Kriminologiska institutionen

Kriminologiska institutionen Organisationsmönster för storskalig alkoholsmuggling och -distribution En pilotstudie D-uppsats i kriminologi Vårterminen 2007 Linda Weding

Sammanfattning Syftet med föreliggande uppsats är att ge en analytiskt deskriptiv bild av organisationsmönster för storskalig alkoholsmuggling och -distribution. Undersökningen utgår från hur den storskaliga smugglingen och distributionen av alkohol beskrivs i domar och förundersökningsprotokoll. Uppsatsen är en pilotstudie som kan komma att ligga till grund för ett eventuellt framtida projekt vid Brottsförebyggande rådet (Brå) om illegal alkohol. Utöver den övergripande frågeställningen om hur storskalig smuggling av alkohol och vidareförsäljning i Sverige är organiserad, finns specifika frågeställningar som fokuserar på hur verksamheten bedrivs med avseende på inköp utomlands, smugglingsoperationen, logistik inom landet och skydd av kriminell verksamhet. Ytterligare frågeställningar handlar om huruvida kopplingar mellan illegala och legala verksamheter föreligger samt vilken information som går att få om kontakten mellan de olika aktörerna. Undersökningens metod består av en kvalitativ ansats i form av en innehållsanalys. Utifrån tidigare forskning om alkoholsmuggling och -distribution samt explorativa intervjuer med tulltjänstemän har en teoretisk modell samt ett kodschema konstruerats. Studiens resultat visar att brotten skett mer eller mindre integrerat i legala strukturer. Gränsen mellan den kriminella och legala ekonomin framstår som mycket oklar. Inköpen utomlands har skett på bryggerier eller spritfabriker som av allt att döma varit legala verksamheter och som inte haft kännedom om det illegala förfarandet, i de fall köparna saknat tillstånd. Under själva smugglingsoperationen har fingerade dokument förekommit i samtliga fall. Få resurser har använts för att fysiskt skydda godset under transport, vilket kan indikera att gärningspersonerna uppfattar upptäcktsrisken som låg. Efter avskaffandet av införselkvoterna inom EU 2004 finns inte längre någon kvantitativ gräns för när smugglingsbrott föreligger, vilket gjort det svårare att dömas för denna typ av brott. Smugglingsverksamheterna har gömt sig bakom legala organisationsstrukturer och likaså utnyttjat lagliga företag utan deras vetskap. Egna legala åkerier har använts som skydd, alternativt har alkoholen transporterats mellan företag med samma ägare, där endast något av företagen haft alkoholtillstånd. Det har i undersökningen framkommit att chaufförerna som kört smuggelgodset ofta spelat en central roll i verksamheten. Dessa aktörer har också generellt varit grossister. Det har i materialet sällan funnits information om vem som distribuerat alkoholen och vem som varit slutkund, även om smugglingen till synes utförts på beställning. Det finns dock indikationer på att alkoholen kan ha nått restauranger. Sammantaget förmedlar materialet en bild av informella nätverk, där kopplingar till näringslivet förekommer på olika sätt.

