LINKÖPINGS UNIVERSITET HT 2009 IKK Svenska språket 2 Andreas Holm Gunnar Gårdemar Det mångspråkiga samhället Kursen Det mångspråkiga samhället består av två huvuddelar: Nordiska språk och dialekter i Sverige som en del och minoritetsspråk i Sverige och det mångkulturella och mångspråkiga samhället som en annan del. Angående litteraturen ingår de flesta titlarna i ett kompendium som köps på LiU-tryck. Följande titlar ingår inte i något kompendium utan skaffas separat och kan dessutom anses som huvudlitteratur: Börestam, Ulla; Huss, Leena (2001). Språkliga möten och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur. Hyltenstam, Kenneth (red.) (1999). Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsperspektiv. Lund: Studentlitteratur. Kap. 1 7. Khemiri, Jonas Hassen (2007). Ett öga rött. Stockholm: Norstedts pocket. (Roman). En annan viktig bok som är svår att få tag på är Nordens språk (1997). Red. Allan Karker, Birgitta Den kan finnas på bibliotek eller möjligen få tag i som begagnad. Om den inte går att införskaffa anser jag att man klara sig med hjälp av kompendierna och övrig litteratur och länkar. Särskilt länkarna kan vara användbara för den nordiska delen av kursen. Nedan följer en lektionsplan och ett momentschema med beskrivning av lektionsinnehåll och eventuella uppgifter. Endast seminarierna är obligatoriska eftersom de är examinerande. Vidare finns tips om litteratur som kan läsas och länkar till respektive lektion. Sedan följer litteraturförteckningen igen, men nu för hela kursen, och förslag på referenslitteratur. Därefter kommer information om examination, övriga anvisningar, bilaga 1 med diskussionsfrågor (dessa frågor kommer senare) till ett litteraturseminarium Ett öga rött och bilaga 2 med frågor till slutseminariet. Föreläsningen ges av Andreas Holm med undantag för Finlandssvenska och Finska som ges av Gunnar Gårdemar. Lektionsplan Fö 1. De nordiska språken, svenska dialekter (3/11: 13-15). Fö 2. Finlandssvenska och finska (5/11: 10-12) Fö 3. Norska (6/11: 8-10). Fö 4. Danska (9/11: 15-17). Fö 5. Svenskan och inhemska minoritetsspråk. Språkbyte och språkbevarande (10/11: 13-15). Se 1a. Gruppvis muntlig redovisning av dialektstudier (17/11: 13-15). Se 2a. Litteraturseminarium Ett öga rött (24/11: 13-15). Fö 6. Etnolekter, flerspråkighet. Språkinlärning och språkanvändning (8/12: 13-15). Se 3a Redovisningsseminarium (18/12: 15-17) Fö 1. De nordiska språken idag Föreläsning om språksituationen i Norden idag. Introduktion. 1
Litteratur Börestam, Uhlmann, Ulla (1996). Språkligt detektivarbete. Om problemkällor i interskandinavisk kommunikation. I: Samspel & variation. Språkliga studier tillägnade Bengt Nordberg på 60-årsdagen. Institutionen för nordiska språk, Uppsala.*) Daun, Åke (1997). Lika men ändå olika. I: Forskning och framsteg 1.*) Karker, Allan (1997). Sprog og samfund i Norden. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Molde, Bertil (1997). Svenska språket. I: Nordens språk. Red. Allan Karke, Birgitta Kompendier Titlar markerade med asterisk finns i kompendium Språk i Norden I, Bakgrund. Kompendium Språk i Norden II, Våra grannspråk, är också nödvändig för lektionstillfälle 1. Länkar http://www.statsbiblioteket.dk/dlh/ http://www.olestig.dk/dansk/ http://www.dr.dk/p1/udmedsproget/index.asp http://www.norden.org/pub/sk/index.asp?subject=sprog (Nordens språk med rötter och fötter). http://www.nordskol.org/ordbog/ (Skandinavisk ordbok). Fö 2. Finlandssvenska och finska Föreläsning om finlandssvenska. Video och ljudband. Kort om finska språket. Norden i Bio (kortfilm). Litteratur Ehrnebo, Paula (1997). Finskan i Sverige. I: Nordens språk. Red. A. Karker, B. Lindgren, S. Løland. Novus forlag. Häkkinen, Kaisa (2001). Svenska och finska sida vid sida i tusen år. I: Svenskans beskrivning 25. Utg. Marketta Sundman & Anne-Marie Londén. Åbo universitet.*) Häkkinen, Kaisa (u.å). Hur den finska intelligentsian började tala finska. I översättning av Tiina Mäntymäki.*). Koivusalo, Esko (1997). Finska språket. Reviderat av Aino Piehl. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Reuter, Mikael (1997). Hur annorlunda är finlandssvenskan? I: Svenskan i Finland 4. Red. Saara Haapamäki. Åbo.*) 2
