KonsumentMakt NYHETSBREV FRÅN SVERIGES KONSUMENTRÅD NR 3 JUNI 2003 LEDAREN / CHARLOTTE HEDIN EMU: Tjänsterna knäckfrågan Sveriges Konsumentråd granskar frågan om euron ur ett renodlat konsumentperspektiv utan att ta ställning för eller emot ett svenskt medlemskap i EMU. Risken för prishöjningar i samband med en eventuell övergång till euron får inte ignoreras. Oberoende konsumentorganisationer som Konsumentrådet och dess medlemsorganisationer behövs för att granska hur priserna utvecklas före och efter övergången till euron. Det huvudsakliga ansvaret för prismätning bör dock tas av statsmakterna, i samarbete med företrädare för berörda branscher och konsumenterna. Prisutvecklingen i tjänstesektorn, såväl privat som offentlig, bör granskas särskilt. Många konsumenter är mindre priskänsliga för tjänster än för varor. Valmöjligheterna är få för vissa typer av tjänster såsom sotning, hem- och färdtjänst och sophämtning. Många tjänster köps också relativt sällan och det kan innebära svårigheter för konsumenterna att hålla reda på om priserna i euro blir högre för t ex el, restaurangbesök, hantverkartjänster och hemförsäkringar. Dubbel prismärkning är givetvis nödvändig för att konsumenterna ska lära sig att räkna i den nya valutan. Finansdepartementet har under våren haft en referensgrupp till sin hjälp, där Sveriges Konsumentråd varit representerat. Regeringen har på grundval av referensgruppens arbete tagit fram en handlingsplan för stabila priser. Den innefattar bl a överenskommelser med branschorganisationer om korrekt omräkning till euro, dubbel prismärkning från 1 Främst tjänsteföretag prishöjer vid euroinförande visar kartläggning BEUC, den europeiska konsumentorganisationen, har studerat övergången till euro ute i Europa och konstaterar att priserna stigit i ungefär samma sektorer i alla länder. Det är främst tjänsteföretag som passat på att höja priserna. Flitiga höjare är till exempel frisörer, kafeer och kemtvättar, men prishöjningar rapporteras även på livsmedel. Det är viktigt att ha dubbel prismärkning, både i landets gamla valuta och i euro, under tillräckligt lång övergångstid. Sex månader är minimum, gärna nio eller tolv. Den dubbla prismärkningen kan gärna börja några månader före euroövergången och fortsätta efteråt. Detta menar BEUC-ekonomen september 2005 till 30 juni 2006 samt en prisfrysning mellan 1 december 2005 och 31 januari 2006. Konsumentrådet anser att ett års dubbel prismärkning är tillräckligt på dagligvaruområdet, men att det krävs längre period för sällanköpsvaror och för tjänster. Att prisfrysningen skulle hållas kort var ett krav från Konsumentrådet och detta har hörsammats. En lång prisfrysning skulle innebära att fokus tas bort från prisfrågan. Samma risk för prishöjningar skulle finnas efter prisfrysningens slut men med mindre intresse för frågan från politiker, media och allmänhet. Konsumenternas egna företrädare Dominique Forest i en intervju med Konsument-Makt. Dubbel prismärkning underlättar inte minst för utsatta grupper som äldre och psykiskt funktionshindrade. Men det visade sig att konsumenterna inte började räkna i euro särskilt långt före övergången på nyåret 2002. Det var mer praktiskt att börja räkna i euro när man hade sedlarna och mynten i handen. Det är svårast att tänka om när det gäller kapitalvaror som man köper sällan, till empel bil, konstaterar Dominique Forest. Då jämför man gärna med gamla priser. Det går fortare när det gäller dagligvaror som livsmedel och kläder. Där får man ju nästan daglig träning. Läs mer på sid. 6-7 måste finnas representerade när olika avtal ska slutas med handeln och tjänsteföretagen om deras ansvar för att undvika prishöjningar, för dubbel prismärkning etc. Tyvärr har regeringen hittills valt att göra överenskommelser med enbart Svensk Handel och Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR), utan några konsumentföreträdare inblandade. Om det blir ett ja till euron avser man att uppdra åt Konsumentverket att sluta avtal med berörda branscher. För att konsumentintresset ska vara ordentligt tillgodosett bör Konsumentrådet ingå som en ytterligare part när avtalen sluts.