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.2 Syfte och frågeställningar... 1 1.3 Historisk bakgrund... 2 1.3.1 Restriktioner i Sverige och förbud i Norge och USA... 2 1.3.2 Historiens betydelse... 3 1.4 Definitioner... 4 1.4.1 Organisation och organiserad kriminalitet... 4 1.4.2 Alkoholtillstånd... 4 1.4.3 Smugglingsbrott... 4 2. Metod... 5 2.1 Urval och datamaterial... 5 2.2 Analysmetod... 6 2.2.1 Etiska överväganden... 7 2.3 Källkritik... 7 2.4 Validitet och reliabilitet... 8 2.4.1 Validitet... 8 2.4.2 Reliabilitet... 9 3. Teori och resultat... 10 3.1 Inköp utomlands... 10 3.1.1 Tidigare forskning - Inköp utomlands... 10 3.1.1.1 Kontakt... 10 3.1.1.2 Avtal och betalning... 11 3.1.2 Undersökningens resultat - Inköp utomlands... 11 3.1.2.1 Kontakt... 11 3.1.2.2 Avtal och betalning... 12 3.2 Smugglingsoperationen... 13 3.2.1 Tidigare forskning - Smugglingsoperationen... 13 3.2.1.1 Transportmedel och gods... 13 3.2.1.2 Färdplanering... 14 3.2.1.3 Arbetskraft... 15 3.2.1.4 Utgifter... 15 3.2.2 Undersökningens resultat - Smugglingsoperationen... 17

3.2.2.1 Transportmedel och gods... 17 3.2.2.2 Färdplanering... 18 3.2.2.3 Arbetskraft... 18 3.2.2.4 Utgifter... 20 3.3 Logistik inom landet... 20 3.3.1 Tidigare forskning Logistik inom landet... 20 3.3.1.1 Distributionsled... 20 3.3.1.2 Lagring och försäljning... 21 3.3.2 Undersökningens resultat - Logistik inom landet... 22 3.3.2.1 Distributionsled... 22 3.3.2.2 Lagring och försäljning... 23 3.4 Skydd av kriminell verksamhet... 24 3.4.1 Tidigare forskning - Skydd av kriminell verksamhet... 24 3.4.1.1 Dokument... 24 3.4.1.2 Dolt gods... 25 3.4.1.3 Övriga resurser för skydd... 25 3.4.2 Undersökningarnas resultat - Skydd av kriminell verksamhet... 27 3.4.2.1 Dokument... 27 3.4.2.2 Dolt gods... 27 3.4.2.3 Övriga resurser för skydd... 28 3.5 Illegala verksamheters koppling till legala verksamheter... 29 3.5.1 Tidigare forskning - Illegala verksamheters koppling till legala verksamheter... 29 3.5.1.1 Förfaringssätt... 30 3.5.1.2 Omfattning... 31 3.5.2 Undersökningarnas resultat Illegala verksamheters koppling till legala verksamheter... 31 3.6. Kontakten mellan olika aktörer... 34 3.6.1 Tidigare forskning - Kontakten mellan olika aktörer... 34 3.6.2 Undersökningarnas resultat Kontakten mellan olika aktörer... 34 4. Analys och slutsatser... 35 5. Avslutande diskussion... 39 Litteraturförteckning... 41

1. Inledning Illegala alkoholverksamheter kan ses som en av de äldsta formerna av organiserad brottslighet som funnits i Sverige, utöver häleri. När alkoholsmuggling emellertid studerats i Sverige har fokus främst varit på kvantiteter av införd alkohol. Den svenska alkoholsmugglingen har däremot sällan kartlagts utifrån ett marknadsperspektiv, vare sig historiskt eller den brottslighet som pågår idag (Brå, 2006a:2f). Intervjustudier visar att smugglingen ökat något de senaste tre-fyra åren och svarar för hela nio procent av all införskaffad alkohol (Heldmark, 2006:7f). Den bild som ofta förmedlas är att smuggelspritens huvudsakliga köpare är ungdomar (ibid; Polisen, 2007:5). Ungdomars konsumtion av smuggelsprit kan dock tänkas vara mer synlig än den del av den illegala alkoholen som når andra privatpersoner, restauranger och föreningar, vilket sker i det tysta (RKP KUT-rapport, 2005:22). På grund av stora mörkertal kan bilden som förmedlas av denna typ av brottslighet således sägas vara något skev och problemet därför bredare. Detta är ett argument för att den storskaliga alkoholsmugglingens och -distributionens organisationsmönster behöver förtydligas. Under arbetet med studien kom det till min kännedom att bara ett stenkast från min bostad, där författandet av uppsatsen ägt rum, ligger den plats där den notoriske spritsmugglaren Algoth Niska hade distributionscentral, vid Bengt Ekehjelmsgatan på Södermalm i Stockholm (Norbelie, 2007). Detta fick mig att känna historiens vingslag. