Är det verkligen EU:s fel?



Relevanta dokument
Maroš Šefčovič, vice ordförande i EU-kommissionen talade bl a om hur kommissionen arbetar för att skapa undantag för små och medelstora företag.

Datum Ert dnr Vårt dnr Ku2016/00181/D 2016/078

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-19

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM7. Meddelande om förnyad strategi för EU:s industripolitik. Sammanfattning. Näringsdepartementet

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EUs energi- och klimatpolitik till så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik

Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

Liberal politik för färre och enklare regler

Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om skatteundandraganden KOM(2016) 26 slutlig

Stockholm Ert dnr Vårt dnr N2018/04684/BB 2018/157

INDUSTRIARBETSGIVARNAS EU-POLICY. Ett Europa med fokus på tillväxt och konkurrenskraft

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

EUs regelförenklingsarbete

Kommerskollegiums remissvar av SOU 2019:13, Agenda 2030 delegationens slutbetänkande

5191/16 km,ck/lym/chs 1 DG G 3 A

SV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen

Liberal politik för färre och enklare regler

Inledning. Innehållet i förslaget. Alternativa lösningar. Utrikesdepartementet

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Regelrådet (N 2008:05) Dir. 2011:71. Beslut vid regeringssammanträde den 25 augusti 2011

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Kommittédirektiv. Skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor. Dir. 2019:15. Beslut vid regeringssammanträde den 18 april 2019

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Barnens Rättigheter Manifest

Promemoria om ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22) om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen

Promemoria. April Anna-Karin Strömqvist

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Remissvar Utrikesdepartementet Enheten för främjande och EU:s inre marknad Stockholm

Kommissionens arbetsprogram 2015

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM162. Förberedelser inför Storbritanniens utträde ur EU den 30 mars Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM105. Ändring av direktiv om användning av hyrda fordon för godstransporter på väg. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5

Innehållet i förslaget. Inledning. Socialdepartementet Stockholm

Justitieutskottet Inkomna EU-dokument 7 april 12 april 2016

- ett bättre genomförande av EU-lagstiftning ATT TYDLIGGÖRA GOLD-PLATING

1.2 Förslagets innehåll

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Regel rådet N 2008:05/2013/165

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM69. Initiativ rörande reglering av yrken. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

11941/15 ehe,ch/lym/gw 1 DGG 3 A

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter.

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM126. Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM40. Förordning och direktiv om mervärdesskatt vid gränsöverskridande e-handel. Dokumentbeteckning

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

EUs inre marknad segrar och utmaningar

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

Kommissionens förslag till reform av jordbrukspolitiken

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM51. Förslag till rådets förordning om upprättandet av ett gemensamt företag för en

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning

Företagarombudsmannen

Förordning 1523/2007, päls av katt och hund [7281]

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2)

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM64. Dataskyddsförordning för EU:s institutioner. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Minskning av administrativa bördor

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Översiktlig konsekvensbeskrivning av författningsförslagen. Genomförande av EU:s nya hissdirektiv i svensk rätt

Yttrande över Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om elektrisk utrustning och föreskrifter om elektromagnetisk kompatibilitet

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET

EUROBAROMETER 74 PUBLIC OPINION IN THE EUROPEAN UNION

Svenskt Näringslivs prioriteringar inför valet till Europaparlamentet 2004

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Reviderad konsekvensutredning avseende förslag till:

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM34. En flygstrategi för Europa. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Näringsdepartementet

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium

Kommittédirektiv. Översyn av lagstiftningen om utländska filialer m.m. Dir. 2009:120. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Vad vill Moderaterna med EU

TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig.

