på hälsofrämjande förhållningssätt Med individen i centrum utgår vi från det goda och skapar en känsla av sammanhang. Tillvaron blir begriplig, hanterbar och meningsfull.
Inledning Äldreomsorgen i Katrineholms kommun arbetar utifrån ett hälsofrämjande/salutogent förhållningssätt. Det innebär att vi strävar efter att se varje människa utifrån dennes enskilda förutsättningar. Att stimulera till en känsla av självständighet och meningsfullhet och att utgå från det friska. Ledorden i det salutogena/hälsofrämjande arbete är KASAM, som är en forkortning av begreppet känsla av sammanhang. Det handlar om att känna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i livet. Äldreomsorgen har på olika sätt arbetat för att främja det hälsofrämjande/ salutogena förhållningssättet inom verksamheten. Genom utbildning och handledning av personal och chefer, utveckling av genomförandeplanen, strukturer kring teamträffar och arbetet att främja kontaktmannaskapet. Hösten 2010 hade vi en gemensam inspirationsdag för all personal. Där var alla verksamheter välkomna att dela med sig av sina goda exempel, vilket mynnade ut i den här skriften! Låt dig inspireras! 2
Innehåll Tema KASAM... 5 Vad ska jag göra idag?...6 Med andra ögon...7 Makt över livet...8 Brukarna en resurs att räkna med...9 Meningsfull att bo hemma... 10 Trygghet att bo hemma... 11 Öppen träning på dagrehab...12 Vad är viktigt för brukaren?... 13 Självbestämmande med stöd och uppmuntran... 14 Psykiskt sjuk stöd och uppmuntran... 15 Att höra och leva med röster... 16 Tema struktur... 17 Teamträff... 18 Rehab i vardagen/samma mål=bättre... 19 Förbättring av kontaktmannaskap...20 Kvalitetsråd... 21 Aktivitetstavla...22 Brukaren i fokus...23 Såromläggning...24 Kontinuitet vid städinsats...25 Mat tillsammans ledde till förtroende...26 3
Tema sociala insatser... 27 Café Strandgården...28 Furulidens kioskvagn...29 Fredagsmys...30 Bio på Strandgården... 31 Spa Furukällan, Furuliden... 32 Höstmarknad på Strandgården... 33 Tisdagspromenader...34 Bridge är livet!... 35 Veteranbilsutställning...36 Wii Tv-spel...37 SPA...38 Må bra dagar med de boende...39 Social insats...40 Tema nutrition... 41 Brunch...42 Schema/Fördelning av måltider... 43 Förhindra viktminskning...44 Hur man förhindrar viktnedgång... 45 Från sondvälling till fast föda...46 Använda sinnena... 47 4
Tema KASAM Begreppet KASAM står för känsla av sammanhang och är myntat av Aron Antonovsky som var professor i medicinsk sociologi. Genom sin forskning kom han fram till en människas Känsla av sammanhang har stor betydelse för dennes hälsa och livskvalitet. En god hälsa, en god uppfattad livskvalitet och en hög Känsla av sammanhang hänger alltså ihop. Antonovsky menade att en känsla av sammanhang är starkt ihopkopplat med att man upplever sin tillvaro som meningsfull, begriplig och hanterbar. 5
Kasam Vad ska jag göra idag? Det är viktigt för alla människor att känna sig behövda, uppskattade. Detta är inget som försvinner med åldern. Hanterbarhet, meningsfullhet, begriplighet. I och med det salutogena tankesättet kom funderingar kring hur de äldres enskilda vardag såg ut. Vad hade man att se fram emot? Vad kan vi göra för att öka meningsfullheten? Kontaktperson: Eva Magnusson Arbetsplats: Vallgården Eget ansvar Vi insåg att vi har äldre hos oss med både vilja och kapacitet att utföra olika uppgifter. Sådant som intresserar dem och ligger dem varmt om hjärtat. Med små förändringar kan de nu ta ansvar för olika områden inom verksamheten. Exempel: Vi har en man som hämtar posten i brevlådan och sedan bär ut den till de äldre. En kvinna har hand om att mata fåglarna ute och fiskarna inne. Tipspromenaden sköter en av våra äldre om. Trädgårdsskötsel hjälper en av våra karlar till med. Emellanåt lagar vi mat till avdelningarna med hjälp av en gammal matmor som bor hos oss. Meningsfull vardag De som har hittat en uppgift de trivs med har funnit meningsfullhet i vardagen. Så länge de själva vill och kan så fortsätter deras arbete. Det finns många fler områden där de äldre kan hjälpa till och ta eget ansvar. Just nu jobbar vi på att få ihop en fikagrupp som kan fixa fika när det behövs t.ex. vid underhållningar och möten. 6