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie är att ge en analytiskt deskriptiv bild av organisationsmönster för storskalig alkoholsmuggling och -distribution. Undersökningen utgår från hur den storskaliga smugglingen och distributionen av alkohol beskrivs i domar och förundersökningsprotokoll. Uppsatsen är en pilotstudie som kan komma att ligga till grund för ett eventuellt framtida projekt vid Brottsförebyggande rådet (Brå) om illegal alkohol. Vid ett sådant projekt kommer flera forskningsmetoder att tillämpas. Eftersom föreliggande uppsats är begränsad till den tidsram som inbegriper en D-uppsats är dess ändamål att vara ett första steg inför ett kommande projekt. Då den tidigare forskningen på området i Sverige som sagt är begränsad kan uppsatsen utgöra ett bra underlag och komplement till en kommande studie. Uppsatsens frågeställningar utgår från en teoretisk modell som baseras på tidigare forskning om organiserad smuggling och illegal distribution av alkohol samt explorativa intervjuer med personer vid Tullverket, vilka haft kunskap om alkoholsmuggling. 1

Den övergripande frågeställningen är: Hur är den storskaliga smugglingen av alkohol och vidareförsäljningen i Sverige organiserad? De specifika frågeställningarna är: På vilket sätt bedrivs verksamheten med avseende på inköp utomlands? På vilket sätt bedrivs smugglingsoperationen? Hur ser logistiken inom landet ut? Vilka resurser används för att skydda den kriminella verksamheten? På vilket sätt, och i vilken mån, förekommer kopplingar mellan illegala och legala verksamheter? Vilken information går att få om kontakten mellan de olika aktörerna som bedrivit smugglingsverksamhet, utifrån de givna forskningsmetoderna? 1.3 Historisk bakgrund I Norge har alkoholsmugglingen studerats av kriminologen Per Ole Johansen, som i flera verk tagit upp likheter och skillnader mellan Norges och USA:s sprithistoria. I avsnittet nedan beskrivs några historiska händelser från när Sverige införde motbok och Norge och USA fick alkoholförbud. Det som hände under denna period gjorde avtryck som kan relateras till den storskaliga alkoholsmugglingen in i vår tid. 1.3.1 Restriktioner i Sverige och förbud i Norge och USA Som ett försök att minska alkoholkonsumtionen i Sverige infördes motboken år 1917. I länder som Norge och USA infördes alkoholförbud år 1920 (Johansen, 1994:136). Med restriktioner och förbud skapades en efterfrågan på illegal sprit, vilket gav incitament åt illegala företagare i alkoholbranschen (Andersson, 2002:119). 1 2 Förbudstiden medförde inte bara smuggling, utan även hembränning och omfattande utskrivning av läkarsprit. Jämfört med många av dessa kriminella fenomen var den företagsmässiga smugglingen big business (Johansen, 1994:48ff, 107). I såväl Norge som USA förde förbudet med sig illegala marknader och kontrollproblem. Förbudstiden bidrog till att brottsligheten organiserades och innebar nya möjligheter för framför allt ungdomar. T.ex. kunde bryggerier distribuera ut förbjudet starköl med hjälp av företagsamma unga gärningspersoner, som därigenom fick en vinstgivande sysselsättning men som samtidigt tog stöten om det hela uppdagades. 1920-talets början 1 Bland dem i Sverige som tilldelats motbok var det inte alla som ansåg att ransonen var tillräcklig. 2 Smugglingen i Norge skulle enligt Johansen (1994:74) inte ha fått så stora dimensioner som den fick i början av 1920-talet om det inte vore för det stora antalet norska spritkunder. 2

utgjorde en intensiv period och mer utstuderade sätt att smuggla på förkovrades (ibid:147, 171). Vid denna tid utvecklades troligen de tidigaste formerna av organiserad brottslighet i Sverige, vid sidan av häleri med stöldgods (Brå, 2006a:2). I uppsatsen kommer flertalet återkopplingar till perioden att göras. Efter förbudens avskaffande, år 1927 i Norge och år 1933 i USA, fortsatte smugglingen i organiserade former. När alkoholförsäljningen i USA gick tillbaka till legala företag, fanns i spritbranschen många kriminella som under förbudstiden etablerat nätverk, varukunskap och som fortfarande hade stora distributionsnät. Många gick över från den illegala till den legala marknaden, där dock smuggelgods såldes som legal sprit. Även i Norge levde kunskapen och kontakterna kvar sedan förbudstiden, samtidigt som det norska systembolagets priser var så pass höga att det fanns illegala pengar att tjäna (Johansen, 2005:49; 1994:136, 211ff). I USA var alkoholförbudet belamrat med oklarheter och domare såg det som slöseri med tid att ta upp spritfrågor i rätten (ibid:188f). 