Boendesprinker räddar iv 0203013
Boendesprinker räddar iv De festa dödsbränder både i Sverige och utomands inträffar i bostäder, det rör sig om 80 90 % av antaet omkomna. I Sverige dör årigen ca 100 personer i bostadsbränder. Många av dessa skue kunna räddas om ny sprinkerteknik införs i bostäder. Boendesprinkerns främsta uppgift är nämigen att rädda iv genom att skydda mot övertändning i ägenheten. Boendesprinker medger dessutom ett fexibare materiava, t ex mer synigt trä in- och utvändigt. Resutat från det feråriga nationea utveckingsprojektet Boendesprinker räddar iv beskrivs här kortfattat. Bostadsbränder har ofta ett snabbt föropp som överrumpar de boende och som kan eda ti dödsbränder. De första faserna i brandföroppet är avgörande för möjigheterna att rädda iv. Tiden ti övertändning av ett rum eer en ägenhet har minskat under de senaste 50 åren främst som en föjd av nya inredningsmateria, viket inte regeras i byggreger. Ett kompetterande aktivt brandskydd i form av sprinker i kombination med brandvarnare kan hantera denna kompexa bid och ge ökade möjigheter ti trygg utrymning även av t ex ädre och funktionshindrade personer. Ett rum kan vara övertänt efter 4 5 minuter, men sprinkersystem öser ut redan efter ett par minuter. Boendesprinker ansuts ti den konventionea kavattenservicen och öser ut när temperaturen når ca 70ºC. Sprinkern påverkas atså ej av rök varför oavsiktig utösning inte sker. Nordamerikanska förebider Idén med särskida sprinkersystem för bostäder och boendemijöer introducerades i USA i början på 1970-taet och redan 1975 pubicerade NFPA, Nationa Fire Protection Association, de första instaationsanvisningarna för detta ändamå. Man har såedes i ca 25 år använt boendesprinker som ett effektivt sätt att minska antaet dödsbränder. Även om boendesprinker ännu inte är så vanigt, om man ser ti andet som hehet, taar statistiken sitt tydiga språk. Boendesprinker räddar iv! Praktiskt taget ingen människa har omkommit p g a brand i en sprinkad byggnad. Tiföritigheten bedöms som hög och risken för vattenskador som praktiskt taget obefintig. En försiktig bedömning av tiföritigheten hos ett boendesprinkersystem är minst 90 %, en mer reaistisk bedömning är minst 95 %. Brandskyddsprojektering Vid instaation av boendesprinker är det önskvärt att genomföra oika ättnader för att finna en optima nivå av brand- Brandskador med och utan boendesprinker. skyddet. Med en optima nivå avses en baans mean brandskyddets utformning, dess kostnader samt samhäets och byggherrens krav. Boendesprinker verkar positivt på aa egenskapskrav för brandskydd som finns i byggagstiftningen: Byggnadens bärförmåga, utvecking och spridning av brand och brandgas, spridning av brand ti näriggande byggnadsverk, utrymning av personer som befinner sig i byggnaden samt räddningsmanskapets säkerhet. Boendesprinker kan såedes, om systemet används på rätt sätt, öppna nya möjigheter för att utforma byggnaders brandskydd. Med möjighet avses att boendesprinker kan användas som en kompettering av brandskyddet utöver föreskrifternas krav och därmed medge ättnader i att uppfya andra krav. Vissa hörnstenar i brandskyddet bör atid bibehåas vid instaation av boendesprinker. T ex ska varje bostadsenhet vara en egen brandce, snabb utrymning ska vara möjig och räddningsinsatser ska underättas. Tekniska byten Föjande tekniska byten har var för sig visats ge tifredstäande säkerhet enigt föreskriftens krav vid instaation av boendesprinker: Brännbar fasad i mer än två våningar
