Riktlinje för taxor och avgifter inom äldreomsorgen

Transkript

1 DATUM UTSKRIFT SIDA 1/7 KAPITEL MYNDIGHETSUTÖVNING AVSNITT TAXOR OCH AVGIFTER GILTIGT INOM SOCIALTJÄNSTEN, VALLENTUNA KOMMUN GODKÄNT DATUM DOKUMENTANSVARIG MONIKA FERNLUND GODKÄNT AV SOCIALNÄMNDEN REVIDERAD Riktlinje för taxor och avgifter inom äldreomsorgen Innehållsförteckning 1 Om taxor och avgifter för äldreomsorgen Några begrepp och dess innebörd Villkor för beräkning av avgift Inkomstbegreppet Förbehållsbelopp och minimibelopp Måltidsavgift Inget försörjningsstöd Uppgiftsskyldighet Jämkning Överklagan Klagomål och omprövning Klagomål avseende hyressättning Omprövning vid ändrad pensionsstatus Sekretess Avgifter Särskilt boende enligt SoL (4 kap 1 SoL) Korttidsboende Dagverksamhet Hemtjänst enligt SoL (4 kap 1 SoL) Roller och ansvar Myndighetschef Obligatoriska lokala rutiner/dokument...

2 DATUM UTSKRIFT SIDA 2/7 1 Om taxor och avgifter för äldreomsorgen Socialtjänstlagen (8 kap. Avgifter) reglerar vad kommunen får ta ut i avgift för service, vård och omsorgsinsatser inom äldreomsorgen. Avgifterna regleras i socialtjänstlagen och baseras på prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet fastställs av regeringen och justeras varje år. De belopp som anges är beräknade utifrån det aktuella prisbasbeloppet. Den reglerar dels den högsta avgiften, som kommunen får ta ut, dels hur mycket pengar som den enskilde ska förbehållas för sina bostadskostnader och normala levnadsomkostnader, s.k. förbehållsbelopp. Avgift för kost, hyra eller vissa tilläggstjänster ingår inte i högkostnadsskyddet. 2 Några begrepp och dess innebörd För att det inte ska råda några oklarheter om vad som avses med olika begrepp inom detta område finns nedan en liten sammanställning av begrepp vi använder. Begrepp Beskrivning/innebörd Inkomstbegreppet Som inkomster räknas alla skattepliktiga, aktuella bruttoinkomster såsom pensioner, livränta, lön, sjukpenning, utdelning på aktier, fonder eller andra värdepapper samt ränta på kapital. Även andra inkomster som utländska pensioner, studiebidrag, barnbidrag, e t c, räknas som inkomst, liksom bostadsstöd, bostadsbidrag, bostadstillägg, m.m. Förbehållsbelopp Förbehållsbeloppet avser det belopp som skall täcka den enskildes normala levnadskostnader (minimibelopp) och boendekostnad. Förbehållsbeloppet dras av från den enskildes sammanlagda inkomst efter skatt och resterande belopp kallas för avgiftsutrymme. Det är avgiftsutrymmet som avgör vilken avgift den enskilde ska betala för de insatser som är beviljade. Finns det inget avgiftsutrymme tas ingen avgift ut. Avgiftsutrymme Om nettoinkomsten är högre än förbehållsbeloppet finns ett avgiftsutrymme som styr avgiften. Om förbehållsbeloppet är högre än nettoinkomsten kan kommunen inte ta ut några avgifter för hjälpen eller omvårdnaden. Maxtaxa Maxtaxan är den högsta avgift som kommunen får ta ut för omsorgsinsatser, oavsett hur många insatser den enskilde har eller hur omfattande insatserna är. Maxtaxan fastställs varje år av regeringen och grundar sig på aktuellt prisbasbelopp. 3 Villkor för beräkning av avgift 3.1 Inkomstbegreppet Som inkomster räknas alla skattepliktiga, aktuella bruttoinkomster såsom pensioner, livränta, lön, sjukpenning, utdelning på aktier, fonder eller andra värdepapper samt ränta på kapital. Även andra inkomster som utländska pensioner,

