Granskning av beräkningsmodulen i arbetslöshetskassornas ärendehanteringssystem ÄGA

2010-11-22 Dnr 2010/411 2010:27 Granskning av beräkningsmodulen i arbetslöshetskassornas ärendehanteringssystem ÄGA

2

IAF är förvaltningsmyndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen och utövar tillsyn över arbetslöshetskassorna samt över handläggningen av ärenden hos Arbetsförmedlingen som påverkar arbetslöshetsförsäkringen. Denna rapport har utarbetats inom IAF av Fredrik Karlman (uppdragsansvarig) och Joakim Lindström. Katrineholm den 22 november 2010 Anne-Marie Qvarfort Generaldirektör Gunilla Wandemo Chef för granskningsenheten Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box 210 641 22 Katrineholm Tfn: 0150-48 70 00 E-post: iaf@iaf.se www.iaf.se 3

4

Innehåll Sammanfattning... 7 1 Inledning... 8 1.1 Bakgrund... 8 1.2 Syfte... 8 1.3 Avgränsningar... 9 1.4 Metod... 9 2 Funktion och uppbyggnad... 9 2.1 Allmänt... 9 2.2 Diskussion kring funktion... 10 2.3 Schablonisering... 11 2.3.1 Exempel... 12 3 Användning av beräkningsmodulen... 13 4 Av arbetslöshetskassorna upplevda problem med beräkningsmodulen och SO:s kommentarer till detsamma... 15 4.1 Upplevd funktion... 15 4.2 Kommentarer från arbetslöshetskassor som inte använder beräkningsmodulen... 16 4.3 SO:s synpunkter på de av arbetslöshetskassorna upplevda problemen i enkätsvaren... 16 4.3.1 Felaktigheter... 16 4.3.2 Användbarhet... 17 4.3.3 Dokumentation... 17 4.3.4 Regeltillämpning... 17 5 Slutdiskussion... 18 5

6

Sammanfattning I ärendehanteringssystemet ÄGA, som används av samtliga arbetslöshetskassor, finns en funktion som kan användas som stöd för att beräkna dagpenninggrundande uppgifter för sökande som förvärvsarbetat. Funktionen benämns beräkningsmodulen. I modulen finns stöd för fyra olika beräkningar. IAF har granskat beräkningsmodulen för att upptäcka om schablonberäkningarna i densamma kan leda till generella brister som får till följd att utbetalningen av arbetslöshetsersättning blir felaktig. Av granskningsresultatet framgick att 15 arbetslöshetskassor i olika utsträckning använde sig av beräkningsmodulen. Här noterades bland annat att sex arbetslöshetskassor inte upplevde några problem med densamma och att tre arbetslöshetskassor hade noterat att överkompensation kunde förekomma i vissa situationer. IAF kunde slutligen konstatera att användning av beräkningsmodulen leder till att individuella felaktigheter kan undvikas. Vidare konstaterade IAF att det också kunde noteras att de schablonberäkningar av normalarbetstid och normalinkomst som blir följden vid användning av beräkningsmodulen i vissa situationer kan leda till en viss överkompensation. Ett komplext regelverk medför dock svårighet att tydliggöra ramarna vid tillämpningen och bidrar till bristande enhetlighet vid både manuell beräkning och vid användning av beräkningsmodulen i ÄGA. 7

