Skolområde Väster Hånger skola F-6 kvalitetsrapport Avstämningsperiod 1 Läsåret 2012/13 Varje barn och elev ska med lust och glädje uppleva meningsfullhet och framgång i det dagliga arbetet. Barnens och elevernas behov av kunskaper, färdigheter, omtanke och trivsel ska uppfyllas och deras förväntningar om möjligt överträffas.
Innehåll Barn- och utbildningsnämndens mål... 2 LGR11... 3 2.4 SKOLA OCH HEM... 3 2.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN... 3 2.6 SKOLAN OCH OMVÄRLDEN... 3 Kvalitetscykel... 4 VAR ÄR VI? SAMLA IN DATA... 5 VAR ÄR VI? ANALYS AV DATA... 6 VART SKA VI? LOKALA PRIORITERINGAR... 7 HUR GÖR VI? AKTIVITETER... 7 HUR GÖR VI? UPPFÖLJNING... 8 HUR BLEV DET? UTVÄRDERING... 9 Bilagor 1
Barn- och utbildningsnämndens mål Fritidshem Samtliga fritidshem ska stödja barnens sociala utveckling och erbjuda rekreation och möjlighet att utveckla en meningsfull fritid. Förskoleklassen Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Grundskola åk 3 Alla elever i årskurs 3 i grundskolan ska minst uppnå kunskapskraven i alla ämnen. Grundskola åk 6 Alla elever i årskurs 6 i grundskolan ska minst uppnå kunskapskraven i alla ämnen. Grundskola åk 9 Alla elever i årskurs 9 i grundskolan ska minst uppnå kunskapskraven i alla ämnen. 2
LGR11 2.4 SKOLA OCH HEM Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet. 2.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Riktlinjer Läraren ska utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem, utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i berörda skolformer, och i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. 2.6 SKOLAN OCH OMVÄRLDEN Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Mål Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings-och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med kultur-och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö, och bidra till att elevens studie-och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Läraren ska bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning, och medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället. Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning, och vara till stöd för den övriga personalens studie-och yrkesorienterande insatser. 3
Kvalitetscykel - Hur vill vi gå vidare? - Reflektion kring hela processen. - Vad har vi åstadkommit? - Vad har vi uppnått för resultat? - Vad har givit avsedd effekt och vad har hänt som vi inte förutsåg? Vad beror det på? - Vad har vi lärt oss och vad av det vi har uppnått vill vi permanenta eller fortsätta utveckla? - För att veta vart vi ska så måste vi veta var vi är. - Vilket område som ska kvalitetsbedömas. - Hur ser verksamhetens måluppfyllelse ut i relation mot målen? - Vilka förutsättningar har verksamheten för att uppnå målen? - Processen fortskrider. - Viktigt att formulera hur insatserna ska följas upp och utvärderas. - Hur följs insatserna upp under tiden de genomförs? - Formulera en gemensam bild av hur vi vill att verksamheten ska se ut på längre sikt, en vision. - För att uppnå visionen formulerar vi mål som är möjliga att förverkliga inom bestämda tider och som kan följas upp och utvärderas. 4
