1. Kartläggningens bakgrund i litteraturen

1. Kartläggningens bakgrund i litteraturen Målet för den första etappen av proj ektet Bittis var att göra en kartläggning av bibliotekssituationen i de svenska grundskolorna i Finland. Enligt den ansökan som riktades till Svenska kulturfonden år 2001 skulle kartläggningen fokuseras på följande frågor: o Sam arbetet m ellan skolan och de allm änna biblioteken i Svenskfinland o Skolbibliotekets och det allm änna bibliotekets förm åga att ge service till de svenska skoleleverna. o Skolornas strategier vad gäller de krav på kunskaper i självständig inform ationssökning som de nya undervisningsm etoderna för m ed sig. o Läsning av skönlitteratur i skolorna. Undervisningsm inisteriets Kunskapsstrategi för utbildning och forskning 2000-2004 och Bibliotekspolitiska program 2001-2004 lyfter fram bibliotekens roll i undervisningen. I strategin noteras att de nya skollagarna förpliktar och uppm untrar skolförvaltningen att på alla nivåer söka m etoder genom vilka skolornas biblioteks- och inform ationstjänster utvecklas så att de är tillräckligt m ångsidiga m ed tanke på undervisningen och studierna. Sam tidigt konstateras att På grund av sparåtgärderna på 1990-talet har skolornas bibliotek och inform ationstjänster utarm ats. I princip borde det inte ha blivit så, eftersom läroplansgrunderna från år 1994 förutsätter att den lärande utvecklas till en person som aktivt och självständigt skaffar sig inform ation och tilläm par den och som också ställer sig kritisk till inform ationen. (Kunskapsstrategi för utbildning och forskning, s. 52-53) Vidare konstateras i strategin att de nya skollagarna förpliktar och uppm untrar skolförvaltningen att på alla nivåer söka m etoder genom vilka skolornas biblioteks- och inform ationstjänster utvecklas så att de är tillräckligt m ångsidiga m ed tanke på undervisningen och studierna. Dagens inform ationssam hälle ställer allt större krav på detta om råde. 1

Det Bibliotekspolitiska program m et 2001 2004 kom m er m ed fem rekom m endationer angående sam arbetet m ellan skolans och det allm änna bibliotekets och elevens inform ationsförsörjning (Kirjastopoliittinen ohjelm a 2001-2004, s. 120 f): o Att skolornas datasystem följer standardrekom m endationer o Att skolbiblioteken och inform ationsförsörjningen sköts på ett professionellt sätt o Att arbetsfördelningen blir klarare m ed hjälp av en inform at ionsförsörj ningsst rat egi o Att grunda gem ensam m a tjänster där innehavaren besitter pedagogiska kunskaper och bibliotekskunskaper o Att bokbussarna utnyttjas effektivare för att vägleda elever och lärare i inform ationssökning Monica Nilsson skriver i sin bok Skolbiblioteket skolans inform ationscentrum om dagens inform ationssam hälle och påpekar att bibliotekarien har en lång tradition bakom sig av inform ationssökning. I nform ationen i skolorna begränsas inte längre av lärobokens trygga sidor eller antalet böcker i det egna skolbibliotekets hyllor. Mängden av inform ation är obegränsad. Begränsningen är endast den egna fantasin, nyfikenheten och tiden. I skolbiblioteken ligger en stor och outnyttjad resurs vilande. Här finns skolans nav! o ett inform ationscentrum där all inform ation sam las och görs sökbar. o ett nyfikenhetens centrum där läsglädjen och nyfikenheten blom strar. o ett språk- och kulturcentrum där m öjlighet ges åt elever och lärare att skapa förståelse och inlevelse för olika begrepp och företeelser i vårt sam hälle. (Nilsson, 1998, s. 11) 2