Kasam Med andra ögon Förr satt Karin och ropade i sin rullstol på sitt rum.det enda hon såg var en buske från olika vinklar. Hon ansågs som störande. Så en kväll tog några i personalen ut henne till köket vid maten. Hon tog skeden och började att äta. Hon anmärkte också på vädret. Senare fick hon även följa med in i tvättstugan. Så länge hon har sällskap fungerar det bra och är väldigt nöjd. Nöjd och rörd blev också dottern som även berättade att Karin har sjungit i kör. Nu är det bestämt att Karin ska äta minst ett mål mat om dagen i köket. Hon slumrar gärna en stund i rullstolen i vardagsrummet. Kontaktperson: Maria Wigh och Maria Tillnell Arbetsplats: Norrgläntan 7
Kasam Makt över livet En man hittades utomhus av lantbrevbäraren efter att han ramlat och blivit liggandes utan att kunna ta sig upp. Han blir inlagd på sjukhus. Mannen har nedsatt allmäntillstånd och får efter sjukhusvistelsen komma till en korttidsplats för att få möjlighet till återhämtning. När biståndshandläggaren träffar mannen på korttidsplatsen uppger han att han vill komma hem igen och är inte intresserad av att söka särskilt boende. Detta trots att personalen på korttids-platsen har svårt att se hur mannen skulle kunna klara sig hemma på grund av sitt hälsotillstånd. Mannen vill inte ha någon hemtjänst men ansöker om ett trygghetslarm och matdistribution, vilket han beviljas. Mannen bor ute på landsbygden i ett omodernt hus som saknar toalett, el eller en fungerande spis och kylskåp. Han åker hem, men efter en vecka kollapsar han i mataffären och blir återigen inlagd på sjukhus. Mannen får därefter komma till korttidsplatsen och biståndshandläggaren träffar honom igen. Han vill fortfarande inte ansöka om särskilt boende, eftersom han tror att han skulle känna sig inlåst och maktlös. Mannen beskriver att hans eget boende betyder mycket för honom, men samtidigt inser han att han inte längre klarar av att bo där. Värdegrund De fyra grundelementen, Luft Vatten Jord eld står som modell. Livet själv och du som människa klarar dig inte utan någon av dem. Alla är lika mycket värda hur olika de än är. Låt också det vara din tanke när du möter en annan människa. Efter en lång diskussion framkommer det att det viktigaste för mannen är att även om han bor på särskilt boende, alltid ska ha möjlighet att åka hem till sitt hus kortare stunder om han orkar och vill. Då han inte hade några anhöriga som kan hjälpa honom när han åker hem vill han ha kvar trygghetslarmet så att han kan påkalla hjälp om det skulle behövas. För mannen innebär det att han behåller makten över sitt liv, han känner sig inte inlåst utan han vet att han alltid är fri att åka hem. Kontaktperson: Christina Karmeroth och Helene Ericsson Arbetsplats: Biståndshandläggare/Myndighet 8
Kasam Brukarna en resurs att räkna med Idag talas det mycket om brukarinflytande, men vad är då det? Begrepp som Case management, Supported employment, egenmakt med flera är aktuella men vad betyder de och vilken innebörd har de. Återhämtning är inget entydigt begrepp men kan sägas fokusera på processer som rör hopp, egenmakt, empowerment och individens personliga och unika mål för att hantera sina funktionshinder och nå positiva förändringar i sitt liv. Det är ett arbetssätt som innebär att man betonar och respekterar brukarens rätt till egna val och självbestämmande för att nå önskade mål och förändringar och koncentrerar på brukarens kapacitet till förändring och återhämtning trots funktionshinder. Detta innebär att man aktivt involverar brukaren i sin egen hälsoprocess. Från förvaltnings sida finns ett förslag att brukarna ska ges möjlighet att ta över en del av sysselsättningen på Drottninggatan 5. För att ge en chans till reflektion och ställningstagande så startades en diskussionsgrupp på soc/ neuropsykiatrins Café. Det finns en trygghet i att verksamheten är kommunal och en ansvarsfrihet som kan upplevas som befriande. Att få möjlighet att medverka på flera arenor är dock ett genomgående ett önskemål, och flera bra förslag har lagts fram. Att få räknas med som en resurs och som en kompetent person är viktigt. Kontaktperson: Lena Wetterlund Arbetsplats: SSK Soc/Neuropsykiatrin 9
