KASTRERING AV SMÅ SÄLLSKAPSDJUR. Goda Råd från Evidensia.

KASTRERING AV SMÅ SÄLLSKAPSDJUR. Goda Råd från Evidensia.

Har du en kanin, ett marsvin, en råtta eller ett annat mindre sällskapsdjur? Har du funderat på att låta kastrera ditt djur? I dag är det självklart för de flesta kattägare att kastrera sin han- eller honkatt som inte ska användas i avel. Det börjar också bli allt vanligare att kastrera både tikar och hanhundar. Bland de mindre sällskapsdjuren är det däremot i nuläget bara vanligt att kastrera hankaniner. Men det finns många fördelar med att låta kastrera mindre sällskapsdjur av båda könen, inte minst för att undvika allvarliga sjukdomar.

SÅ PÅVERKAR KASTRERINGEN DITT DJUR. Att låta kastrera sin kanin, sitt marsvin eller sin sällskapsråtta handlar inte bara om att ta bort risken att få oönskade ungar. Det ger också flera andra fördelar för både hanar och honor. Minskad risk för många sjukdomar är det viktigaste skälet, särskilt för honorna. Hanar. Kastrering av handjur görs oftast för att minska reproduktionsförmågan, och för att ändra beteendet. Ofta anses kastrerade handjur bli lugnare och trevligare sällskapsdjur. Driften att skvätta urin försvinner. Som en positiv bieffekt kan djuret inte heller senare drabbas av testikelcancer. Honor. Kastrering av honor är ännu inte så vanligt bland de mindre sällskapsdjuren, trots att det är här som de stora vinsterna kan göras i sjukvårdsförebyggande syfte. Många sjukdomar är nämligen beroende av höga halter honliga könshormoner i kroppen. Vid en kastrering opereras äggstockarna, och oftast livmodern, bort varefter halten könshormoner drastiskt minskar. SJUKDOMAR OCH BESVÄR HONORNA SKYDDAS MOT. Det finns flera allvarliga sjukdomar och svåra tillstånd som du kan ta bort risken för om du låter kastrera din hona. Kastrering är en möjlighet att både förlänga livet och öka livskvaliteten för ditt djur. Kaninhonan. Kaninhonor över tre års ålder löper extremt hög risk att drabbas av livmodercancer. Detta är en mycket aggressiv cancertyp, och när sjukdomen väl upptäcks har den oftast hunnit sprida sig i kroppen. Genom kastrering omöjliggörs denna sjukdom. Marsvinshonan. Marsvinshonor i vuxen ålder får nästan alltid cystor på äggstockarna. En del cystor är små och producerar inte hormoner. Dessa orsakar då oftast inga problem för marsvinet. Andra gånger är cystorna mycket stora och/eller producerar höga halter könshormon. Stora cystor trycker på omgivande organ och kan orsaka minskat foderintag och så småningom upphörd aptit. Hormonproducerande cystor orsakar håravfall och risk för livmoder inflammation. Råtthonan. Råtthonor har extremt lätt för att utveckla juvertumörer. Eftersom råttans juvervävnad täcker stora delar av bålen, kan dessa tumörer dyka upp nästan var som helst på kroppen. Tumörerna är oftast godartade, dvs de sprids inte till inre organ. Men de kan i stället bli groteskt stora och därmed förkorta råttans liv. Kastrering av smådjur minskar risken för flera farliga sjukdomar. Hanar anses bli lugnare och trevligare av kastrering.

VAD GÖR VETERINÄREN? Såväl kaniner som marsvin och råttor kastreras under narkos. Till hund finns det idag så kallad kemisk kastrering, men denna har ännu inte visat sig fungera på kanin och gnagare. Efter ingreppet kan djuret bli lite medtaget men blir snabbt piggt igen. Kaniner. Kaninhonan opereras genom ett snitt under magen. Livmoder och äggstockar avlägsnas. Buksåret sys ihop med stygnen gömda inuti huden, så kaninen själv inte kan bita bort dem. Väl hemma behandlas hon med smärtlindrande medel de första dagarna efter operationen, och du som djurägaren håller noga kontroll så att kaninen kommer igång att äta. Är aptiten dålig måste kaninen stödmatas en första period. Marsvin och sällskapsråttor. Om marsvinshonor och råtthonor kastreras vid ung ålder (mellan ca 2 6 mån) behöver endast äggstockarna avlägsnas. Detta kan då göras via ett så kallat flanksnitt, ett litet sår på vardera sidan bakom revbenen. Konvalescensen efter ett flanksnitt är vanligen mycket enklare än efter en sedvanlig buköppning. Om marsvinet redan hunnit få cystor görs operationen dock vanligen via mitten av buken, precis som på kanin, så att hela livmodern också går att avlägsna. EFTERVÅRD HEMMA. Det är naturligt att ett operationssår svullnar något och det kommer lite blåmärken runt omkring såret. De första en till två dagarna kan det också komma enstaka droppar blodblandad vätska. Såren ska dock inte börja vara sig eller lukta illa. Hygien. Så länge som såret vätskar sig är det viktigt att djuret får bo på ett rent underlag utan småpartiklar som kan fastna i såret. Tidningspapper eller handdukar kan vara lämpligt. Såret ska kontrolleras dagligen och tvättas med koksaltlösning vid behov. Bita på såren. Kaniner och marsvin brukar inte vara besvärliga med att bita på sina sår. Råttor kan däremot ägna sig åt sådant även fast operationssåret sys med stygnen gömda inuti huden. Det kan vid enstaka tillfällen krävas att man konstruerar en krage eller en body till råttan för att skydda såret. Börja äta. Det absolut viktigaste efter en operation är att kontrollera att djuret snabbt kommer igång att äta igen. Råttor är mycket tåliga för operativa ingrepp och har sällan bekymmer med aptiten. För kaniner och speciellt marsvin kan det däremot ta 1 2 dagar innan djuret börjar äta på egen hand. De måste i så fall stödmatas 3 4 gånger dagligen med t ex Oxbow Critical Care, en speciell välling för kanin och gnagare som är höbaserad och ger bra stimulering till djurens känsliga magtarmapparat. Matdags! Om djuret inte börjar äta efter kastreringen måste du stödmata det 3 4 gånger dagligen. Ditt smådjur kastreras under narkos. Efter några dagar blir djuret piggt igen.

Goda Råd från Evidensia innehåller fakta om vanliga bekymmer som ditt djur kan råka ut för. Fler goda råd från oss hittar du på evidensia.se evidensia.se