EKONOMISK KALKYL OCH KONSEKVENSANALYS AV VINDKRAFTSETABLERING I SORSELE KOMMUN Kontigo AB Katarinavägen 19 SE 116 45 Stockholm www.kontigo.se +46 (0)8 562 262 40
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Uppdragets mål och syfte... 3 Genomförande... 4 Effekter på kommun och näringsliv av en vindkraftsetablering... 6 Förutsättningar... 6 Befolkning... 8 Sysselsättning... 9 Kommunens skatteintäkter... 11 Andra intäkter att beakta... 11 Undanträngningseffekter... 11 Summering... 13 Ekonomisk kalkyl och konsekvensanalys av en vindkraftsetablering i Sorsele kommun 2 (13)
Inledning Ett förslag till folkomröstning enligt kommunlagen 5 kap. 23 angående vindkraften i Sorsele kommun har lämnats in 26 maj 2015. Kommunfullmäktige beslöt i 86/2015 att en folkomröstning skulle genomföras. I 3/2016 beslöt kommunfullmäktige att frågan på röstsedlarna skulle vara Ska Sorsele kommun tillåta nya vindkraftsparker utöver de befintliga på Blaiken? Den 20 mars 2016 genomförde Sorsele kommun folkomröstningen med ett röstdeltagande på 62,5 procent. Enligt Kommunlagen 5 kap 34-35 är en folkomröstning rådgivande. Den slutliga beslutanderätten ankommer på fullmäktige som genom ett vanligt majoritetsbeslut bestämmer om åtgärder och prioriteringar. Ärendet är berett av kommunstyrelsen 13 april 2016. Kommunstyrelsen har lämnat förslag till beslut till fullmäktige avseende frågan om Sorsele kommun ska tillåta nya vindkraftsparker utöver de befintliga på Blaiken. Kommunfullmäktige har 25 april 2016 via minoritetsbeslut återremitterat ärendet till kommunstyrelsen med motiveringen Det måste tas fram en ekonomisk kalkyl som visar hur kommunens ekonomi kan komma att påverkas av etableringen, samt en konsekvensanalys över hur den påverkar näringslivets olika delar i kommunen. I övrigt är socialdemokraternas grundinställning att resultatet av genomförd folkomröstning ska följas. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 4 maj, 2016 57 beslutades att ge kommunchefen i uppdrag att redovisa en ekonomisk kalkyl som visar hur kommunens ekonomi kan komma att påverkas av etableringen. Kontigo AB har tillfrågats att genomföra en genomlysning med en ekonomisk kalkyl som visar hur kommunens ekonomin kan komma påverkas av vindkraftsetableringen samt en konsekvensanalys över hur den påverkar näringslivets olika delar i kommunen. Uppdragets mål och syfte Uppdraget består i att ta fram en utredning om konsekvenserna av en ytterligare utbyggnad av vindkraften i kommunen. De konsekvenser som studeras är påverkan på kommunens ekonomi och konsekvenser för näringslivet i kommunen, och dess olika delar. I uppdraget ingår också att ta hänsyn till resultaten av redan genomförda undersökningar hos entreprenörerna i kommunen om deras egna bedömningar. Ekonomisk kalkyl och konsekvensanalys av en vindkraftsetablering i Sorsele kommun 3 (13)
Genomförande För att visa på effekterna av en vindkraftsetablering i Sorsele kommun på kommunens ekonomi och näringslivet i kommunen har Kontigo använt en vidareförädling av den jämviktsmodell som utgörs av det regionala analys och prognossystemet (raps). Modellen beskrivs i figuren nedan. Modellen utgår från att de fem olika delarna demografi, arbetsmarknad, regionens ekonomi och tillväxt, bostadsmarknad samt kommunens ekonomi alla hänger samman och påverkar varandra. En förändring i någon del av modellen påverkar dels denna del, men också alla andra delar av modellen. Om vi t.ex. ökar efterfrågan på arbetskraft så kommer detta i modellen hanteras genom inflyttning och/eller pendling från kringliggande kommuner. Detta kommer i sin tur att påverka efterfrågan i andra branscher, som leder till ökad tillväxt, ökade skatteintäkter och så småningom ökat bostadsbyggande. Modellen bygger dels på antaganden som grundar sig på hur utvecklingen i Sorsele sett ut historiskt, dels på antaganden som rör investeringen i vindkraftsparken. Uppdraget har genomförts i tre steg: 1. Dialog med uppdragsgivaren i syfte att precisera problembild och förväntansbild. Ekonomisk kalkyl och konsekvensanalys av en vindkraftsetablering i Sorsele kommun 4 (13)