Kasam Meningsfullt att bo hemma Det var en kvinna som bodde ute på landet själv i en liten gammal stuga utan moderniteter. Hon hade ett rum och kök på nedre botten där hon bodde, det fanns ingen toalett inomhus så hon använde en hink. Hon hade svårt att röra sig och hade insatser från hemtjänsten flera gånger per dag. På grund av försämrad hälsa och att det var svårt för hemtjänstpersonal att utföra sitt arbete på grund av standarden i huset, blev kvinnan beviljad ett särskilt boende i form av vårdboende. När kvinnan flyttat in på boendet vantrivdes hon och saknade sin stuga ute på landet. Kvinnan fick flytta hem igen och hemtjänsten fick arbeta på så gott det gick och göra det bästa av situationen. Det var mycket meningsfullt för kvinnan att få bo kvar i sin stuga där hon kände sig hemma och trygg. Kontaktperson: Christina Karmeroth/Helene Ericsson Arbetsplats: Biståndshandläggare/Myndighet 10
Kasam Trygghet att bo hemma En kvinna blev korttidsplacerad efter att hon haft hallucinationer och mått psykiskt dåligt i hemmet. Hemtjänstpersonalen, personalen på korttidsboendet och boendesamordnare misstänkte att kvinnan hade en demenssjukdom. När biståndshandläggaren träffade kvinnan och hennes gode man på kortidsboendet uttryckte hon att hennes önskan var att få komma hem till sin lägenhet igen, hon uppgav att hon mådde mycket bättre än hon gjorde när hon kom till korttidsboendet. Alla i omgivningen var skeptiska till att kvinnan skulle kunna klara sig i hemmet, både personal på korttidsboendet och hemtjänsten ansåg att hon var i behov av en permanent plats på särskilt boende. Under vårdkonferensen kom biståndshandläggaren, kvinnan och hennes gode man överens om att kvinnan skulle få återgå till hemmet med hjälp från hemtjänsten flera gånger om dagen då detta var kvinnans önskan. Det bestämdes även att en uppföljning skulle ske i hemmet efter en vecka för att se hur det har gått. Vid uppföljningsbesöket i hemmet uppgav både kvinnan och hemtjänstpersonal att det hade fungerat bra och kvinnan var mycket nöjd med att åter vara i sitt hem. För kvinnan var det meningsfullt att vara i sitt hem eftersom hon hade sin trygghet där, hon var tacksam över att biståndshandläggaren lyssnade på hennes önskan att få bo hemma. Kvinnan bodde hemma i sin lägenhet med hjälp från hemtjänsten i cirka två år tills den dagen hon blev kraftigt försämrad i sitt fysiska hälsotillstånd och fick åka till sjukhus där hon sedan avled. Kontaktperson: Christina Karmeroth/Helene Ericsson Arbetsplats: Biståndshandläggare/Myndighet 11
Kasam Öppen träning på dagrehab Dagrehab vänder sig till äldre personer i Katrineholm som behöver träning i kombination med social samvaro. Balansen kanske har blivit lite sämre, det är svårare att ta sig i/ur sängen eller att resa sig från en stol. Det kan också vara så att man varit inlagd på sjukhus och tex brutit ett ben eller fått en stroke och behöver hjälp med att komma igång igen. Syftet med Dagrehab är att få hjälp med att träna på just det man behöver bli bättre på. Vi vill att äldre ska må bra och röra på sig och samtidigt få en trevlig stund tillsammans med andra. På dagrehab tränar man 2 ggr/v i 8 veckor. Därefter är träningsperioden slut, men möjlighet att komma tillbaka på en period 1-2 ggr/år finns. Träningen uppskattas väldigt mycket och många vill inte sluta. De får med sig träningsprogram hem, men känner att