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM33. Nya CO2-krav för lätta bilar. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Miljö- och energidepartementet

Förslag till RÅDETS DIREKTIVĆA

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Transkript:

Är det verkligen EU:s fel? Svensk implementering av EU-lagstiftning Sammanfattning I den ekonomiska krisens Europa, blir behovet av tillväxt och stark konkurrenskraft allt mer akut. EU:s medlemsländer försöker med allt, från att stryka lagar som har negativ effekt på ekonomin, till att införa reformer som ska stärka dess konkurrenskraft globalt. Den svenska regeringen har konstaterat att över hälften av de svenska företagens administrative bördor är en direkt effekt av EU-lagstiftning. Dessutom beräknar EU- Kommissionen att cirka 32 % av de europeiska företagens administrativa kostnader för att följa EU-lagstiftning är en direkt konsekvens av ineffektiv implementering, snarare än av de faktiska lagarna. Gold-plating är den term som ofta används för att beskriva hur en regering väljer att gå längre än EU-lagstiftningen kräver då man implementerar den i ett sin nationella lag. Detta är problematiskt för företag som måste hantera stora mängder särreglering, särskilt om de har verksamhet i flera europeiska länder, trots att EU:s inre marknad ska garantera enhetliga regler inom EU. Det finns alltså anledning för Sverige att säkerställa att svensk implementering av EU lagstiftning inte missgynnar svenska företags konkurrenskraft och inte heller bidrar till ytterligare särreglering på den europeiska inre marknaden. Denna rapport beskriver en del av de problem som uppstår när regeringar går längre än vad som krävs i sin implementering av EU-lagstiftning. Den rekommenderar också den svenska regeringen att vidta fyra konkreta åtgärder för att främja en mer företagsvänlig implementering av EU-lagstiftning för att värna om svensk konkurrenskraft. Förekomsten av gold-plating har en tydlig europeisk dimension, och även om denna rapport främst riktar sig till Sveriges regering, så är argumenten viktiga och gångbara inom hela EU. Den svenska regeringen bör: 1. Anta principen att EU lagstiftning alltid bör införas på ett sätt som inte skadar svenska företags konkurrenskraft. 2. Besluta om en, för Sverige, allmängiltig definition av gold-plating som är tydlig och användbar i diskussioner vid implementering av EU lagstiftning. Definitionen bör inkludera de åtgärder som redan identifierats av näringslivet: - Att lägga till regelkrav utöver det som krävs i Direktivet

- Att låta bli att utnyttja undantag, eller inte utnyttja dem till fullo - Att behålla svenska nationella regelkrav som är mer omfattande än i Direktivet. - Att använda genomförandet av ett direktiv för att införa regelkrav som egentligen faller utanför direktivets räckvidd. - Att genomföra direktivet tidigare än det datum som anges. - Att använda strängare sanktioner än vad som är nödvändigt för ett korrekt genomförande En tydlig definition skulle göra det lättare att identifiera och undvika denna typ av överimplementering. 3. Att miniminivån för implementering av EU-lagstiftning bör fastställas för varje individuellt fall och om det finns anledning att överstiga den nivån, bör detta tydligt beskrivas, analyseras och rapporteras i en offentlig konsekvensanalys. 4. Driv på inom EU för att fler länder ska vidta liknande åtgärder.

Introduktion I denna tid av ekonomisk stagnation och utbredd arbetslöshet, är det viktigare än någonsin för Europa att kunna försvara sin ställning på den globala marknaden genom att konkurrera med övriga starka ekonomier. Den Europeiska Kommissionens meddelande om Industripolitiken 1 underströk vikten av att förbättra lagstiftningens kvalitet på såväl europeisk som nationell och regional nivå, för att värna och stärka Europas konkurrenskraft. Europeiska Unionens institutioner har självklart en viktig roll att spela när det gäller att se över hur lagförslag skulle kunna påverka företagens vardag, och i förlängningen konkurrenskraften för EU i stort. Men en stor del av de lagar som företag i slutändan måste anpassa sig till beslutas på nationell nivå, när ett land bestämmer hur de ska implementera ett EU direktiv. Gold-plating, är den term som ofta används för att beskriva hur regeringen väljer att gå längre än en EU-lag kräver då man implementerar den i Sverige. Detta att på olika sätt lägga till eller utöka lagstiftning sker i alla EU länder och i diskussioner om regelförenkling och administrativa bördor för företagen nämns begreppet allt oftare. För att den europeiska inre marknaden ska fungera som det är tänkt, måste alla medlemsstaters marknader följa samma regler. Handelshinder och försämrad rörlighet på marknaden kan uppstå då länder väljer att implementera EU regler på ett sätt som skiljer sig markant från implementeringen i övriga medelsstater. Den svenska regeringen har konstaterat att mer än hälften av regelbördan för svenska företag är en följd av EU-rätten. Det är därför särskilt viktigt att genomförandet av denna lagstiftning inte leder till mer kostnader och regelkrångel än nödvändigt. 2 Att hitta lösningar på de här problemen är viktigt för näringslivet men även för svenska regeringen som strävar efter en bättre regelgivning och efter att öka konkurrenskraften för såväl svenska företag som för Europa i stort. En anledning till avsaknaden av lösningar är att det är oklart vad som egentligen avses med gold-plating. Med en oklar definition är det svårt att föra en konstruktiv diskussion i frågan. Vi vänder oss därför till den svenska regeringen med ett antal förslag på hur man bör närma sig en mer effektiv implementering av EU lagstiftning. 1 An Integrated Industrial Policy for the Globalisation Era; Putting Competitiveness and Sustainability at Centre Stage, European Commission 2012 2 Att tydliggöra gold-plating- ett bättre genomförande av EU lagstiftning