1 Inledning 1.1 Bakgrund ÄGA är ett ärendehanteringssystem som används av samtliga arbetslöshetskassor. Systemet är processorienterat och innefattar tolv olika processer. En funktion i systemet är beräkningsmodulen som kan användas som stöd för att beräkna dagpenninggrundande uppgifter för sökande som förvärvsarbetat. I modulen finns stöd för fyra olika beräkningar: förstgångsprövning, nyprövning, medlemsvillkor infaller och 25-veckors uppehåll. Vid angivna beräkningar får handläggaren uppgifter om följande: Ramtid Datum för arbetsvillkoret Vilken typ av arbetsvillkor som är uppfyllt Huvudregeln Alternativregeln Huvudregeln med jämställd tid Alternativregeln med jämställd tid Normalarbetstid Normalinkomst Ersättningsnivå (d.v.s. inkomstrelaterad ersättning eller grundbelopp) Uppgift om medlems- och/eller arbetsvillkor är uppfyllt Utöver vad som nämnts ovan finns möjlighet att beräkna avslagstid för: lärare, cirkelledare/sfi-lärare, uppehållslön och avgångsvederlag. 1.2 Syfte Att granska beräkningsmodulen i ÄGA för att upptäcka om schablonberäkningarna i denna kan leda till generella brister som får till följd att utbetalningen av arbetslöshetsersättning blir felaktig. Frågeställningar Hur är beräkningsmodulen uppbyggd? Vad blir följden av användningen av beräkningsmodulen? Finns några kända svaga punkter i modulen som kan leda till felaktigheter? Vilka fördelar och nackdelar ser Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) för den enskilde handläggaren att använda beräkningsmodulen istället för att räkna manuellt? Finns någon särskild ärendetyp där beräkningsmodulen används mer frekvent? 8

Vilka problem upplever arbetslöshetskassor med beräkningsmodulen? Vilka arbetslöshetskassor använder sig av beräkningsmodulen? 1.3 Avgränsningar Underlaget till denna granskning har inhämtats från SO. 1.4 Metod SO är central systemägare för ÄGA och har utvecklat beräkningsmodulen. Projektgruppen träffade representanter för SO den 31 mars 2010, för en allmän genomgång av beräkningsmodulen och diskussion kring de frågeställningar som presenterats ovan. Vidare utfördes vissa beräkningsexempel, som sedan skrevs ut. SO har genomfört en enkätundersökning som 24 av 32 arbetslöshetskassor har besvarat. Hela underlaget för enkätundersökningen har tillställts IAF. Vidare har IAF haft tillgång till Handbok: Beräkningsmodulen i ÄGA 1 2 Funktion och uppbyggnad 2.1 Allmänt ÄGA är, som tidigare nämnts, ett processorienterat ärendehanteringssystem som innefattar tolv olika processer. Åtkomst till beräkningsmodulen finns i processerna ett och nio. Nämnda processer innehåller aktiviteten beräkna. Beräkningsmodulen kan användas för att beräkna inkomstgrundande uppgifter för sökande som förvärvsarbetat. Följande beräkningar kan hanteras: förstagångsprövning, nyprövning, medlemsvillkor infaller och 25-veckorsuppehåll. För att beräkningsmodulen ska kunna användas måste de dokument som utgör underlag för beräkningen registreras. För att kontrollera om dokumenten är korrekt ifyllda valideras dokumenten, vilket i praktiken innebär att de fält som inte är ifyllda markeras med gul färg. Utfallet i valideringen styr om handläggaren ska återsända, komplettera eller justera uppgifterna i dokumentet. Varje dokument i ÄGA har en status som visar om dokumentet t ex är läst, oläst eller godkänt för användning i beräkningsmodulen. För att dokumentet ska kunna användas i beräkningsmodulen krävs att det har sparats med statusen OK/BM som betyder att dokumentet är fullständigt ifyllt och kan användas för en beräkning. Valideringsprocessen innan dokumentet kan sparas med statusen OK/BM innebär ett antal kontroller som är specifika för de olika typer av dokument som behandlas. Vad gäller arbetsgivarintyget sker elva olika kontroller: 1 Version 2009-10-19 och 2010-03-09 9