motivationen inte är densamma hemma. Där har de heller inte möjlighet till träning med redskap och tillsammans med andra. Många känner inte meningsfullheten i att träna och tappar därmed det som de har tränat upp. Styrketräning. Starka ben minskar risken för fall Vi bestämde oss för att ge de äldre chansen att fortsätta träna efter träningsperiodens slut på en så kallad öppen träning en gång/vecka. Där finns ingen tidsbegränsning, dvs möjligheten att träna finns varje vecka. Genom detta har vi ökat meningsfullheten med att träna. De äldre tycker att det är roligt att komma hit varje vecka och de känner att träningen gör stor nytta. Hemma tar de sig inte för att röra på sig. Även den sociala biten är mycket viktig. De peppar varandra och får mer motivation till att träna när de gör det tillsammans. Dagrehabs öppna träning har blivit en succé! Cirka 25 personer kommer till oss och tränar varje torsdag. Uppskattningen är stor: Det är veckans höjdpunkt att få komma till öppna träningen. Siri 86 år Det är nästan en nödvändighet att komma. Det finns så mycket träningsmöjligheter här. Det är inte detsamma hemma. Birgitta 83 år Balansträning, här i form av hinderbana Jag uppskattar träningen till 1000. Om jag inte fick träna mina armar och ben skulle jag inte klara mig ensam i min stuga på landet. Aina 80 år Det är viktigt att få komma hit och få den träning man faktiskt behöver. Ingemar 76 år Kontaktperson: Marita Ansin Arbetsplats: Dagrehab 12
Kasam Vad är viktigt för brukaren? En ensamstående man hade sitt föräldrahem i Julita och flyttade så småningom till Katrineholm och bodde där i många år. Sedan flyttade han tillbaka till Julita och bor på kommunens äldreboende. Under ankomstsamtalet frågade han var Hemgårdsvägen låg och då framkom det att han ville veta var Prästgården var belägen. Kontakpersonalen erbjöd då att de kunde ta en promenad en söndag för att besöka Prästgården. Under promenaden passerade de Torgbodarna och då berättade brukaren att han hade varit där och inhandlat tillsammans med sin mamma en gris och året var 1937. De passerade även ett äldre hus och han minns då att där bodde skomakaren som han hämtat ett par skor hos. Brukaren fick återuppleva gamla minnen från sin uppväxt genom att ta en promenad i samhället tillsammans med kontaktpersonalen. Brukaren och kontakpersonalen tar numera en promenad i samhället eller en promenad till affären. För brukaren är det viktigt att det är samma person som han promenerar med och de gör det varje vecka tillsammans. Brukaren har tydligt uttryckt en vilja att han inte vill delta i andra aktiviteter som är på äldreboendet. Viktigt att lyssna in brukarens önskemål. Om en brukare har gett uttryck för att den inte vill delta tex. I en aktivitet eller äta i en gemensam matsal då är vi som personal tvungna att respektera deras beslut. Kontaktperson: Margaretha Carlsson Arbetsplats: Almgården, Eken/Linden 13
Kasam Självbestämmande med stöd och uppmuntran Brukare som återgår till hemmet efter sjukhusvistelse pga en lårbensfraktur. I hemmet glömmer han att dricka, vilket leder till förstoppningsdiarrè. Situationen gör att det blir en stor belastning för anhörig, lägenheten är inte anpassad och hjälpmedel saknas. Brukaren vill inte vara patient på sjukhuset. Gångträning dagligen för att öka cirkulationen och stärka muskler och balans. Dricker bra med påminnelseskylt på bordet. Anhörig avlastad med diskhjälp och egen tid när gångträning och ledsagning sker. Hjälpmedel kom så fort som möjligt. Genomförandeplan uppdaterad och alla har fått information. Utepromenader 2 ggr/veckan. Att alla människor är olika, men har en sak gemensamt - Att själva bestämma över sitt liv. Att fokusera på individens önskan och försöka lösa eventuella problem genom att alla samarbetar. Kontaktperson: Margaretha Kanesund Arbetsplats: Hemtjänst Centrum/Kamelen 14
