Lagen om valfrihetssystem -LOV

2009-11-16 Dnr 121/2009.739 Lagen om valfrihetssystem -LOV Förstudie i Vimmerby kommun Susanne Stefansson Utredare av LOV

Innehållsförteckning Lagens utformning... 1 Val av utförare... 1 Kommunens ansvar... 1 Principer för valfrihetssystem... 2 Förfrågningsunderlag... 2 Annonseringsbestämmelser... 2 Avtal... 2 Lagens syfte... 2 Nulägesbeskrivning... 3 Syfte... 3 Vimmerby kommuns konkurrensprogram... 3 Utredning av LOV inom omsorgsförvaltningen... 3 Lagstyrning... 3 Socialtjänstlagen... 4 Omsorgsprogrammet... 4 Värdegrunden... 4 Mål för omsorgsverksamheten... 4 Definitioner... 5 Hemtjänst i ordinärt boende... 5 Fördelning personlig omvårdnad och serviceinsatser... 5 Beviljade insatser... 6 Riktlinjer beviljade insatser... 7 Bistånd enligt socialtjänstlagen... 7 Personlig omvårdnad... 7 Serviceinsatser... 7 Avgränsning till andra serviceinsatser... 8 Fixartjänst... 8 Biståndshandläggarrens olika steg... 8 Bistånd i hemtjänst... 9 Uppföljning av insatser... 9 Kvalitetsgranskning... 9 Kvalité och uppföljning... 9 Avgifter... 10 Förbehållsbelopp... 10 Avgiftsunderlag... 11 Högkostnadsskydd... 11 Överklagan... 11 Ekonomi... 11 Vimmerby kommuns budgetarbete... 11 Organisation... 12

Informationsöverföring och samverkan... 13 IT-stöd... 13 Treserva... 14 Resultat av undersökningar... 14 Brukarundersökning om LOV... 14 Entreprenörsundersökning om LOV... 18 Omvärldsanalys... 21 Sveriges som helhet... 21 SKL:s studie valfrihet inom hemtjänsten... 21 Omfattning... 21 Ersättning... 22 Justering av ersättningsnivåer... 22 Att utveckla valfriheten... 22 Anpassning av organisationen... 23 Utveckling av styrningen... 23 Mål och resultat... 23 Ekonomiska förutsättningar... 24 Drivkrafter... 24 Personalfrågor... 24 Ekonomifrågor... 24 Val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivå... 25 Från behov till kostnad... 26 Ersättningsmodell och ersättningsnivå... 27 Konsekvensbeskrivning... 27 Ekonomi... 27 IT... 27 Organisation... 27 Kvalité och uppföljning... 28 Biståndshandläggare... 28 Personal på utförarsidan... 28 LOV kontra LOU... 29 Diskussion... 29 Referenser... 30 Bilaga 1 Organisationsschema Bilaga 2 Handläggning i Treserva Bilaga 3 Enkätsvar, kommentarer från brukare

Sammanfattning Redan 2002 antog kommunfullmäktige en policy som avser konkurrensutsättning av den egna regin. I dag finns inget av detta arbetssätt inom omsorgsförvaltningen och all verksamhet inom hemtjänsten bedrivs av den egna regin. Kommunen är inte förberedd för en konkurrensutsättning i dagsläget. Två undersökningar har gjorts, både hos dagens brukare och mot befintliga entreprenörer. Hos brukarna fanns ett visst intresse. Medelåldern hos respondenterna var relativt hög det vill säga 84 år. En av de faktorer som kan särskiljas i undersökningen hos brukarna är hur mycket beviljade insatser de har idag. De som redan har mycket omvårdnad är inte så intresserade av att välja däremot visade de brukare som enbart har serviceinsatser ett visst intresse av att välja medan andra inte tagit ställning i frågan. Enligt den prognos som finns med i kommunens omsorgsprogram som sträcker sig fram 2020 förväntas antalet äldre öka och därmed insatserna. Denna prognos behöver tas i beaktande för den framtida planeringen av omsorgen, tillsammans med det faktum att det fanns ett intresse hos brukare som i dagläget har små insatser från omsorgsförvaltningen. I undersökningen mot gruppen befintliga entreprenörer fanns ett klart uttalat intresse. Ett antal av dessa företag arbetade redan idag med så kallade hushållsnära tjänster, som till vissa delar är samstämmigt med det som inom kommunens hemtjänst benämns serviceinsatser. Externa förutsättningar finns men de interna förutsättningarna behöver undersökas ytterligare för att kunna fastställa vad som krävs av kommunen för att hantera en konkurrensutsättning. Vimmerby kommun har idag ingen ersättningsmodell som är direkt tillämpningsbar på LOV och för att kommunen ska bli framgångsrik i ett valfrihetssystem bör dessutom en rad punkter utredas vidare.