2. Kalibrering av ingångsvärden viktiga ingångsvärden (såsom t.ex. antaganden om hur stora andel av investeringar och drift som görs lokalt respektive utifrån) kalibreras på basen av erfarenheter från liknande uppdrag och tidigare studier. 3. Beräkning av effekter därefter körs modellen, och resultaten kvalitetssäkras och testas. 4. Avrapportering - en kortare skriftlig rapport som presenterar etableringens effekter på kommunens ekonomi och på näringslivet i kommunen. Ekonomisk kalkyl och konsekvensanalys av en vindkraftsetablering i Sorsele kommun 5 (13)
MSEK Effekter på kommun och näringsliv av en vindkraftsetablering Förutsättningar Investeringen i en vindkraftspark i Sorsele kommun beräknas uppgå till 4 miljarder kronor. Byggtiden antas pågå mellan 2017-2020. Av dessa 4 miljarder antar Kontigo att 11,8 procent, motsvarande 472 miljoner kronor, riktas mot företag i Sorsele kommun. Antagandet om den andel som tillfaller det lokala näringslivet är i nivå med den andel som WSP använder i en liknande effektanalys rörande en vindkraftsetablering i Lemnhult. 1 Kontigos antagande kring hur stor andel av investeringen som tillfaller det lokala näringslivet är något försiktigare än det antagande som exempelvis Retego Utveckling AB gör i sin beräkning avseende vindkraftsetableringar i Arvidsjaurs kommun. Retego utgår i sin effektanalys att 15 procent av den totala vindkraftsinvesteringen går till det lokala näringslivet. 2 I effektberäkningarna antar Kontigo att investeringarna är jämnt fördelade mellan åren. Detta innebär att inflödet av medel som riktas mot det lokala näringslivet i Sorsele uppgår till 118 miljoner per år under perioden 2017-2020. Figur 1: Investeringens antagna fördelning över tid och aktör 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2017 2018 2019 2020 Sorseles näringsliv Övriga aktörer utanför Sorsele 1 WSP (2013), Vindkraft i Uppvidinge - Regionalekonomiska effekter 2 Retego Utveckling AB, (2010), Analys av sysselsättningsmässiga och ekonomiska effekter av investeringar i vindkraftparker inom Arvidsjaurs kommun Ekonomisk kalkyl och konsekvensanalys av en vindkraftsetablering i Sorsele kommun 6 (13)
Effekterna av en vindkraftsetablering är som störst under uppbyggnadsfasen 34. När vindparken sedan är i drift uppskattas de direkta sysselsättningseffekterna av vindkraftsanläggningen vara betydligt mindre och främst utgöras av driftstekniker och bevakningspersonal. Figur 2 illustrerar exempel på olika yrken som efterfrågas vid uppförandet av en vindpark. Figur 2: Exempel på yrken som efterfrågas vid uppförandet av en vindpark Källa: Strömsunds kommun (2015) För driften av vindparken i Sorsele kommer enligt Vattenfall 15 personer anställas. Dessa personer kommer utöver vindparken i Sorsele, även serva närliggande kraftverk. Enligt de schabloner Vattenfall utgår ifrån, implicerar de 15 arbetstillfällena ytterligare 7 sysselsatta i stödjande funktioner. Kontigo presenterar i sin analys effekterna av en vindkraftsetablering i Sorsele kommun för perioden 2017-2030. 3 Strömsunds kommun (2014), Arbetskraftsförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. Studie av SSVAB etablering av Mörttjärnberget 4 Strömsunds kommun (2014), Arbetskraftsförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft. Studie av Enercon och Svedvinds etablering i Skogberget Ekonomisk kalkyl och konsekvensanalys av en vindkraftsetablering i Sorsele kommun 7 (13)