Kasam Psykiskt sjuk stöd och uppmuntran Kvinna med psykisk sjukdom som behövde hjälp från hemtjänsten. I början var hon lite misstänksam mot hemtjänstpersonalen, då var det bara distriktssköterskan som fick komma på besök. Efter ca en månad fick en hemtjänstpersonal komma med på besöket tillsammans med distriktssköterskan, hon fick ett förtroende direkt för personalen som var med. Personalen skapade ett förtroende för hemtjänsten och några månader senare fick en annan personal följa med på besök och det fungerade jättebra. Hemtjänstpersonalen har fått henne att öppna sig mer, skapat ett förtroende. Hon har besök av hemtjänsten 2 ggr/veckan. Tidigare ringde personalen kvällen innan och talade om att man skulle komma dagen efter. Nu fungerar det bättre, vi tror att hon kanske kommer att ta emot fler av oss i hemtjänsten eftersom hon har fått ett bra förtroende för oss. Att man ska ta det lugnt och öka insatser efter hennes behov. Kontaktperson: Ingela Jeppsson-Lund, Catarina Helgesson Arbetsplats: Hemtjänst Centrum/Kamelen 15
Kasam Att höra och leva med röster Att höra röster kan vara en påträngande och intensiv upplevelse, som att inte längre vara herre över sig själv. Men det är också skillnad på hur stor inverkan rösterna har på människors beteende och känslor. De flesta rösthörarna har både positiva och negativa röster men hur dessa påverkar personerna och vilka följder de får är olika (Romme & Escher 1999). Ofta möts jag av såväl personal som brukare som tror att höra röster och vara psykotisk/ schizofren är samma sak och att det ska kunna medicineras bort. Här förmodar jag att det handlar om brist på kunskaper. Genom att fenomenet är flerbottnat blir det svårare att förklara, tycker jag. Men det medför också att om vi kan få till en attitydförändring genom ökade kunskaper kan fler rösthörare få hjälp i sin hantering av rösterna och inte bara vara hänvisade till ökning av mediciner eller inläggningar på sluten psykiatrisk avdelning. För det är oftast den utvägen som erbjuds när våra brukare är plågade av sina röster. Under ett halvdagsseminarium var alla inom social/neuropsykiatrin inbjudna, seminariet var vid tre tillfällen för att skapa möjlighet för så många som möjligt att delta. Under denna eftermiddag var det dels en föreläsning och därefter grupparbete med den gemensamma frågan; Hur kan vi hitta strategier för att hantera röster? Att höra och leva med röster Att höra inre röster kan vara en påfrestande upplevelse, men det finns strategier att hantera dessa. Tanken med detta seminarium är att vi gemensamt ska hitta olika sätt att ta kontrollen över rösterna. Kl.13:00 föreläsning om rösthörare i ett historiskt PersPeKtiv samt olika synsätt Kl.14:00 KAffe Kl.14:30 gruppdiskussion Kl.15:30 återkoppling från gruppdiskussionerna Kl.16:00 slut Datum som finns att välja mellan är Tisdag 21/4 09, Onsdag 29/4 09 Måndag 14/9 09 Onsdag 16/9 09 Kostnadsfritt Anmälan senast 15/4 till Ingela Lövgren tel:0150-488097 Eller maila ingela.lovgren@katrineholm.se varmt välkomna till hörnsalen folkets hus KAtrineholm lena Wetterlund sjuksköterska Viktigt är att alla känner sig välkomna, att alla deltar på lika villkor. Genom att göra gemensamma aktiviteter bygger vi meningsfulla relationer. Detta kan vara en sekundär vinst utöver den nya kunskapen om förhållningssätt i bemötandet av röster. I ett socialpsykiatriskt perspektiv behöver vi som personal tänka oss in i en annan persons situation för att kunna förstå vad vi kan bidra med. Kontaktperson: Lena Wetterlund Arbetsplats: SSK Soc/Neuropsykiatrin 16