3 DATUM UTSKRIFT SIDA 3/7 barnbidrag, e t c, räknas som inkomst, liksom bostadsstöd, bostadsbidrag, bostadstillägg, m.m. Makars inkomster räknas samman och delas på två. Var och en av makarna, som har insats, erhåller ett avgiftsbeslut. 3.2 Förbehållsbelopp och minimibelopp Förbehållsbeloppet består av ett minimibelopp och den faktiska bostadskostnaden (8 kap. 7 SoL). Minimibeloppet ska täcka normalkostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, TV-avgift, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel. Livsmedelsdelen, av minimibeloppet, följer Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader och avser kostnader för inköp av råvaror (livsmedel). Individuellt tillägg ges den som inte har förmåga att själv tillaga sin mat, utan får mat distribution. Man ges då ett tillägg för fördyrad kost och därmed rätt till ett högre förbehållsbelopp per månad. Förbehållsbeloppet räknas då upp med skäligt belopp för den fördyrade matkostnaden. Individuellt tillägg kan också medges om man kan visa att man har andra merkostnader. Som exempel; kostnad för god man, merkostnader för kost, vid viss kostintolerans etc. Beloppen följer konsumentverkets beräkningar. På motsvarande sätt kan minimibeloppet minskas med ett individuellt avdrag till ett lägre belopp om man inte har kostnader för någon eller några av de upptagna posterna. 3.3 Måltidsavgift Måltidsavgift ska inte inräknas i omvårdnadsavgiften och därigenom inte ingå i högkostnadsskyddet men ska beaktas vid förbehållsbeloppets beräkning. Detta innebär att avgiften för måltider inte ska tas av den enskildes avgiftsutrymme utan den enskilde ska betala av sitt minimibelopp. Den enskilde ska dock enligt riksdagens beslut kompenseras i minimibeloppet för livsmedelskostnader som överstiger schablondelen och kostnader för tillagning/distribution. 3.4 Inget försörjningsstöd Reglerna innebär inte ett allmänt försörjningsstöd. Kommunen har ingen skyldighet att betala ut medel till omsorgstagare för att hon/han ska nå upp till det förbehållsbelopp som anges i lagen. 3.5 Uppgiftsskyldighet Den enskilde är skyldig att snarast informera om ändrade förhållanden exempelvis inkomst, kapitalinkomst och faktisk boendekostnad/bostadsförhållanden som sker under året som kan medföra ändring av avgift. När den enskilde av någon

4 DATUM UTSKRIFT SIDA 4/7 inte lämnar uppgifter till kommunen får Vallentuna använda sig av tillgängliga uppgifter till exempel från försäkringskassan. 3.6 Jämkning Jämkning kan medges på grund av dubbla bostadskostnader i samband med inflyttning till ett särskilt boende. Jämkning medges i högst tre månader, utöver inflyttningsmånaden, och görs med det belopp som motsvarar den gamla bostadskostnaden, efter avdrag för eventuellt bostadstillägg. Jämkning medges endast om den boende inte har banktillgångar eller andra lätt realiserbara tillgångar, som överstiger 100 % av basbeloppet. 3.7 Överklagan Den enskilde har rätt att överklaga sitt beslut om avgift, för hjälp i hemmet eller för omvårdnad, genom förvaltningsbesvär, till förvaltningsrätten. 3.8 Klagomål och omprövning Klagomål avseende hyressättning Missnöje med hyran i bostäder som reglerats utifrån jordabalken 12 kap. hänvisas till hyresnämnden Omprövning vid ändrad pensionsstatus När försäkringskassan beslutat om ändrat pensionsstatus för makar som lever med skild hushållsgemenskap ska ny avgiftsprövning ske. 3.9 Sekretess Underlag som används vid avgiftsberäkning är att anses som sekretesshandlingar. Sekretesshandlingar ska som alla arkivhandlingar skyddas från förstörelse, stöld och obehörig åtkomst genom att förvaras på lämpligt sätt enligt arkivlagen. Sekretesskyddade uppgifter ska skyddas från åtkomst av obehöriga och därför ska handlingar oavsett hur de är lagrade (på papper eller datamedier) förvaras avskilda från andra handlingar, för vidare information se socialnämndens riktlinjer för arkivering samt arkivlagen 6 och offentlighets- och sekretesslag, 2009: Avgifter 4.1 Särskilt boende enligt SoL (4 kap 1 SoL) Med särskilt boende avses en bostad vid en enhet där det finns tillgänglig personal dygnet runt. Plats på särskilt boende kan beviljas när man inte klarar att bo i sin ordinära bostad, trots omfattande hjälp i hemmet. Först när tillsyn, trygghet och säkerhet inte kan tillgodoses av hemtjänsten och alla möjligheter till hjälp i hemmet är uttömda, kan ansökan om plats i särskilt boende beviljas. Huvudprincipen för särskilt boende är att den enskilde betalar en avgift för boende, en avgift för mat (se även punkt 3.3) och en avgift för