Biblioteket är en m ycket betydelsefull påverkare av elevernas läsvanor och språkutveckling. Tom as Rönström skriver i Ett läsande Norden : bokprat, barnbokskaravaner och lässtafetter: Läraren har det prim ära ansvaret för att litteraturläsningen utvecklas och kom m er att om fatta alla elever i klassen. Läraren vet vad eleverna har för intressen och vilka starka och svaga sidor de har. Bibliotekarien har kunskapen om läm pliga böcker inom olika intresseom råden, har läst m ånga av dem och kan förm edla dem genom biblioteket. Det läsfräm jande arbetet kräver näm ligen goda kunskaper om barn- och ungdom slitteraturen. Läraren hinner inte läsa alla bra böcker som kan användas i läsundervisningen. Därför är det nödvändigt m ed ett sam arbete m ed en bibliotekarie som har överblick över litteraturen och som har läst de flesta av de aktuella titlarna. Ett skolbibliotek/ folkbibliotek m ed ett bra bokbestånd och goda personalresurser är helt enkelt en nödvändig sam arbetspart. Det är det nära sam arbetet m ellan läraren, bibliotekarien och eleverna som ger resultat. (Rönström, 2000, s. 11) Unescos skolbiblioteksm anifest från år 1997 fastställer att skolbiblioteket skall erbjuda tjänster i form av inform ationssökning, via litteratur och andra m edier som stöd för studierna. Skolbiblioteken skall ingå i ett om fattande biblioteks- och inform ationsnätverk enligt principerna i Unescos folkbiblioteksm anifest. På detta sätt ges hela skolsam hället en m öjlighet att utveckla ett kritiskt tänkande. Skolbibliotekets m aterial är ett värdefullt kom plem ent till lärom edel och erfarenheten visar att elevernas förm åga att läsa, skriva, lösa problem och utnyttja inform ationsteknik förbättras, när bibliotekarier och lärare sam arbetar. Manifestet stipulerar vidare att: En effektiv och åskådlig verksam het förutsätter: o Att tydliga m ål, prioriteringar och verksam hetsom råden för skolbiblioteket anges i anslutning till läroplanerna o Att skolbiblioteket organiseras och drivs professionellt o Att skolbiblioteket är öppet för hela skolsam hället och att det är en del av det om givande sam hället o Att sam arbete m ed skola, föräldrar, andra bibliotek sam t m ed lokalsam hället uppm untras. 3

Andra undersökningar, rapporter och projekt som funnits som bakgrundsm aterial till denna kartläggning är bl.a. Utbildningsstyrelsens rapport Opetuksen laatu perusopetuksen 1-6 vuosiluokkien kouluissa vuonna 2000, en undersökning som studerat undervisningsförhållanden i ett urval grundskolor. Avsnittet om skolbiblioteken visar att situationen i Finland sällan uppfyller de krav som t.ex. Unescos m anifest beskriver. Böckerna Kirjasto koulussa (1999) och Koulu kirjastossa (2000) redigerade av Liisa Niinikangas och utgivna av Utbildningsstyrelsen och Btj-Kirjastopalvelu har gett betydelsefull bakgrundsinform ation i äm net. Kunskap om situationen i Sverige kan fås bl.a. via www.skolverket.se I uppsatsen Sam arbete bibliotek skola, som Lise-Lotte Sundqvist skrev år 1996 vid I nstitutionen för biblioteksvetenskap och inform atik (Åbo Akadem i) behandlades de allm änna bibliotekens kontakt m ed skolorna i några svenskspråkiga kom m uner. I Helsingfors har det gjorts en förfrågan om skolbiblioteken i de svenska grundskolorna och gym nasierna år 2001. Övrig litteratur se litteraturförteckningen. 4

2. Genom förandet av kartläggningen Proj ektledarna sam m anställde i novem ber 2001 ett frågeform ulär. I januari 2002 sändes det bearbetade och testade form uläret (se bilaga) ut till alla svenska grundskolor i Finland. Finlands kom m unförbund om besörjde utskicket. På grund av olyckliga om ständigheter blev utskicket något försenat. Genom att uppskjuta sista inläm ningsdatum till sista februari och genom att sända ut påm innelsebrev till de skolor som inte svarat inom utsatt tid blev svarsprocenten dock god, 75 procent för alla skolor. Fyra besvarade form ulär anlände så långt efter sista inläm ningsdag att de m åste läm nas utanför kartläggningen. 2.1. Svarsandelar regionalt Svarsandelarna fördelade sig på följande sätt: Tabell 1. Kartläggningens svarsprocent fördelat på de olika regionerna ant al skolor skolor som svarat svarsprocent Nyland 125 93 74% Åboland 28 18 64% Österbotten 126 103 82% Åland 27 14 52% Språköar 10 8 80% Sam m anlagt 3 1 6 2 3 6 7 5 % Med språköar m enas svenska skolor i enspråkigt finska kom m uner. 5