VAR ÄR VI? SAMLA IN DATA Nov 2012 Egna data och de indikatorer förvaltningen tillhandahåller. Vilka data är relevanta? Hur mäter vi? Vilka indikatorer? Varför dessa indikatorer? Hur säkerställer vi att indikatorerna svarar på frågan var är vi? Resultat årets resultat och trender bakåt Vad är vårt delmål? Stöd: Indikatorer Statistik, betyg, skriftliga omdömen, IUP, nationella prov, betyg uppdelat på kön, etnicitet, antal barn/ped, närvaro, åtgärdsprogram, enkäter, samtal, intervjuer, elevarbeten, observationer, kartläggningar, utvärderingar m.m. Individnivå: Barnens/elevernas utgångsläge/behov. Gruppnivå: Arbetslagets utgångsläge, kompetens, behov. LPP. Resultat på grupp-/ klassnivå. Organisationsnivå: Resultat på enhetsnivå. 2012-11-05 Skola och hem Föräldramöte för blivande 6-åringar hålls på våren. Inför mötet skickar förskolläraren hem foldern Välkommen till Hånger skola, inskolningsschema, anmälan till fritidshem samt inbjudan till föräldramötet. På så sätt har de möjlighet att vara delaktiga. Föräldramöten i början på höstterminen för alla årskurser där vi uppmuntrar föräldrarna att ställa frågor, komma med egna förslag och vara delaktiga i vårt arbete. Fortlöpande information (veckobrev, månadsbrev) via mail, där föräldrarna har möjlighet att svara. Skoldagbok/kontaktbok där vi vid behov har en dialog med föräldrarna. Telefonsamtal hem vid behov. Signatur på vissa läxor/prov. Skriftliga omdömen publiceras en gång per termin för att informera om elevens kunskapsutveckling och utvecklingsområden. Inskolning- och uppföljningssamtal äger rum på hösten i år F och under vårterminen hålls ett utvecklingssamtal. Utvecklingssamtal en gång per termin, där en individuell utvecklingsplan upprättas i år 1-6. Föräldrasamråd föräldrarna arbetade förra terminen med trivseln. Övergång och samverkan Förskola till förskoleklass Telefonkontakt tas med förskolan i januari och inskolningstider bokas. Förskolläraren gör ett besök på förskolan och bekantar sig med barnen i deras trygga miljö. Faddrarna på skolan gör ett besök på förskolan och träffar sina blivande fadderbarn. Därefter hålls ett samverkansmöte där rektor, förskolechef, förskolepersonal, fritidspedagoger och personer från elevhälsoteamet är med. Under våren besöker 6- åringarna skolan vid fem tillfällen där tiden utökas varje gång. Vid första besöket är föräldrarna med. I slutet på vårterminen sker en överlämnandekonferens. Förskoleklass till år 1 F-klassens lärare överlämnar till år 1 på EHT-tid i slutet på vårterminen. Lärare i år 1 möter år F vid flera tillfällen i veckan. År 3 till år 4 Lärare i år 3 överlämnar till år 4 på EHT-tid i slutet på vårterminen. Eleverna i år 3 gör ett besök i år 4-5 i slutet på vårterminen. Ett uppföljningssamtal ska ske under höstterminen. År 5 till 6 Ett överlämnande sker i slutet på vårterminen mellan berörda lärare i år 5 och 6. Kurator har tagit med elever som önskat att besöka högstadiet i förväg som inskolning. Samarbetet mellan lärare i år 6 på 5
högstadiet och klasslärare har stora brister. Idag finns ingen kommunikation. År 6 till 7 Ett överlämnande sker i början på höstterminen mellan lärare i år 6 och 7, där även rektor, specialpedagog och personer från elevhälsoteamet är med. I alla stadier har vi tillsammans med elevhälsan ett särskilt överlämnande av elever i behov av särskilt stöd. Skolan och omvärlden Besök i närmiljön; olika kyrkor, hembygdsparken, lekplatsen, skogen, badplatsen och elljusspåret. Besök av kulturskolan i samband med FN-dagen. Besök av brandman. Besök av missionär. Prao år 5. Föräldrar erbjuds att komma och berätta om sin hobby eller sitt yrke. Regelbundna besök i bokbussen. Bokprat av bibliotekarie. Vi deltar aktivt i kulturskolans utbud. Vi deltar i Skoljoggen. VAR ÄR VI? ANALYS AV DATA Nov 2012 Analys av resultat i förhållande till nationella och kommunala mål. Vilket resultat har uppnåtts? Hur ser våra resultat ut? Var är våra styrkor och svagheter? Kan vi se några tydliga mönster och trender? Vilka slutsatser drar vi? Sammanvägning av resultat, försök att se helheter, koppling till individ, grupp och organisationsnivå. Stöd: Nationella styrdokument. Kommunens målstyrning. Individnivå: Barnens utveckling / elevernas resultat. Gruppnivå: Arbetslagets/ämneslagets resultat. Organisationsnivå: Enhetens resultat. 