FRUSAM II. Teman för nätverkets arbete



Relevanta dokument
Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det?

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd Ministry of Education and Research. Sweden

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Digitalisering i välfärdens tjänst

FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken

Interreg and The European Regional Development Fund Cecilia Nilsson

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Transnational spatial monitoring in the Nordic Region

Social hållbarhet i ledning och styrning

Välkommen till Svenska ESF-rådet

Internationell strategi

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Den gröna ekonomin. PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Tillväxt till döds. Naturskyddsföreningen. Ekofika. Göteborg,

Att mäta välfärd, livskvalité och social hållbarhet

14182/16 SA/ab,gw 1 DGG 1A

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17

Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop?

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Friluftsliv och naturupplevelser

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont de stärka varandra? 4 september Per Engström Lena Svendsen

Hur möter vi välfärdens verkliga utmaningar nästa mandatperiod?

Resande och det vardagliga livet

Innovativ omställning eller business as usual?

Regional Carbon Budgets

Hälsan och Det goda livet i Västra Götaland. Tomas Ekberg Chefanalytiker Regionutvecklingssekretariatet

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka?

På väg mot hållbarhet?

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Innovationsindikatorer semaforer på vad?

Vägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Träff om Smart specialisering

1. Arbetsgruppen för folkhälsa diskuterade och nådde en överenskommelse om utkastet till rådets slutsatser.

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg. Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL

På grön kvist miljödriven näringslivsutveckling i det regionala tillväxtarbetet

Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Bioteknikbranschen innovation, värdekedjor och tillväxt. Henrik Mattsson Ekonomisk geografi HT 2009

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum,

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport ( )

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt

Förutsättningar och strategier för Sveriges landsbygder

Västsvenskt nätverk för hållbar utveckling i Europa. Activities in Western Sweden for Sustainable Development

Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 A B A B A B A B

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga

Bärkraftig tillväxt, trots allt

National Prevention Strategy

Sustainability transitions Från pilot och demonstration till samhällsförändring

Verksamhetsutveckling med fokus på hållbarhet Mats Deleryd, VD, SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling

Plan för Social hållbarhet

Grönbok: Den europeiska arbetskraften inom vården

Repor&ng CSR. Malin Lindfors Speace Ethos Interna5onal October 2010

Business Region Göteborg

INHERIT Intersectoral Health and Environment Research for Innovation

CO2 Emissions and Economic Activity Short- and Long-Run Economic Determinants of Scale, Energy Intensity and Carbon Intensity

Europeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Genus och innovation Trender, Teori, Tillväxt

Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Klimatpåverkan och livskvalitet

Klimatneutrala Västsverige

Antagen av KF , 145. Vision 2030

En god fortsättning? En sammanfattning av julhelgens nyckeltal. (23 december 6 januari)

Psykologiskt beroende av opioider

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Vart tar världen vägen?

Vad är ett hållbart jordbruk?

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Hållbarhet. Värdedriven affärsutveckling. Hållbar utveckling

Vad innebär Europa 2020 för Västmanland och arbetet med länsplanen?

Annika Winsth Economic Research September 2017

Forskningens roll i policyutvecklingen

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014

Var finns kunderna, branschen, Sverige?

Forskning och utbildning för ett hållbart samhälle

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method

Hälsofrämjande arbetsliv vid Högskolan i Gävle Forskning och forskarutbildningar, samverkan och framtid Sam Larsson

Svenskt ramprogramsdeltagande i en internationell jämförelse. Tomas Åström

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Transkript:

FRUSAM II Teman för nätverkets arbete

Portalparagraf? Ett viktigt mål för tillväxtarbetet är att skapa resurser för att förbättra befolkningens hälsa Hälsa i sig är samtidigt en stark drivkraft för tillväxt ALLTSÅ: Hälsa är både ett mål och ett medel för tillväxtarbetet

1. Relationen tillväxt - hälsa Utgångspunkten för nätverket övergripande tema Hälsan i befolkningen är en stark drivkraft för tillväxten. Efterfrågan, arbetskraft, sparande etc. Tillväxten skapar resurser som kan återinvesteras för att främja hälsan i befolkningen. Tillväxtarbetet har betydligt större inverkan på befolkningens hälsa än hälso- och sjukvården. Tillväxt inget samhälleligt mål utan ett medel för att uppnå sådana mål

Background bedtime reading Suhrcke M, et al The Contribution of Health to the Economy in the European Union. Brussels: European Commission, 2005. Available on the European Commission website

Relevant channels from health to the economy: a simple framework Labour Productivity Labour Supply HEALTH Education ECONOMY Saving

The historical contribution of health to economic development Current levels of economic wealth in today s high-income countries are to a substantial degree explained by past achievements in health Similar findings of past century in 10 industrialised countries (Arora, 2001)

Hälsans betydelse för tillväxt och utveckling I tillväxtländer mindre i början - ökar efterhand. Gott om arbetskraft Konkurrerar med tillverkningsindustri Produktion viktigare än produktivitet. Negativa välståndseffekter har inte börjat synas Välfärdssystemen inte så kostsamma (saknas eller är inte så utvecklade)

I utvecklade länder är det mera komplext Krav på hög produktivitet i produktionen Kraven för att platsa på arbetsmarknaden ökar man ska vara frisk och välutbildad Arbetskraften begränsas även av andra skäl ex. demografi och långa utbildningstider. Välfärdssystemen kräver ständigt ökande tillskott demografi, tekniska möjligheter, välfärdssjukdomar och - inte minst - ökande förväntningar och krav