Reuter, Mikael (1997). Svenskan i Finland. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta *) Kompendium Språk i Norden I, Bakgrund. Titlar markerade med asterisk. Länkar http://virtual.finland.fi/netcomm/news/showarticle.asp?intnwsaid=25831 http://lexin2.nada.kth.se/sve-fin.html http://www.sls.fi/sparatalet/index.htm (Finlandssvenska dialekter). Fö 3. Norska Kort introduktion till norska: uttal, grammatiska egenheter och ordförråd. Hörförståelse. Norden i Bio (kortfilm). Litteratur Halvorsen Fjeld, Eyvind (1997). Norsk språk. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Løland, Ståle (1997). Språkforståelse og språksamarbeid i Norden. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Kompendium Språk i Norden III, Nordiska texter (relevanta delar). Länkar http://ekanal.no/slutten.html http://www.perfica.se/tubetop/view.php?id=156 http://www.dialektxperten.no/ http://www.nrk.no/programmer/sider/typisk_norsk/ Fö 4. Danska Kort introduktion till danska: uttal, grammatiska egenheter och ordförråd. Hörförståelse. Norden i Bio (kortfilm). Litteratur Karker, Allan (1997). Det danske sprog. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Länkar http://www.statsbiblioteket.dk/dlh/ http://www.olestig.dk/dansk/ http://www.dr.dk/p1/udmedsproget/index.asp 3
Fö 5. Svenskan och inhemska minoritetsspråk, språkbyte och språkbevarande Ideologi, politik och inhemska minoritetsspråk. Finska i Sverige, tornedalsfinska, samiska, romani och jiddisch. Språkbyte, språkbevarande; grupprelationer, ideologier och språklagstiftning. Litteratur Börestam, Ulla; Huss, Leena (2001). Språkliga möten och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur. Ehrnebo, Paula (1997). Finskan i Sverige. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Hyltenstam, Kenneth (red.) (1999). Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsperspektiv. Lund: Studentlitteratur. Kap. 1 7. Koivusalo, Esko (1997). Finska språket. Reviderat av Aino Piehl. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Magga, Ole Henrik (1997). Samisk språk. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Länkar Bästa språket en samlad svensk språkpolitik. Proposition 2005/06:2. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/50761 Se 1 Dialekter Seminarium. Gruppvis muntlig redovisning av dialektstudier. Litteratur Einarsson, Jan (2004). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. Kap. 2. (Kurslitteratur på Svenska språket 1). Pettersson, Gertrud (2005). Svenska språket under sjuhundra år. Lund: Studentlitteratur. Kap. 7. Länkar http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_4351328.asp (Dialektarkivet). http://swedia.ling.gu.se/index.html (100 svenska dialekter idag!). http://www.sls.fi/sparatalet/index.htm (Finlandssvenska dialekter). Se 2 Litteraturseminarium Ett öga rött Diskussion kring Khemiris (2007). Ett öga rött. Förberedda svar till frågor i bilaga 1. Fö 6. Etnolekter, flerspråkighet, språkinlärning och språkanvändning Ett vardagsliv med flera språk. Nya varianter av svenska, etnolekter. Språkmöten ur olika synvinklar. 4