5 DATUM UTSKRIFT SIDA 5/7 Hyrorna är fastställda efter bostadens standard och storlek. Varje hyresgäst har ett eget hyreskontrakt, precis som i vilket boende som helst. Omvårdnadsavgiften är maximerad till sammanlagt en tolftedel av 0,48 gånger prisbasbeloppet och reduceras utifrån den enskildes avgiftsutrymme. Den enskilde ska då ha ett avgiftsbeslut som är möjligt att överklaga. För en översikt över avgifter i särskilt boende se dokumentet avgifter i äldreomsorgen. 4.2 Korttidsboende Med korttidsboende avses en kortare tids vistelse på en särskilt korttidsenhet. Inför korttidsvistelsen sker alltid en individuell planering, där den enskilde och hans/hennes anhöriga är delaktiga. Med korttidsboende avses Korttidsplats/Växelboende Korttidsplats innebär att korttidsboende kan bli aktuellt för att avlasta anhöriga. Korttidsboende kan erbjudas för att kunna utreda om det behövs andra insatser i bostaden eller för att utreda om man har behov av ett särskilt boende eller om platsen behövs för rehabilitering. Vistelsen på korttidsplats skall alltid vara tidsplanerad innan vistelsen påbörjas. Uppföljningen måste vara mycket aktiv och frekvent. Avgift för korttidsvistelse och växelboende fastställs till ett maximum per närvaro dag och är kopplad till maxavgiften för hemtjänst. Avgiften är inkomstrelaterad d.v.s. avgift är maximerad och reduceras utifrån den enskildes avgiftsutrymme. För aktuell avgift se dokumentet avgifter i äldreomsorgen. 4.3 Dagverksamhet Sysselsättning ska ge utrymme för flexibla och individuella lösningar, t ex kursverksamhet eller fritids- eller hobbykaraktär. För aktuell avgift se dokumentet avgifter i äldreomsorgen. 4.4 Hemtjänst enligt SoL (4 kap 1 SoL) Den som på grund av fysiska eller psykiska funktionshinder och/eller ålder, inte kan klara sig utan hjälp i sin bostad eller som behöver hjälp med sin personliga omvårdnad har rätt till stöd, om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Stödet skall syfta till att man ska ha möjligheter att bo kvar i sin invanda miljö, med möjlighet till sociala kontakter och en meningsfull dag. Hjälpen och stödet skall utformas efter var och ens individuella behov. Den enskilde ska betala en omvårdnadsavgift. Denna avgift är maximerad, men reduceras utifrån den enskildes avgiftsutrymme. Den enskilde ska då ha ett avgiftsbeslut som är möjligt att överklaga. För en översikt över avgifter kopplat till insatsnivåer se dokumentet avgifter i

6 DATUM UTSKRIFT SIDA 6/7 5 Roller och ansvar Myndighetschef Myndighetschefen ansvarar för upprättandet av riktlinje för taxor och avgifter inom äldreomsorgen. Vidare ansvarar myndighetschefen för löpande revidering och efterlevnad av detta

7 DATUM UTSKRIFT SIDA 7/7 6 Obligatoriska lokala rutiner/dokument Dokument Kort beskrivning Ansvarig Uppdateringsfrekvens Avgiftsunderlag Rutin Myndighetschef Årligen Förbehållsbelopp Rutin Myndighetschef Årligen Avgiftsutrymme Rutin Myndighetschef Årligen Avgifter i äldreomsorgen Myndighetschef