Minskade krav på skydd mot brandspridning via fönster i samma byggnad Minskade krav på ytskikt i bostad Ökat gångavstånd ti utrymningsväg Några andra tekniska byten kräver anaytisk dimensionering i det aktuea faet för att verifiera att säkerheten enigt föreskrifternas krav är tifredsstäande vid instaation av boendesprinker: Minskade krav på skydd mot brandspridning i ventiationssystem Minskade krav på skydd mot brandgasspridning i ventiationssystem Reduktion av brandteknisk kass för avskijande/bärande konstruktion Minskade krav på ytskikt i utrymningsvägar Tätare pacering av byggnader För att använda boendesprinker som tekniskt byte stäs högre krav på b a vattenkäans varaktighet och systematiskt underhå av systemet. Trähus 2001, Västra hamnen, Mamö, som har boendesprinker och träfasad. Vägg- och takytor i ferbostadshus kan ha träbekädnad vid instaation av boendesprinker Instaation Rekommendationer för instaation av boendesprinker har tagits fram inom ramen för projektet. Syftet har varit att tihandahåa en metod för projektering, dimensionering, instaation, besiktning samt drift och underhå av boendesprinker och aternativa system. Avsikten är att ge rekommendationer så att systemen utformas med hög säkerhet och tiföritighet samt att underätta projektering och upphanding av system. En nyhet är att rekommendationerna är tiämpbara för byggnader, eer avgränsade dear av byggnader, med upp ti åtta våningar. De amerikanska rekommendationerna är begränsade ti högst fyra våningar. Aktivt brandskydd... Samhäets krav på säkerhetsnivå... passivt brandskydd. Principen bakom optimering av brandskyddet. Boendesprinker Boendesprinker är ett enket sprinkersystem som kan ansutas ti befintig kavattenservis. Dess främsta uppgift är att rädda iv. Det instaeras i de dear av bostaden där dödsbränder sker och kombineras atid med brandvarnare. Boendesprinker vid tekniskt byte För att använda boendesprinker som tekniskt byte stäs utöver grundkraven ökade krav på vattenkäans tiföritighet och varaktighet, samt på verifiering, dokumentation och kontro av vad brandskyddsösning. Sprinker instaeras där dödsbränder sker.
Boendesprinker ett AIS-projekt Projekt Boendesprinker har bedrivits som ett nationet svenskt projekt. Mået har varit att utforma ett vä fungerande aktivt personskydd i bostäder och andra boendeformer ti en rimig kostnad, att introducera och förkara teknikens möjigheter, fördear och värde och att utarbeta råd och riktinjer anpassade ti svenska förhåanden. Projektet har genomförts inom ramen för VINNOVAs, f d NUTEK, program AIS Aktiv Industrie Samverkan, som syftar ti att stärka industrins konkurrenskraft. VINNOVA/NUTEK har finansierat institutens och högskoornas medverkan och företagen har bidragit med eget arbete. Drygt 25 företag och organisationer har detagit: Bengt Dahgren AB, Brandgruppen, Brandskyddsaget, Byggeit, Hisingens Arkitekter, Lindbäcks Bygg, Lagerstedt Krantz, Masonite, NCC Teknik, Norra Massivträ, Räddningsverket, Skandinavisk Sprinker, Skanska, Sprinkerfrämjandet, Svenska Brandförsvarsföreningen, Svenska Träskivor, Swedspan/Karit, Södra Timber, Utra Fog, Uponor Wirsbo, Vetenskapsstaden, VVSinstaatörerna och Vänerpy. Detagande institut och högskoor har varit Lunds tekniska högskoa/ Brandteknik, SP/ Brandteknik och Trätek som även har haft samordnande och övergripande ansvar. Mer att äsa Två skrifter har pubicerats som ett resutat av projektet: Boendesprinker räddar iv Erfarenheter och brandskyddsprojektering med nya möjigheter. Trätek pubikation 0203007, 2002 Instaation av boendesprinker, SBF REK 2002, Svenska Brandförsvarsföreningen, 2002 Kontaktpersoner Birgit Östman, Trätek, te: 08-762 18 00 E-post: birgit.ostman@tratek.se Fredrik Nystedt, LTH, te: 046-222 70 00 E-post: fredrik.nystedt@brand.th.se Magnus Arvidson, SP, te: 033-16 50 00 E-post: magnus.arvidson@sp.se Box 5609,114 86 STOCKHOLM Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Teefon: 08-762 18 00 Teefax: 08-762 18 01 INSTITUTET FÖR TRÄTEKNISK FORSKNING Vidéum, 351 96 VÄXJÖ Besöksadress: P G Vejdes väg 15 Teefon: 0470-72 33 45 Teefax: 0470-72 33 46 Hemsida: http://www.tratek.se Skeria 2, 931 77 SKELLEFTEÅ Besöksadress: Laboratorgränd 2 Teefon: 0910-58 52 00 Teefax: 0910-58 52 65