Lagens utformning 1 januari 2009 trädde lagen om valfrihetssystem (LOV) i kraft. Lagen är ett alternativ till lagen om offentlig upphandling (LOU) (2007:1091). Lagen om valfrihetssystem är ett frivilligt verktyg för kommuner men för landstingets primärvård kommer den vara obligatorisk från och med 1 januari 2010. Den stora skillnaden mellan LOU och LOV, är att inom LOU så är det den upphandlande myndigheten som beslutar om vem som ska utföra arbetet för den enskilde personen och anbuden konkurrerar genom pris och/eller kvalitet. Inom LOV förflyttas beslutet till den enskilde brukaren som väljer om det är kommunen eller det/de företag som kommunen godkänt som utför beviljad hemtjänstinsats. Det är den enskildes möjlighet till val och omval som är kärnan i systemet och som ska bidra till att kvalitén i tjänsterna upprätthålls och vidareutvecklas. Detta ger brukaren valfrihet, delaktighet och inflytande över sina insatser. Som enskild brukare har man rätt att byta utförare om man inte är nöjd med insatsen, ett sådant byte ska ske på ett enkelt sätt. Det tvingar alla utförare, både i kommunens egen regi och privata företag till att hålla hög kvalitet hos brukarna. Val av utförare I kap. 9 i LOV (2008:962) finns bestämmelser om information till brukaren. Där sägs att den upphandlande myndigheten ska lämna information till enskilda om samtliga leverantörer som myndigheten tecknat kontrakt med inom ramen för valfrihetssystemet. Informationen ska vara saklig relevant, jämförbar, lättförstålig och lättillgänglig. Myndigheten ska också tillhandahålla ett fullgott ickevalsalternativ för den som inte vill eller kan välja. Ickevalsalternativet har myndigheten fastställt i förväg och det ska beskrivas i informationsmaterialet till brukarna. Det ska ställas samma kvalitetskrav på ickevalsalternativet som på övriga utförare. Den upphandlande myndigheten behöver inte tillämpa valfrihetssystem inom hela sin verksamhet, utan kan välja att införa valfrihetssystem till exempel enbart inom hemtjänsten. Kommunens ansvar Kommunen är huvudman för verksamheten oavsett om det är egna regin eller externt företag som utför tjänsten inom ett valfrihetssystem. Kommunen har därmed en skyldighet att kontrollera och följa upp både den egna verksamheten och den verksamhet som bedrivs av de externa företagen. Det innebär att kommunen ansvarar för uppföljning att tjänsten bedrivs enligt de föreskrifter som gäller för verksamheten och de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige fastställt (SKL Cirkulär 08:86, sid 5). Tillsynsmyndigheten för kommunen är Konkurrensverket. 1

Principerna för valfrihetssystem I lagen om valfrihetssystem (LOV) 1 kap. 2 anges principerna. Den upphandlande myndigheten ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt. Den upphandlande myndigheten ska iaktta principerna om öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet. Dessa principer ska iakttas i alla skeenden av förfarandet. Principen att leverantörer ska väljas ut på ett icke-diskriminerande sätt innebär att geografisk diskriminering inte är tillåten. Detta innebär exempelvis att företag med säte utanför kommunen inte får särbehandlas. Däremot så kan upphandlande myndigheten kräva att tjänsten ska tillhandahållas inom ett visst geografiskt område. Det innebär att alla företag och den egna regin ska ha samma förutsättningar enligt gällande EG-rättsliga principer som innebär icke diskriminering, likabehandling, öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet. Förfrågningsunderlag I förfrågningsunderlaget vid tillämpning av LOV måste myndigheten ange de krav som utföraren måste uppfylla för att ett avtal ska kunna ingås. De innefattar bland annat beskrivning av tjänst, kontaktuppgifter, kvalifikationer, den ersättningsnivå som gäller för alla utförare samt avtalstider. Annonseringsbestämmelser I lagen om valfrihetssystem införs ett system med löpande annonsering (3 kap. 2 ). Den upphandlande myndigheten, som har beslutat inrätta ett valfrihetssystem, ska lägga ut en annons i en nationell databas. Denna databas administreras av Kammarkollegiet och uppgifterna ska finnas kvar så länge som myndigheten har kvar sitt valfrihetssystem. Intresserade utförare kan på så sätt söka avtal fortlöpande. Avtal Kommunen måste teckna avtal med alla företag som söker och uppfyller de kvalifikationer och krav som finns i förfrågningsunderlaget. Lagens syfte Regeringen vill skapa ett kundvalssystem som stärker individens rätt till självbestämmande genom att använda konkurrens för att öka kvalitet och effektivitet. Samtidigt vill Regeringen möjliggöra nytänkande i kommunal verksamhet och mångfald hos utförare. Ett annat syfte är att skapa bättre möjligheter för kvinnors nyföretagande och ge ökade möjligheter för små leverantörer. Dessutom vill Regeringen bidra till bättre villkor för arbetstagare och öka attraktiviteten att arbeta inom vård och omsorg. 2