Arbetad tid från och med Arbetad tid till och med Arbetstid (heltid, deltid eller varierande arbetstid) Heltid, men antalet timmar per vecka saknas Deltid, men antal timmar per vecka eller procent av heltid saknas Typ av lön saknas (månadslön, veckolön, daglön eller timlön) Lönebeloppet saknas Om inte året i År 1 överensstämmer med det som finns i arbetad tid från och med. Om inte året som är angivet i År 2 överensstämmer med det som finns i arbetad tid till och med. Om man valt en varierande arbetstid måste lönen vara timlön. Om mer än en typ av lön är angiven Det kan vidare noteras att medlemsuppgifter förs över från OAS. Den arbetade tiden som anges på arbetsgivarintyget redovisas i beräkningsmodulen i en graf, i vilken även ramtiden anges. 2.2 Diskussion kring funktion I samband med mötet mellan IAF och SO framkom bland annat följande. SO anser att en rimlighetsbedömning av beräkningen i beräkningsmodulen alltid måste göras av den enskilde handläggaren utifrån dennes kunskaper i arbetslöshetsförsäkringen. Det är också viktigt att granska den graf som redovisas i beräkningsmodulen samt kontrollera att alla dokument som ska ingå i beräkningen finns med, i de fall det förekommer flera arbetsgivar- eller andra intyg. SO ser en svaghet i att beräkningsmodulen inte kan hantera luckor i tid inom ramtiden hur små de än är mellan t ex anställningar och överhoppningsbar tid, etc. Detta leder till en tidskrävande handläggning i vissa ärenden eftersom handläggaren vid varje beräkning måste kontrollera att inga luckor finns i ramtiden mellan olika händelser - och manuellt justera luckorna i ramtiden för att beräkning ska kunna utföras. Vad gäller fördelar med beräkningsmodulen konstaterar SO att många slarvfel i samband med beräkning kan elimineras. Eventuellt felaktigt registrerade uppgifter på använda dokument blir också konsekventa och inte kassa- och/eller individspecifika. Tillämpningen av beräkningsreglerna blir således mer konsekvent vid användande av beräkningsmodulen. Vidare uppger SO att det inte finns några kända större felaktigheter angående de beräkningar som utförs i modulen. De mindre felaktigheter som anmäls av arbetslöshetskassorna åtgärdas löpande. 10

Slutligen konstaterar SO att det kan finnas en risk att de enskilda handläggarna förlorar kunskaper i arbetslöshetsförsäkringen vid användning av beräkningsmodulen. 2.3 Schablonisering Beräkningsmodulen är, enligt SO, uppbyggd kring regelverket för beräkning av ersättningsnivån och SO:s tolkning av den praxis som utvecklats i anslutning till denna. I ÄGA-handboken 2 beskrivs schablonberäkningen enligt följande: Schablonberäkning Nedan beskrivs hur tillämpningen av schablonberäkning sker i olika situationer. Anställd hel månad Arbetstiden vid en heltidsanställning beräknas om till 22 (dagar) * 8 (tim/dag) * 1 (ssgr i %) = 176 schablontimmar. Observera att en månad som har 0 angivet i arbetad tid och ingen frånvaro angiven kommer att schablonberäknas enligt ovan, dvs 176 schablontimmar. Anställd del av månad Har personen inte arbetat hela månaden sker beräkningen enligt Vid anställning som varit del av månad, sk bruten månad, beräknas schablonen utifrån Anställda vardagar * 8 * ssgr i % Exempel) Personen har haft en anställning på 75% t o m den 1-15 maj 2009. Den perioden innehåller 11 vardagar. Det blir då: 11 * 8 * 0,75 = 66 schablontimmar. Anställd med frånvaro i en månad Har den anställde varit frånvarande sker reduktion av schablontimmar enligt följande: Omräkningsfaktor till schablontimmar för frånvaro -heltid: 40 (heltidsmått) / veckoarbetstid = Omräkningsfaktor -deltid: 40 (heltidsmått) / (veckoarbetstid deltid/procent av heltid från arbetsgivarintyget) = Omräkningsfaktor Omräkning av faktiskt antal frånvarotimmar till schablonberäknat antal frånvarotimmar. Frånvaro timmar* Omräkningsfaktor = Frånvaro schablon Exempel) En anställd arbetar heltid med ett heltidsmått på 20 tim/v och är frånvarande 2 2010-03-09 11