3 Den ökände gangstern Al Capone ansåg sig inte vara kriminell 4 och när han ombads kommentera alkoholförbudet, svarade han Någon måste släcka den törsten, varför inte jag? (Johansen, 1996:70, min översättning). Inte heller i Norge såg de som begick smugglingsbrott sig själva som lagbrytare (Johansen, 1994:47). 1.3.2 Historiens betydelse Alkoholsmuggling har sedan lång tid tillbaka setts som något kvasikriminellt, och definitivt ansetts vara betydligt mindre kriminellt än annan brottslig verksamhet, som t.ex. narkotikadistribution. Johansen (1994:188) skriver om hur narkotikadistributörer sågs som jordens avskum, till skillnad från alkohollangare. Detta är sannolikt en av anledningarna till att det saknas forskning på det aktuella området. Som nyss nämndes levde marknaderna kvar efter det att förbuden avskaffats och än idag finns erfarenheter på illegala alkoholmarknader som sträcker sig tillbaka till förbudstiden (ibid:211). 5 I och med att Sverige gick med i EU 1995 avskaffades alkoholmonopolen på produktion, import, export samt restauranghandel, vilket innebar att privata företag gick in i alkoholbranschen (Boekhout van Solinge, 1997:71; Olsson, 1998:7). 6 Verksamheter inriktade på alkoholsmuggling och -distribution torde vara enklare än exempelvis narkotikabrottslighet att integrera med legala marknader, eftersom alkohol i sig är en legal vara. 3 Uppklaringsprocenten var å ena sidan extremt låg, å andra sidan var straffen för de få som straffades mycket hårda (Johansen, 1994:192). 4 Tilläggas kan att USA vid denna tidpunkt genomsyrades av korruption, varför vissa gärningspersoner inte såg sig som mer kriminella än andra (ibid:178). 5 Den illegala försäljningen satte återigen fart i och med strejkerna på det norska systembolaget på 1980-talet. 6 Endast detaljhandelns monopol finns kvar (Systembolaget, 2007a). 3

1.4 Definitioner 1.4.1 Organisation och organiserad kriminalitet Den övergripande frågeställningen för studien handlar om hur den storskaliga smugglingen och distributionen av alkohol är organiserad. Begreppet organisation kan sägas vara brett. Det kan definieras som Ordnandet av olika delar till inbördes samverkan (Wikipedia, 2007). Företagsbrottslighet har exempelvis beskrivits som organisatorisk brottslighet, och då inte syftat på att den måste vara planlagd, utan på att brottsligheten präglas av den organisation inom vilket den utövas (Brå, 2000:20). Johansen (1996:12f) definierar organiserad kriminalitet som lovbrudd som begås av flere personer i vinnings hensikt med en viss plan og organisering som strekker seg over tid. Organiserad kriminalitet är, enligt Johansen, relativt sett bättre organiserad och mer varaktig än exempelvis impulsiva våldshandlingar eller personer som säljer narkotika i syfte att finansiera sitt eget bruk. Storskalig alkoholsmuggling och -distribution förutsätter någon form av organisation (Brå, 2006a:5). Vad som i den föreliggande studien avses med organisation är att de olika smugglingsprojekten förväntas ha organisationsliknande former, som inte nödvändigtvis behöver innefatta långsiktighet eller fasta medarbetare. 1.4.2 Alkoholtillstånd Partihandel av alkohol får endast bedrivas av den som har tillstånd för partiförsäljning av alkoholdrycker. Partihandelstillståndet, som beviljas av Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral, ger rätt att importera alkoholdrycker för näringsverksamhet (Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral, 2007). Den som av Skatteverket har godkänts som upplagshavare har rätt att ta in obeskattade varor och lägga upp på skatteupplag. Först när alkoholen tas ut ur skatteupplaget ska skatt betalas. 1.4.3 Smugglingsbrott Samtliga fall i den föreliggande undersökningen har ägt rum i EU-medlemsländer. 7 Nedan beskrivs därför de riktlinjer som gäller innanför EU:s gränser. Fram till år 2004 förelåg brott mot privatinförsellagen om en person, utan att göra en anmälan till Tullverket, förde in alkohol i kvantiteter som låg över gränsen för vad som var tillåtet. År 2004 upphörde dessa bestämmelser. Sedan dess är det fritt att inom EU föra in alkohol för privat bruk. Enligt dagens gällande bestämmelser finns inga kvantitativa gränser för hur mycket alkohol en resande får ta med sig från ett annat EU-land, utan endast indikativa gränser på 10 7 I ett fall misstänktes dock alkoholen vara på väg till Norge, via Sverige där lasten stoppades. 4