Nulägesbeskrivning Syfte Utredningens syfte är att undersöka om det finns förutsättningar för införande av LOV i Vimmerby kommun inom hemtjänstens serviceinsatser. Detta har gjorts genom enkäter till brukare och entreprenörer samt intervjuer för att se vilket intresse som finns hos dessa grupper för ett valfrihetssystem. En nulägesanalys har upprättats för att belysa hur kommunens verksamhet ser ut idag. Med vägledning av vad som framkommit i utredningen så har en konsekvensbeskrivning tagits fram för att klarlägga vad LOV kan komma att innebära för kommunen och den kommunala verksamheten. Vimmerby kommuns konkurrensprogram Kommunfullmäktige i Vimmerby kommun har i fullmäktige antagit en policy som avser konkurrensutsättning av den egna regin ( 51/2002). Där framgår att, kommunens grundläggande syn är att genom fler alternativa driftformer stimuleras verksamhetsutveckling och nytänkande i den egna organisationen. Huvudprinciperna vid konkurrensutsättning av kommunal verksamhet ska vara, kvalitetsneutralitet, kostnadsneutralitet och konkurrensneutralitet. Konkurrensprogrammet beskriver kommunens ansvar för kvalitet, etableringskostnader och skydd för tredje man. Kommunens grundläggande krav på anordnare av viss verksamhet är att de uppfyller i särskilda föreskrifter antagna krav för krav för godkännande och auktorisation. Detta gäller i första hand inom utbildnings- och omsorgsverksamhet. För skolor meddelar Skolverket auktorisation. Berörda styrelser och nämnder utfärdar i övrigt sådana föreskrifter. Utredning av LOV inom omsorgsförvaltningen Vimmerby kommun, omsorgsnämnden har sökt pengar från Socialstyrelsen och erhållit 1,2 miljoner kronor för att utreda om det finns förutsättningar för ett införande i kommunen. Omsorgsnämnden har beslutat att i första hand utreda serviceinsatserna inom hemtjänsten. I dessa tjänster ingår städning, tvätt, strykning, inköp, tillagning av mat samt matdistribution. Under senare delen av 2009 kommer omsorgsförvaltningens utredning att presenteras för omsorgsnämnden och beslut kommer att tas i nämnden om införande av LOV är aktuellt. Lagstyrning Kommunens verksamhet för äldre och funktionshindrade styrs av flera lagar. De tre viktigaste lagarna är Socialtjänstlagen (SoL), lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). 3

Dessa lagar styr omsorgsförvaltningens arbete och syftar till att alla, både äldre och personer med funktionshinder, ska få en jämlikhet i levnadsvillkor. Den lag som berör serviceinsatserna i hemtjänsten är socialtjänstlagen. Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen utrycker enligt 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människors -ekonomiska och sociala trygghet, -jämlikhet i levnadsvillkor, -aktiva deltagande i samhällslivet, socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskilda och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Omsorgsprogrammet Med lagarna som utgångspunkt har omsorgsnämnden utformat ett omsorgsprogram som översiktligt ska beskriva den politiska inriktningen för Vimmerbys kommuns omsorg om äldre och personer med funktionshinder under åren 2008-2011. Omsorgsprogrammet gäller hela omsorgsnämndens ansvarsområde och är fastställt av kommunfullmäktige. Programmet riktar sig i första hand till dem som bor i kommunen. Det ska vara ett vägledande styrdokument i organisationen vid såväl planering, utförandet av det vardagliga arbetet och i samband med uppföljningar. För att så ska ske måste programmet vara väl känt och förankrat bland medarbetare i organisationen. Värdegrunden Omsorgsnämndens värdegrund ska vägleda medarbetare och förtroendevalda inom ansvarsområdet genom att beskriva ett önskvärt förhållningssätt till den enskilde brukaren. Människor utvecklas olika och har vitt skilda förutsättningar. Gemensamt för alla äldre och för personer med funktionsnedsättning är dock rätten till: ett värdigt liv att bemötas med respekt få god omsorg inflytande över sin dag. Mål för omsorgsverksamheten Vimmerby kommuns äldre- och handikappomsorg ska kännetecknas av värdighet och god kvalitet! Äldre och personer med funktionsnedsättning ska känna sig trygga med de omsorgsinsatser som erbjuds för att klara vardagen. Verksamheten ska präglas av god tillgänglighet, gott bemötande och brukarinflytande. 4