20 tim under en månad. Antalet arbetade schablontimmar beräknas då (176 * 1,00) (20(40/20)) = 136 schablontimmar Enligt IAF:s egna beräkningar (bland annat i samband med besöket på SO) och enkätsvar från bland annat Elektrikernas och Ledarnas arbetslöshetskassor har framkommit att den sökande kan överkompenseras vid användande av beräkningsmodulen. De fall där överkompensation kan ske är när den sökande arbetat heltid utan frånvaro eller lönetillägg. Överkompensationen leder till att den ersättningssökande får en för hög framräknad dagsförtjänst, vilken -beroende på nivåerna - kan påverka dagpenningen. Om personen däremot har någon frånvaro finns inga indikationer på att beräkningsmodulen inte skulle räkna rätt. 2.3.1 Exempel Ledarnas arbetslöshetskassa har i sitt enkätsvar lämna följande exempel. Om en person har haft en månadslön på 50 000 kronor, får man enligt lagen en dagsförtjänst på 2 273,73 kronor. I beräkningsmodulen blir dagsförtjänsten 2 309,73 kronor, vilket beror på att beräkningsmodulen räknar på schablonen 176 timmar per månad. I IAF:s egna exempel som testades i samband med besöket på SO har sökanden en månadslön på 20 000 kronor, vilket enligt regelverket borde ge en dagsförtjänst på 909,10 kronor men enligt beräkningsmodulen ger en dagsförtjänst på 923,89 kronor, motsvarande en månadslön på 20 326 kronor. Detta ger oavsett skillnaderna en dagpenning på 680 kronor per dag under de 200 första ersättningsdagarna. För ersättningsperiodens resterande 100 dagar uppstår en skillnad då dagpenningen blir 637 kronor beräknad på dagsförtjänst 909,10 kronor, och 647 kronor beräknad på dagsförtjänst 923,89 kronor. 12

3 Användning av beräkningsmodulen Arbetslöshetskassornas samorganisation, SO, har tillfrågat arbetslöshetskassorna om dessa använder beräkningsmodulen. 24 av 32 arbetslöshetskassor har, som tidigare nämnts, besvarat enkäten. Åtta arbetslöshetskassor har inte besvarat enkäten, de som inte svarat är: Arbetslöshetskassan Alfa, Byggnadsarbetarnas, Finans- och försäkringsbranschens, Hotell- och Restauranganställdas, Musikernas, Småföretagarnas, ST:s och Sveriges Fiskares arbetslöshetskassor. Nedan redovisas svarsfördelningen för de arbetslöshetskassor som besvarat enkäten. Tabell 1: Användning av beräkningsmodulen JA Elektrikernas Farmaci Fastighets GS Hamn Handels IF Metall Journalisternas Kommunal Ledarnas Livs Pappers SKTF Transport Unionen NEJ Akademikernas SEKO Bensinhandlarnas Lärarnas Skogs- och lantbruks Sv. Handels och arbetsgiv. Sv. Arbetares Säljarnas Teater Av resultatet kan konstateras att en majoritet av arbetslöshetskassorna uppger att de använder sig av beräkningsmodulen. Arbetslöshetskassorna har vidare tillfrågats huruvida beräkningsmodulen används mer frekvent till någon särskild ärendetyp. Denna frågeställning har besvarats av tolv av de arbetslöshetskassor som använder beräkningsmodulen. Två kassor, Farmacitjänstemännens och Livsmedelsarbetarnas arbetslöshetskassor, har inte besvarat frågan. Fastighetsanställdas arbetslöshetskassa har uppgivit att beräkningsmodulen inte används till någon särskild ärendetyp. Övriga kassors svar redovisas i nedanstående tabell. 13

Tabell 2: Ärendetyper där beräkningsmodulen används Frekvens Arbetslöshetskassa Ärendetyp i procent Elektrikernas Förstagångsprövning GS A-kassa Anställd 75-100 Dagpenninghandläggn. 25-50 Omprövning 0-25 Använder alltid beräkningsmodulen, men kompletterar med manuell beräkning vid Hamn tveksamhet Handels Anställd 75-100 Dagpenninghandläggn. 75-100 25 veckors uppehåll 25-50 EU/EES 75-100 Nyprövn. 25-50 IF Metall Förstagångsprövning 75-100 Förstagångsprövning, företagare 0 Övriga ärenden 75-100 Modulen används lika i alla ärenden Journalisternas förutom företagarärenden Kommunal Anställd 75-100 Egen begäran 75-100 Utförsäkrad 75-100 Kommande utförsäkran 0-25 Medlemsvillkor infaller 50-75 25 veckors uppehåll 25-50 Dagpenninghandläggn. 25-50 Företagare 50-75 Ledarnas Anställd 50-75 Utförsäkrad 75-100 Pappers Nyprövn. 0-25 SKTF Anställd 75 Transport Unionens Utförsäkrad 20 Medlemsvillkor infaller 3 25 veckors uppehåll 2 Alla ärenden utom bisyssla Använder modulen i hög omfattning, särskilt vid förstagångs- och nyprövning Av tabellen kan bland annat utläsas att arbetslöshetskassorna, med något undantag, frekvent använder beräkningsmodulen i de ärendetyper där modulen är avsedd att användas. Noteras bör också att vissa arbetslöshetskassor använder modulen i sådana ärenden som den inte är avsedd för. En förklaring till detta kan vara att kassorna använder modulen i något delmoment i dessa beräkningar. 14

