 1 Riskkonsumtion av alkohol 22 13 17 Folkhälsa Öppna jämförelser: jämförelse Sundbyberg, Sollentuna och Järfälla Siffrorna i tabellen ovan är genomsnittsvärden som kan analyseras översiktligt i en jämförelse som denna. Jämförelsen med Sollentuna och Järfälla visar att Sundbyberg, på flera folkhälsoparametrar, är ganska likt de två andra kommunerna. Det som sticker ut är insjuknade i hjärtinfarkt, regelbunden behandling med sömn- och lugnande medel, fallskador bland äldre, avsaknad av tillit till andra, stillasittande fritid och riskkonsumtion av alkohol. Endast en av dessa parametrar gäller specifikt personer

215-4-7 2 (24) över 65 år (fallskadorna), de övriga är inte uppdelade efter ålder. Det betyder att det är hela kommunens befolkning oavsett ålder som ingår i siffran. Alla parametrarna i folkhälsoenkäten går att koppla till fysiska och psykiska sjukdomar som i sig kan ge ett behov av stöd och omsorg. Fallskador bland äldre är ovanligt högt i Sundbyberg jämfört med de två andra kommunerna. Fallskador kan bero på många saker exempelvis medicinering med sömn- och lugnande medel vilket också är en parameter där Sundbyberg sticker ut lite. Dock är det viktigt att komma ihåg att balansproblematik hör till det normala åldrandet. Förebyggande arbete med fallskador tillsammans med landstinget kan förbättra folkhälsan hos de äldre. Äldreförvaltningen har inlett arbete med lokala landstingsföreträdare med syfte att förebygga fallskador. Många av dessa folkhälsotal handlar om områden där kommunerna delar ansvaret med landstinget. Därför är det viktigt med ett bra samarbete mellan huvudmännen. Folkhälsotalen från Öppna jämförelser ger en bild av att Sundbyberg är en kommun med vissa ohälsoproblem. Ohälsa kan också mätas med ett ohälsotalsmått från SCB där antal utbetalda dagar med sjukpenning ställs i relation till inkomstnivå. Jämförelsen visar att ett högt ohälsotal i kombination med en låg medelinkomst ger en hög grad av socioekonomisk utsatthet. Socioekonomisk utsatthet i hög ålder kan vara en anledning till ett ökat behov av stöd från äldreomsorgen. Relation inkomstnivå och ohälsotal Medelinkomst 65+ 213 Ohälsotal 16-64 år dagar/person 214 Ohälsotal 6-64 år dagar/person 214 Sundbyberg 245 2,9 74,1 Sollentuna 276 6 19, 56,8 Järfälla 259 9 23,6 66,1 Stockholm - Farsta 222 7 24, 75,5 Stockholm 242 5 23,3 69,9 Hässelby/Vällingby Stockholm 296 16,2 5,8 Bromma Stockholm Östermalm 367 1 12,1 4,9 SCB definition av måttet: Genomsnittligt antal utbetalda dagar med sjukpenning ålder 16-64 och 6-64 år. Uppställningen visar att Sundbyberg och stadsdelen Farsta visar liknande grad av socioekonomisk utsatthet med höga ohälsotal särskilt för gruppen 6-64 år och låg medelinkomst. Stadsdelen Östermalm har tagits med för att visa på spridningen i