liter sprit, 90 liter vin och 110 liter öl (Polisen, 2007:5). Den som för in en större mängd än så måste ange skäl. Om Tullen gör bedömningen att syftet med mängden alkohol som den resande anger inte är rimligt, utan att alkoholen är avsedd för kommersiellt bruk, kan personen dömas för brott mot smugglingslagen. Mycket tyder på att den organiserade alkoholsmugglingen ändrat karaktär till en mer småskalig smuggling, efter det att införselkvoterna inom EU hävdes. Legala resanderansoner förs in i stor omfattning, vilka sedan lagras. Denna typ av smugglingsbrottslighet har emellertid inte varit föremål för denna studie, i vilken fokus varit på grova smugglingsbrott. I de fall som undersökts har det rört sig om kvantiteter på mellan ca 10.000 och 400.000 liter alkohol, vilket är avsevärt över gränsen för grovt smugglingsbrott. 8 I vissa fall är denna mängd dock en ackumulering av alkohol som systematiskt förts in under en längre tid. Mängden per smugglingstillfälle har i dessa fall likväl legat på omkring 10.000 liter. 2. Metod 2.1 Urval och datamaterial Datamaterialet i denna undersökning bestod av fem förundersökningsprotokoll, samt i vissa fall kompletterande domar, gällande åtta personer 9 dömda eller misstänkta för grovt smugglingsbrott alternativt punktskattekontrollbrott. Endast tre av fallen hade lett till dom under undersökningsperioden. Förundersökningsprotokollen valdes utifrån kriterierna att de skulle vara innehållsrika och relevanta för studiet av den storskaliga alkoholsmugglingens och -distributionens organisationsmönster. 10 Skuldfrågan var av mindre relevans i denna studie, vilket är anledningen till att fall som inte hade lett till dom inkluderades i undersökningsmaterialet. I dessa fall var åtal väckt. Det första urvalet av datamaterial gjordes genom att kontakt togs med en av Tullverkets specialister på alkoholfrågor, som föreslog studier av två av förundersökningsprotokollen. Övriga tre förundersökningar valdes också ut genom rekommendationer, vid två olika intervjutillfällen med tulltjänstemän. Urvalskriteriet var även här det som nämndes ovan. Genomläsningen av förundersökningsprotokollen skedde på Brå:s kontor samt på några av Tullverkets kontor i södra Sverige. På plats på Tullverkets kontor genomfördes även tre informella explorativa intervjuer. Då en förundersökning ledde mig fram till nästa genom tips 8 Gränsen för grovt smugglingsbrott ligger på 600 liter sprit, vilket kan ge som lägst sex månaders fängelse. Maxstraffet för grovt smugglingsbrott är sex års fängelse. 9 Majoriteten av dessa personer var män. 10 Innehållsrika och relevanta i den betydelsen att det rörde sig om storskalig kommersiell smuggling av alkohol. Tilläggas kan att det finns relativt få fall av detta slag i Sverige. 5

från intervjuer som gjordes på de kontor förundersökningarna fanns på, kan materialet sägas ha insamlats genom ett s.k. snöbollsurval (Wasserman & Faust, 1997:34). 2.2 Analysmetod Undersökningens metod bestod av en kvalitativ ansats i form av en innehållsanalys, vilket är, som namnet antyder, en metod som hjälper forskaren att analysera innehållet i ett dokument (Denscombe, 2000:199). I syfte att fördjupa min kännedom om det aktuella ämnet och dess kontext gjordes dels en genomgång av forskningslitteratur på området, dels explorativa intervjuer och samtal med tulltjänstemän. För att ange vad i materialet som skulle noteras konstruerades ett analysinstrument, vilket bestod av en teoretisk modell som baserade sig på tidigare forskning om storskalig alkoholsmuggling och -distribution. Likaså de explorativa intervjuerna med tulltjänstemän hörde till den hypotesformulerande delen, och syftade till att förbättra modellen. Vid ett flertal tillfällen hände det även att personer anställda på tullkontoren spontant berättade något som var relevant för uppsatsen, då de t.ex. kom in på rummet där jag satt. I de fall detta hände bad jag, och fick samtycke till, att få använda den aktuella informationen. Utifrån den teoretiska modellen skapades sedan ett kodschema, som totalt bestod av ett fem sidor långt dokument med olika kategorier. 