Tema struktur Som stöd och hjälp för oss inom äldreomsorgen att jobba med ett Hälsofrämjande/Salutogent förhållningssätt har vi utvecklat vår arbetssätt inom några särskilda områden: Genomförandeplanen Genomförandeplanen är en överenskommelse med den enskilde eller med företrädare om hur stödet från äldreomsorgen ska utformas utifrån individens egna önskemål. Målet är att individen ska göra egna val och själv bestämma över sin vardag. Genomförandeplanen blir därför en hjälp för oss att arbeta utifrån ett hälsofrämjande/salutogent förhållningssätt. Teamträff Teamträffen är det gemensamma forum där olika yrkeskategorier möts för att tillsammans planera insatser. Det är på Teamträffen vi får tillfälle till diskussion och reflektion kring hur vi på bästa sätt kan stödja individen till ökad hälsa och livskvalitet. Kontaktmannaskapet Kontaktmannaskapet syftar till att brukare och anhöriga ska känna trygghet och tillit genom att veta vilken person de kan vända sig till. Ett utvecklat kontaktmannaskap kan gagna kontinuiteten hos brukaren. 17
Struktur Teamträff Teamträffar är träffar där personal och olika ansvariga går igenom hur de boende mår och eventuella mål som ska försöka uppnås för den boende. Teamträffar kallades tidigare vårdplaneringar. Dom var upplagda så att de som var med var sjuksköterskan, områdeschefen, arbetsterapeut, sjukgymnast, rehabansvarigpersonal på boendet, en dagpersonal samt en nattpersonal. På vårdplaneringarna hade man de boendes genomförandeplaner och gick igenom hur de boende mår, om det behövdes nya hjälpmedel, behov av sjukgymnastik med mera. Detta skrevs in i journalen och eventuella ändringar i genomförandeplanen skrevs in där. Detta skulle all övrig personal på boendet sedan gå igenom och läsa för att veta vad som hade blivit bestämt och om det var några nya mål uppsatta för den boende. Ofta var det så att det var svårt att få ut all information och delaktighet till alla när bara några få av personalen vad med på Teamträffen Vi har ändrat våra teamträffar så att ALL personal är med på dom istället, detta har vi provat under hela år 2010. Vi går igenom alla boende varje gång. Vi har lagt upp det så här: Sjuksköterskan läser upp ett namn på en boende. Kontaktpersonalen har genomförandeplanen med för sin/sina boende och går kort igenom informationen om den boende och säger om hon/han upplevt att det är några förändringar med den boende, övrig personal kan tillägga information. Sjuksköterskan går igenom om det är några ändringar medicinskt, arbetsterapeuten och sjukgymnasten tillägger sina saker. All personal kan nu fråga om det är något man undrar över angående den boende. Numera får all personal all information samtidigt och kan komma till tals och känna sej delaktiga, alla kan ställa frågor och alla får höra målen som gäller för den boende. Kontaktmannaskapet blir tydligare. Kontaktperson: Cathrin Dahlgren Arbetsplats: Malmgården 18
Struktur Rehab i vardagen/samma mål = bättre En kvinna i 80-årsåldern opererades 2009 för gallbesvär, fick dessutom två lunginflammationer. Hon blev försvagad och sondmatades, och blev därefter rullstolsburen. Dessutom drabbades hon av nedsatt syn och hörselförmåga. Hon fick även bältros vid denna tidpunkt. Efter behandling av bältros och operation av starr på båda ögonen, kunde hon därefter börja med gåträning inomhus. Hon var sedan mogen att gå i trappor, tre våningar. Personalen var en trygghet vid sidan om. Hon klarar idag av att gå runt kvarteret med rollator. Personalen är med och uppmuntrar och stöttar. Hon ser idag fram emot att kunna gå till servicehuset Igelkotten, som hon tidigare gjort. Hon klarar även av att läsa och titta på tv. Efter denna framgångsrika rehabilitering har hon även börjat med matlagning och bakning. Hennes son kommer och äter varje helg tillsammans med henne, det är en höjdpunkt för henne. På detta sätt har hemtjänstinsatserna minskat avsevärt, livskvaliten har därmed ökat. Genom att hemtjänstgruppen har arbetat tillsammans mot samma mål med brukaren, har hon fått sin livsglädje tillbaka. Kontaktperson: Ingela Jeppsson-Lund, Catarina Helgesson Arbetsplats: Hemtjänst Centrum/Kamelen 19