Definitioner Ordinärt boende innebär bostäder exempelvis lägenheter och villor, i det vanliga bostadsbeståndet. Det finns också anpassade bostäder i det vanliga bostadsbeståndet som lämpar sig särskilt väl för äldre personer. Här kan bostadskö förekomma. Vem som flyttar till dessa bostäder avgörs genom fastighetsägaren. Centrumgården i Storebro, Nygård i Locknevi och Granen och Norrskenet i Vimmerby, är exempel på denna boendetyp. Hemtjänsten syftar till att underlätta boendet och det dagliga livet när ålder, sjukdom eller funktionshinder gör det svårt att klara sig själv. Ambitionen är att göra det möjligt att bo kvar i det egna hemmet så länge som möjligt. Behoven av insatser är individuella och bedöms av biståndshandläggare. De brukare som har beviljad hemtjänst, har någon form av hjälpbehov med personlig omvårdnad, service eller trygghetslarm. Hemtjänst i ordinärt boende All hemtjänst i Vimmerby kommun utförs idag av den egna regin. Fördelning personlig omvårdnad och serviceinsatser Inom det ordinära boendet finns 526 brukare som har en eller flera beviljade insatser. Fördelningen mellan personlig omvårdnad och serviceinsatser ser ut enligt följande; 976 insatser eller 58 % finns inom personlig omvårdnad, samt 713 insatser eller 42 % beviljade serviceinsatser. Inom serviceinsatserna är det 257 insatser som avser städ i ordinärt boende. Tvätt och strykning 147 och 119 inköp och matdistribution är 190 till antalet. Observera att i den personliga omvårdnaden ingår även trygghetslarm och de står för 40 % av insatserna. Fördelning personlig omvårdnad & serviceinsatser 42% 58% Pers. omvårdnad Serv.insatser Figur 1 5

Beviljade insatser Under 2005 utfördes 139 190 insatstimmar och under 2006 steg antalet utförda timmar till 165 425. Under 2007 sjönk antalet beviljade insatstimmar till 144 720, för att sedan återigen öka under 2008.till 156 888 timmar. Den totala ökningen under tidsperioden 2005-2008 är 17 698 insatstimmar eller dryga 11 %. 170 000 Antalet beviljade insatstimmar 160 000 150 000 140 000 130 000 120 000 2005 2006 2007 2008 Figur. 2 Under tidperioden 2005 till 2008 ökade antalet beviljade insatser med 12 % eller 49 serviceinsatser. Antalet insatser förväntas öka beroende på att antalet äldre ökar inom kommunen enligt prognos från Statisticon AB som sträcker sig fram till år 2020. 400 390 380 370 360 350 340 330 320 Antal beviljade insatser 2005 2006 2007 2008 Figur. 3 6

Riktlinjer beviljade insatser Bistånd enligt socialtjänstlagen -lagtexten Bistånd beviljas enligt socialtjänstlagen 4 kap 1. I lagtexten står: Socialtjänstlagens rätt till bistånd för sin livsföring i övrigt omfattar alla de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Bistånd enligt socialtjänstlagen riktlinjer Omsorgsnämnden har fattat beslut om riktlinjer för bistånd utifrån socialtjänstlagen. Riktlinjerna ger vägledning hur biståndet ska utformas, men utgör inte någon absolut gräns för biståndets utformning och omfattning. Det är alltid den enskildes individuella behov av hjälp som avgör insatsen. Med vägledning av socialtjänstlagen och ovanstående riktlinjer så följer en beskrivning av biståndshandläggning inom hemtjänsten i Vimmerby. Personlig omvårdnad I den personliga omvårdnaden ingår insatser som tillgodoser fysiska, psykiska och sociala behov. De fysiska insatser som avses är hjälp med måltider, personlig hygien, av- och påklädning, hjälp med förflyttning, tillsyn samt trygghetslarm. De psykiska och sociala behoven är viktiga delar för det fysiska välmåendet och det kan då röra sig om, kontaktperson, ledsagning möjlighet till utevistelse och social samvaro. Serviceinsatser Serviceinsatserna som finns inom hemtjänsten idag är framförallt städning, tvätt, strykning, inköp, matdistribution och tillagning av mat. Städningen sker enligt biståndsbeslutet och i riktlinjerna framgår att det omfattar två rum och kök 1-2 timmar varannan vecka. Finns det omständigheter som gör att behovet ser annorlunda ut kan det justeras för att uppnå skälig levnadsnivå. Den tvätt som anses ingå i servicetjänsten är kläder, handdukar och sängkläder. Även denna insats är begränsad till varannan vecka och tidsåtgången beräknas till 0,5 timme. Strykning omfattar kläder, mindre dukar samt enkel klädvård denna aktivitet planeras in varannan vecka och tidsåtgången beräknas till 0,5 timme. Inköp av dagligvaror och ärende på apotek kan ske en gång per vecka om inte hemkörning från butik är möjlig. Matdistribution kan ske om den enskilde inte kan laga sitt huvudmål eller ta sig till närliggande restaurang. Den tillagning av mat i hemmet som det kan beviljas bistånd för är frukost samt lättare kvällsmat. Avsteg från dessa riktlinjer kan göras om den enskildes behov motiverar detta. 7