Gold-plating Då ett EU direktiv antagits av de europeiska institutionerna, hamnar det på medlemsländernas regeringars bord för att sedermera införas i nationell lag. Gold-plating som begrepp refererar till de fall då regering och statliga myndigheter väljer att överskrida de krav som ställs i ett EU direktiv då det implementeras i ett land. Detta kan ske genom en rad olika metoder och åtgärder. Åsikterna är många och olika om hur man bäst bör implementera EU-lagstiftning i medlemsländerna. Det som i ett land anses vara negativ gold-plating, kan ses som helt i sin ordning i ett annat. Sådana skillnader gör det svårt att diskutera den påverkan som avvikande regler har på den inre marknaden och på både Sverige och EU:s konkurrenskraft. Eftersom det inte finns någon Europeisk uppfattning om den optimala nivån av implementering, är det svårt att komma överens om hur man bäst undviker ytterligare fragmentering på den inre marknaden. Hur kan vi få till stånd en riktig inre marknad när det varken finns tydliga riktlinjer eller samförstånd av hur långt medlemsstater kan och bör gå i sin implementering av EU lagstiftning? Näringslivets Regelnämnd (NNR) har konsulterat näringslivsexperter som representerar 300 000 svenska företag och identifierat följande åtgärder; 3 - Lägga till regelkrav utöver det som krävs i Direktivet - Låta bli att utnyttja undantag, eller inte utnyttja dem till fullo - Behålla svenska nationella regelkrav som är mer omfattande än i Direktivet. - Använda genomförandet av ett direktiv för att införa regelkrav som egentligen faller utanför direktivets räckvidd. - Genomföra direktivet tidigare än det datum som anges. - Använda strängare sanktioner än vad som är nödvändigt för ett korrekt genomförande. Det svenska näringslivet uppmanar den svenska regeringen att anta principen att EU lagstiftning bör genomföras på ett sätt som inte missgynnar företags konkurrenskraft. Sådant genomförande som går utöver miniminivån i direktivet anses ge upphov till kostnader, regelkrångel och konkurrensnackdelar på den inre marknaden för svenska företag som hade kunnat undvikas. Huvudregeln bör därför vara att undvika ovanstående åtgärder. I de fall det finns skäl att vidta någon eller några av åtgärderna, bör regering eller ansvarig myndighet redogöra för skälen och lägga fram en offentlig konsekvensanalys. Det är värt att påpeka att EU fördraget faktiskt tillåter medlemsländer att gå längre än vad ett EU direktiv kräver när det införs i nationell lag. Total harmonisering på alla områden är inte heller önskvärt. Men på områden som rör företags konkurrenskraft och den inre marknaden, finns det stor risk att sådan implementering leder till mycket skadliga effekter på hela den europeiska konkurrenskraften. 3 Att tydliggöra gold-plating- ett bättre genomförande av EU lagstiftning