Litteratur Börestam, Ulla; Huss, Leena (2001). Språkliga möten och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur. Kap. 4 5. Se 3 Redovisningsseminarium Tvärgruppdiskussion med den egna studiesammanfattningen som utgångspunkt. Förbered svar till utgivna frågor. Gemensam diskussion. Återkoppling till kursinnehåll och eventuella slutsatser och lärdomar. Examination A. Muntlig redovisning av dialektstudier (se 1). B. Läsning av Khemiris (2007) roman Ett öga rött och aktivt deltagande i seminariet som behandlar denna roman (se 2). C. Deltagande i gruppdiskussion kring de individuella studiesammanfattningarnas innehåll (se 3). D. Inlämning av individuellt utformad studiesammanfattning skriven enligt anvisningar nedan. Sammanfattningen inlämnas i pappersform. A, B och C är muntlig examination. D är skriftlig examination. Anvisningar för uppgifter A. Muntlig redovisning av dialektstudier För att kunna göra en bra redovisning av svenska dialekter bör ni läsa igenom kapitel 7 i Petterssons (2005) Svenska språket under sjuhundra år. Därefter väljer gruppen att närmare studera och redovisa ett av de sex svenska dialektområden som finns i Norden. Ni redovisar dialektområdets utbredning och generella språkliga karakteristika för området och ni kan om ni finner det relevant kontrastera mot andra dialektområden. Därefter ska någon lokal dialekt inom området presenteras och här bör ni använda er av de länkar och ljudinspelningar som finns. I lektionssalen kommer det att finnas en dator som är uppkopplad mot Internet så att alla kan lyssna. Ha alltså med de exakta adresserna till aktuell sida så att ni snabbt kommer fram till denna. Låt gruppen lyssna. Kommentera sedan dialektens särdrag vad gäller uttal (både enskilda ljud och intonation), ordförråd och syntax. Tid för varje grupp är 15 minuter. Svenska dialektområden: sydsvenska mål, götamål, sveamål, norrländska mål, östsvenska mål och gotländska mål. B. Seminarium kring Khemiris (2007) roman Ett öga rött Diskussionsfrågor finns i bilaga 1 (kommer senare). Förbered svar hemma. C. Diskussion om studiesammanfattningarnas innehåll Diskussionen bör kretsa om kursens huvudpunkter; det vill säga dels om svenska och andra språk i Norden, dels om Sverige som ett mångspråkigt samhälle. Använd bifogade frågor och era egna studiesammanfattningar som utgångspunkter och/eller hjälpmedel. Varje grupp bestämmer självständigt hur uppgiften ska löses och vad som man vill diskutera mer eller mindre kring. 5
Skriv ner i kortform några som gruppen anser viktiga slutsatser, kommentarer, frågor eller lärdomar som behållning av diskussionen. Ta med dessa till den gemensamma slutdiskussionen. D. Studiesammanfattning Studiesammanfattningen är en form av hemskrivning som sammanställs parallellt med inläsning av kurslitteraturen. I denna ska du utföra och sammanställa nedanstående uppgifter: Syftet med studiesammanfattningen är att du ska bearbeta kurslitteraturen och internetlänkar på ett konstruktivt sätt. Syftet är också att kursdeltagarna ska strukturera stoffet för att kunna reflektera analytiskt över detta. I studiesammanfattningen kommenterar kortfattat hur de olika språken i Norden förhåller sig till varandra språkligt på ett mer generellt plan. Här kan du behöva redovisa några utmärkande lingvistiska drag för svenska, danska, norska och finlandssvenska. Sortera dessa drag på lämpligt sätt (t.ex. uttal, grammatik, syntax). Reflektera kring vad du finner är svårt i språkliga möten med danska och norska. Studiesammanfattningen ska också redovisa och kommentera dagens mångspråkiga samhälle i Sverige. Här bör du behandla frågor kring svenska och inhemska minoritetsspråk, etnolekter och flerspråkighet. Du väljer själv vilken av delarna du vill ge mest utrymme men något av dessa områden bör finnas med. Omfånget på studiesammanfattningen bör vara 10 A4-sidor ordbehandlad text (typsnitt Times, storlek 12, radavstånd 1,5). Varje studiesammanfattning förses med försättssida och en litteraturförteckning (som ej inräknas i ovan angivna sidantal). Referenser till litteratur med noter används vid behov och då använder du parentessystemet (Harvardsystemet). Litteraturförteckningen ska vara korrekt utförd i alfabetisk ordning efter författarnas efternamn. Självfallet ska sammanfattningen ha en klar disposition liksom att språkbruket ska vara korrekt och utredanden. Dockbestämmer du själv vilken struktur du vill använda dig av. Behöver du hjälp med formalia använder du dig av Svenska skrivregler (2008). Observera att studiesammanfattningen är ett individuellt arbete och bör utformas därefter. 6