Sidan 2 KonsumentMakt nr 3 juni 2003 Sveriges Konsumentråd Konsumentrådet är en fristående, partipolitiskt obunden samarbetsorganisation för organisationer som i sin verksamhet företräder medlemmarnas konsumentintressen. Konsumentrådet består av 22 medlemsorganisationer. Ordförande: Inger Persson Generalsekreterare: Charlotte Hedin Kansli: Christine Blomgren, assistent Jens Henriksson, internationell sekreterare Emelie Löthgren, informationsansvarig Anne-Marie Nelander, projektmedarbetare Jan-Erik Nyberg, projektledare Marie Rubertsson Nerén, projektledare Kansliets e-postadresser: christine.blomgren@konsument.a.se charlotte.hedin@konsument.a.se jens.henriksson@konsument.a.se emelie.lothgren@konsument.a.se anne-marie.nelander@konsument.a.se janerik.nyberg@telia.com marie.rubertsson@konsument.a.se Medlemsorganisationer: Arbetarnas Bildningsförbund, ABF Halmstads Konsumentråd Handikappförbundens Samarbetsorgan, HSO Hushållningssällskapens förbund KILEN Konsumentinstitutet Läkemedel & Hälsa Konsumentföreningen Väst Konsumentgillesförbundet Konsumentgruppen i Nyköping Konsumentrådet i Väst Konsumentrådet i Östersunds kommun Kooperativa Förbundet, KF Landsorganisationen i Sverige, LO Pensionärernas Riksorganisation, PRO Riksförbundet FUB Riksförbundet Hem och Samhälle Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige, SIOS SKTF:s senior- och pensionärsverksamhet Sveriges Kvinnolobby Studieförbundet Vuxenskolan, SV Sveriges Pensionärsförbund, SPF Synskadades Riksförbund, SRF Tjänstemännens Centralorganisation, TCO Unga Örnars Riksförbund KonsumentMakt ges ut av Sveriges Konsumentråd Box 855 101 37 Stockholm Tel: 08-406 08 60 Fax: 08-406 02 60 E-post: info@konsument.a.se Internet: www.konsument.a.se Ansvarig utgivare: Inger Persson Redaktion: Sverker Björk Emelie Löthgren Medarbetare i detta nummer: Ingrid Jacobsson Sveriges Konsumentråd Får citeras med angivande av källa. Tryckt av Litorapid, Göteborg B-Post. Distribution: Posten AB Ny parlamentarisk organisation Konsumentrådet har fått en ny styrelse. Från och med årsmötet 2003 har Konsumentrådet en ny parlamentarisk organisation. Styrelsen består nu av åtta ledamöter samt ordförande, men inga ersättare. Vidare har arbetsutskottet tagits bort. Ledamöter i den nya styrelsen blir på två år Inger Persson, LO (ordförande), Gunilla Johansson, Riksförbundet Hem och samhälle, Elisabeth Rooth-Eriksson, Hushållningssällskapet, Hans Lindholm, TCO, Carl-Erik Thörngren, PRO och Johnny Sellmar, Unga Örnar. På ett år har valts Caterina Franceschi, KF, Berndt Carlborg, ABF och Anita Östling Beventorp, Riksförbundet FUB. I samband med omorganisationen har också ett representantskap inrättats, där samtliga medlemsorganisationer kommer att kunna delta. Representantskapet skall bli ett forum för levande konsumentpolitisk debatt där också förslag till styrelsen kan formuleras. Årsmöte och budgetmöte (tidigare kallat höstmöte) kommer som tidigare att hållas varje vår och höst. En skön sommar önskar alla vi på Konsumentrådet! Övre raden: Jens Henriksson, internationell sekreterare, Charlotte Hedin, generalsekreterare, Jan-Erik Nyberg, projektledare Finansiella tjänster, Eva Ax, ekonomiansvarig. Undre raden: Ingrid Jacobsson, frilansjournalist, Marie Rubertsson Nerén, projektledare Säker mat, Christine Blomgren, assistent, Annelie Persson, generalsekreterare på Goodgame, Anne-Marie Nelander, projektledare Konsument i Europatävlingen, Emelie Löthgren, informationsansvarig. Saknas på bilden gör Konsument- Makts redaktör Sverker Björk Tävling för unga avgjord Vinnarna i Konsument i Europa - Tävling för unga är utsedda. I klassen 14 år och yngre kan Konsumentrådet härmed gratulera klass 3c från Oxiegårdens skola i Malmö. I klassen 15 år och uppåt vann Fruängens skola i Hägersten. Temat för tävlingen var sundare livsstil och produktmärkning. När detta nummer av KonsumentMakt kommer ut har prisutdelningen nyligen genomförts av konsumentminister Ann-Christin Nykvist. Tävlingen genomfördes av Sveriges Konsumentråd tillsammans med Konsumentverket och Skolverket. De vinnande bidragen kommer att gå vidare till den europeiska finalen.