Tabell 2. Kartläggningens svarsprocent fördelat på de olika skoltyperna antal skolor skolor som svarat svarsprocent åk 7-9 40 27 68% åk 1-6 262 199 76% åk 1-9 14 10 71% sam m anlagt 3 1 6 2 3 6 7 5 % 2.2 Skolornas storlek Förutom den regionala indelningen och indelningen i åk 1-6 och åk 7-9 användes skolornas storlek som bakgrundsfaktor i undersökningen. I form uläret frågades efter antal elever och lärare i skolorna. I denna rapport bestäm s skolornas storlek dock i huvudsak enligt antal elever. I enlighet m ed rapporten Opetuksen laatu perusopetuksen 1-6 vuosiluokkien kouluissa vuonna 2000 har skolorna indelats i följande storleksgrupper: 1. < 50 elever 2. 50-99 elever 3. 100-299 elever 4. > 299 elever I ndelningen är dock inte helt jäm förbar m ed ovannäm nda rapport som endast om fattade skolor m ed årskurserna 1-6, m edan Bittisundersökningen om fattar hela grundskolan. I Bittisrapporten finns en del skolor m ed endast åk 1-4, m edan andra kan ha t.o.m. 0-9 eller 1-10! Det hade varit en fördel om form uläret innehållit en fråga om skolans årskurser. 6

Skolorna m ed åk 7-9 är oftast stora skolor m ed över hundra elever. Elva av skolorna m ed åk 1-9, som besvarat fom uläret har över 300 elever. Tre åländska skolor m ed under 50 elever har åk 1-9. Dessutom finns Svenska Norm allyceum i Helsingfors m ed 240 elever. I skolan finns åk 7-9 sam t ett gym nasium. Kotka svenska sam skola har åk 1-9 sam t gym nasium m ed sam m anlagt 220 elever. I fortsättningen räknas Svenska Norm allyceum till skolorna m ed åk 7-9 och Kotka svenska sam skola till skolorna m ed åk 1-9. Skolor m ed endast åk 1-4 räknas till gruppen åk 1-6 i denna rapport. Tabell 3. Skolornas ( åk 1-6 ) storlek i de olika regionerna elevantal < 5 0 5 0-1 0 0 1 0 0-3 0 0 > 3 0 0 sum m a Nyland 25 30 17 6 78 Åboland 7 2 2 2 13 Åland 4 1 2-7 Österbotten 38 28 29 1 96 språköar 4 1 - - 5 sum m a 7 8 6 0 5 1 9 1 9 9 7

3. Skolornas avstånd till det allm änna biblioteket I frågeform uläret ingick frågor om skolans avstånd till kom m unens huvudbibliotek och till närm aste filialbibliotek. Dessa svar har kom binerats till en variabel som visar avståndet till närm aste allm änna bibliotek. Detta avstånd har indelats i följande grupper: o Allm änt bibliotek i huset (0 = km ) o < 5km o 5-9 km o > 10 km I vissa fall svarade skolorna endast m ed nam net på närm aste bibliotek. I sådana fall har avståndet blivit uppskattat till m indre än fem kilom eter, m ed utgångspunkten att filialen finns i närsam hället. Tabell 4. Skolornas avstånd till närm aste bibliotek avstånd åk 7-9 åk 1-6 åk 1-9 antal skolor allm änt bibliotek i huset 1 19 3 23 < 5 km 24 113 6 143 5 9 km 2 32 1 35 > 1 0 km - 35-35 2 7 1 9 9 1 0 2 3 6 Av de tjugotre skolor som har kom m unens bibliotek i skolbyggnaden är största delen skolor m ed åk 1-6. En skola m ed åk 7-9, Cronhjelm skolan i Larsm o och två skolor m ed åk 1-9, Höjdens skola i Ekenäs och Kum linge grundskola har också tillgång till ett allm änt bibliotek i den egna skolan. 8

Skolorna m ed åk 7-9 ligger i allm änhet i kom m unens/ stadens centrum och har kort väg till närm aste allm änna bibliotek. Nästan alla har m indre än fem kilom eter till biblioteket, i de flesta fall till kom m unens/ stadens huvudbibliotek. Därem ot finns det m ånga skolor m ed åk 1-6 som har långt avstånd till ett bibliotek. Alla skolor som har m era än tio kilom eter till närm aste bibliotek är skolor m ed åk 1-6. 35 skolor har över tio kilom eters väg och fyra av dessa har t.o.m. längre än tjugo kilom eter till närm aste bibliotek. Tabell 5. Avstånd t ill det allm änna biblioteket enligt storlek ( skolor m ed åk 1-6 ) avstånd < 5 0 elever 5 0-1 0 0 1 0 0-3 0 0 < 3 0 0 sum m a allm. bibliotek i huset 10 2 7-19 < 5 km 29 35 40 9 113 5 9 km 17 12 3-32 > 1 0 km 22 13 - - 35 sum m a 7 8 6 2 5 0 9 1 9 9 Alla skolor m ed åk 1-6 som har ligger på långt avstånd från biblioteket är sm å och har högst 100 elever, största delen av dem är skolor m ed 50 elever eller färre. Största delen av skolorna m ed åk 1-6 m ed ett allm änt bibliotek i huset hör antingen till de sm å skolorna m ed m indre än 50 elever, eller till de relativt stora m ed 100-300 elever. Tillgång till bokbuss En m ycket vanlig kontaktlänk m ellan skolan och det allm änna biblioteket är bokbussen. I enkäten svarade skolorna på påståendet: Bokbussen stannar vid skolan... ggr/ m ånad Om skolan inte har angivit antal bokbussbesök är tolkningen den att ingen bokbuss besöker skolan. 9