Betygskriterier studiesammanfattning Betyg G Studiesammanfattningen har ett relevant innehåll med hänsyn till uppgift och kurs. Texten har substans och anknytning till kurslitteraturen och/eller annan relevant forskning men här finns också i viss mån egna erfarenheter och egen reflektion. Texten är språkligt klar och kännetecknas av noggrannhet, vilket betyder att texten har ett korrekt språkbruk och en godtagbar disposition. Sammanfattningen bör texten ge läsaren god bild av de områden som redovisas och kommenteras. Betyg VG Studiesammanfattningen är relevant och har väsentlig substans och är väl underbyggd i kurslitteraturen och/eller annan relevant forskning och i viss mån egna erfarenheter och egen reflektion. Med andra ord finns det en god och tydligt anknytning till kurslitteratur och annan litteratur. De egna åsikter som uttrycks ska vara väl grundade. Texten har en mycket god språklig klarhet och vetenskaplig noggrannhet, vilket betyder ett korrekt språkbruk och en klar och för läsaren givande disposition. Formalian är korrekt utförd. Texten är analyserande och syntetiserande genom att du kritiskt granskar kurslitteraturen och annan litteratur för att sedan komma fram till underbyggda sammanfattande resonemang, vilka ger läsaren en god och fördjupad bild av de områden som kommenteras och redovisas. Övriga anvisningar Till varje lektionstillfälle i schemat ovan finns relevant litteratur och länkar angivna. Läs litteraturen till varje tillfälle och besök de Internetadresser som finns före eller efter lektionen. Detta är mycket viktigt eftersom du på vissa länkar också kan lyssna till språk- eller dialektprov. Länkarna bör ha en stor betydelse för behållningen av kursen. 7
Litteraturförteckning Börestam, Ulla; Huss, Leena (2001). Språkliga möten och kontaktlingvistik. Lund: Studentlitteratur. Börestam, Uhlmann, Ulla (1996). Språkligt detektivarbete. Om problemkällor i interskandinavisk kommunikation. I: Samspel & variation. Språkliga studier tillägnade Bengt Nordberg på 60-årsdagen. Institutionen för nordiska språk, Uppsala.*) Daun, Åke (1997). Lika men ändå olika. I: Forskning och framsteg 1.*) Ehrnebo, Paula (1997). Finskan i Sverige. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Halvorsen Fjeld, Eyvind (1997). Norsk språk. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Hyltenstam, Kenneth (red.) (1999). Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsperspektiv. Lund: Studentlitteratur. Kap. 1 7. Häkkinen, Kaisa (2001). Svenska och finska sida vid sida i tusen år. I: Svenskans beskrivning 25. Utg. Marketta Sundman& Anne-Marie Londén. Åbo universitet.*) Häkkinen, Kaisa (u.å). Hur den finska intelligentsian började tala finska. I översättning av Tiina Mäntymäki.*) Karker, Allan (1997). Det danske sprog. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Karker, Allan (1997). Sprog og samfund i Norden. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Khemiri, Jonas Hassen (2007). Ett öga rött. Stockholm: Norstedts pocket. Koivusalo, Esko (1997). Finska språket. Reviderat av Aino Piehl. I: Nordens språk. Red. A. Karker, B. Lindgren, S. Løland. Novus forlag. Løland, Ståle (1997). Språkforståelse og språksamarbeid i Norden. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Magga, Ole Henrik (1997). Samisk språk. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta Molde, Bertil (1997). Svenska språket. I: Nordens språk. Red. A. Karke, B. Lindgren, S. Løland. Novus forlag. Reuter, Mikael (1997). Hur annorlunda är finlandssvenskan? I: Svenskan i Finland 4. Red. Saara Haapamäki. Åbo.*) Reuter, Mikael (1997). Svenskan i Finland. I: Nordens språk. Red. Allan Karker, Birgitta 8
