2008-08-27 REMISSVAR Utbildningsdepartementet FI Dnr 08-8061-001 Finansinspektionen 103 33 Stockholm P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Betänkandet Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27) Sammanfattning Finansinspektionen (FI) avgränsar följande remissvar till en angelägen fråga gymnasieskolans undervisning i ämnet privatekonomi. (Se betänkandets avsnitt 5.4). Det är enligt FI ett angeläget mål att nå ut till samtliga elever i gymnasieskolan med undervisning i privatekonomi av tillräcklig omfattning och av god kvalitet. Detta uppnås lättast om undervisningen kan erbjudas som en sammanhållen, obligatorisk kurs för alla elever. Med de förutsättningar vad gäller kursplaner och kursinnehåll som gymnasieutredningen utgår från förordar FI en arbetsmodell där undervisningen i privatekonomi byggs upp integrerat, med bidrag från flera av de ämnen som är gemensamma för samtliga gymnasieprogram (gymnasieskolans nuvarande kärnämnen med respektive kursplaner). FI välkomnar gymnasieutredningens fokus på privatekonomi för samhällskunskapens obligatoriska grundnivåer (om 50 respektive 100 poäng). FI är angelägen om att utredningens skrivningar väl tas tillvara i den fortsatta beredningen av kursplanens mål och innehåll. Konkurrensen om tid och utrymme i undervisningen skapar dock problem. Mot den bakgrunden föreslår FI att en konkret, ämnesöverskridande kurs i privatekonomi arbetas fram med samhällskunskap A som bas och med bidrag från matematik A och svenska A. För detta behöver skrivningarna om mål och innehåll för kursplanerna i matematik och svenska förtydligas och kompletteras. Med målet att nå alla elever med god privatekonomisk undervisning bör gymnasieskolorna därutöver kunna erbjuda sina elever fördjupningsmoment på flera nivåer, t.ex. inom samhällskunskap, företagsekonomi och rättskunskap. Vidare bör det finnas goda exempel och bra undervisningsstöd som främjar lokala initiativ, t.ex. valbara kurser och temaundervisning i privatekonomi och vardagsjuridik. 1(5)
Gymnasieutredningens förslag I betänkandet, SOU 2008:27, redovisar utredaren ett omfattande underlag och förslår en delvis ny struktur för gymnasieskolan, såväl för skolans yrkesutbildningar som för de högskoleförberedande programmen. Finansinspektionens svar avgränsas till en angelägen fråga gymnasieskolans undervisning i privatekonomi. Synpunkterna berör främst avsnitten där kursplanernas inriktning och innehåll diskuteras. 1 Enligt utredaren bör befintlig skollag och läroplan inte att ändras, men kurspla nerna för de gymnasiegemensamma ämnena (idag gymnasieskolans kärnämnen) förslås ändras och förtydligas med avseende på innehåll och mål. Bland annat anser utredaren att kursplanen i samhällskunskap tydligare bör fokusera på dagens svenska samhälle och det demokratiska systemet, samhällsekonomi, privatekonomi och samhälleliga institutioner. Betänkandet öppnar därmed för att ämnet privatekonomi ska få en mer markerad plats i den obligatoriska undervisningen, dvs. ett bättre läge än nuvarande om än i fortsatt konkurrens om tid och utrymme med flera tunga samhällsfrågor. För närvarande är privatekonomi, som sammanhållet ämne, inte ett obligatoriskt inslag i undervisningen. Beroende på elevernas individuella val och lärarnas intressen och ambitioner kan undervisningen i vardagsekonomiska frågor variera. Undervisningen kan omfatta allt ifrån sammanhållna, valbara kurser till enstaka moment i kombination med andra ämnen, eller i värsta fall innebära ingen undervisning alls. Utredaren är kritisk till floran av lokala valbara kurser, varav många bara finns på någon eller några skolor i landet. Här förordas en tydlig uppstramning av det framtida kursutbudet. Bl.a. föreslås att Skolverket ska testa behovet av kurser och kvalitetssäkra det utbud som erbjuds. Ämnet privatekonomi I gymnasieskolans styrdokument, på övergripande nivå, finns tydliga mandat för att driva privatekonomisk undervisning. Det gäller såväl skollagen som läroplanen. Skolans huvuduppdrag är att förmedla kunskaper och lärande. Undervisningen ska enligt läroplanen förbereda eleverna för vuxenlivet, bl.a. ge- 1 Utredaren redovisar sina övergripande förslag och bedömningar i kapitel 5 och behandlar särskilt ämnesfrågorna i avsnitt 5.4. 2
nom att förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver. I gymnasieskolans befintliga kursplaner för respektive kärnämne hittar FI de starkaste kopplingarna till privatekonomins grunder inom matematik A och samhällskunskap A. I målbeskrivningen för matematiken nämns t.ex. ordet privatekonomi och de övergripande målen för samhällskunskapen rymmer flera goda intolkningsmöjligheter för de lärare och kursplanerare som arbetar med detta. FI, i likhet med en rad andra offentliga och privata aktörer, anser att ämnet privatekonomi absolut utgör ett av de områden där eleverna behöver grundläggande kunskaper och färdigheter. Undervisningen är viktig för att förbereda eleverna för att aktivt och ansvarsfullt deltagande i samhället och för att motverka utanförskap i olika former. FI välkomnar därför de möjligheter till förstärkt undervisning i privatekonomi, med samhällskunskapen som bas, som gymnasieutredningens