Avgränsning till andra serviceinsatser Några exempel på närliggande serviceinsatser som inte tillhandahålls idag är trädgårdsarbete och snöskottning. I allmänhet tillhandahålls inte heller fönsterputsning och städning av ytterligare utrymme. Dessa insatser tillgodoses idag av anhöriga, serviceföretag eller andra alternativ. I några fall där enbart serviceinsatser i form av städning eller liknande efterfrågas så kan det bli billigare för den enskilde personen att anlita ett privat serviceföretag i och med den nya lagstiftningen om hushållsnära tjänster. Det finns en lista på alla kända geografiskt närliggande serviceföretag som den enskilde personen kan få av biståndshandläggaren. Handläggaren får inte rekommendera ett företag framför ett annat. Fixartjänst Som tillägg för servicetjänsterna finns något som kallas fixartjänst, den är inte biståndsbelagd. Tjänsten är gratis och kriteriet för att man ska kunna använda den är att personen är 67 år eller äldre. Fixartjänsten kan vara behjälplig med enklare sysslor som hänga upp gardiner, byta glödlampor, montering/nedmontering av belysning fästa lösa sladdar, halksäkra mattor, flyttning av mindre saker mellan bostad och vind och enklare säkerhetsbesiktning av bostaden. Den enskilde personen kan ringa till fixartjänsten och bestämma tid och vilken uppgift som personen vill ha hjälp med. Kravet för att tjänsten ska kunna utföras är att den ska kunna utföras av en person och inte kräva yrkeskunnig hantverkare. Syftet är att förebygga olyckor i hemmet. De uppgifter som man inte kan få hjälp med genom fixartjänsten är trädgårdsarbete, snöskottning, flytt till annan bostad, städ och tvätt. Biståndshandläggningens olika steg Utgångspunkten för utredning av bistånd, är att personen själv söker bistånd via biståndshandläggare. Initiativ till nya biståndsutredningar sker på flera olika sätt. Vid plötslig sjukdom där personen är på sjukhus och sjukhusets bedömning är att personen har svårt att klara sitt dagliga liv kan biståndshandläggare kontaktas efter samråd med personen själv. Ytterligare exempel kan vara att anhöriga eller andra personer kontaktar biståndshandläggare. Vid nya ärenden som gäller ett eventuellt bistånd sker det första mötet oftast genom hembesök. Vid hembesöket frågar handläggaren personen om vilket hjälpbehov som finns, hur deras hemsituation ser ut och skaffar sig därigenom en bild av personens behov. Ser biståndshandläggaren ytterligare behov som inte hemtjänsten kan bistå med ges förslag hur man kan lösa det. Behoven kan vara hjälpmedel, sjukvårdande insatser eller liknande. Biståndshandläggaren kan inom sådana områden, om personen så önskar, vara behjälplig med kontakt till kommunens arbetsterapeut och sjuksköterska. Alla kontakter sker med den enskildes medgivande. 8

Nivån av hemtjänst bedöms individuellt och bistånd utgår beroende på personens behov för att uppnå en skälig levnadsnivå. I biståndet finns inga fastslagna tider gällande personlig omvårdnad i hemtjänst. Vid mötet med personen som söker biståndsinsats informerar biståndshandläggaren om vilka möjligheter till insatser som finns. Handläggaren informerar också om hur utredningen går till, hur beslutet kommer att delges samt om att en inkomstförfrågan behöver lämnas för att fastställa rätt avgift. Den muntliga informationen kompletteras med skriftlig information som personen kan läsa vid senare tillfälle. Bistånd i hemtjänst Efter hembesöket skrivs en utredning och i den framgår bakgrund, aktuell situation, vilka insatser som personen önskar, om det finns omständigheter som påverkar beslutet och om biståndet är nytt eller pågående. I utredningen finns bedömning av vilka behov som finns, hur det ska tillgodoses och om beslutet ska vara tidsbestämt eller löpande. Utredning och beslut om bistånd registreras i kommunens datasystem. I det beslut som den enskilde sedan får från kommunen anges vilka insatser som beviljats. Uppföljning av insatser Biståndshandläggare gör uppföljningar för att säkerställa att brukarens behov tillgodoses. Beslutade bistånd har bevakningsdatum för att regelbundna uppföljningar ska ske. Om bevakningsdatum inte finns, ska uppföljning ändå ske minst en gång per år genom telefonkontakt. Inkommer klagomål från brukare så sker uppföljning av klagomålet och utredning görs hur man ska lösa klagomålet. Avstämning sker vid senare tillfälle för att säkerställa utfallet. Resultat och utfall sammanställs och rapporteras vidare till myndighetschefen. Kvalitetsgranskning Fokus (Forskning och kunskapsutveckling socialtjänst) arbetar med aktgranskning tillsammans med biståndshandläggare i ett regionalt nätverk. Syftet är att säkerställa att brukaren får en individuell utformning av insatserna och att biståndshandläggningen är professionell och rättsäkert gjord. Kvalitetsgranskningen avser att säkerställa en god kvalité för den enskilde brukaren. Granskningarna sker som regel en gång per år. Kvalité och uppföljning Omsorgsprogrammet utgör utgångspunkt för ledningssystemet som avser kvalité inom omsorgsnämndens ansvarsområde (SoL LSS och HSL). Syftet med ledningssystemet är att kontinuerligt, systematiskt och långsiktigt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. En kvalitetskommitté finns med en central roll i utvecklingsarbetet. I kommittén ingår både förtroendevalda och tjänstmän med olika befattningar. 9