KonsumentMakt nr 3 juni 2003 Sidan 3 Viktigt att regelverk för GMO-produkter efterföljs I och med den nya EU-förordningen om genmodifierade organismer har Sveriges Konsumentråd fått igenom en hel del av sina tidigare krav. Det viktiga är nu att reglerna efterföljs i de olika länderna. Det säger Herbert Lundström ordförande i Livsmedelsgruppen med anledning av Konsumentrådets nya GMO-policy som är en anpassning till den nya förordningen. Med den nya GMO-policyn vill Sveriges Konsumentråd poängtera att frågan fortfarande är viktig, säger Herbert Lundström. Rätt att välja Den nya EU-förordningen innehåller en rad krav som Sveriges Konsumentråd tidigare har drivit, bland annat när det gäller märkning och förbud mot markörgener med resistensegenskaper. Vi kan inte säga nej till tekniken - gentekniken har kommit för att stanna. Det viktiga är att vi inte rusar iväg. Vi har nu fått ett bra regelverk, menar Herbert Lundström. Det viktiga är nu att svenska myndigheterna skaffar sig kunskap och kompetens för att kunna se till att reglerna efterföljs. Det vore mycket pinsamt om en produkt som tillåts i Sverige blir förbjuden i Europa. Det är dock viktigt att alla konsumenter har rätt att kunna välja om de vill köpa produkter som innehåller GMO eller ej. 2004 kommer en ny EU-förordning om märkning och spårbarhet att antas. Sveriges Konsumentråd anser att det är viktigt att GMO-märkningen Elrådgivning behövs I maj 2002 startade Konsumenternas elrådgivningsbyrå. Att byrån var efterlängtad visar första årets statistik: drygt 8 500 förfrågningar har chefen Bo Hesselgren och hans medarbetare klarat av. Ja, det har varit otroligt mycket jobb, suckar Bo Hesselgren. Vi är egentligen bara fyra personer, men för tillfället är vi förstärkta med en person på grund av nya frågor om elcertifikat. Vissa dagar kan vi ha haft 1000 telefonpåringningar, men vi kan bara svara på max 100 samtal under de tre timmar vi har öppet per dag. Inga rättsliga prövningar 90 procent av alla frågor har kommit via telefon, resten via fax eller brev. Byråns hemsida, där man har en lista med vanliga frågor och svar, har varit otroligt välbesökt: 140 000 besökare på ett år. Byrån svarar på frågor och ger goda råd, men man gör inte rättsliga prövningar av tvister dessa hänvisas till Allmänna reklamationsnämnden eller domstol. Hälften av frågorna har varit klagomål, hälften har gällt vilket är tydlig och obligatorisk. Det är också viktigt att beteckningen GMO-fri undviks, något som den europeiska konsumentorganisationen BEUC har drivit. Eliminera spår På en punkt är dock Konsumentrådet kritisk till den nya EUförordningen. Förordningen anger att spår av genetiskt modifierade organismer i produkter kan vara tillfälliga och tekniskt oundvikliga och att dessa därför inte ska leda till märknings- och spårbarhetskrav. Denna skrivning riskerar att bli en bolag man ska välja för att få bästa elpris, berättar Bo Hesselgren. Där har vi stor hjälp av Konsumentverkets hemsida, som har en köpguide där man kan jämföra olika elavtal. Den tipsar vi ofta om och har en länk till på vår hemsida. Fakturaproblem Av de tusentals klagomål som kommit in har nästan alla, 90 procent, på något sätt varit relaterade till fakturaproblem. Det är framförallt tre situationer som många konsumenter klagar på: 1) Man har inte fått någon faktura alls under lång tid har helt enkelt ramlat ur systemet. 2) Nätföretaget har inte gjort avläsning enligt avtalet, det vill säga en gång/år. 3) Nätföretaget har gjort avläsning men elleverantören har inte gjort årsavstämning. När något av detta inträffat riskerar konsumenten att få en mycket hög faktura, om preliminärdebiteringen varit för låg. Och många får svårt att betala det stora beloppet inom föreskriven tid. Då inträffar nästa problem elbolagen forts. på sidan 5 gummiparagraf. Konsumentrådet kräver att man så långt det är tekniskt möjligt eliminerar spår av GMO i produkter som inte ska innehålla detta. Noggranna konsekvensbeskrivningar måste göras inför behandling av varje ansökan. Den vetenskapliga bevisbördan måste självklart ligga hos företaget som ansöker, inte hos myndigheten, avslutar Lundström. EMELIE LÖTHGREN