Tabell 6. Skolornas tillgång till bokbuss enligt avstånd till biblioteket bokbuss ej bokbuss sum m a allm änt bibliotek i huset 3 20 23 < 5 km 26 117 143 5-9 km 25 10 35 > 1 0 km 28 7 35 alla 8 2 1 5 4 2 3 6 Största delen av de skolor som ligger på långt avstånd från biblioteket har i alla fall tillgång till en bokbuss, oftast varannan vecka. Det finns sam m anlagt sjutton skolor som saknar bokbussservice och som har över fem kilom eter till närm aste bibliotek. Sju av dessa ligger på över tio kilpm eters avstånd från det allm änna biblioteket. 10

4. Skolbiblioteket 4.1 Skolbibliotek eller boksam ling Bittisenkätens första num rerade fråga behandlar skolans bibliotek eller boksam ling. Skolorna om beds beskriva det eventuella biblioteksrum m et utgående från följande påstående: 1. I skolan finns följande slag av skolbibliotek eller boksam ling: Svarsalternativen som gavs var: Skolbibliotek/ boksam ling som delar utrym m e m ed annan undervisning, vilken undervisning?... Ett eget biblioteksutrym m e av storleken... En boksam ling som är utspridd i klassrum Annat... I Utbildningsstyrelsens rapport Opetuksen laatu (s. 117), ingår en liknande frågeställning m ed ovannäm nda svarsalternativ. I fråga num m er ett har vi således valt att följa den finska rapportens uppläggning. Tyvärr saknades ett fem te svarsalternativ, näm ligen m öjligheten att kom m unens/ stadens bibliotek (= det allm änna biblioteket) är placerat i skolan. Det fanns en del skolor som förm odligen lät bli att svara på enkäten av denna orsak, då vissa av enkätens frågor inte passar skolor som har ett allm änt bibliotek i byggnaden. Många skolor kryssade för flera av alternativen och gav en del kom m entarer och förklaringar. 11

På basen av dessa olika faktorer har frågans svar kodats om på följande sätt: - Eget rum. Tydligt eget rum för skolbiblioteket (m otsvarar ungefär punkt 2) - Delat rum. Eget rum för skolbiblioteket, m en delat m ed annan verksam het (m otsvarar ungefär punkt 1) - Utspridd sam ling. Boksam ling, utspridda böcker i klassrum, lärarrum osv. (m otsvarar ungefär punkt 3) - Allm änt bibliotek i skolan Denna indelning är således en tolkning av de olika svar och kom m entarer som fram förts. Den ger en bild av hur det ser ut i de olika skolorna. Tabell 7. Olika typer av skolbibliotek / boksam lingar åk 7-9 åk 1-6 åk 1-9 alla skolor % eget rum 16 60 5 82 35% delat rum 2 70-72 31% utspridd sam ling 8 50 1 59 25% allm änt bibliotek i skolan 1 19 3 23 10% sum m a 2 7 1 9 9 1 0 2 3 6 1 0 0 % I Opetuksen laatu, en rapport som / / presenterar resultaten av en nationell, jäm förande utvärdering av undervisningens kvalitet i den grundläggande utbildningens årskurser 1-6/ / hade 50 procent av skolorna ett särskilt rum för biblioteket. 17 procent hade en boksam ling i ett rum avsett för undervisning, 20 procent en utspridd sam ling och 13 procent var helt utan skolbibliotek, bland dem fanns en del skolor som hade ett allm änt bibliotek i sin om edelbara närhet. 12