4 Av arbetslöshetskassorna upplevda problem med beräkningsmodulen och SO:s kommentarer till detsamma I SO:s enkät har arbetslöshetskassorna fått besvara frågan om de upplever några problem vid användningen av beräkningsmodulen. Svarsfrekvensen är densamma som redovisats tidigare. Av naturliga skäl har i huvudsak bara de kassor som använder beräkningsmodulen besvarat denna fråga. 4.1 Upplevd funktion Initialt kan konstateras att av de arbetslöshetskassor som använder beräkningsmodulen så upplever Farmacitjänstemännens, Fastighetsanställdas, Journalisternas, Pappersindustriarbetarnas och Transportarbetarnas arbetslöshetskassor inte några problem alls. IF Metalls arbetslöshetskassa uppger att den inte ser några större problem med beräkningsmodulen utan tvärtom att ser den som ett ovärderligt hjälpmedel för att kunna hantera de stora volymer förstagångsprövningar kassan haft sedan våren 2009. Vad gäller upplevda problem bland de arbetslöshetskassor som använder sig av beräkningsmodulen framkommer bland annat följande. Elektrikernas, Handelsanställdas och Ledarnas arbetslöshetskassor uppger att beräkningsmodulen i vissa fall överkompenserar vid beräkning av normalarbetstid. Problemet uppges av den först och sistnämnda arbetslöshetskassan uppkomma vid heltidsanställning 40 timmar/vecka utan frånvaro. Två arbetslöshetskassor, Elektrikernas och Handelsanställdas, uppger att beräkningsmodulen ibland lägger ut ramtiden felaktigt. Vidare uppger dessa två arbetslöshetskassor samt Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa att arbetad mertid/övertid som anges som komplettering till arbetsgivarintyget ibland räknas dubbelt och ibland inte alls. Unionens arbetslöshetskassa uppger att beräkningsmodulen ibland inte hittar arbetsvillkoret enligt alternativregeln. Handelsanställdas arbetslöshetskassa har uppgivit att det förekommer olika beräkningsvärden om olika versioner av arbetsgivarintyget används. Kassan har också upplevt att beräkningsmodulen vid två arbetsgivarintyg, där det är en bruten månad på det ena och en hel månad på det andra, inte klarar att beräkna den sista månaden korrekt i vissa fall. Vidare har kassan också noterat att beräkningsmodulen inte alltid väljer rätt villkor vid nyprövning, 65 alternativt 80 procent. Hamnarbetarnas arbetslöshetskassa uppger att kassan inte vågar lita på beräkningsmodulen vid avancerade beräkningar utan att närmare precisera vad som menas med detta. GS, Hamnarbetarnas, Handelsanställdas, Kommunalarbetarnas, Livsmedelsarbetarnas, SKTF och Unionens arbetslöshetskassor har synpunkter på funktionaliteten i beräkningsmodulen. Bland annat uppger GS arbetslöshetskassa att det är omständligt och problematiskt att registrera intyg som ska användas i beräkningsmodulen och att funktionen angående detta varierar. Kassan uppger också att visningen är otydlig och exemplifierar med att det inte framgår exakt vilka månader som ingår i beräkningen. Vidare saknar kassan tydliga och korrekta felmeddelanden. Dessa anmärkningar delas av ett antal andra arbetslöshetskassor. Kommunalarbetarnas arbets- 15