Kompendier Språk i Norden I, Bakgrund. Språk i Norden II, Våra grannspråk. Den litteratur som är markerad med asterisk (*) finns i dessa kompendier som kan köpas på LiU-tryck i A-huset. Referenslitteratur Andersson, Hans (1999). Vokabler på vandring. Ordimport till Sverige under tusen år. Lund: Studentlitteratur. Att förstå varandra i Norden - språkråd till nordbor i nordiskt samarbete. (1995). Handledning utgiven av Nordiska rådet, Nordiska språksekretariatet och Nordiska språk- och informationscentret. Stockholm: Norstedts Tryckeri. Barddal, Jóhanna (m.fl) (1997). Nordiska. Våra språk förr och nu. Lund: Studentlitteratur. Beijar, Kristina (1998). Ett land, två språk: den finländska modellen. Esbo: Schildt. Bergh, Birger; Teleman, Ulf (red.) (1990). Språkets makt. Lund University Press. Blomqvist, Jerker; Teleman, Ulf (red.) (1993). Språk i världen. Broar och barriärer. Lund University Press. Christensen, Robert Zola (2008). Dansk for svensktalende. Lund: Studentlitteratur. Cromdal, Jacob; Evaldsson, Ann-Carita (2004) (red.). Ett vardagsliv med flera språk. Stockholm: Liber. Kap. 1 2. Dahl, Östen (2007). Språkets enhet och mångfald. Lund: Studentlitteratur. Egeberg, Ole (2003). Indgange till dansk. Lund: Studentlitteratur. Einarsson, Jan (2004). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. Engelskan i Sverige. Språkval i utbildning, arbete och kulturliv. (2004). Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Gellerstam, Martin (1994). Ordförrådets härledning. I: Arv och lån i svenskan. Sju uppsatser om ordförrådet i kulturströmmarnas perspektiv. Utgivna av Svenska Akademien, Norstedts. Grannspråk i samspråk (1988). Svensklärarföreningens årsskrift. Svensklärarföreningens skriftserie nr 202. Stockholm. Hansén, Sven-Erik & Laurén, Christer (red.) (1992). Finlandssvenskans framtid. Svenskösterbottniska samfundet, Vasa. Hansson, Roger; Lindgren, Carl Göran; Ljung, Heléne; Lundén, Thomas. (2004). Språk och skrift i Europa. Liten bok om Europas stater och språk. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden, 90. SNS Förlag. 9
Hyltenstam, Kenneth (red.) (1996). Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Hyltenstam, Kenneth; Lindberg, Inger (2004). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Hyltenstam, Kenneth & Stroud, Christopher (1991). Språkbyte och språkbevarande. Om samiskan och andra minoritetsspråk. Lund: Studentlitteratur. Ingo, Rune (2004). Finska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur. Kotsinas, Ulla-Britt & Helgander, John (1994). Dialektkontakt, språkkontakt och språkförändring i Norden. Föredrag från ett forskarsymposium. Meddelanden från Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet MINS 40. Melin-Köpilä, Christina (1996). Om normer och normkonflikter i finlandssvenskan. Språkliga studier med utgångspunkt i nutida elevtexter. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. Norrby, Catrin; Håkansson, Gisela. (2007). Språkinlärning och språkanvändning. Lund: Studentlitteratur. Ralph, Bo (1994). Svenskt och nordiskt. I: Arv och lån i svenskan. Sju uppsatser om ordförrådet i kulturströmmarnas perspektiv. Utgivna av Svenska Akademien, Norstedts. Skjerdingstad, Kjell Ivar (2003). Innganger till norsk. Lund: Studentlitteratur. Sverige officiella minoritetsspråk. Finska, meänkieli, samiska, romani, jiddisch och teckenspråk. En kort presentation. (2003). Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Norstedts ordbok. Thors, Holger (1986). Vi finlandssvenskar och vårt svenska språk. Nakladem Uniwersytetu Jagiellonskiego, Krakow. Westergren, Eva & Åhl, Hans (red.) (1997). Mer än ett språk. En antologi om två- och trespråkigheten i norra Sverige. Falun: Norstedts. 10