Högnivågruppen av oberoende intressenter för administrativa bördor, har inrättats av EU Kommissionen för att ge råd för att minska regelbördan för europeiska företag 4. De rekommenderar att EU länder alltid klargör vilka delar av nya lagar är direkt baserade på EUrätt och vilka som är den egna regeringens initiativ, tillsammans med en tydlig förklaring av motiven bakom dessa tillägg. Det kan finnas goda anledningar till att överskrida ett direktiv, men det är viktigt att förklara dessa 5. Hissdirektivet- svensk gold-plating 1995 gjordes en översyn av EU regler för hissar för att förhindra personskador relaterade till klämrisk i hissar. Resultatet blev Hissdirektivet, som stipulerade att alla nya hissar skulle utrustas med innerdörrar, medan befintliga hissar kunde använda sig antingen av varningsskyltar eller av fotocellslösningar för att förebygga olyckor. I detta fall var Sverige ett av de få länder som valde att gå längre än Hissdirektivet krävde. Den ansvariga myndigheten, Boverket, beslutade att de nya reglerna skulle gälla alla hissar, gamla som nya, och vidgade därmed omfattningen av direktivet. I praktiken innebar detta att ett stort antal välfungerande hissar måste bytas ut, till mycket höga kostnader för de berörda. Per-Arne Rudberg, VD för fastighetsbolaget Humlegården uppger att kostnaden för att byta ut de befintliga hissarna i företagets fastigheter uppgick till 45 miljoner kronor. För Sveriges fastighetsägare som helhet blev kostnaden 2 miljarder kronor. Boverkets beslut hade alltså en väldigt stor påverkan, vad gäller såväl tid, som arbete och pengar för näringslivet. EU:s inre marknad och konkurrenskraft Den europeiska inre marknaden är en av de viktigaste delarna i EU-samarbetet. Dess syfte är att stimulera konkurrens och resurseffektivitet såväl som att skapa ekonomisk integration i Europa, genom att främja de s.k. fyra friheterna; fri rörelse för varor, tjänster, människor och kapital mellan Europeiska Unionens medlemsstater. Den inre marknadens själva fundament är likriktiga lagar och regler för marknaderna medlemsländerna, för att montera ner handelsbarriärer och krångliga administrativa procedurer för företag som har verksamhet i flera av länder inom EU. Europeiska Kommissionen beräknar att cirka 32 % av de europeiska företagens administrativa kostnader för att följa EU-lagstiftning är en direkt konsekvens av ineffektiv implementering, snarare än av själva lagarna 6. För företag är det både kostsamt och problematiskt att tvingas hantera de olika regler som uppstår när länder och regioner inför strängare krav än de som ställs i ett EU direktiv. Detta gäller särskilt administrativa krav som exempelvis olika former av rapportering eller bevisbörda för företagen. Dessutom snedvrids konkurrensen om liknande företag i andra 4 Högnivågruppen av oberoende intressenter för administrativa bördor 5 Europe can do better, 2012 6 EC: Cutting red tape- overview of reduction measures and illustrative examples