Sidan 4 KonsumentMakt nr 3 juni 2003 Nordiskt seminarium om konsumentfrågor: : Delade meningar om lågpriskonkurrensens välsignelse Dominans eller konkurrens hur fungerar livsmedelsmarknaden? Kan hög kvalitet och låga priser gå hand i hand? Vilken betydelse har butikskedjornas egna märkesvaror? Det var några av frågorna som ställdes när Sveriges Konsumentråd tillsammans med Sveriges Konsumenter i Samverkan arrangerade ett seminarium i Nordiska konsumentutskottets (NKU) regi. Ett fåtal stora På seminariet, som hölls i Stockholm 24 april, deltog representanter för myndigheter, handeln och konsumentforskningen. Konkurrensfrågorna belystes alltså ur flera synvinklar. Från forskarhåll framfördes bland annat att vi sett en gemensam utveckling i de nordiska länderna - livsmedelsmarknaden domineras överallt av ett fåtal stora kedjor. I Sverige är det COOP, ICA och Axfood, i Danmark COOP, Dansk supermarked och Supergross, i Norge Norgesgruppen, Hakongruppen, Reitangruppen och COOP. Detta har medfört att det skett en stark nedgång i antalet dagligvarubutiker. Det har blivit en koncentration av butikerna till tättbefolkade områden och ett fåtal detaljistgrupper har kontroll över hela butiksnätet i respektive land. Många stora lågprisbutiker har vuxit upp utanför storstäderna, och slagit ut de små butikerna inne i städerna. Prisfokusering Bengt Ingerstam, Sveriges Konsumenter i Samverkan, var kritisk till detta, och särskilt till lågpriskedjornas utbredning. Konkurrens kan inte lösa alla problem. Varför står just stora transnationella kedjor i kö för att få konkurrera och slåss med de redan etablerade handelsblocken? Varför är det så lönsamt att sälja till lågpris? undrade Bengt Ingerstam, och gav sin syn på saken: Med lågpriskonkurrensen kan stora och finansiellt starka företag sälja mera och skaffa sig möjligheter till ännu större inköp och lägre inköpspriser för att ytterligare kunna konkurrera med ännu lägre priser och så vidare. På så sätt kan storföretagen både slå sig in på en marknad och skaffa sig en ökande marknadsandel. Det är ett problem med den ensidiga fokuseringen på priset, tyckte Bent Ingerstam, och menade att omsorg, hänsyn, kvalitet, nyttighet, uthållighet och andra värderingar inte får plats längre. Stordriftsfördelar Från handelns sida ville man naturligtvis betona stordriftens fördelar. De närvarande representanterna för ICA och Axfood (COOP lämnade återbud i sista stund) påpekade att de har flera olika butikskoncept inom varje kedja, både lågprisbutiker, stormarknader, specialbutiker och så vidare. Detta kan ge konsumenten fördelar, sade Peder Larsson, ansvarig för ICA:s stormarknader. Butikerna konkurrerar inte bara med pris, utan också med bekvämlighet, kvalitet och service. Svenskarna har också blivit vana att hitta alla varor i en butik de vill inte handla bröd på ett ställe, kött på ett annat och frukt och grönt på ett tredje. Handelns egna märkesvaror (förkortat EMV) diskuterades också på seminariet. EMV blir ett problem, när de blir starka, tyckte Anders Nyberg, Dagligvaruleverantörers förbund. Butikskedjorna sätter alla villkor; på priser, marknadsföring, placering i butik med mera. Valfriheten minskar Från konsumentorganisationernas sida framhölls problemet med att EMV är anonyma det framgår inte av förpackningarna vem producenten är. Dagen efter seminariet samlades representanter för konsumentorganisationer från alla nordiska länder - utom Danmark - till ett möte, där man antog ett uttalande om EMV. I uttalandet står bland annat att man kräver att producenternas namn och information om ursprungsland ska finnas på alla förpackningar som marknadsförs som handelns egna märkesvaror. Konsumentorganisationerna är oroade över att konsumenternas valfrihet minskar i samband med de egna märkesvarornas inträde och över att konsumenten oftast inte kan få information om var varan producerats eller av vem. Egna märkesvaror kan innebära att produkterna producerats av olika tillverkare och att kvaliteten därmed skiftar. INGRID JACOBSSON