skrivningar nu öppnar för. Särskilt angeläget enligt FI är att gymnasieskolan prioriterar kunskaper och lärande (1) om var och ens rättigheter och skyldigheter som individ och konsument (2) om privatekonomi att betala, spara, låna och skydda (försäkra), (3) om familjerätt och eget boende. När det gäller att närmare definiera innehåll och mål för denna undervisning kan FI konstatera att bra underlag redan finns att tillgå. Inom ramen för en tidigare beredning efter gymnasieutredningen GY-07 tog Skolverket fram ett komplett förslag till kursplan för ämnet privatekonomi och vardagsjuridik (Kurs: PEJU, 100 poäng). Även om GY-07 inte kom att förverkligas finns tydliga beskrivningar av inriktning och mål för ämnet, kriterier för betygsättning mm. Detta utgör en god grund för fortsatt arbete. Därtill har FI tillsammans med en rad offentliga och privata aktörer ställt samman exempel på läroböcker och annat undervisningsmaterial som gymnasieskolans lärare kan använda i sin undervisning i privatekonomi. För att ge stöd och spridning åt detta material har FI nyligen lanserat informationsportalen www.finanskunskap.se. Konsumentverket, Kronofogden och FI reser tillsammans under hösten 2008 ut till ett 25-tal gymnasieskolor över hela landet för att ytterligare aktualisera ämnet privatekonomi. Om undervisningens plats och planering Det är enligt FI ett angeläget mål att brett nå ut till samtliga elever i gymnasieskolan med undervisning i privatekonomi av tillräcklig omfattning och av 3
god kvalitet. Detta mål uppnås lättast om undervisningen i ämnet privatekonomi kan erbjudas som en sammanhållen, obligatorisk kurs för alla elever. Med de förutsättningar vad gäller kursplaner och kursinnehåll som gymnasieutredningen utgår från förordar FI att en sådan undervisning byggs upp integrerat, med bidrag från flera av de ämnen som är gemensamma för samtliga gymnasieprogram gymnasieskolans nuvarande kärnämnen - företrädesvis på A- nivå. Det är endast på denna inledande grundnivå man kan nå alla elever. Mot den bakgrunden är det enligt FI positivt att gymnasieutredningen tydligt prioriterar ämnet privatekonomi när samhällskunskapens nya mål och planer diskuteras (avsnitt 5.4). Som framgått öppnar utredaren för mer obligatorisk undervisning, med samhällskunskapen som bas, om än inom ramen för vad FI bedömer som allt för få undervisningstimmar. FI tillstyrker utredarens fokus på privatekonomi för samhällskunskapens grundnivåer (om 50 respektive 100 poäng) och är angelägen om att skrivningarna väl tas tillvara i den fortsatta beredningen. Samtidigt skapar den hårda konkurrens som råder om tid och utrymme i undervisningen problem. FI bedömer att det utrymme, räknat i undervisningstid, som samhällskunskapen framöver kan erbjuda blir klart otillräckligt. Därför bör mål och innehåll för fler ämnesområden och kursplaner förtydligas och kompletteras för att säkra ytterligare undervisningstimmar inom privatekonomi. Det gäller matematik A, där FI vill se en tydligare koppling till bl.a. ekonomiska beräkningar och planering av t.ex. lån och sparande. Det gäller även svenska A, med önskat fokus på elevernas förståelse av bl.a. avtals-, villkors- och marknadsföringstexter på det finansiella området. För att för att underlätta för berörda gymnasielärare att driva en väl fungerande undervisning med utökad undervisningstid för de privatekonomiska frågorna föreslår FI därutöver att Skolverket/utvalda gymnasieskolor får i uppdrag att jobba fram en konkret, ämnesöverskridande plan för undervisningen i privatekonomi och vardagsjuridik. Arbetet med att skapa en ämnesöverskridande kurs i privatekonomi innebär alltså att fler än ett kärnämne får möjlighet att bidra till kursinnehållet med lämpliga delar, inklusive kriterier för bedömning och utvärdering av elevernas kunskaper. Detta arbete kan enligt FI utgå från de förutsättningar gymnasieutredningen föreslår för samhällskunskap A, tillsammans med matematik A och svenska A, där FI ser tydliga och starka kopplingar till privatekonomi. Gymnasieskolorna bör fortsatt kunna erbjuda sina elever fördjupningsmoment på flera nivåer, t.ex. inom samhällskunskap, företagsekonomi och rättskunskap. 4
Vidare bör det finnas goda exempel och bra undervisningsstöd som främjar lokala initiativ, t.ex. valbara kurser och temaundervisning i privatekonomi och vardagsjuridik. Utredningen vill visserligen ge lägre prioritet åt skolornas lokala initiativ och elevernas individuella val. Man begränsar helt enkelt utrymmet för att utforma lokala kurser som komplement till nationella kurser och utökar kraven på kvalitetssäkring och Skolverkets godkännande. FI invänder inte mot detta i ett läge där en grundläggande kurs i privatekonomi kan få tydligt markerad plats i den obligatoriska undervisningen för alla gymnasieelever. Då minskar samtidigt behovet att lokalt fylla på och komplettera schemat med valbara alternativ. Kvar står eventuella behov att erbjuda eleverna lämpliga fördjupningsmoment och temasatsningar inom ekonomi och juridik, som svarar mot gymnasieskolans egna mål eller möter behov externt hos högskolorna eller på arbetsmarknaden. Med vänlig hälsning FINANSINSPEKTIONEN Tomas Flodén Chefsekonom Per Arne Ström 5