I de svenska skolorna förekom m er oftast boksam lingar som är utspridda i skolan eller skolbibliotek som finns i rum där m an också har annan verksam het än sådan som har anknytning till biblioteket. Tabell 8. Typ av skolbibliotek enligt antal elever, skolor m ed åk 1-6 < 5 0 5 0-1 0 0 1 0 0-3 0 0 > 3 0 0 sum m a eget rum 16 17 19 8 60 delat rum 27 27 15 1 70 utspridd sam ling 25 16 9-50 allm änt bibliotek i skolan 10 2 7-19 sum m a 7 8 6 2 5 0 9 1 9 9 I sm å skolor m ed åk 1-6 delar biblioteket/ boksam lingen oftare rum m ed annan verksam het eller är utspridd i klasserna än i större skolor m ed åk 1-6. Tabell 9. Typ av skolbibliotek enligt region alla skolor Nyland Åboland Åland Österbotten språkö sum m a eget rum 40 10 6 22 4 82 delat rum 28 5 36 3 72 utspridd sam ling 19 2 2 35 1 59 allm änt bibliotek i skolan 4 1 5 13-23 sum m a 9 1 1 8 1 3 1 0 6 8 2 3 6 Ett eget bibliotek är alltså vanligast bland skolorna m ed åk 1-6 i Nyland, m edan de österbottniska skolorna m ed åk 1-6 oftare har skolbibliotek som delar rum m ed annan verksam het. Detta kan närm ast förklaras m ed det jäm förelsevis stora antalet sm å skolor i Österbotten (< 50 elever: 38 skolor). 13

Eget rum Många skolor som har uppgett att de har ett särskilt rum för skolbiblioteket har sam tidigt en boksam ling utspridd i klassrum m en. En del näm ner att facklitteraturen är placerad på annat håll. Exem pel från två skolor m ed åk 1-6 i Nyland: dessutom bokhylla m ed facklitteratur för lärare och elever t.ex. grupparbeten. Utlånas ej. Faktabibliotek i datasalen/ åk 1 Skönlitteratur i egna biblioteksutrym m en, En språköskola skriver på följande sätt: facklitteratur i äm nesrum, skilt bibliotek för åk 1-4 (1000 böcker) Ett specialfall utgör Rangsby lågstadieskola i Närpes som har följande biblioteksarrangem ang: - 3 rum (ca 50 m ², 1 rum barn- och ungdom sböcker). Biblioteket var tidigare filial. Blev indraget för ca 10 år sedan och sköts nu av byarådet, som anställt en bibliotekarie (3 h/ vecka) för att sköta utlåningen för allm änheten. Bokbussen om besörjer en cirkulation av bokurvalet från huvudbiblioteket. Lärarna lånar m ed eleverna. Man kan säga att utlåningen helt sköts på talko m en det fungerar. Boksam lingen består i huvudsak av det tidigare filialbibliotekets egna böcker. Delat rum Det är relativt vanligt att biblioteket/ boksam lingen delar rum m ed dataundervisningen i skolan. 16 skolor som räknas till gruppen Delat rum uppger detta. Det kan ses som en logisk lösning, eftersom m odern biblioteksanvändning också innefattar inform ationssökning m ed dator. Biblioteket/ boksam lingen kan också dela rum m ed m atsal, grupprum, specialundervisning eller språkundervisning. 14

Åtta skolor näm ner att biblioteket finns i en korridor, ett genom gångsrum eller en tam bur. En sådan lösning är m ycket beroende av den enskilda skolans förhållanden och förutsättningar och kan genom föras på ett m er eller m indre ändam ålsenligt sätt. Utspridd sam ling Till gruppen utspridd sam ling räknas skolor m ed en boksam ling som är utspridd i klassrum eller som tilläm par andra lösningar när skolan inte har något egentligt eget skolbiblioteksrum. Här rym s m ycket varierande lösningar, gränsen till gruppen delat rum är också diffus. En del av skolorna i denna grupp använder sig av det kom m unala bibliotekets tjänster. Så här skriver två skolor m ed åk 1-6 i Österbotten: Vi använder alltid huvudbiblioteket. Alla årskurser besöker biblioteket 1 gång/ m ånad, sam t vid behov. Alla lånar enskilt, sam t böcker att ha i klassen. Vi går till filialbiblioteket varannan vecka Största delen av skolorna i gruppen m ed utspridd sam ling har inga kom m entarer. Några beskriver i alla fall sin sam ling till exem pel såhär: 2 sm å skåp. Åk 7-9, Åboland Vi har fyra bokhyllor (biblioteket) i ett hörn i ett källarrum, som kallas förråd. Hyllor för faktaböcker finns i korridoren Åk 1-6, Österbotten Alla klasser har ett eget klassbibliotek (bokhyllor m ed böcker) Åk 1-6, Österbotten 15