Struktur Förbättring av kontaktmannaskap Syfte att utveckla kontaktpersonalens roll så att den gagnar kontinuiteten hos brukaren samt öka relationen och meningsfullheten mellan brukare och kontaktpersonal. Att brukare och anhöriga ska känna trygghet och tillit i högre utsträckning. Att brukaren inte bara ska veta vem som är kontaktperson utan dom ska även märka det. Enligt Kvalitetsbarometern 2009 visste bara 58 % av våra boende vem dom hade som kontaktperson. Att brukaren i ökad omfattning vet vem som är dennes kontaktpersonal, t. ex att det alltid är samma person som kommer och städar och duschar. Att öka kontinuiteten hos brukaren och ge alla inblandade en meningsfull dag. Vi upplever att brukarna är gladare för att kontinuiteten finns i ökad grad. Man kan även vara mer flexibel och styra sin egen arbetsdag tillsammans med våra brukare. Efter ny enkätundersökning 2010 visste 100 % vem som var deras kontaktperson. Kontaktperson: Miia Stenroos Arbetsplats: Pantern servicehus 20
Struktur Kvalitetsråd Kvalitetsråd sammanfaller under kategorin Struktur. Ett kvalitetsråd är ett forum där vi systematiskt arbetar med ett ständigt förbättringsarbete och spårar kvalitetsbrister inom enheten. Som underlag används personalens synpunkter och erfarenheter, avvikelserapporter, synpunkten och förbättringsförslag. Kvalitetsråd infördes eftersom det fanns ett tvärprofessionellt behov av att bl.a. samla alla goda idéer och synpunkter från personal och samtala kring dem. Det fanns också ett behov av att arbeta systematiskt med inkomna avvikelser. Representanter från varje avdelning, tillsammans med sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och områdeschef möts för att lära av varandra. Rådet täffas en gång i månaden och först går vi igenom avvikelserna och därefter kvalitetsfrågor som är på gång. Vi har märkt att genom att först bestämma om hur vi ska arbeta vidare med vissa uppdrag som kommer till oss, kan vi bättre säkerställa ett gott resultat. Vi ser att samverkan är en förutsättning för god omvårdnad. Vi håller ex. på att ta fram en Genomförandeplan som är mer kompatibel med vår verksamhet och som i slutändan gynnar våra gäster. Kontaktperson: Margareta Hansson och Lisa Tholén Arbetsplats: Lövåsen 21
Struktur Aktivitetstavla Det finns ett behov av att strukturera aktiviteterna på demensavdelningen på Igelkotten. Personalen fick en idé att göra en aktivitetstavla. Personalen hittade ett sätt att strukturera upp aktiviteterna, genom att skriva ner saker som brukarna kunde genomföra på en tavla. Tavlan har alla veckans vardagar uppskrivna och sen en aktivitet efter. Aktiviteten genomförs av den personal som har det inplanerat på veckoschemat. Veckoschemat är rulllande på all personal, det medför att alla är ansvariga för att det utförs. Aktiviteterna planeras varje helg innan ny vecka. Brukarna samlas runt matsalsbordet och har aktiviteten i kombination med en fika på förmiddagen. Aktiviteterna ändras efter årstidsväxlingarna. Vid fint väder så tar vi med brukarna ut till exempelvis stadsparken eller fjärilsparken som är beläget nära Igelkotten. Aktiviteten håller på i ungefär 30 min, med kaffestund inräknat. Brukarna tycker att denna stund på dagen är rolig, och uppskattar att vi gör saker tillsammans. Vid bordet föds ofta diskussioner som leder till skratt för både brukare och personal. Ett bra sett för alla att umgås. Efter avslutad aktivitet så dricker vi kaffe som fortsättning på den trevliga stunden. Kontaktperson: Jimmy Hagström Arbetsplats: Igelkotten Tallåsgården demensboende 22
Struktur Brukaren i fokus På dagverksamheten arbetar man med daggäster som kommer från alla hemtjänstområden, alla områden har kommit olika långt vad gäller ex. dokumentation och rapportering. Det tog ofta lång tid att få tag på kontaktpersonal och återkopplingen på vissa områden var ofta knapphändig. Dagverksamheten har länge önskat ett bättre forum för samarbete med hemtjänstgrupperna för att göra en så bra vardag som möjligt för den enskilde. Dagverksamhetens personal har bjudit in sig själva till hemtjänstgruppernas teamträffar. Detta har varit uppskattat både från hemtjänstgrupperna och från dagverksamheten. Samarbetet mellan hemtjänst och dagverksamhet har ökat. Informationsvägarna har blivit lättare och den enskilde brukaren sätts i fokus. Kontaktperson: Personalen på dagverksamheten Nävergården Arbetsplats: Norrgläntan 23