Befolkning Sorsele kommun har under lång tid uppvisat ett minskat befolkningsantal. Etableringen av en vindpark kommer inte att bryta den negativa befolkningsutveckling. Däremot kommer uppförandet av vindparken att bidra till att den negativa utvecklingen mildras från år 2017 då etableringen påbörjas. Figur 3: Befolkningsutvecklingen i Sorsele kommun utan (bas) och med (inv) vindparksetableringen 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Hist Bas Inv Nettoflyttningen till Sorsele kommer att öka som en effekt av vindparksetableringen. Skillnaden i nettoflyttning mellan basscenariot där ingen vindpark etableras och investeringsscenariot när en vindpark etableras presenteras i tabell 1. Summerat för perioden 2017-2030 implicerar vindparksetableringen en nettoflyttning till Sorsele kommun med 84 personer. Tabell 1: Nettoflyttning till Sorsele vid en vindparketablering, 2017-2030 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Inflyttning 7 14 49 11 6 2 13 16 11 0 6 14 15 0 Utflyttning -1-1 0-5 -7-6 -4-4 -5-8 -7-3 -4-7 Nettoflyttning 6 13 49 6-1 -8 9 12 6-8 -13 11 11-7 Ekonomisk kalkyl och konsekvensanalys av en vindkraftsetablering i Sorsele kommun 8 (13)
Antal sysselsatta Sysselsättning Maximalt kommer uppförandet av en vindpark fram till år 2020 tillskapa 535 nya jobb i kommunen. 457 av arbetstillfällena uppkommer i byggsektorn och 45 i konsultsektorn. Resterande 33 jobb tillskapas i indirekta verksamheter, som företagstjänster, parti- och detaljhandel, hotell- och restaurang samt övriga lokala tjänster. Den totala sysselsättning som investeringen genererar, är i Kontigos analys något högre än den sysselsättning som Vindkraftscentrum bedömer att projektet kommer generera. Vindkraftscentrums uppskattning på 437 årsanställningar 5 och Kontigos beräkningar på 535 årsanställningar bör dock i det stora hela ses som relativt samstämmiga. Figur 4: Antal sysselsatta per år som effekt av vindparksetableringen 600 500 400 300 200 100 0 2017 2018 2019 2020 Analysen pekar mot att de indirekta arbetstillfällena främst uppkommer i tjänsterelaterade näringar. De 2 helårsanställningar inom hotell- och restaurang som uppkommer som en indirekt effekt av vindkraftsetableringen förhåller sig i paritet med de 3 helårsanställningar inom hotell- och restaurang som vindkraftverket i Blaiken med en total investering på 3,8 miljarder genererat inom Sorsele kommun. 67 De direkta och indirekta sysselsättningseffekternas fördelning mot branscher följer sysselsättningens fördelning i analysen för vindkraftsetableringen i Uppvidinge. 8 Tabell 2 illustrerar den indirekta sysselsättningsfördelningen per bransch. 5 Vindkraftscentrum (2016), Sandselehöjderna skapar jobb i Sorsele, Vattenfall 6 Sorsele kommun (2016), dnr-2016/159-106 7 Volymen 3 helårsanställda baseras på personalökningen vid Sorseles största hotellverksamhet. Det kan även tillkommit en ökning i arbetstid vid andra hotellverksamheter i samband med Blaikeninvesteringen, varför den faktiska siffran kan vara något högre än den redovisade. 8 WSP (2013), Vindkraft i Uppvidinge - Regionalekonomiska effekter Ekonomisk kalkyl och konsekvensanalys av en vindkraftsetablering i Sorsele kommun 9 (13)