4.2 Skolbibliotekets öppethållning I fråga num m er två efterfrågas: 2. Bibliotekets öppettider ( tim m ar/ vecka)... I praktiken var det relativt få som svarade på denna fråga i form av en siffra. Endast 61 skolor (25 procent) uppgav att biblioteket är öppet under en viss tid. I stället svarade de flesta att biblioteket är tillgängligt för eleverna under skoltid, antingen hela tiden fritt eller under övervakning, alternativt m ed särskilt lov av lärarna. Svaren har indelats i fyra grupper hela tiden, lov/ behov, tim m ar och ej svar på basis av de fria svaren och angivna tim m ar. Om svaret har varit att biblioteket är öppet m era än 20 tim m ar i veckan är tolkningen den att biblioteket är öppet hela tiden under skoltid. Dessa grupper kan jäm föras m ed vilket slag av skolbibliotek skolan har. Tabell 1 0. Skolbibliotekets öppettider i olika typer av skolbibliotek skolbibliotekstyp öppet eget rum delat rum utspridd sam ling allm änt bibliotek alla hela tiden 40 31 17 9 97 lov/ behov 14 20 4 1 39 tim m ar 27 14 8 11 60 ej svar 1 7 30 2 40 sum m a 8 2 7 2 5 9 2 3 2 3 6 De skolor som har ett eget skolbibliotek har oftast sitt bibliotek öppet hela tiden under skoltid. Vissa skolor kan ha speciella tider då klasserna besöker biblioteket eller särskilda tider då den biblioteksansvariga är på plats, trots att biblioteket ständigt är öppet. 16

Exem pel: 2 tim m ar/ vecka m ed bibliotekarie på plats, annars öppet kl. 8-17 -> 45 h/ v. Språköskola klasserna har egna bibliotekstim m ar m en biblioteket är alltid öppet Åk 1-6, Nyland Också i skolor som har skolbibliotek som delar rum m ed annan verksam het är biblioteket för det m esta alltid tillgängligt. De skolor som saknar särskilda öppettider, d.v.s. där eleverna får använda biblioteket endast under lärares övervakning, vid särskilt behov eller m ed annan begränsning, utgör 17 procent av alla skolor. Exem pel: Öppet alltid m en m ed en lärare m ed eleverna, Reserverat 1 tim / vecka för varje undervisningsgrupp. Därutöver enligt tillgång och behov m ed klassläraren/ skolgångsbiträde. Skolor m ed åk 1-6, Nyland Alla klasser har lånetid 1 ggr/ vecka. Biblioteket är alltid tillgängligt för häm tning av läs- och faktaböcker för skolbruk Skolans tim resurs räcker inte till utan varje lärare sköter om respektive klasser under raster Skolor m ed åk 1-6, Österbotten Lärare går m ed sina elever vid behov, eller bokar biblioteket för en viss tim m e. Inga allm änna öppethållningstider! Åk 1-6, Åboland Vid behov, klassläraren handleder och övervakar. Beroende av prioritering i tim planerna ibland bibliotekstim m e inskriven för tim lärare. Språköskola Av dem som uppger särskilda tim m ar då skolbiblioteket är öppet är öppettider på en, två eller upp till sex tim m ar allm änna. Det är också m ånga som skriver att biblioteket är öppet vissa raster under veckan. 17

Största delen av de skolor som inte har svarat på frågan om öppethållning har ett bibliotek eller en boksam ling som är utspridd i skolan. Den som har utspridda boksam lingar kan tolka frågan så att biblioteket/ boksam lingen alltid är tillgänglig eller, som de flesta har gjort, att biblioteket inte egentligen existerar och därför inte heller har någon öppettid. Av dem som förts till gruppen ej svar finns det dessutom en del som skrivit att de har m öjlighet att utnyttja ett allm änt bibliotek i närheten eller att de använder sig av bokbuss. - skolan använder sig av kom m unens biblioteksbuss 1 gång / vecka (ca ½ tim m e) Åk 1-6, Nyland Ett annat exem pel är en skola m ed åk 1-6 i Nyland, som har ett filialbibliotek på 200 m eters avstånd från skolan. Detta bibliotek har regelbundet öppet enkom för skolans elever: 2 h på m åndagar / enbart för skolans elever/ personal 3 h på tisdag kväll för kom m uninvånarna De skolor som har ett allm änt bibliotek i skolhuset är i en annan situation. De kan kanske inte helt bestäm m a över biblioteksanvändningen, m en det finns å andra sidan bibliotekspersonal att anlita och också på andra sätt finns större resurser tillgängliga. De allm änna biblioteken har bestäm da öppettider, som ofta är rätt rejäla. Det finns också skolor som har tillgång till det allm änna biblioteket när som helst under skoltid, också då bibliotekspersonalen inte är på plats: Filialbibl. - 1,5 h/ vecka på dagtid. Men vi har m öjlighet att utnyttja det på övriga tider! JÄTTEBRA! Åk 1-6, Åland Vi får använda biblioteket när vi vill, sam t att bibliotekarien är på plats från kl. 12 på fredagar! Åk 1-6, Österbotten Nästan hälften av skolorna m ed det allm änna biblioteket i huset har m öjlighet att fritt utnyttja det under skoltid. Den andra hälften är hänvisad till bibliotekets öppettider som under skoltid varierar från en tim m e till hela förm iddagar. 18