KonsumentMakt nr 3 juni 2003 Sidan 5 forts. från sidan 3 har mycket olika rutiner för att handlägga dessa typer av ärenden. Alla kan vara villiga att göra upp någon form av avbetalningsplan, men vissa ger dessutom kompensation eller avdrag, om fakturan blivit oskäligt hög. Preskriptionsproblem Ett annat problem är att preskriptionslagen säger att det ska ha gått tre år innan fordran avskrivs. Konsumentverket har föreslagit en ny, ettårig, preskriptionsregel, men en lagändring måste beslutas av riksdagen, och tar tid. Reglerna är inte bra för konsumenterna, säger Bo Hesselgren. Myndigheterna och elföretagen borde samverka för att det ska fungera bättre, och för att göra elräkningarna enklare. Nu innehåller en räkning tio olika poster, sex av dem är statligt reglerade (energiskatt, moms på skatten, elcertifikatsavgift m fl). De borde gå att föra ihop på något sätt. Det senaste årets höjda elpriser har givetvis också varit en källa till många frågor. Och ja, ett elbolag kan höja ett tillsvidarepris hur många gånger som helst på ett år, förutsatt att de aviserar höjningen 15 dagar i förväg. Många konsumenter har fått en obehaglig överraskning när de inte uppmärksammat detta och förstått att de bör träffa avtal om elpriset. Foto:Per Westergård Konsumenternas Elrådgivningsbyrå har telefontid varje vardag mellan 9.00 12.00, telefon 08-450 92 92. Du kan också faxa till 08-450 92 54 eller skicka brev till adress; Klara Norra kyrkogatan 33, 111 22 Stockholm. På byråns hemsida finns mer information: www.elradgivningsbyran.se Byrån drivs gemensamt av Konsumentverket, Energimyndigheten och branschorganisationen Svensk Energi. Aktiv konsument Ska man tjäna pengar på avregleringen måste man vara en aktiv konsument, säger Bo Hesselgren. Och det är jobbigt. Jag törs säga att alla med tillsvidareavtal har förlorat på avregleringen. Men det känns som om vi på Elrådgivningsbyrån kan spela en roll för att göra livet lite lättare för elkunderna! INGRID JACOBSSON Bra jobbat, SVT! Ni missade väl inte SVT:s eminenta initiativ lördagen den 10 maj då man hade överkonsumtion och frosseri som tema hela kvällen. Mycket tänkvärd och välgjord var framför allt dokumentären Surplus som följdes av en intressant diskussion. Temakvällen avslutades sedan med det bisarra franska mästerverket Brakfesten från 1973. Mera sånt, SVT! Demokrati i snabbköpet SNS demokratiråd har funnit att svenskar i allt större utsträckning bojkottar varor för att förbättra, eller motverka försämringar, i någon samhällsfråga. Demokratirådet drar slutsatsen att demokratin har dragit in i snabbköpet. En Sifoundersökning från 2001 visar att 69 procent av svenskarna anser att de kan påverka samhället genom att handla varor och tjänster av företag som är etiska föredömen. Dessutom anser 77 procent att de genom sitt val av företag har ett eget ansvar för samhällsutvecklingen när de handlar varor och tjänster. Källa: DN Debatt 13 maj 2003 Miljömärkt servicesektor Nu finns chansen att semestra miljövänligt! Hotell, stugor, vandrarhem och turism-arrangörer kan från 1 maj i år ansöka om att bli miljömärkta med EU:s miljöblomma. Det är första gången EUkommissionen har fastställt miljökriterier för en servicesektor. Miljökommissionär Margot Wallström betonar i ett uttalande att turistsektorn måste gå hand i hand med en hållbar miljöutveckling och med respekt för naturen. I en reseundersökning som nyligen gjorts i Tyskland visar det sig att 42 procent av turisterna gärna ville ha ett miljövänligt boende på sin semesterort.