Tillväxtens betydelse för befolkningens hälsa I tillväxtländer som Kina och Indien m.fl. leder tillväxt inledningsvis automatiskt till ökad hälsa i befolkningen. Grundidén fungerar! Ökade inkomster höjer standarden på boende, mat och sanitära anläggningar (jämför med lort- Sverige i början på 1900-talet) Utbyggnad av basal sjukvård bidrar i stor utsträckning till minskad sjukdom

I utvecklade länder är det delvis annorlunda Över den nivå som Sverige passerade tidigt 60-tal är sambanden mellan ökade inkomster och ökad hälsa mycket svaga närmast obefintliga Hälso- och sjukvården har en marginell betydelse för befolkningens hälsa (15-20%) Välfärdssjukdomarna dominerar helt sjukdomspanoramat Livsvillkor/levnadsförhållanden mest avgörande för den fortsatta hälsoutvecklingen

2. Indikatorer Vi gör det vi mäter - Vi mäter det vi gör Vi producerar varor och tjänster vilket vi mäter i form av BNP ---------------------- Gör vi det vi borde göra? Mäter vi det vi borde mäta? Vad är det som styr vad vi mäter och gör? Vad är effekterna av vårt agerande?

Measuring Well-Being and Fostering the Progress of Societies Raul Suarez de Miguel, OECD FRUSAM Conference Perspectives on Growth and Health Stockholm, 7-8 December 2010

From focus on economic growth Economy Society

to a multidimensional approach Society Environment Economy

Beyond GDP GDP is not an appropriate metric of progress because: It includes economic activities that can reduce the wellbeing (e.g., production and consumption of goods with negative impact on human health and natural environment). It does not include all available resources (in particular all the resources of households). It excludes several important factors of well-being (health, education, working conditions, equity, time use, social relations, social cohesion, citizenship, etc.). It ignores essential factors of sustainability of well-being (e.g., environmental, human and social capital).

The Stiglitz Commission Kommissionen för mätning av ekonomisk utveckling och sociala framsteg 1. BNP och hur detta mått kan utvidgas eller modifieras; 2. Livskvalitetsfrågor, vad människor tycker om sina liv och i vilken utsträckning de känner välbefinnande; 3. Hållbar utveckling och miljö inklusive hur ekonomisk utveckling och sociala framsteg relaterar till dessa båda aspekter.

OECD WORK ON MEASURING PROGRESS

Index of social health 16 indikatorer Barn Vuxna Alla åldrar Barnadödlighet Barnmisshandel Barnfattigdom Ungdomar Självmord Drogmissbruk Avhopp från High School Arbetslöshet Snittlöner/vecka Andel som täcks av vårdförsäkringar Äldre Fattigdom 65+ Egna kostnader för hälso-och sjukvård 65+ Mord Alkoholrelaterade trafikolyckor Matkuponger Tillgång till bostäder till överkomliga priser Ojämlikheter i inkomst

Stiglitz Closing the Gap? Ford Carter Reagan Bush Clinton Bush 1974-1976 Ford 1977-1980 Carter 1981-1988 Reagan, 1989-1992 Bush 1993-2000 Clinton 2001-2008 George Bush d.y 2009- Obama M & M. L Miringoff, Institute for Innovation in Social Policy

EU2020 Det här är en del av bakgrunden till tillväxtstrategin EU 2020:s ambitioner: Smart och hållbar tillväxt för alla ( > 20 % ej i arbete) Inkluderande tillväxt (ginikoeff ökat under 30 år) Social sammanhållning (en av EU:s grundpelare) Hälsa i alla politikområden (förutsättning för att lyckas och det som egentligen är det nya)

Vad behöver vi göra? Identifiera regionala mål som bidrar till EU2020-målen Tre exempel: Utbildning Hälsovård inklusive social hälsa och social hållbarhet Hälsofrämjande och kreativa arbetsplatser

Utbildning Sambanden mellan utbildningsnivå och hälsa är tydliga. Sambanden mellan befolkningens utbildningsnivå och tillväxt är också tydliga Ju lägre utbildning desto sämre hälsa Låg utbildning svårare att få jobb sämre hälsa - lägre tillväxt Högre utbildning lättare att få jobb - bättre hälsa - högre tillväxt Alternativet är att en allt större andel av befolkningen står kvar på perrongen när vi andra reser vidare.

Hälso- och sjukvård Behöver börja se sig själva som en del av den regionala utvecklingen - inte en värld för sig själv Behöver arbeta mer med hälsa/levnadsvanor och inte enbart fokusera på sjukdom och behandling Exempelvis: Konkreta tydliga uppdrag till primärvården att öka andelen preventivt arbete Kräver prioriteringar eller resurstillskott

Hälsofrämjande och kreativa arbetsplatser Hälsofrämjande arbetsplatser är också de mest kreativa samma utmärkande egenskaper Högt i tak Uppmanar individualitet ju mer olika desto bättre klimat mångkultur bra Närvarande chefer Synliga individer Kreativitet ett allt viktigare konkurrensmedel i en snabbt föränderlig omvärld kreativitet kommer före innovation

3. Konkreta exempel Mest återkommande frågan under Frusam Man vill veta hur man skall göra Varför inte lika svårt man vet ganska väl Behöver visas att det går Överbryggar kulturkrocken FH RU

Nätverkets MÅL? En smartare och mera hållbar tillväxt som ger en högre utväxling för medborgarnas hälsa, välfärd och välstånd. Genom att uppnå detta stimuleras även tillväxt i mer traditionell mening (BNP)

FRUSAM fortsättning En teoretisk ram är lagd Samverkan kring verkstad hur gör man? Samverkan kring indikatorer Nätverksarbete - inte formellt projekt

Att göra idag! Vilka är vi Vad vill vi Hur gör vi