4.3. Skolbibliotekets storlek Ett av alternativen i fråga nr 1 var: Ett eget biblioteksutrym m e av storleken... Det finns vissa rekom m endationer för hur stort ett skolbibliotek borde vara. Enligt rapporten Opetuksen laatu (s. 117) anses ett skolbibliotek vara tillräckligt stort om det uppfyller följande kriterier: o m inst 40 m ² om skolan har 4 klasslärare o 50 m ² eller större om skolan har 5 klasslärare o.s.v. till högst 110 m ² Av de svenska skolor som har svarat är det endast 35 procent (82 skolor) som överhuvudtaget har ett eget rum för biblioteket. Andelen skolor m ed egna bibliotek fördelar sig på följande sätt: åk 7 9 sam t åk 1 9 61% åk 1-6 29% Av alla som har eget bibliotek uppger största delen hur stort deras bibliotek är. Medeltalen ser ut på följande sätt: Alla m ed eget bibliotek 39 m ² Alla skolor m ed åk 7-9 m ed eget bibliotek 53 m ² Alla skolor m ed åk 1-6 m ed eget bibliotek 33 m ² Utgående från m åttet 10 m ² biblioteksrum per lärare upp till högst 110 m ² finns det endast åtta skolor som har ett tillräckligt stort biblioteksrum. Av dessa åtta är sex skolor sm å (< 50 elever) och belägna i relativt sm å kom m uner. 19

Följande skolor hör till de åtta: Skola Skolbibliotek Täcktom skola, 2 lärare, Hangö 20 m ² Barösunds skola, 2 lärare, I ngå 20 m ² Pernå kyrkoby skola, 3 lärare 60 m ² Kirjala skola, 4 lärare, Pargas 45 m ² Harrström skola, 2 lärare, Korsnäs 30 m ² Rangsby lågstadieskola, 2 lärare, Närpes 50 m ² Dessutom överstiger bibliotekslokaliteterna i två skolor i Marieham n, näm ligen Strandnäs skola och Ytternäs skola, m åttet 110 m ². Strandnäs skola om fattar åk 1 9 och har 273 elever och 45 lärare. Skolans bibliotek är 250 m ² stort. Ytternäs skola om fattar åk 1-6 och har 260 elever och 18 lärare. Skolans bibliotek är 154 m ² stort. Många skolor har, förutom klasslärarna, uppgett tim lärare och andra vuxna som finns i skolan. Det blir därför oklart hur m ånga lärare som kan räknas m ed i skolans lärarkollegium, och därm ed kan m an inte direkt dra slutsatsen att alla andra skolor än de näm nda skulle ha för sm å bibliotek. Det finns m ånga skolor m ed stora enskilda bibliotek, såsom : Granhultsskolan i Grankulla, en skola som om fattar åk 1-6 och har 433 elever och 28 lärare. Skolbiblioteket är 100 m ² stort. Lika stort är biblioteket i Vasa övningsskola (åk 1 6) m ed 300 elever och 28 lärare. Degerö lågstadieskola i Helsingfors m ed 135 elever och 14 lärare har ett 90 m ² stort skolbibliotek. Cirka 80 m ² har Lyceiparkens skola i Borgå, Helsinge skola i Vanda, Kungsvägens skola i Sibbo och Övernäs Högstadieskola i Marieham n alla skolor m ed åk 7-9, sam t Övernäs skola (åk 1-6), också i Marieham n. Vid en jäm förelse m ellan de olika länen i Finland är det endast på Åland som kraven på tillräckliga bibliotekslokaler uppfylls helt och hållet, enligt rapporten Opetuksen laatu (s. 118). Sam m a resultat ger svaren på Bittisenkäten för Marieham ns del. Andra kom m uner på Åland har ofta sitt kom m unbibliotek i skolan. Anm ärkningsvärt är att det är så få skolor som uppfyller kriterierna för ett egentligt och tillräckligt stort skolbibliotek. 20