Sidan 6 KonsumentMakt nr 3 juni 2003 BEUC-kartläggning visar: Prisokänsliga branscher passar på att höja vid euroinförande Det finns fördelar och nackdelar med allting. Så även med euron. BEUC den europeiska konsumentorganisationen har kartlagt vad som hände när halva Europa bytte valuta. Övergången till euro var tekniskt lätt, men förvirrande för konsumenterna. Detta menar Dominique Forest, ekonom på BEUC. Problemet var att man gjorde det i två steg: först EMU-inträdet 1999, sedan övergången till eurosedlar och mynt först 2002. Många var förvirrade och undrade om de var i Euroland ännu eller inte. Det var mycket viktigt att ha dubbel prismärkning, både i landets gamla valuta och i euro, under en övergångsperiod, betonar Dominique Forest. Att det kan ta lång tid att vänja sig vid en ny valuta vet Dominique, som är fransman. Frankrike gjorde ju en valutareform i början av 1950-talet, då man bytte från gamla francs till nya. Dominique berättar att många äldre människor fortfarande räknade i gamla francs ännu femtio år efter reformen. Och nu har de fått uppleva en reform till till euro. Svårast med kapitalvaror Om det tar så lång tid att ändra sig kommer vi att vara döda innan vi börjar tänka i euro, säger Dominique med ett skratt. Men jag tror nog att konsumenterna har tänkt om när det gäller dagligvaror, som livsmedel och kläder. Det är svårare att tänka om när det gäller kapitalvaror som man köper sällan, en bil t ex. Då gör man nog gärna jämförelser med gamla priser. BEUC har gjort två stora prisundersökningar i Euroland, en i början av 2002, en ett halvår senare. I den andra undersökningen, som gjordes med hjälp av konsumentorganisationer i alla euroländer utom Belgien, visade det sig att priserna stigit inom ungefär samma sektorer i alla länder. Frisörer, kaféer, parkeringsplatser, kemtvättar var de som varit flitigast med att höja priserna. Dessa företag är ju i allmänhet småföretag, och många av småföretagarna kan ha känt sig osäkra vid euroövergången. Samtidigt vet de ju att kunderna inte är speciellt priskänsliga när det gäller den här typen av tjänster. Man är van vid sin frisör och sitt kafé och går dit även om de höjer priset! Höjda matpriser Dominique Forest har även här en jämförelse med Frankrike. När man slopade prisregleringen där 1986 blev det höjningar i exakt samma tjänstesektorer som efter euroinförandet. Men den franska konsumentorganisationen Que choisir rapporterar också höjningar på matpriserna efter euroinförandet. Efter mars 2002 höjdes priserna på kött, mejeriprodukter och delikatessvaror med upp till 30 procent! Ett av argumenten för att Foto: Ingrid Jacobsson
KonsumentMakt nr 3 juni 2003 Sidan 7 införa euron är ju att det ska bli lättare att göra prisjämförelser och att handla över gränserna. Omfattningen av den gränsöverskridande handeln är dock fortfarande låg, utom för dem som bor i en gränstrakt. Belgare som bor nära franska gränsen passar t ex gärna på att köpa mineralvatten i Frankrike, berättar Dominique. Men det som skulle kunna löna sig bättre är kapitalvaror som bilar och hemelektronik. Kanske köper man en kamera i Spanien om man ändå är på semester där och hittar en billig apparat? Funktionshindrade utsatta 14 september röstar ju svenskarna om vi ska gå över till euro eller ej. Om det blir ett ja, så hälsar Dominique Forest till alla svenska konsumentorganisationer att de ska trycka på för att få dubbel prismärkning i minst sex månader, gärna nio eller tolv. Och den dubbla prismärkningen kan gärna börja några månader före euro-övergången och fortsätta efteråt. Det underlättar för konsumenterna