Fastställande av mål sker på olika nivåer inom verksamheten. Uppföljning/mätning av måluppfyllelse ska redovisas av verksamheterna till omsorgsnämnden. Utifrån dessa skriver även omsorgsnämnden en verksamhetsberättelse för hela ansvarsområdet. Vartannat år görs undersökningar hos brukare i syfte att mäta kundnöjdhet, kvalité och bemötande. Det sker genom personliga intervjuer med hjälp av en i förväg utskickad enkät, intervjuerna utförs av omsorgsnämndens politiker. Sammanställning av enkäterna görs och redovisning av resultatet sker till omsorgsnämnden. Dessutom får de områden/ enheter som berörs ut sina sammanställningar för att kunna arbeta vidare med kvalitetsutveckling. Avgifter Riksdagsbeslut reglerar vad kommunerna får ta ut i avgift för vård, omsorg och socialt stöd enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Kostnaderna för hyra regleras i hyreslagstiftningen. Förbehållsbelopp Det finns ett nationellt fastställt lägsta förbehållsbelopp, det vill säga en reglering av det belopp som den enskilde ska ha rätt att förbehålla sig av sina egna medel för att täcka normala levnadskostnader. Beloppets nivå anges som andel av prisbasbeloppet och innebär i 2009 års prisnivå 4 832 kronor per månad (en tolftedel av 1,3546 gånger prisbasbeloppet) för ensamstående och 4 083 kronor (en tolftedel av 1,1446 gånger prisbasbeloppet) per person för makar och sammanboende. Den enskilde ska utöver detta belopp förbehållas medel för sin boendekostnad. Kostnaderna för de olika utgiftsposterna som förbehållsbeloppet ska täcka beräknas varje år av Konsumentverket. Förbehållsbeloppet består av ett minimibelopp och den faktiska bostadskostnaden. Minimibeloppet ska täcka normalkostnader för följande poster: livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidningar, telefon, TV-avgift, hemförsäkring, öppen hälsooch sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel. Det bör observeras att reglerna om minimibelopp inte innebär att kommunen ska betala ut medel till brukare för att han eller hon ska kunna uppnå den angivna miniminivån. Kommunen kan under vissa förutsättningar fastställa minimibeloppet till en högre nivå. Detta gäller om en enskilde på grund av särskilda omständigheter har behov av ytterligare medel. Behovet ska vara av varaktig karaktär och avse ett inte oväsentligt högre belopp. 10

De vanligaste orsakerna till höjt minimibeloppet är högre kostnader vid heldygnskost för personer som bor i särskilt boende eller matdistribution i ordinärt boende. En annan orsak kan vara kostnader för god man. Kommunen kan i vissa fall minska minimibeloppet. Det gäller i de fall den enskilde inte har en utgiftspost som ingår i det angivna förbehållsbeloppet. Exempel på detta är att för personer som bor i särskilt boende kan hushållsel, TV-avgifter eller förbrukningsartiklar ingå i hyran. Avgiftsunderlag Avgiftsunderlaget beräknas utifrån aktuella förvärvs- och kapitalinkomster som är skattepliktiga enligt inkomstskattelagstiftningen. Dessutom ska bostadsbidrag och särskilt bostadstillägg anses som inkomst. Förmögenheten ingår inte i inkomstbegreppet och ska inte påverka avgiften. Högkostnadsskydd Det finns ett högkostnadsskydd för vård, omsorg och socialt stöd enligt SoL och HSL. Det innebär att det finns en högsta avgift för hemtjänst i såväl ordinärt som särskilt boende, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård. Avgiften anges som andel av prisbasbeloppet och motsvarar 1 712 kronor per månad (en tolftedel av 0,48 gånger prisbasbeloppet) i 2009 års prisnivå. Överklagan Beslut om taxesystem fattas av kommunfullmäktige. Sådana beslut överklagas genom laglighetsprövning. Den enskildes avgiftsbeslut överklagas genom förvaltningsbesvär. Omsorgsnämnden har delegerat rätten att fatta enskilda avgiftsbeslut till omsorgsförvaltningens administrativa assistenter. Ekonomi Vimmerby kommuns budgetarbete I februari beslutar kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) om budgetramen för kommande år för de olika nämnderna. När nämnden fått KSAU:s budgetram ska de inför dialogveckan i april redovisa hur nämndens verksamhet påverkas av den tilldelade budgetramen. Nämnden ska till dialogveckan lämna in ett skriftligt budgetmaterial som innehåller: Omvärldsanalys Långsiktig vision Nulägesbeskrivning/ Verksamhetsområde Behovsutveckling Resultat och mått Strategi 11