4.4. Skolbibliotekets placering i skolbyggnaden I enkäten ställdes fråga num m er tre: 3. Om skolbiblioteket har ett eget utrym m e, var är det placerat i skolbyggnaden? (ange även på en skala från 1 5) Biblioteket är svårtillgängligt centralt placerat 1 2 3 4 5 Skolorna m ed egna skolbibliotek och skolorna där biblioteket delar rum m ed annan verksam het bedöm de sitt biblioteks läge på följande sätt: Tabell 1 1. Skolbibliotekets tillgänglighet i skolor m ed eget eller delat skolbiblioteksrum tillgänglighetsgrad eget rum delat rum 1 svårtillgänglig 2 2 2 4 2 3 12 13 4 25 8 5 centralt placerad 39 19 ej svar - 28 alla 8 2 7 2 Största delen av skolorna m ed någon form av skolbibliotek ansåg att deras bibliotek är centralt eller relativt centralt (skala: 4-5) placerat i skolan. Endast sam m anlagt 10 skolor (4 skolor m ed åk 1-6 och 2 skolor m ed åk 7-9) anser att deras biblioteksrum är svårtillgängligt. 21

De skolor som ansåg att deras bibliotek är dåligt placerade gav kom m entarer som : På säm sta m öjliga plats På andra våningen i gam la lärarbostaden bakom auditoriet i ett slags förrådsrum Risö skola i Larsm o som uppger att biblioteket är svårtillgängligt, konstaterar: Biblioteket verkar i år i tillfälliga utrym m en. Det kom m er nästa läsår att få helt nya utrym m en. Bibliotek försedda m ed kom m entarerna I ändan av en korridor i övre våningen och Skolan består av 2 byggnader och bibl. finns i sam m a hus som en av skolans klasser. har uppfattats vara värda en trea på skalan. De skolor som bedöm er att deras bibliotek är centralt placerat har sällan särskilda kom m entarer till detta. Några exem pel finns: Vårt bibliotek är skolans hjärta Kottby åk 1-6, Helsingfors Det är placerat m itt i skolan Mårtensdals skola, Vanda Nära skolans lärarrum + adm inistration väldigt centralt i skolbyggnaden Vasa övningsskola. En skola värd att näm nas är Helsinge skola i Vanda (80 m ² ): - Sanering av skolfastigheten pågår 2002. Biblioteket får en central plats (från o. m ed 2003-). 22

5. Skolbibliotekets m edia 5.1 Boksam lingens storlek En viktig fråga när det gäller skolans bibliotek/ boksam ling är boksam lingens storlek, i fråga num m er fyra efterfrågas antal exem plar. 4. Bibliotekets boksam ling 3 1.1 2. 2 0 0 1 ( ej läroböcker)... ex. Svaren på denna fråga kan grovt indelas i tre grupper o ett ungefärligt antal exem plar. Ofta angivet i form en ca 1 000 ex. o högsta num ret i en förvärvskatalog. Siffran är ofta m ycket exakt 1 371 ex. (observeras bör att i den siffran kan sedan länge avskrivna eller försvunna exem plar ingå). o boksam lingens storlek är okänd (i denna grupp finns de skolor som har ett allm änt bibliotek i huset). De siffror vi har fått är således inte exakta, utan endast riktgivande. Resultaten för hela Finland (Opetuksen laatu, s. 119) visar att cirka tjugo procent av skolorna har högst 250 böcker i sin boksam ling, ett m ycket anspråkslöst tal. Motsatsen, skolor m ed tillgång till ett välutrustat bibliotek (4 000 8 000 böcker) stannar vid sju procent. Skolor m ed allm änna bibliotek är m edräknade. Med Bittisenkätens svar gjordes sam m a jäm förelse. Den m insta boksam lingen som om näm ns bestod av 150 böcker. Ytterligare fem skolor kunde räknas in i gruppen m ed 250 böcker eller m indre: 6 skolor < 250 böcker 2% av svaren De välutrustade biblioteken förekom i flera skolor på svenskt håll: 36 skolor > 4 000 böcker 15% av svaren Även här är de allm änna biblioteken m edräknade. 23