länder inte behöver följa de hårdare reglerna. Den enhetliga spelplan som inre marknaden är tänkt att skapa fragmenteras på så vis genom att länder väljer olika sätt att implementera. Vissa politikområden har större inverkan än andra på Europas tillväxt och konkurrenskraft. Det är därför extra viktigt att de lagförslag som har potential att påverka EU:s konkurrenskraft analyseras utifrån den effekt de kan komma att ha på denna. Detta gäller i synnerhet ny lagstiftning för den inre marknaden. En sådan analys bör se över investeringskvoter, kostnad för näringslivet och olika sektorer, men också beröra hur det nya förslaget interagerar med redan existerande lagstiftning. Ungefär 8 % av EU:s medlemsländers import och export är en direkt konsekvens av den inre marknadens existens 7. Handel på europeiska marknaden är den största delen av svensk utrikeshandel och helt avgörande för ett litet, exportberoende land som Sverige. Det är därför av särskilt stor vikt för svenska företag att minska de handelshinder som uppstår av fragmenterade regler baserade på EU-rätten. Europeiska Kommissionen uppskattade att markant olik implementering bidrog till att reducera varuhandeln på inre marknaden med upp till 10 % under år 2000 8. EU institutionerna grepp för att säkra konkurrenskraft Alla EU länder har satt egna mål för att minska regelbördan för sina företag, och EU Kommissionen har gjort detsamma på europeisk nivå. Men för att garantera en effektiv EUrätt av hög kvalitet måste lagförslag analyseras noggrant genom hela den legislativa processen. EU Kommissionen har bekräftat behovet av regelförbättring och regelförenkling på alla lagstiftande nivåer och på alla politikområden som påverkar näringslivets konkurrenskraft. Lagförslag med särskild bäring på konkurrenskraft, såsom inre marknaden, finansmarknaden och miljölagstiftning, måste genomgå grundlig analys redan i ett tidigt skede 9. En sådan analys bör inkludera investeringskostnader, effekter på innovation för företag, påverkan på enskilda sektorer och interaktion mellan befintlig och ny lagstiftning på området. Näringslivet bör alltid konsulteras tidigt i processen när det gäller lagförslag med sådan stor inverkan på konkurrenskraft och inre marknaden. Systematisk utvärdering av lagstiftning ska enligt EU Kommissionen utföras inom alla politikområden, för att skapa mer evidens-baserad och transparent process och för att bidra till att främja regelförenkling och minska regelbördan. Tidigare har lagförslag och lagstiftning utvärderats endast efter dess inverkan på det politikområde de tänkt reglera. Men EU Kommissionen vill nu ta ett helhetsgrepp för att 7 High Level Group; Europe can do better, 2012 8 The European Commission s impact assessment SEC (2007) 9 An Integrated Industrial Policy for the Globalisation Era; Putting Competitiveness and Sustainability at Centre Stage

säkerställa att all ny lagstiftning genomgår så kallad competitiveness proofing 10, d.v.s. dess påverkan på olika sektors konkurrenskraft analyseras i en konsekvensutredning. Syftet är att identifiera regelkrångel och överlappande lagstiftning som ackumulerats och blivit föråldrad. Den ansträngande regelbörda som europeiska företag möter var också föremål för diskussion under Europeiska Rådets möte i mars 2013. Rådets slutsatser understryker betydelsen av ett fortsatt arbete för att minska regelbördan på såväl europeisk som nationell nivå och att EU länderna bör avstå särskilt från att lägga till ytterligare administrativa krav i sin implementering av EU-lagstiftning. 11 För att minska regelbördan och stärka konkurrenskraften, uppmanar Europeiska Rådet EU- Kommissionen att utnyttja sitt Regulatory Fitness and Performance Programme (REFIT) för att fastställa de regelverk som bör dras tillbaka eller ändras eftersom de har en alltför negativ inverkan på den europeiska konkurrenskraften. EU Kommissionen lanserade sitt nya REFIT för att överse all relevant lagstiftning och identifiera motsägelsefulla regler och onödiga bördor just för att kunna korrigera dem. Kommissionen kommer framöver att föreslå juridiska ändringsförslag där det anses vara nödvändigt. Den konsultation som EU Kommissionen genomfört tillsammans med SME-företag över hela Europa för att identifiera de mest betungande EU-lagarna är en del av detta initiativ för att vässa EUs konkurrenskraft 12. Budskap till den svenska regeringen Olika nationella regelverk på den europeiska inre marknaden har oerhört stor inverkan på svenska företag, vare sig de har verksamhet endast i Sverige, eller i flera medlemsländer. Men det är också ett problem för hela Europas konkurrenskraft att den fulla potentialen av den europeiska marknaden inte kan utnyttjas. För att till fullo dra nytta av vår inre marknad, måste fri konkurrens och samstämmiga regler gälla för europeiska företag, oavsett i vilket medlemsland de verkar. Det är upp till varje EU land att se till att implementeringen av EU direktiv inte hämmar tillväxt och konkurrens. Vi uppmanar därför den svenska regeringen att ta följande beslut. 1. Att gå i Storbritannien och Tysklands fotspår och anta principen att EU lagstiftning alltid bör införas på ett sätt som inte skadar svenska företags konkurrenskraft. 2. Att i konsultation med näringslivet besluta om en, för Sverige, allmängiltig definition av gold-plating som är tydlig och användbar i diskussioner vid implementering av EU lagstiftning. 10 Director General for Enterprise and Industry: Competitiveness Proofing 11 EUCO Spring Council 2013 conclusions 12 EU Regulatory Fitness