I det inlämnade materialet ska också finnas förvaltningarnas budgetbelopp per verksamhet för kommande år, samt uträkningar, på de förändringar som föreslås av nämnden för att uppnå fastställd budgetram. Dessutom ska en investeringsbudget och investeringsplan redovisas till dialogveckan. Under dialogveckan redovisar nämndernas presidium och förvaltningschefen, konsekvenserna av den föreslagna budgetramen. Under mars månad skickar ekonomi- och personalkontoret ut underlag för beräkningar av personalkostnader, personalbilagor och kapitaltjänstkostnader till förvaltningarna. Vid sammanträdet i juni fastställer kommunfullmäktige budgetramen. Därefter har förvaltningarna till i början av september på sig att lägga budgeten för respektive verksamhet. Omsorgsnämnden fastställer förvaltningens budgetförslag och överlämnar därefter förslaget för beslut i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige fastställer budgeten och skattesatsen för kommande år i november. Omsorgsförvaltningens controller och förvaltningschef träffar respektive verksamhetschef för genomgång av verksamhetens budget inför kommande år. Controller träffar berörda enhetschefer för att stämma av enhetens personalbilaga och övriga driftskostnader. För verksamheten särskilt boende har omsorgsnämnden fastställt antal årsarbetare per boende, som resursfördelning. När det gäller verksamheten ordinärt boende finns i dagsläget inget resursfördelningssystem som används vid budgetering. Utgångspunkten är istället respektive områdes personalbilaga. Detta innebär att enheterna inte får någon förändrad budgetram när hemtjänsttimmarna förändras. Organisation Omsorgsförvaltningen leds av en omsorgschef som har ett övergripande ansvar för verksamheten inom omsorgsnämndens ansvarsområde. Omsorgschefen har ansvar för att verkställa politiska beslut och arbeta med övergripande strategi- och utvecklingsarbete. Omsorgschefen ingår i den kommunövergripande ledningsgruppen. I omsorgsförvaltningens stab finns controller, MAS (Medicinskt ansvarig sjuksköterska), IT-samordnare, personalsamordnare, förvaltningssekreterare och assistent. Controller, IT-samordnare, och personalsamordnare har till största delen en konsultativ roll inom sina arbetsområden. MAS, arbetar utöver det som regleras av HSL 24, med kvalitetsutveckling. Myndighetsavdelningen är centralt placerad och leds av en myndighetschef. 12

I förvaltningens ledningsgrupp ingår förvaltningschef, controller, IT-samordnare MAS/kvalitetsutvecklare, myndighetschef, personalsamordnare, samt tre verksamhetschefer, sammanlagt nio personer. Verksamhetschefer finns för verksamhetsområdena äldreomsorg, funktionshinder och hälso- och sjukvård. Verksamhetschefernas roll är att utveckla och samordna inom verksamhetsområdet samt arbetsleda enhetschefer. Enhetschefernas roll är verkställande och de har ett sammanhållet ansvar för kvalitet, ekonomi, personal och arbetsmiljö inom sin enhet. Organisationsschema kan ses i bilaga 1. Informationsöverföring och samverkan IT-stöd Det finns idag två IT- system för handläggning och utförande av bistånd inom omsorgsförvaltningen. Treserva som är ett nytt övergripande verksamhetssystem för bistånd, hemsjukvård och avgifter. Treserva hanterar all information för myndighetsutövning och verkställighet i förvaltningens samtliga verksamhetsgrenar. Det andra datasystemet heter TES. Det är ett planeringsverktyg för hemtjänsten. I systemet finns personalens arbetstidsschema, vilka brukare som finns inom aktuella området, uppgifter om vilka insatser respektive brukare har, vad som ska göras vid vissa tidpunkter samt kontaktinformation om brukaren. Utifrån dessa förutsättningar görs en optimal planering för dagen för varje enskild personal. TES infördes under våren 2006 och under hösten 2009 har det gjorts en uppdatering för att få en bättre personalkontinuitet och för att höja kvalitén hos enskilde brukaren. Programmet tillämpas idag inom ett hemtjänstområde men det kommer att utökas successivt för att på sikt användas i hela verksamheten. Datasystemet TES ska kopplas till Treserva för att få en helhetsplanering av verksamheten. 13