2012-11-05 Skola och hem Som det ser ut nu är vi nöjda med de samarbetsmöjligheter som vi erbjuder hemmen. Vi hade gärna sett ett större föräldraengagemang. Övergång och samverkan Vi tycker att det är viktigt att de uppföljande samtalen i år F-1 och 3-4 genomförs i början på höstterminen. Som det ser ut nu är de ej gjorda. Vi anser att hela år 5 ska få möjlighet att besöka högstadiet på vårterminen inför år 6. Blanketten Information om elev år 6 - vid övergång till Forsheda skola 7-9 fylldes inte i, i våras. Samverkan mellan Spt och klasslärare bör utvecklas, så att eleverna arbetar med rätt saker och att möjligheten till måluppfyllelse ökar. I år 4-5 läser man No på Hånger skola, och i år 6 läser man No på högstadiet. Det finns inget samarbete med år 6 på högstadiet, så det finns ingen garanti att det centrala innehållet täcks. Anmälningsblankett till förskoleklass borde gå ut till hemmen tidigare än vad som gjordes i våras, för att 6
inskolningen ska kunna komma igång. Skolan och omvärlden Utöka möjligheterna till Prao även i år 4 och 6. Utnyttja möjligheterna som skolområdet och kommunen ger till studiebesök. Vi bör återuppta kontakterna med de lokala företagen i bygden. Bli bättre på att uppmuntra föräldrarna att komma och besöka skolan och berätta om sin hobby eller sitt yrke. VART SKA VI? LOKALA PRIORITERINGAR Nov 2012 Vilka områden ska vi utveckla utifrån analysen av våra resultat? Vad behöver vi arbeta vidare med? Vilka prioriteringar gör vi? Vilka resursmässiga omfördelningar är vi beredda att göra för att kunna genomföra dessa lokala prioriteringar? Vad vill vi förbättra ur ett individ, grupp och organisationsperspektiv? Individnivå: Vad behöver barnen/ eleverna utveckla? Gruppnivå: Vad behöver grupper och arbetslag/ämneslag utveckla? Organisationsnivå: Vad behöver utvecklas för hela enheten? 2012-11-05 Vi behöver prioritera områdena övergång och samverkan samt skolan och omvärlden. HUR GÖR VI? AKTIVITETER Nov 2012 Val av aktiviteter. Vilka aktiviteter tror vi kommer att leda oss närmare målet? Vilket stöd kan vi finna i vetenskap och beprövad erfarenhet för val av aktiviteter? Vilka konkreta åtgärder vill vi vidta? Individnivå: Vilka aktiviteter görs på individnivå? Gruppnivå: Vilka aktiviteter görs på grupp-/arbetslagsnivå? Organisationsnivå: Vilka aktiviteter görs på enhetsnivå? 2012-11-05 Skola och hem Övergång och samverkan De uppföljande samtalen ska genomföras omgående. Detta är rektors ansvar. Be Agne att boka in tid för besök av år 5 på högstadiet till våren. Blanketten för år 6 fylls i vid vårens utvecklingssamtal. Be Agne att tid avsätts till samtal mellan klasslärare och Spt-lärare. Uppmärksamma Agne på brister i planeringen av No-ämnet mellan år 4-5 och år 6. Detta togs upp 121105. Be Agne tidigarelägga utskicken av blanketten Anmälan till förskoleklass. Skolan och omvärlden Från och med vårterminen 2013 ska alla elever i år 4-6 praoa en dag. 7
Ringa och boka Vandalorum och gärna ytterligare ett studiebesök. Revidera vår lokala plan för besök i närsamhället. Göra ett utskick för att uppmuntra föräldrar att komma till skolan för att ge eleverna inblick i arbets-, förenings- och kulturliv. HUR GÖR VI? UPPFÖLJNING Kontinuerligt Aktiviteterna följs upp kontinuerligt i det dagliga arbetet förbättras och förändras utifrån behov. Individnivå: Hur går det för barnen/ eleverna? Gruppnivå: Hur går det för grupper/ arbetslag? Organisationsnivå: Hur går det på enhetsnivå? 