11 För att först bekanta mig med materialet gjorde jag en explorativ genomläsning av ett av förundersökningsprotokollen redan på ett tidigt stadium, innan det att modellen och kodschemat hade konstruerats (Bergström & Boréus, 2000:50). Syftet var att få en inblick i dess uppbyggnad och se vilken typ av information som kunde tänkas utvinnas. Eftersom vare sig den teoretiska modellen eller kodschemat i detta läge var färdiga, noterades relevanta aspekter på ett mindre strukturerat sätt. För att optimalt utnyttja den tillgängliga information som initialt samlats in, gjordes själva inkodningen av detta fall allra sist, efter det att övriga förundersökningsprotokoll lästs och kodats. Med kodning avses i denna studie att materialet har strukturerats genom att delar av det placerats in under olika kategorier i kodschemat. När modellen konstruerades för innehållsanalysen tog jag ställning till vad i materialet som skulle observeras. Uppmärksamhet riktades således inte mot sådant som jag inte i förväg bestämt mig för att notera. Detta är något som innehållsanalys kritiserats för, att kodschemat kan sägas fungera som ett filter på materialet (ibid:50, 79). Kodschemat är på sätt och viss hypotesformulerande och konstruerat på så sätt att jag förväntar mig att finna vissa företeelser i förundersökningsprotokollen. Modellen är utvecklad i analysavsikt. 11 Modellen och kodschemat kommer att presenteras närmare i teori- och resultatavsnitten i kapitel 3. 6

Som ett komplement till det aktuella kodschemat skapades en kategori för övrigt, där sådant i materialet som verkade relevant för studiens syfte, men som inte passade in i någon kategori, kunde noteras. 12 Att göra om kodschemat när det väl var färdigställt och börjat användas på en väsentlig del av materialet, skulle ha varit allt för tidskrävande (ibid:84). Emellertid modifierades det under studiens gång. Vissa kategorier specificerades, andra lades till eller togs bort. 13 Kategorier exkluderades dock aldrig utifrån kriteriet att någon information inte fanns att tillgå. Ett sådant konstaterande, att materialet inte genererar kunskap om en viss företeelse, kan vara intressant i sig. Vid analysen av undersökningen presenteras resultaten kvalitativt. Vissa kvantitativa inslag kommer emellertid att förekomma. Om en specifik central företeelse återkommit i majoriteten av de studerade fallen, kommer detta att påvisas. Likaså förekommer beskrivningar som i tre av fallen.... Det kan vara bra att som läsare ha i åtanke att materialet endast omfattar fem fall. 2.2.1 Etiska överväganden Förundersökningsprotokoll och domar innehåller information som kan vara känslig för de personer som inbegrips. I Sverige är de förundersökningar som finns för grov smugglingsbrottslighet relativt få. Därför har undersökningsmaterialet behandlats med total anonymitet. Informationen som refereras i resultatet är avidentifierad från namn och orter. Likaså personerna som deltagit i de explorativa intervjuerna är anonyma i uppsatsen. 2.3 Källkritik Förundersökningsmaterialet utgörs i allt väsentligt av primärdata (Fielding & Gilbert, 2000:4f). Materialet har dock samlats in med intentionen att binda personer vid brott, inte i syfte att besvara uppsatsens frågeställningar. Därför har det inte varit säkert att all önskvärd information funnits att tillgå (Frankfort-Nachmias & Nachmias, 1996:308; Denscombe, 2000:201). Uppgifterna i förundersökningsprotokollen kom från ett flertal olika källor, såsom bevisning i form av dokument, bl.a. offerter, beställningar, fakturor, fraktsedlar och ledsagardokument, och förhör med vittnen och misstänkta. Dessa uppgifter speglar inte nödvändigtvis det som verkligen skett. De misstänktas utsagor i förhören var ibland motstridiga med andra uppgifter som framkommit i förundersökningen. Personer som figurerat i förundersökningsprotokollen kan ha haft ett intresse i att lämna oriktiga uppgifter. Vid ett flertal tillfällen bestreds de misstänktas berättelser av bevisning som talade i motsatt 12 Vad som registrerades i denna kategori var dock beroende av det jag letade efter: organisatoriska strukturer. 13 En kategori kunde exempelvis strykas om jag insåg att den frågade efter samma sak som en annan kategori. 7