Definitionen bör inkludera de områden som redan identifierats av näringslivet: - Att lägga till regelkrav utöver det som krävs i Direktivet - Att låta bli att utnyttja undantag, eller inte utnyttja dem till fullo - Att behålla svenska nationella regelkrav som är mer omfattande än i Direktivet. - Att använda genomförandet av ett direktiv för att införa regelkrav som egentligen faller utanför direktivets räckvidd. - Att genomföra direktivet tidigare än det datum som anges. - Att använda strängare sanktioner än vad som är nödvändigt för ett korrekt genomförande I dagsläget finns ingen gemensam definition av gold-plating bland företagsrepresentanter, politiker och regeringstjänstemän varken i Sverige eller på Europeisk nivå. En tydlig definition skulle göra det lättare att identifiera och hantera denna typ av över-implementering. 3. Att miniminivån för implementering av EU-lagstiftning bör fastställas för varje individuellt fall och om det finns anledning att överstiga den nivån, bör detta tydligt beskrivas, analyseras och rapporteras i en offentlig konsekvensanalys. Nationella konsekvensanalyser utförs av regeringskansliet, men alltför ofta i slutskedet av lagstiftningsprocessen i EU. Det finns därför sällan chans att påverka själva processen, även om det skulle framgå att svenska företag skulle missgynnas av ett lagförslag. Det vore bättre om den nationella konsekvensanalysen startar redan då lagförslaget kommer från EU Kommissionen, för att öka möjligheterna att påverka riktningen på förslaget redan innan det beslutas i EU institutionerna. Svenska regeringen bör vara tydlig och transparent när man beslutar att över-implementera, genom att sakligt redogöra för anledningen och konsekvenserna. Detta skulle också leda till mer klarhet och transparens vad gäller svenska regler för utländska företag som har verksamhet i flera länder, däribland Sverige. 4. Driv på inom EU I detta sammanhang finns det anledning för Sverige att driva på och ta täten. Såväl svenska företag som Sverige skulle gynnas av en gemensam Europeisk syn på gold-plating och dess påverkan på tillväxt och konkurrenskraft. Svenska regeringen bör därför också jobba för att sprida den svenska definitionen av goldplating i EU sammanhang, då man diskuterar implementering av EU-lagstiftning. Referenser

Board of Swedish Industry and Commerce for Better Regulation, 2012 Clarifying Gold-plating- Better implementation of EU Legislation http://www.svensktnaringsliv.se/english/gold-plating-clarified_182573.html European Commission, 2013 Top 10 most burdensome EU laws for small and medium-sized enterprises: How the Commission is helping SMEs http://europa.eu/rapid/press-release_memo-13-168_en.htm European Commission, 2013 EU Regulatory Fitness http://ec.europa.eu/governance/better_regulation/documents/1_en_act_part1_v8.pdf European Commission, 2010 An Integrated Industrial Policy for the Globalisation Era Putting Competitiveness and Sustainability at Centre Stage http://eur-lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=com:2010:0614:fin:en:pdf European Commission, 2013 Smart Regulation- Responding to the needs of small and medium-sized enterprises http://ec.europa.eu/governance/better_regulation/documents/1_en_act_part1_v4.pdf High Level Group of Independent Stakeholders on Administrative Burdens, 2012 Europe can do better- report on best practice in Member States to implement EU legislation in the least burdensome way http://ec.europa.eu/dgs/secretariat_general/admin_burden/best_practice_report/docs/bp_report _signature_en.pdf

European Commission, 2009 Cutting red tape- overview of reduction measures and illustrative examples http://europa.eu/rapid/press-release_memo-09-474_en.htm Directorate General for Enterprise and Industry, 2012 Operational guidance for assessing impacts on sectoral competitiveness within the Commission impact assessment system http://ec.europa.eu/governance/impact/key_docs/docs/sec_2012_0091_en.pdf High Level group of independent stakeholders for Adminsitrative Burdens http://ec.europa.eu/dgs/secretariat_general/admin_burden/ind_stakeholders/ind_stakeholders_ en.htm European Council Cover note: conclusions of the European Council 14/15 March 2013 http://www.european-council.europa.eu/council-meetings/conclusions