Tabell 2: Den indirekta sysselsättningens fördelning på branscher BRANSCH SYSSELSATTA Övriga lokala tjänster 15 Företagstjänster 6 Hotell- och restaurang 2 Parti- och detaljhandel 2 Övriga branscher (31 stycken) 2 Byggverksamhet 1 Jord- och stenvaruindustri 1 Övriga landtransporter 1 Metallvaruindustri 1 Trävaruindustri 1 Livsmedelsindustri 1 TOTALT 33 Maximalt ökar efterfrågan på arbetskraft i kommunen fram till 2020 med 535 sysselsatta. Utbudet av arbetskraft av boende i kommunen ökar med 44 personer. Dessa 44 personer är inflyttare. Det resterande efterfrågeöverskottet balanseras med en ökad nettoinpendling på 419 personer. Att nettoinpendlingen blir omfattande beror på att det råder brist på arbetskraft i kommunen. Genom att efterfrågan på arbetskraft leder till inflyttning av arbetskraft mildrar byggprojektet arbetskraftsbristen något. Risken för att bygget tränger undan annan sysselsättning i kommunen är stor. Denna risk ökar markant om den prognosticerade inpendlingen blir mindre. Sysselsättningsgraden i Sorsele kommun ligger kring 90 procent, vilket är högt. Efter uppförandet av vindparken relateras effekterna av investeringen till de personer som anställs för drift- och underhåll. Enligt modellberäkningen blir multiplikatoreffekten av dessa anställda relativt stor 2,18 vilket gör att den sammanlagda sysselsättningseffekten per år under perioden 2020-2030 i genomsnitt uppgår till 48 tjänster. 15 personer utgörs av lokalt stationerade servicetekniker för drift, service och underhåll av anläggningen. Tidshorisonten för dessa anställningar antas av Vattenfall vara 20-25 år. Därtill kommer enligt Vattenfalls bedömningar 7 kringtjänster såsom tankning, snöröjning, verkstadsarbeten, underhåll av vägar, städning, catering och boende. Dessa sammanlagt 22 arbetstillfällen, som i Kontigos analys bedöms som exogent givna i modellen, implicerar i sin tur stödtjänster som påverkar efterfrågan på ytterligare företagstjänster, ökat behov av arbetskraft inom parti- och detaljhandel m.m. Ekonomisk kalkyl och konsekvensanalys av en vindkraftsetablering i Sorsele kommun 10 (13)
Kommunens skatteintäkter En investering i en vindpark skapar fler arbetstillfällen och ökad nettoflyttning. Med en vindkraftsetablering blir den totala nuvärdesberäknade (5 % kalkylränta) kommunala skatteinkomsterna för perioden 2017-2030 174 miljoner kronor högre än om ingen vindparksetablering blir av. Tillkommande skatteintäkter är relaterat till de personer som flyttar till Sorsele. Som beräkningarna visar kommer en vindparketablering utöver de personer som flyttar in för att arbeta och bosätta sig i Sorsele också att generera ett stort behov av en inpendlande arbetskraft. Ju större andel av de personer som arbetspendlar in till Sorsele som på sikt väljer att bosätta sig i kommunen, desto mer kommer skatteintäkterna att öka. I vilken grad som en växande befolkning påverkar kommunens kostnader i termer av ökad efterfrågan på offentliga tjänster, är från analysen svårt att säkert uttala sig om. Kostnadsbilden styrs av egenskaperna hos de personer som flyttar till Sorsele. Andra intäkter att beakta I samband med vindkraftsetableringar erbjuder kraftbolagen vanligen arvoderingsavgifter och intäkter riktade mot föreningar som drabbas av en negativ miljöpåverkan som följd av vindkraftsetableringen. Arvoderingsavgiften riktas mot markägaren och består av ett fastbelopp relaterat till den energivolym som vindkraften genererar samt en löpande intäkt som genereras av de antal kwh som vindkraftverken producerar. 9 Ersättningen för vindkraftens negativa miljöpåverkan kan ses som ett bygdemedel och betalas till mottagande förening en gång per år. Om parken förverkligas har Vattenfall utlovat ett stöd till lokal utveckling om 10.000 kronor per år och uppfört vindkraftverk. Satsningar ska kunna göras på goda krafter med god utväxling, inom såväl föreningsliv som näringsliv. 