Struktur Såromläggning Svårläkt sår. Det har testats olika omläggningar, material, pumpstövel, luftning m.m. Sjuksköterska och personal har haft en kontinuerlig kontakt med hud- mottagningen. De följer upp såret och dokumenterar det noga med hjälp av bl.a. foton. Personalgruppen som arbetar med såret har varit begränsad till 3 stycken. Idag läggs såret om 3ggr/vecka och en salva används vid dessa tillfällen. Brukaren står också på kortisonbehandling i tablettform. Andra åtgärder har varit cykling, balansträning och gångträning. Såret förbättras sakta kontinuerligt. Brukaren är idag mycket nöjd. Såret har funnits i många år och är idag nästan läkt. Detta har varit möjligt med hjälp av att rätt metod används och att det har varit begränsat antal personal som har lagt om såret. Kontaktperson: Maria Bjurenlöv Maria Skantz Arbetsplats: Igelkotten Servicehus 24
Struktur Kontinuitet vid städinsats Ökad valfrihet vid städinsats Samtliga personer med beviljad städinsats fick ett formulär med tre frågor där de frivilligt kunde svara på vad som var viktigt för dem. 1. Städ av samma person. 2. Städ på önskad veckodag. 3. Fråga 1 och 2 är lika viktiga. Sammanställningen av svaren visade att de flesta tyckte att städ av samma person och på önskad veckodag var viktigast för dem. Brukare med städinsats har två kontaktpersoner som vid schemaläggning samarbetar för att någon av dessa två har arbetsdag när insatsen ska utföras. Vi kommer att pröva under nästa schemaperiod för att sedan utvärdera. Kontaktperson: Yvonne Högberg Arbetsplats: Nävertorps hemtjänstområde 25
Struktur Mat tillsammans ledde till förtroende En dement kvinna med stor integritet ville inte ta emot någon hjälp från oss i hemtjänsten. Då hon under en tid rasat kraftigt i vikt samt inte duschat på flera år blev läget under all värdighet för denna kvinna. Hon var mycket misstänksam då vi fick ärendet till oss och skulle börja gå till henne. I början släppte hon bara in oss i hallen. Någon mat var det inte tal om Nej, jag har redan ätit fick vi svar när vi erbjöd henne hjälpen. Vi på hemtjänsten beslutade oss att minimera antalet personal som skulle komma i kontakt med kvinnan. Vi beslutade att det skulle bli två kontaktpersoner. Kvinnan tyckte mycket om att fika och när hon fått förtroende för oss två, efter ett antal påhälsningar bjöd hon in oss på en kopp kaffe. Detta gjorde vi ett par gånger och kvinnan blev mindre obekväm med våra besök. Då fick jag en dag idén om att fråga henne om hon ville äta mat tillsammans med mig. Jag överraskade henne en dag och köpte med mig ett par pajer. Hon tyckte att det var mysigt att sitta tillsammans med någon och äta och prata. Vi fick en mycket fin kontakt. Även om kvinnan när anhöriga lite senare samma dag ringde upp för att höra hur det var hade glömt bort att jag varit där fortsatte vi att arbeta på detta vis. Efter hand accepterade hon fler i gruppen och det blev naturligt att få hjälpa henne med mera saker. När kvinnan lärt känna mig och jag henne blev det naturligt att börja prata om bland annat duschning. Efter ytterligare ett tag fick jag även hjälpa henne med detta. Det är viktigt att närma sig en hjälp behövande människa med respekt. När man tar små steg i taget kan man tillsammans sätta mål som är nåbara. I detta fall gällde det att få hjälpa kvinnan med mat och hygien. Den första tiden gick åt att bygga upp ett förtroende och en god känsla för varandra. När kvinnan till slut kände sig trygg med sina två kontaktpersoner var det lättare för andra i personalgruppen att komma in och få hjälpa till. Kontaktperson: Karin Morja Arbetsplats: Hemtjänst Öster 26