Treserva Treserva är uppbyggt i ett flertal moduler som arbetar med informationsöverföring, olika uppföljningar av utförda insatser och kvalité. Systemet har byggts och anpassats för den nuvarande organisationen och ytterligare moduler kan kopplas till om det behövs i en framtida utveckling av omsorgsförvaltningens arbete. Myndighet SoL, LSS Hälso- och sjukvårdsenhet (Myndighet) Verkställighet Äldreomsorg Verkställighet Funktionshinder Verkställighet hälso- och sjukvård Den delen av Treserva som hanterar myndighetsutövning innehåller system för handläggning av ärenden, utredning av bistånd och beslut. Beslutet vidarebefordras till den utförare som ska verkställa insatsen. Genomförandeplaner görs tillsammans med brukaren, planen tillförsäkrar att insatserna fungerar och kvalitetssäkras. Planen är tillgänglig för handläggarna, utförare och brukaren ifråga. Hälso- och sjukvårdsenheten arbetar inte i Treserva idag, men planeringen är att även denna del av verksamheten ska ingå i systemet i början av 2010. Diagram över den handläggningen i Treserva finns i bilaga 2. Resultat av undersökningar Brukarundersökning om LOV Vimmerby kommun, omsorgsnämnden, har idag 526 brukare som har beviljade hemtjänstinsatser inom ordinärt boende. Brukarundersökningarna som gjorts har skett genom enkät och har kompletterats med telefonintervjuer av ytterligare ett antal brukare. Detta för att få ett större underlag i undersökningen. 14

1912 1916 1918 1920 1922 1924 1926 1928 1930 1933 1935 1939 1942 1944 1951 Urvalet bland brukarna har gjorts slumpmässigt utifrån den information som finns i kommunens datasystem avseende enskilda brukares beviljade insatser. Personer med demenssjukdom har därefter tagits bort från urvalet. Enkäten har skickats till 94 brukare eller 18 % av de 526 brukare som har beviljade serviceinsatser eller trygghetslarm inom hemtjänsten. Telefonintervjuer har gjorts hos 40 brukare. Den sammanlagda svarsfrekvensen av undersökningen är 74 % eller 99 svar av 134 tillfrågade brukare. Den enkät/brev som har skickats ut till enskilda brukare har innehållit ett informationsblad, enkät med frågor samt svarskuvert. Enkäten har omfattat 5 frågor. Kön? Hjälp idag från kommunens hemtjänst? Intresse av denna möjlighet att kunna välja mellan om kommunen eller ett företag ska utföra hemtjänsten/hjälpen? Intresse av att utnyttja möjligheten att välja mellan kommunen eller av kommunen godkänt företag om lagen om valfrihet genomförs i Vimmerby kommun? För vilka av hemtjänstinsatserna skulle brukaren använda möjligheten att välja annan utförare än kommunen? Möjligheter har också funnits att lämna kommentarer till fråga 2 och 5. En tilläggsfråga fanns med som avser vilket år man är född. De intervjuer som skett per telefon har fått samma information och frågor som de svarande i enkäterna. Redovisningen av undersökningen är sammanställd och innefattar både enkät och de personliga intervjuer som skett per telefon. 12 10 8 6 4 2 0 Födelseår Figur 4 De tillfrågade finns inom ålderspannet 58 till 97 år. Medelåldern i den tillfrågade gruppen av brukare var 84 år. 15

Fråga 1 68 Kön 28 3 Kvinna Man Obesvarad Figur 5 68 av de svarande i undersökningen är kvinnor, 28 brukare är män. 3 brukare hade inte besvarat frågan. Fråga 2 Vad har du för hjälp idag från kommunens hemtjänst? De brukare som har besvarat enkäten har idag en eller flera insatser och därför finns fler svar än antalet brukare. 52 48 25 9 22 8 30 Figur 6 52 insatser avser städning, 25 tvätt, 9 strykning, 22 inköp, 8 brukare får hjälp med lättare tillagning av mat och 30 insatser avser matdistribution. De brukare som svarat, annat än ovanstående hade insatser i form av: Trygghetslarm, 28 insatser Personlig omvårdnad, 18 insatser Äter på servicehus, 2 brukare 16