Bilaga 1 Diskussionsfrågor till Khemiris roman Ett öga rött (se 2) 1. Enligt Anna Gunnarsdotter Grönberg essä Ungdomsspråk (Sociolingvistik 2008: 221 257) återfinns följande typiska språkdrag i så kallat multietniskt ungdomsspråk på olika språkliga nivåer: Ordförråd: frekventa lån från engelska och invandrarspråk. Morfologi (ordens böjning): avledningsändelsen ish. Syntax: rak ordföljd i bisatser, reducering av antalet prepositioner (frekvent bruk av prepositionen på) Hur används detta språkbruk i Khemiris roman? I vilka kontexter används detta? Kontrasteras språkbruket mot annan svenska såsom standardsvenska eller den svenska som de talar som har svenska som förstaspråk? Hur görs detta? Ge också några belysande exempel på ovanstående språkdrag i romanen? 2. Ett citat från Gunnarsdotter Grönberg (2008: 239) Det är mycket viktigt att skilja mellan, å ena sidan, andraspråkssvenska (även kallat inlärarspråk eller interimspråk), och å andra sida, multietniskt ungdomsspråk. Andraspråkssvenska är ett stadium dä en individ med annat modersmål har lärt sig svenska i högre eller lägre grad (beroende på faktorer som ålder, vistelsetid i landet m.m. Ge exempel på andra drag från romanen som du anser inte förekommer i samma utsträckning hos språkbrukare som har svenska som förstaspråk? 3. Är det möjligt att skilja på multietniskt ungdomsspråk och andraspråkssvenska i praktiken? Eller är det mer en akademisk distinktion? 4. Hur ser du på det språk Halim utvecklar? Vilken prestige har det allmänt i samhället? Vilka konsekvenser kan Halims språkbruk ha för utvecklingen av hans behärskning av svenska för bruk inom offentliga domäner (arbete, högre studier, samhällsliv)? 5. Varför utvecklar Halim detta språkbruk? Vad tycker pappan? Hur ser Halim på språket? Hur pratar pappan respektive Halim? Hur fungerar Halim i skolan? 6. Vad symboliserar förorten, innerstan och integrationsplanen? 7. Varför flyttar Halim och pappan från Skärholmen? Vad betyder det för Halim? 8. Hur kan multietniskt språkbruk påverka svenska språket? 9. Vilken attityd kan eller bör man som lärare i svenska ha till multietniskt ungdomsspråk tycker du? 11
10. Följande är Språkrådets språkpolitiska mål för Sverige och svenska språket: Svenska ska vara huvudspråk i Sverige. Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig. Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenskan, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket, att få möjlighet att lära sig främmande språk. Relatera dessa mål till språkbruket i Ett öga rött och till den rådande språkliga situationen på och i olika områden i det svenska samhället. Hur är målen möjliga att uppnå för individen? För skolan och samhället? Om de står i konflikt med varandra hur gör de det? 12
Bilaga 2 Diskussionsfrågor till slutseminarium (se 3) 1. Vad tror du om de nordiska språkens framtid? Kommer engelskan att ännu mer tränga undan små nationella språk till förmån för ett globalt språk? 2. Finns det ännu en nordisk och/eller skandinavisk identitet? 3. Vad kan göras för att uppmuntra internordisk språkförståelse? Vilka aktörer kan man i så fall använda (skolan, massmedia, språkvårdens organ, Föreningen Norden, Svenska institutet m.fl.)? 4. Vilken undervisning i grannspråk (norska och danska i första hand) bör den svenska skolan ge? Egna erfarenheter? 5. Varför tycks det vara så obekant för många svenskar att det finns cirka 300000 personer i Finland som har svenska som modersmål? 6. I gränsområden mellan stater är det vanligt med flerspråkighet. Vilken betydelse tror du att exempelvis Öresundsbron respektive IKEA i Haparanda kan ha ur rent språklig synvinkel? 7. Vad kan och bör göras för bevarande av minoritetsspråk i Sverige? 8. Hur ser du på de nya så kallade etnolekterna som har börjat framträda allt mer? Hur skall skolan behandla dessa? 9. Egna frågor och kommentarer? 13