10 Undanträngningseffekter Rapporten presenterar en positiv effekt på sysselsättning och näringsliv. Framförallt är det verksamheter inom byggbranschen som förväntas kunna möta en positiv tillströmning av uppdrag under vindparkens uppförande. En fråga som bör diskuteras är också på vilket sätt som en vindpark skapar negativa effekter på näringslivet. Frågan är i sin omfattning en utredning i sig, men utifrån de underlagsmaterial som Kontigo tagit del av är vår bedömning att det i synnerhet är besöksnäringen som befarar att en vindpark i kommunen kommer påverka deras verksamhet negativt. 9 Retego Utveckling AB, (2010), Analys av sysselsättningsmässiga och ekonomiska effekter av investeringar i vindkraftparker inom Arvidsjaurs kommun 10 Vindkraftscentrum (2016), Sandselehöjderna skapar jobb i Sorsele, Vattenfall Ekonomisk kalkyl och konsekvensanalys av en vindkraftsetablering i Sorsele kommun 11 (13)
I ett inspel till diskussionen kring vindparksetableringen presenterar företrädare för besöksnäringen i Sorsele att den totala turistomsättningen uppgår till 93 miljoner kronor år 2014. 11 Omsättningen ger i teorin utrymme för 78 helårsanställda. Störst potential för att kunna ha helårsanställda är hotell -och restauranger och aktivitetsföretag. Då Sorseles besöksnäring i hög utsträckning baseras på vildmarksbaserad turism anser förespråkare mot vindkraftsetableringen, att uppförandet av 100 vindkraftverk i kommunen förtar känslan av orörd vildmark som deras näringar grundar sig på. 12 11 Sorsele kommun (2016), SWOT-ANALYS, Vindkraft och turism 12 ibid. Ekonomisk kalkyl och konsekvensanalys av en vindkraftsetablering i Sorsele kommun 12 (13)
Summering En vindkraftsinvestering på totalt 4 miljarder kronor implicerar en kraftig kapitalinjektion i Sorsele kommun. Av den totala investeringsvolymen kommer drygt 470 miljoner kronor att tillfalla verksamheter i Sorsele. Den största effekten av investeringen tillkommer under uppförandefasen av vindparken. Under perioden 2017-2020 ökar arbetskraftsefterfrågan i Sorsele med 535 personer. Den absolut största efterfrågan på varor och tjänster härleds till byggsektorn där drygt 90 procent av de direkta sysselsättningseffekterna återfinns. I jämförelse med andra näringslivsrelaterade aktiviteter i kommunen är den efterfrågan som investeringen bidrar till mycket stor. En för Sorsele traditionellt viktig näring besöksnäringen genererar exempelvis enligt branschföreträdare i kommunen 78 helårsanställda. Efter byggfasen kommer det finnas kvar en avklingande efterfrågan från själva uppförandet av vindkraftverken. Motorn för de effekter som ges av vindkraften efter 2020 är dock tveklöst de tjänster som kopplas till drift och underhåll av vindkraftverken i Sorsele och intilliggande kraftverk. Att dessa 15 arbetstillfällen verkligen realiseras är av stor vikt för de långsiktiga sysselsättningseffekterna. Sorsele har en hög förvärvsgrad vilket skapar behov av en stor inpendling av arbetskraft. Med en investering i vindparken och utifrån den kalkylerade befolkningsökningen kommer Sorsele kommun att erhålla intäkter på 174 miljoner. Sett till de stora antal inpendlare som kommer till Sorsele för att arbeta med upprättandet av vindparken kan en andel av dessa på sikt bli bosatta i kommunen. Det bör ligga i kommunens, näringsliv och civila samhällets gemensamma intresse att arbeta för att skapa intresse hos dessa inpendlare att finna attraktion för kommunen som bostadsort. Fler bosatta kommer öka de samlade skatteintäkterna. Ekonomisk kalkyl och konsekvensanalys av en vindkraftsetablering i Sorsele kommun 13 (13)