riktning. I dessa fall valde jag att förlita mig på de senare uppgifterna. Då uppgifter framkommit enbart utifrån de misstänktas utsagor, som vare sig kunnat bestridas eller styrkas, har jag valt att tydliggöra detta i texten. 14 2.4 Validitet och reliabilitet Idéer om validitet och reliabilitet har sitt ursprung i kvantitativ metodologi. Vid kvalitativa studier blir dessa koncept och termer något annorlunda. Att kvantitativt försöka mäta reliabilitet och validitet vid kvalitativa studier kan ses som olämpligt. Insamlingen av data ska naturligtvis ändå ske så att data blir tillförlitliga och adekvata (Trost, 1997:102). I avsnitten nedan beskrivs dock hur validitet och reliabilitet kan relateras till föreliggande undersökning. 2.4.1 Validitet När en studie av organisationsmönster för storskalig alkoholsmuggling och -distribution görs följer några validitetsproblem, det vill säga om undersökningen verkligen mäter det den strävar efter att mäta (Thomsson, 2002:31). Ett validitetsproblem som uppstår när domar och förundersökningsprotokoll används är de selektionsprocesser som har föregått materialet. Den bild som studien ger av organisationsmönster för storskalig alkoholsmuggling och -distribution baseras endast på de fall som har blivit upptäckta av polis eller tull och där en förundersökning inletts. Vilka fall som ingår i materialet påverkas således av insatser från polis och tull (Jfr Brå 2005:66). Det är heller ingen orimlig gissning att de smugglare och/eller distributörer av illegal alkohol som använder de mest sofistikerade metoderna inte upptäcks. Ännu en selektionsprocess som har föregått materialet är urvalet av förundersöknings- protokoll, som skett genom rekommendationer från tulltjänstemän vilka bedömt dem som relevanta. Dessa båda selektionsprocesser, samt att endast fem fall studeras, medför att resultatet inte kan generaliseras till att gälla organisationsmönster för all storskalig alkoholsmuggling och -distribution. Resultaten beskriver hur de fem fall som är föremål för studien skildrats i förundersökningsprotokollen. Återkommande strukturer kan ändå vara relevanta, inte minst som komplement till framtida studier. Fördelen med att studera förundersökningsprotokoll är att materialet innehåller rikligt med information, eftersom bevisningen måste vara hög för att dömas för brott. 15 För att misstanke om grovt smugglingsbrott ska föreligga måste smuggelgodset tros vara avsett för kommersiellt bruk, varför detta också måste styrkas. 14 Eftersom jag inte varit ute efter skuldfrågan har allt detta varit av mindre betydelse för mig. 15 Oavsett om förundersökningen lett till en fällande dom eller ej är materialet, som samlats in i syfte att utröna detta, omfattande. 8

Validiteten kan påverkas av den kontext som förundersökningarna producerats i. Som nämndes tidigare skildrar informationen inte nödvändigtvis vad som verkligen hänt. Misstänkta personer kan i förhör ha haft ett intresse i att inte alltid ge helt sanningsenliga uppgifter, i syfte att försöka undvika fällande dom eller få ett lägre straff. Detta är en viktig kontextuell omständighet att ha i åtanke. När uppgifter kategoriserats i kodschemat har detta som sagt tagits i beaktning. Ytterligare en viktig faktor för studiens validitet är att kodschemat är konstruerat så att det lyckas mäta det som studien ämnar mäta. Kodschemat baseras på tidigare forskningslitteratur samt intervjuer. Litteraturen rör inte bara svenska förhållanden, utan även kontexter, i andra länder vid andra tidpunkter, som skilt sig avsevärt från dagens Sverige. Möjligen kan ytterligare