löshetskassa uppger att den inlagda tiden för överhoppningsbar tid (60 månader) är för kort. SKTF:s arbetslöshetskassa uppger att intyg inte alltid följer med till beräkning trots status OK/BM. Kassan anser också att beräkningsmodulen kan ge bättre och tydligare information vid felmeddelande om vad som är felaktigt. Livsmedelsarbetarnas och Unionens arbetslöshetskassor upplever problem när förmåner som sjuklön och sjukpenning för samma månad ska läggas ihop. Unionens arbetslöshetskassa anser också att det kan ta lång tid att registrera intyg från Försäkringskassan. Kassorna menar att det skulle underlätta om modulen kunde ta emot olika timmar och belopp för samma månad. Handelsanställdas arbetslöshetskassa uppger att beräkningsmodulen inte känns tillförlitlig vid sjukförmån utan att närmare precisera vad den menar. Hamnarbetarnas och Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassor uppger att det uppstår problem när ersättning ska beviljas vid en senare tidpunkt än datum för påanmälan på Arbetsförmedlingen. Handelsanställdas arbetslöshetskassa uppger att alla intyg som är OK/BM ibland inte tas med vid beräkning utan kan behöva köras flera gånger i beräkningsmodulen. Vidare uppger kassan att beräkningsmodulen inte klarar för många intyg och att det då är bättre att räkna manuellt. 4.2 Kommentarer från arbetslöshetskassor som inte använder beräkningsmodulen Ett antal av de arbetslöshetskassor som inte använder beräkningsmodulen har besvarat frågan om de upplever några problem med densamma. Bland annat uppger Lärarnas arbetslöshetskassa att då handlingarna behöver tolkas så ser kassan ingen tidsvinst med att använda beräkningsmodulen. Teaterverksammas arbetslöshetskassa uppger att 70 procent av deras ärenden kräver omräkning av lön till arbetad tid till följd av kassans specifika medlemsgrupper och att detta inte kan utföras med beräkningsmodulen. En arbetslöshetskassa, Sveriges arbetares, uppger att det är effektivare för kassan att räkna för hand då de inte skannar handlingar. Svensk handelsoch arbetsgivarnas arbetslöshetskassa uppger att beräkningsmodulen inte fungerar för företagarärenden (red. anm. framgår av handboken). 4.3 SO:s synpunkter på de av arbetslöshetskassorna upplevda problemen i enkätsvaren SO konstaterar initialt att arbetslöshetskassornas enkätsvar innehåller synpunkter av varierande karaktär och berör flera olika områden. Vidare konstaterar SO att kassorna dels påtalar felaktigheter som de upplever görs av beräkningsmodulen, dels framkommer med önskemål om förbättringar av användbarheten. Det framförs också synpunkter som snarare rör regelverk och regeltillämpning än beräkningsmodulen i sig. SO har valt att systematisera sitt svar i tre olika kategorier: felaktigheter, användbarhet och regeltillämpning. 4.3.1 Felaktigheter 16