att jämföra priserna. Detta är särskilt viktigt för utsatta konsumentgrupper som äldre och begåvningshandikappade, som kan ha svårt att snabbt räkna om i butiken vad det nya priset motsvarar. Visst var det stora kampanjer i varje land före övergången, säger Dominique Forest. Om man ville, så kunde man börja räkna i euro långt före övergången på nyåret 2002. Men det gjorde inte konsumenterna inte av lathet, utan för att de är praktiska. Det var helt enkelt mer praktiskt att börja räkna i euro först när man hade sedlarna och mynten i handen! INGRID JACOBSSON Nytt nätverk för konsumentnära livsmedelsforskning Den forskning som finns om mat, livsmedel och konsumtion har hittills antingen fokuserat på produktion, produkter och marknadsföring eller konsumtion, matkultur och hälsa. Det finns en stor brist på kunskap om hur producenters och konsumenters tänkande och agerande inom livsmedelsområdet fungerar och förhåller sig till varandra. Detta tänker ett nytt nätverk för konsumentnära livsmedelsforskning vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp ändra på.gemensamt för det konsumentnära perspektivet är ett kulturperspektiv i vilket innebörden hos livsmedel och mat fokuseras. Skillnader i sätt att tänka och handla i förhållande till livsmedel och mat uppmärksammas också särskilt. De skillnader som finns ses i ett kommunikationsperspektiv med inriktning på förutsättningar för kommunikationen sedda i relation till konsumenters handlande, berättar Eva Svederberg, forskare vid pedagogiska institutionen vid Lunds universitetoch koordinator för nätverket. Vi vet för lite om konsumenters förutsättningar att ta till sig exempelvis information på livsmedelsförpackningar. Vet t ex den genomsnittlige konsumenten vad Omega-3 är? Kommunikationsfrågan är också viktig då det gäller marknadsföring och reklam och har accentuerats på senare tid då fetmaproblematik och därmed snabbmatsindustrins roll (eller Big Food som man kallar det i USA) alltmer hamnat i fokus. Visonen är att genom ökad kunskap skapa förutsättningar så att konsumenterna i ökad utsträckning kan göra informerade val. Det handlar i grund och botten om en demokratifråga, menar Eva Svederberg. Det spenderas enorma pengar för att få konsumenter att välja det ena eller andra. I dagens läge har konsumenten små möjligheter att göra informerade val, säger Eva Svederberg. Nätverkets flervetenskapliga karaktär ger unika möjligheter att stärka den konsumentnära forskningen inom området mat, livsmedel och konsumtion. I visionen om en förstärkt konsumentnära livsmedelsforskning i regionen ingår också att samarbetet skall utvidgas till att även inkludera universitet och högskolor på den danska sidan av Öresund. Seminarier gemensamma för i projekten ingående forskare och doktorander kommer att vara en viktig del av forskningsmiljön. En seminarieserie pågår sedan våren 2000. Eva Svederberg har t ex hållit seminarium om Förutsättningar för förändring av matvanor. En undersökning bland industriarbetare med olika etnisk bakgrund. Andra intressanta seminarier har handlat om Vad är främmande mat? och Livsmedelsindustrin roll i skapandet av svenskt och danskt. Seminarierna är öppna för forskare och doktorander, representanter för näringslivet samt andra intresserade. SVERKER BJÖRK Fotnot: Mer om dessa frågor finns att läsa i Kulturella perspektiv (Svensk etnologisktidskrift) som ges ut av Föreningen Kulturella Perspektiv vid Umeå universitet. Konsumtionens mening, McDonald s och Arbete, konsumtion och kulturell ekonomi är exempel på ämnen som olika humanistiska forskare ger sin syn på i nummer 1/2003.