215-4-7 21 (24) Stockholmsområdet. I jämförelse med Sollentuna och Järfälla har Sundbyberg en högre grad av socioekonomisk utsatthet. En relativ socioekonomisk utsatthet i kombination med en högre grad av ohälsa speglas även i en lägre medellivslängd i Sundbyberg. Män i Sundbyberg har enligt SCB:s beräkningar den lägsta medellivslängden i Sverige. Medellivslängd i år (213) Kvinnor Män Sundbyberg 82,4 år. 77,6 år Hela Sverige 84, år 8,6 år Källa: SCB Under genomgången av hemtjänstutredningarna gjordes en pinnstatistik på de vanligaste förekommande diagnoserna. Följande diagnoser och hälsotillstånd noterades under genomgången av hemtjänstutredningarna: diabetes, hjärtsjukdomar, stroke, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), demensdiagnoser och kognitiv svikt inklusive Alzheimers, psykiska diagnoser och funktionsnedsättningar, nedstämdhet, oro och ensamhet, blodtrycksproblematik, cancerdiagnoser, missbruksproblematik, Parkinson, ryggsmärtor, synnedsättningar, balansproblematik, fibromyalgi samt reumatiska besvär inklusive artros. Statistiken är gjord helt separat och är inte kopplad till person av integritetsskäl och därför går det inte att se köns- eller åldersfördelning. Genomgången visar att många lider av hjärtsjukdomar, demensdiagnoser, blodtrycksproblematik, ryggsmärtor, synnedsättning, balansproblematik och reumatiska besvär. Den sammantagna bilden visar ett hälsotillstånd som är förknippat med ett normalt åldrande. Eftersom genomgången inte är kopplad till ålder går det inte att slå fast att det normala åldrandet inträffar tidigare hos äldre i Sundbyberg än normalt. Dock är det som tidigare konstaterats många i ålderskategorin 65-79 år som finns i materialet och som utifrån sitt hälsotillstånd beviljats hemtjänstinsatser. Statistiken indikerar att en hög andel av de som under 214 har utretts och beviljats hemtjänstinsatser har ett nedsatt hälsotillstånd. Data från Folkhälsomyndigheten om dödlighet i lungcancer, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och alkoholrelaterad dödlighet 29-213 visar på följande data. Dödlighet i lungcancer 29-213 Kvinnor Sundbyberg 4,1 5,8 Stockholms län 4,1 5,4 Sverige 3,8 5,1 Män Standardiserad beräkning baserat på antal avlidna i relation till medelbefolkningsstorlek

215-4-7 22 (24) Dödlighet i KOL 29-213 Kvinnor Män Sundbyberg 5,2 4,9 Stockholms län 2,9 3,4 Sverige 2,9 3,5 Standardiserad beräkning baserat på antal avlidna i relation till medelbefolkningsstorlek Alkoholrelaterad dödlighet 29-213 Kvinnor Sundbyberg 1,9 4,4 Stockholms län 1, 3,4 Sverige,8 3,1 Män Standardiserad beräkning baserat på antal avlidna i relation till medelbefolkningsstorlek Sammanställningen visar att i Sundbyberg finns en högre dödlighet i tre tillstånd som kan kopplas till ohälsa jämfört med länet och hela Sverige. Det stärker ytterligare bilden av en kommun med ganska hög grad av ohälsa. Analys Äldreförvaltningen har undersökt volymökningen under 214 genom att gå igenom samtliga hemtjänstutredningar under året. Detta har ställts i relation till placeringar på äldreboende och till stadens demografi och folkhälsotal. Biståndshandläggarna och nyckelpersoner på förvaltningen har tagit del av resultatet och diskuterat möjliga anledningar till volymökningen. Biståndshandläggarna uttrycker att resultatet väl speglar deras uppfattning om ärendemängden och orsak till beslut under 214. De menar också att det varit ovanligt många, både nya personer och nyprövningar, som medfört utökade omsorgsinsatser. Biståndshandläggarna ser resultatet som en bekräftelse av deras uppfattning om att de under 214 har träffat fler nya personer och personer som har ett stort behov av insatser från äldreomsorgen jämfört med tidigare år. Det stämmer med magkänslan - Biståndshandläggare