Vad gäller felaktigheter konstaterar SO att det är svårt att utifrån enkätsvaren undersöka huruvida felen faktiskt förekommer då de i enkätsvaren beskrivs på en allt för generell nivå. SO förutsätter att kassorna upprättar felrapporter på vart och ett av de uppkomna felen så att detta kan hanteras av systemförvaltningen. 4.3.2 Användbarhet Kategorin användbarhet delar SO in i två underkategorier: dokumentberedning och dokumentation. Vad gäller dokumentberedning konstateras att beräkningsmodulen validerar beräkningsdata genom att göra en validering av dokumentet när dokumentstatus sätts till OK/BM. Orsaken till detta är att säkerställa att det finns tillräckligt med beräkningsgrundande information i dokumentet. Beroende på om kassans intyg och dokument tolkas vid skanning eller inte, d v s om kontroll sker av uppgifterna på den skannade bilden av dokumentet överensstämmer med uppgifterna på originalet, kan detta, enligt SO, upplevas som ett tidsödande moment. Vad gäller information från Försäkringskassan konstaterar SO att denna normalt är ett utdrag från Försäkringskassans datasystem och att det inte finns några fullständiga blanketter som innehåller all information som efterfrågas av arbetslöshetskassorna. Konsekvensen av detta är att handläggaren alltid får lägga in dessa dokument manuellt. 4.3.3 Dokumentation SO uppger att det i den webbaserade ÄGA-handboken finns beskrivningar av flera moment och eventuella felmeddelanden som kan uppkomma vid bristfällig registrering av dokument. Synpunkterna om att kassorna inte litar på beräkningsmodulen räknar rätt i olika situationer kommenteras av SO med att det tydligt framgår av handboken vilka beräkningar som kan utföras och vilka avgränsningar som finns. 4.3.4 Regeltillämpning Kategorin har av SO fördelats på tre olika underkategorier: överhoppningsbar tid, ramtid och schablontimmar. Överhoppningsbar tid Önskemålet som en kassa har om en överhoppningsbar tid om mer än 60 månader kommenteras av SO med att beräkningsmodulen är programmerad enligt huvudregeln i 17 a ALF. Ramtid Synpunkten som ett antal arbetslöshetskassor fört fram om att ramtiden läggs fel när sökanden blir berättigad till ersättning från en senare tidpunkt än datum för anmälan på Arbetsförmedlingen kommenteras av SO med att beräkningsmodulen är programmerad att lägga ramtiden från datumet för anmälan på Arbetsförmedlingen enligt vad som anges i 15 a ALF. 17

Schablontimmar Enligt vad som framkommer av enkätsvaren anser ett par kassor att användandet av schablontimmar, vilket görs vid anställningar med fastställd veckoarbetstid, i vissa situationer ger ett orättvist resultat. SO:s kommentar är att schablontimmar är vedertagen praxis och att beräkningsmodulen är programmerad enligt denna praxis. 5 Slutdiskussion Av svaren i SO:s enkätundersökning framgick att 15 arbetslöshetskassor använde sig av beräkningsmodulen. Här noteras att sex arbetslöshetskassor inte upplevde några problem med densamma. Tre arbetslöshetskassor hade noterat att överkompensation kunde förekomma i vissa situationer. Två arbetslöshetskassor uppgav att beräkningsmodulen ibland lade ut ramtiden felaktigt. En arbetslöshetskassa uppgav att arbetad mertid/övertid ibland räknades dubbelt och ibland inte alls. En arbetslöshetskassa uppgav att problem uppkom vad gällde den situationen att flera arbetsgivarintyg förekom. Det har också framkommit en rad olika synpunkter från arbetslöshetskassorna vad gäller funktionaliteten. SO har kommenterat arbetslöshetskassornas upplevelser under tre olika kategorier: felaktigheter, användbarhet och regeltillämpning. Vad gällde felaktigheter konstaterade SO sammanfattningsvis att man förutsatte att arbetslöshetskassorna rapporterar in dessa så att de kan handhas av systemförvaltningen. Angående användbarheten hänvisade SO sammanfattningsvis till givna förutsättningar angående vissa uppgifter och till vad som framgår av ÄGA-handboken. Vad gäller regeltillämpningen hänvisades till gällande lagstiftning. När det gäller schablontimmar specifikt hänvisade SO till att detta är vedertagen praxis och att beräkningsmodulen är programmerad i enlighet med denna. Slutligen konstaterar IAF att användningen av beräkningsmodulen varierar mellan kassorna, då vissa använder den i hög utsträckning medan andra inte använder den alls. Otvetydigt leder användning av beräkningsmodulen till att individuella felaktigheter kan undvikas. Som ett resultat av denna granskning har dock framkommit att de schablonberäkningar av normalarbetstid och normalinkomst som blir följden vid användning av beräkningsmodulen i vissa situationer kan leda till en viss överkompensation. Hur frekvent dessa situationer förekommer är inte känt för IAF. Det kan dock konstateras att schablonberäkning är något som tillämpas allmänt på arbetslöshetskassorna vid både manuell beräkning och beräkning i beräkningsmodulen, och att detta betraktas som praxis. Ett komplext regelverk medför svårighet att tydliggöra ramarna vid tillämpningen och bidrar således till bristande enhetlighet vid både manuell beräkning och vid användning av beräkningsmodulen i ÄGA. 18