Internationellt POSTTIDNING B Avsändare: Sveriges Konsumentråd Box 855 101 37 Stockholm Greklands ordförandeskap: Viktig konferens om EU:s konsumentskydd På den historiska ön Evia höll Grekland som ordförandeland i EU en konferens om EU:s konsumentskydd och dess efterlevnad. Konferensen hölls dagen före det informella ministermötet den åttonde maj. Detta för att i likhet med det svenska ordförandeskapets initiativ 2001 inbjuda konsumentföreträdarna att ge sin syn på konsumentpolitiken inför ministerrådets möte. Skapa tradition Konsumentrådets internationelle sekreterare Jens Henriksson deltog som svensk representant. Enligt Jens är det grekiska ordförandeskapets initiativ en god fortsättning på det nytänkande initiativet under Sveriges ordförandeskap 2001. Nu är det upp till framtida ordförandeskap att skapa en tradition för att höra konsumenternas röster i samband med att de europeiska konsumentministrarna möts. Konsumentorganisationerna formulerade sina ståndpunkter på tre områden som skulle behandlas av ministrarna vid det informella ministermötet. De tre konsumentpolitiska förslagen och konsumenternas krav på de tre sakområdena lyder som följer: 1) Kunskapsbas för konsumentpolitiska beslut EU-kommissionen följer upp det danska ordförandeskapets initiativ om en kunskapsbas. Ett administrativt samarbete utvecklas med målet att åstadkomma en gemensam metod samt en webbaserad plattform för utbyte av data. Målet är att skapa ett systematiserat underlag för nya initiativ, utvärdering samt underlag för marknadsövervakningen. Kunskapsbasen kommer bl a att innehålla statistik från Eurostat, uppgifter om konsumenters nivå av förtroende, prisjämförelser, olika Eurobarometerundersökningar osv. Konsumentorganisationerna ger sitt fulla stöd till utvecklande av kunskapsbasen. Särskilt betonar man behovet av harmoniserad och fullt jämförbar statistik över tid och landsgränser. Dessutom bör kunskapsbasen utgöra ett verktyg även för EU:s konkurrenspolitik men avsaknaden av statistiskt beslutsunderlag får aldrig omöjliggöra snabba konsumentpolitiska beslut baserade på försiktighetsprincipen. 2) Samarbete mellan marknadsövervakande organisationer I grönboken om konsumentskydd som presenterades 2001 tydliggjordes behovet av samarbete mellan de marknadsövervakande myndigheterna på konsumentområdet. För att överkomma legala hinder för samarbetet krävs en ny lagstiftning som bygger på ömsesidiga rättigheter och skyldigheter. Utvidgningen med 10 nya medlemsstater gör behovet av en gemensam lagstiftning än mer påtagligt. Konsumentorganisationerna välkomnar en lagstiftning och uppmanar ministrarna att stödja det kommande förslaget om samarbete mellan marknadsövervakande myndigheter. Dessutom kräver konsumentrepresentanterna att nödvändiga nationella resurser tillförs samt att konsumentorganisationer på adekvat sätt involveras i marknadsövervakningen. 3) Direktiv om otillbörlig marknadsföring Grönboken om konsumentskydd föreslår en reform av EU:s konsumentlagstiftning. Mot denna bakgrund presenterar snart EU-kommissionen ett förslag till harmoniserad ramlagstiftning på konsumentområdet. Till skillnad från den nordiska modellen med god marknadsföringssed kommer Kommissionens förslag att utgå från vad som anses vara otillbörliga marknadsföringsåtgärder. Konsumentorganisationerna har länge väntat på ett förslag till harmoniserad ramlagstiftning. Det är nödvändigt för konsumenternas skydd och för förtroendet för den inre marknaden. En hög nivå av konsumentskydd tillsammans med hänsynstagande till utsatta konsumenters situation är nödvändigt. Europas konsumenter kräver snabb handling och effektiva metoder för ramdirektivets implementering i Europa.