en invändning vara att de intervjuade tulltjänstemännen formats av sitt yrke och kan ha förutfattade meningar. Det jag dock tagit fasta på är deras egna upplevelser och mindre vikt har lagts vid generella uttalanden, som när någon t.ex. haft en känsla av att det alltid är si eller så Informationen från intervjuerna hör endast till min hypotesformulerande del och är inte en direkt del av empirin. Visserligen letar jag i materialet efter sådant som finns med i kodschemat, som konstruerats bl.a. utifrån intervjuer med tulltjänstemän. En betydande del av den information som framkommit i intervjuerna har jag dock funnit stöd för i litteraturen. 2.4.2 Reliabilitet Ett material kan tolkas på olika sätt av olika individer, utifrån personliga erfarenheter (Thomsson, 2002:37). Kategoriseringen av olika fenomen har skett utifrån tolkningen att en viss företeelse hör till en viss kategori i kodschemat. Därför är kodschemats konstruktion av stor betydelse för studiens reliabilitet, det vill säga om en mätning ger samma resultat vid upprepade mätningar. För att i analysen kunna finna organisatoriska mönster, har det varit min strävan att bedömningen och kodningen av hela materialet skett konsekvent, vilket kan relateras till begreppet intrasubjektivitet (Bergström & Boréus, 2000:51, 87). Om kodschemat är specificerat och tydligt formulerat torde utrymmet för olika tolkningar bli mindre. Studiens reliabilitet kan ha påverkats av att förundersökningsprotokollen skiljer sig åt strukturellt. Olika utredare har haft skilda upplägg när förundersökningsprotokollen har sammanställs. Likaså kan förundersökningsprotokollen skilja sig åt innehållsmässigt, i form av olika slags dokument som utskrifter av e-postkommunikation, kopior på kvitton, förhörsprotokoll, foton m.m. Sammantaget försvårar detta kategoriseringen av materialet. Kodschemat i den föreliggande studien är emellertid konstruerat och specificerat på ett sätt som bör göra såväl konsekventa som upprepade mätningar av materialet möjliga. 9

3. Teori och resultat I följande avsnitt presenteras studiens teoretiska modell, vilken baserats på tidigare forskning som kommer att beskrivas nedan. Modellen, tillsammans med det kodschema som skapats utifrån modellen, har använts som ett analysinstrument och har varit en teoretisk vägledning för innehållsanalysen. Metod och teori går således in i varandra. Modellen, som redovisas i Figur 1, består av sex delar, vilka knyter an till uppsatsens sex frågeställningar om inköp utomlands, smugglingsoperationen, logistik inom landet, skydd av kriminell verksamhet, illegala verksamheters koppling till legala verksamheter samt kontakten mellan de olika aktörerna. I följande sex delar i uppsatsen presenteras först den tidigare forskning som ligger till grund för den delen av modellen, inklusive den specifika del av kodschemat som använts när förundersökningsmaterialet studerats. Efter respektive avsnitt med tidigare forskning beskrivs det empiriska resultatet från undersökningen. Detta sker således i sex block. De olika delarna i den teoretiska modellen överlappar i viss mån varandra, och återkopplingar mellan de sex delarna kommer att göras. I föreliggande genomgång räknas varje förundersökningsprotokoll, inklusive eventuell dom, som ett fall. Totalt rör det sig om fem fall. Inköp utomlands Smugglingsoperationen Logistik inom landet Skydd av kriminell verksamhet Illegala verksamheters koppling till legala verksamheter Kontakten mellan olika aktörer Figur 1. Teoretisk modell över organisationsmönster för storskalig alkoholsmuggling och -distribution. 3.1 Inköp utomlands 3.1.1 Tidigare forskning - Inköp utomlands 3.1.1.1 Kontakt Inom olagliga verksamheter är det svårt, för att inte säga omöjligt, att använda sig av konventionella vägar, som t.ex. Arbetsförmedlingen, för att hitta personal till illegala upplägg. Därför är tips och rekommendationer viktiga (Brå, 2006b:67ff). Angående försäljningen av illegal alkohol skriver Johansen (1996:89) att försäljare föredrar fasta kunder och referenser till nya. Detta torde också gälla vid det initiala inköpet av alkohol utomlands. Vad gäller 10