2013-02-22 Skola och hem Foldern Välkommen till Hånger Skola är utskickad tillsammans med inbjudan till föräldramöte för blivande förskoleklassen. Vi skriver månadsbrev med information om skolarbetet. Dessa brev mailas hem. Vi har också mailkontakt med föräldrar vid behov. Dessutom skriver föräldrarna sin signatur på vissa läxor. Eleverna i 2-3 skriver i sin Kom-ihåg-bok en gång i veckan. År F-3 har en kontaktbok för dialog mellan hem och skola. Skriftliga omdömen kommer att vara klara för publicering i slutet av vecka 11. Utvecklingssamtalen genomförs vecka 15-17. Övergång och samverkan Förskola till förskoleklass Telefonkontakt med förskolan har tagits och inskolningstider samt tider för besök på förskolan har bokats. Samverkansmöte kommer att hållas under våren. Förskoleklass till år 1 Överlämnandesamtal på EHT-tid genomförs i slutet på vårterminen. År 3 till år 4 Överlämnandesamtal på EHT-tid genomförs i slutet på vårterminen. Eleverna i år 3 kommer att besöka år 4-5 i slutet av vårterminen. Skola och omvärlden Kristina Filipsdotter har varit på besök och berättat om sin tid som missionär i Argentina. Vi har också haft besök av en förälder från räddningstjänsten som informerat om Trygg och säker skola. Vi har bokat tid för studiebesök på Vandalorum och i simhallen. Kontakter ska tas för att boka studiebesök i Hånger kyrka, Gamla kyrkogården samt på bondgård. Dessutom kommer vi att bjuda in förälder att berätta om Afrika. I vårt arbete med Förr i tiden har vi tänkt att bjuda in en pensionär som kan berätta om detta. Arbetslag 4-6 - 2013-02-22 Skola och hem Vi skriver veckobrev cirka varannan vecka med fortlöpande information om arbetet i skolan. Dessa brev mailas hem, med möjlighet för föräldrarna att föra en dialog. 8
Eleverna skriver i sina skoldagböcker regelbundet varje vecka, och där finns också möjlighet till en dialog med föräldrarna. Läxor och prov skickas regelbundet hem så att föräldrarna får insyn och på så sätt blir delaktiga i elevernas arbeten. Skriftliga omdömen ska skrivas och vara klara i slutet på v.10. Därefter kommer vi att ha utvecklingssamtal där den gamla IUP:n utvärderas och en ny upprättas. Vi hade ett föräldrabesök innan jul där vi fick ta del av en ambulanssjuksköterskas yrke. Nästa vecka kommer en förälder och berättar om skillnaden mellan svenskt kött och importerat kött. Vid flera tillfällen har vi kontaktat föräldrar i olika ärenden per telefon. Övergång och samverkan Innan jul var Johanna på Forsheda högstadieskola för att diskutera betyg med berörda lärare i No-ämnena och bild. Inför betygssättningen var Susann i kontakt med Spt-lärare per telefon för att inhämta information. Skola och omvärlden I november var Kristina Filipsdotter på besök och berättade om Argentina och sina livserfarenheter som missionär i Argentina. Vi har även haft två föräldrabesök, se ovan. Vårt mål är att få till ytterligare ett besök. Måndagen den 11 mars kommer eleverna göra ett studiebesök på Vandalorum. Vecka 15 kommer ett Credit-projekt tillsammans med Cai att genomföras. Onsdagen den 21 maj kommer alla elever i år 4-6 att ha en praodag. 2013-06-14 HUR BLEV DET? UTVÄRDERING Nov 2013 Återblick på utgångsläget: Vilka lokala prioriteringar gjorde vi och varför? Vilka aktiviteter valde vi, hur genomförde vi dem? Vilka resultat ledde det till? Vilka slutsatser drar vi? Vilka nya prioriteringar gör vi? Individnivå: Nya resultat i förhållande till utgångsläget. Planering för fortsatt utveckling. Gruppnivå: Nya resultat i förhållande till utgångsläget. Planering för fortsatt utveckling. Organisationsnivå: Nya resultat i förhållande till utgångsläget. Planering för fortsatt utveckling. 9
2013-11-05 10