215-4-7 23 (24) Omfattningen av beslut, både nytillkomna och nyprövningar, visar att mängden av personer som behöver stöd av äldreomsorgen troligen var större 214 än vad befolkningsprognosen kunde visa. Den vanligaste kombinationen av insatser visar att det är främst omsorgsinsatser som har beviljats. Ålderskategorin 65-79 år följer mönstret från 8 år och äldre när det gäller omsorgsinsatser vilket kan tyda på att åldrandet startar tidigare hos äldre personer i Sundbyberg. Det är anmärkningsvärt att en andel på 28 % i ålderskategorin 65-79 år har ett så stort omsorgsbehov att de beviljats plats på äldreboende. Processen för beslut om plats för äldreboende har stärkts för att säkra likställigheten och att omotiverade volymerökningar inte sker. Det finns ingenting i genomgången av utredningarna eller i biståndsenhetens kollegiala granskning som tyder på att biståndshandläggarna tillämpar lagstiftning och riktlinjer på omotiverade grunder. Både en ökning i kategorin män mellan 65-79 år med utökade omsorgsinsatser och en ökning av bifall till plats på äldreboende i åldern 65-79 år (28 %) tyder på ohälsa och en socioekonomisk utsatthet. Att ett flertal av de som bor på äldreboende har beslut som är från 211 eller tidigare är ovanligt, normalt sett bor en person mindre än ett år på äldreboende. Dock har genomsnittstiden för boende inte studerats här och några slutsatser kring det kan inte dras. Förvaltningen arbetar med att ta fram data på genomsnittlig boendetid på äldreboende. Data från verksamhetssystemet Treserva visar tydligt att antalet beviljade platser på äldreboende minskade med mer än 5 % mellan 211 och 212 för att sedan öka långsamt. Den ökningen beror troligen på ett ökande behov av plats på äldreboende. Genomgången och analysen visar att volymen av hemtjänsttimmar under 214 har ökat samtidigt som beslut om plats på äldreboende också ökat. Alltså har behovet både av hemtjänstinsatser och av plats på äldreboende ökat. Det är ovanligt att båda ökar samtidigt, det vanligaste mönstret som bekräftas från forskning är att när det ena minskar ökar det andra. Folkhälsostatistiken visar en högre frekvens av bland annat insjuknade i hjärtinfarkt och riskkonsumtion av alkohol samt regelbunden medicinering av sömn- och lugnande medel och avsaknad av tillit till andra. Det kan tyda på fysisk och psykisk ohälsa. En låg medelinkomst och hög ohälsotal i form av utbetalda dagar med sjukpenning visar också en högre grad av socioekonomisk utsatthet i Sundbyberg i jämförelse med andra kommuner och stadsdelar. Möjligen är den socioekonomiska utsattheten och ohälsan högre bland äldre personer i Sundbyberg. Det är ett antagande baserat på de ökade behoven både av hemtjänstinsatser och av plats på äldreboende. Pinnstatistiken från genomgången av hemtjänstutredningar visar att många lider av sjukdomar som är starkt förknippat med ett normalt åldrande. Eftersom statistiken inte är kopplat till ålder går det inte att slå fast att det normala åldrandet inträffar tidigare hos äldre i Sundbyberg än normalt. Men eftersom det är många i

215-4-7 24 (24) ålderskategorin 65-79 år som finns i materialet och som utifrån sitt hälsotillstånd beviljats hemtjänstinsatser är det en möjlig förklaring till volymökningen. Statistiken indikerar att en hög andel av de som under 214 har utretts och beviljats hemtjänstinsatser har ett nedsatt hälsotillstånd. Slutsatser Det finns sammanfattningsvis stöd för att Sundbyberg har en relativt socioekonomiskt utsatt befolkning med låg medellivslängd och problematiska hälsovanor som bland äldre kan ge ett stort behov av stöd och omsorg, såväl hemtjänstinsatser som plats på äldreboende. Det kan förklara äldreomsorgens inflöde av personer med stora behov under 214 (och troligvis tidigare) trots att staden har en låg andel äldre befolkning. Ovanstående stödjer hypotesen som formulerades tidigare i rapporten, nämligen att behoven är större än den på befolkningsprognosen baserade volymkompensationen. Antagandet att behoven framför allt finns i ett större omvårdnadsbehov bekräftas också. Den tredje hypotesen handlade om att volymökningen kunde bero på en alltför generös tillämpning från myndighetsenheten av lagstiftning och äldrenämndens riktlinjer. Det finns inget i genomgången av de drygt 7 ärendena eller från myndighetsenhetens kollegiala granskning som tyder på att beslut fattats på omotiverade grunder. Det är de individuella behoven, nämndens riktlinjer och lagstiftningen som har styrt biståndsbesluten. Ur folkhälsosynpunkt är det viktigt att arbeta förebyggande med potentiell ohälsa. På sikt kan ohälsan och den socioekonomiska utsattheten förändras när stadens demografi förändras. Äldreförvaltningen och lokala samarbetspartners i landstinget diskuterar just nu förebyggande arbete för att minska fallrisken. Det kan också vara gynnsamt på lång sikt att titta på förebyggande projekt när det gäller psykisk ohälsa och ensamhet. Utifrån genomgången är det befogat att fortsätta att arbeta systematiskt med data om behov utifrån kön och ålder. Det är viktigt att fortsättningsvis kunna sätta in det socioekonomiska perspektivet i analys och planering av äldreomsorgen och som ett viktigt komplement till stadens resursfördelning.