Duggorna under kursen tjänar som (1) kunskapskontroll efter respektive huvudavsnitt samt som (2) forum för frågor och diskussion.



Relevanta dokument
Neuroanatomi. Tobias Karlsson

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Rest-tentamen Skrivsalen NERVSYSTEMETS STRUKTUR OCH UTVECKLING

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Anatomi - Anatomi - Anatomi - Självstudier Huvud - Hals. Kaj Fried Kaj Fried Kaj Fried Jacob Berzelius grupprum

1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p)

Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur Neurokognition Kap 2

Nervsystemet 1. Innehåll. Nervsystemets indelning. Centrala nervsystemet (CNS) Perifera nervsystemet (PNS)

Sinnesorganen 1. Innehåll. Vilka är våra sinnen?

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.

Schema DFM3 HT xlsx 1


Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B.

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Namn: Personnr: - texta

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

bild sidan 454 purves.

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010

Motorik. Supraspinala mekanismer. Pertti Panula. Institutionen för biomedicin Och Centret för neurovetenskap

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016

Klinisk smärtfysiologi

Läk 527, Nervsystemet & Rörelseapparaten

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2)

Namn: Personnr: - texta

Akut och långvarig smärta (EB)

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska

Olle, 55 år, med rörelserubbningar (26p)

MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016 DELTENTAMEN II, 21 oktober 2016

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Neuro/Rörelse

Tema 1: Nervsystemets utveckling (8 p)

Neurovetenskap. Sidan 1. Översikt. Struktur och funktion hänger ihop. Mänskligt tänkande. Antagandet om lokalisering. Två sätt att studera hjärnan

Storhjärnan. Dominant sida?

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

Nervsystemet anatomi och fysiologi Del 1 Röntgenstuderande Berit Kärfve Ht-2013 (Ewa Grönlund HT-2012)

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p)

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska

Neuronens Fysiologi 1

Neuropsykologi. Neuropsykologi? Neuron. Sambandet mellan hjärnans funktioner och det beteende som följer

The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper

Emotioner: aversion, belöning

LÄKC21, Rörelse och neurovetenskap, 30 högskolepoäng Movement and Neuroscience, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Nervsystemet 3. Innehåll. Hjärnans nerver (kranialnerver)

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter

ALLT DU VELAT VETA OM LUKT (MEN VARIT FÖR BLYG FÖR ATT FRÅGA)

1) Aktionspotentialer är ett grundläggande fenomen för all kommunikation nervceller emellan.

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

Sista delen för idag. Ryggmärgen, långa bansystem, perifera nerver, autonoma nervsystemet

Ord. Dugga Där inte annat anges ger svaret 1 poäng, 0.5 poäng kan utdelas.

Tentamen T5, HT

Visuell perception och synsinnets neurofysiologi

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet

KURSVECKA 2: NERVCELLERS UPPBYGGNAD, AKTIONSPOTENTIAL OCH SYNAPSER

1/ Redogör kortfattat för muskelspolens byggnad och funktionella betydelse! (3p) S:

Akut och långvarig smärta (MF)

OBS! Det är VIKTIGT ATT SVAREN SORTERAS RÄTT. Det kan annars bli FEL VID RÄTTNING och FEL VID SCANNING.

svar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta)

Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis

Blir man smart av att jogga?

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser

1. Introduktion. Biopotentialers ursprung

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden

Endogena hämmande och aktiverande smärtsystem

ALLT DU VELAT VETA OM LUKTSINNET (OCH LITE TILL)

Rest Dugga 1 - OSOF

Kod... Sluttenta Medicinsk neurobiologi med farmakologi 10p (3MY017)

Synapser. ehagglund.se

Tema 1: Kanaler och nervfunktion (10 p)

3.1. Figur 3.1. Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Hjärna (encephalon) Talamus. 12 par kranialnerver. 8 par cervikalnerver

MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2015 DELTENTAMEN II, 23 oktober 2015

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa

MÅLBESKRIVNING ORGANSSYSTEMENS STRUKTUR OCH FUNKTION Läkarprogrammet, Termin T2-T3 (45hp)

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october

Kod... Biomedicin HT 2008 T3. Sluttenta Neurobiologi med farmakologi 15 hp (3MU131)

ORGANOGENES. De första veckorna

Utbildningsplan för biomedicinprogrammet, 160 poäng

Tentamen Sinne T3 vt Max 64 poäng

Neural bas för kognition

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet.

Transkript:

Karolinska Institutet Biomedicinprogrammet, T4 Neurovetenskap Målbeskrivning Duggorna under kursen tjänar som (1) kunskapskontroll efter respektive huvudavsnitt samt som (2) forum för frågor och diskussion. Sluttentamen kommer att bestå av ett antal integrerade frågeteman av kort essäkaraktär, med tyngdpunkt på förståelse av viktiga funktioner och principiella mekanismer, snarare än på enstaka detaljer. Nedanstående målbeskrivning är avsedd att fungera som en guide vid inläsningen. De olika delmomentens underrubriker anger det huvudsakliga innehållet i respektive föreläsning. Målbeskrivningen utgör således en samlad förteckning över de viktiga punkterna i kursens innehåll. Detta innebär att sluttentamen kommer att vara utformad med utgångspunkt från denna förteckning. I det fall en föreläsare inte hunnit belysa alla punkter inom sitt delmoment, gäller målbeskrivningens förteckning. NEUROANATOMI, UTVECKLING, TILLVÄXT, DEGENERATION Nervsystemets generella organisation: CNS - PNS ANS Organisationsprinciper: segment, symmetri, kranial transposition Orientering i CNS: absolut; relativt den neurala axeln Grå substans: cortex cerebri, subcortikala strukturer Vit substans: associativa banor, projektionsbanor, corpus callosum CNS makroanatomi: Hjärnans delar: telencephalon, diencephalon, hjärnstam, cerebellum Ryggmärgens delar: grå substans, vit substans, ascenderande och descenderande bansystem, spinalrötter Översikt PNS: kranialnerver, spinala nerver Organisationen av storhjärnans cortex (cortex cerebri) Makroskopisk struktur; hemisfärer, lober, sulci, gyri Cortikala neuron: utseende, axonprojektion, transmittorer, aktivitet Organisationsnivåer: hemisfär-område-cellager-kolumn/modul Cortikala förbindelser, cortikala kartor Hjärnans hinnor Hjärnans vätskerum: CSF, ventriklar, CSF-cirkulation Hjärnans blodcirkulation Nervsystemets utveckling Regional differentiering CNS utveckling på cellulär nivå: Proliferation, migration, cellidentitet, differentiering Bildandet av neurala kretsar Axonutväxt, growth cones, axon guidance Trofiska faktorer Betydelsen av aktivitet för etablerandet av förbindelser Syncortex: Okulär dominans-kolumner Kritiska perioder Överflödande tillväxt och regression under utvecklingen 1192-bimed-cc-sv.doc ver-06 2006-01-10

CELLULÄR NEUROBIOLOGI Nervcellens funktionella delar Olika typer av neuron Afferenta och efferenta neuron Interneuron Gliaceller Olika typer Funktioner Membranpotentialer och dess uppkomst Jonströmmar Jämviktspotential Vilomembranpotentialen Aktionspotentialen Potentialberoende membranegenskaper Aktiv och passiv strömspridning Aktionspotentialens fortledning Refraktärperiod Principen för Voltage-clamp-tekniken Jonkanaler Jonkanalers generella molekylstruktur Olika typer av jonkanaler Mekanismer för reglering ( gating ) av jonkanaler Presynaptiska mekanismer Elektriska och kemiska synapser Axonal transport Kvantal mekanism för transmittorfrisättning i kemiska synapser Synapsvesikel-cykeln Calciums betydelse för frisättningen Frisättning av olika typer av synaptiska vesikler Neurotransmittorer Definition; kategorier av transmittorer Syntes, transport, bortförande av transmittor Egenskaper hos olika klasser av transmittorer Excitotoxicitet Kväveoxid Postsynaptiska mekanismer Neuromuskulära ändplattan; ändplattepotential Postsynaptiska potentialer Reverseringspotential Summation av synaptiska potentialer Transmittorreceptorer Ligand-reglerade jonkanaler Metabotropa receptorer; G-proteinaktivering Jonkanalmodulering genom G-proteiner resp intracellulära budbärare Reglering av genexpression 2

SENSORIK Allmän sensorik Sinnesorganens klassificering Förmedling av modalitet, intensitet, duration, lokalisation Receptoriska fält Transduktionsprocessen Receptorpotential Adaptation Somatosensorik Typer av receptorer och deras karakteristik Mekanoreceptorer för hudsinne och proprioception Dermatom Mekanosensoriska bansystem Somatosensoriska cortex Somatotopik Somatosensoriska associationsområden Smärta Hörsel Nociceptorer: typer, egenskaper Smärtperception Hyperalgesi, sensitisering Smärtinformationens väg till thalamus och cortex Refererad smärta; fantomsmärta Central reglering av smärtperception Smärtmodulering - portteorin Descenderande kontroll av smärtsignaltransmissionen Opioider Ljud - definition; frekvens, amplitud - ljudstyrka, decibel Det hörbara spektrat Örats olika delar och deras funktionella uppbyggnad Ljudvågens transmission från mellanörat till hörselcellen Transduktion av ljudvågor - hårcellen Kodning av ljudets frekvens Ljudinformationens spridning från cochlea till hjärnstam, thalamus och cortex Integrering av ljudinformation från båda öronen Vestibularis Balansorganets funktionella uppbyggnad Vestibulära hårceller: funktion, specifik orientering Otolitorganen (sacculus, utriculus) - detektion av linjär acceleration; gravitation Båggångarna - detektion av vinkelacceleration Centrala förbindelser till ryggmärg, hjärnstam, cerebellum, thalamus och cortex Vestibulo-okulära reflexen (VOR) Lukt, smak Lukt- resp. smaksystemens funktionella organisation Detektion, kodning och bearbetning av lukt- resp. smaksignaler 3

Synsinnet Retina Utveckling (del av CNS!) Celltyper, förbindelser, cellager Fototransduktion Fotoreceptorer Receptiva fält Center/surround Olika typer av ganglieceller On-center/off-center P- och M-celler Principer för färgseende Retina och generella principer för sensoriska system Centrala visuella systemet Ingående strukturer och deras förbindelser Laterala knäkroppen (LGN) Organisation; funktionella egenskaper Primära syncortex (area 17/V1) Retinotopisk organisation i synbanor och cortex Mono- och binokularitet; Stereoseende Receptiva fält - egenskaper Riktningsspecificitet; Rörelsedetektion Kolumner för okulär dominans, orientering, riktning; blobs Extra-striatala visuella områden Dorsala och ventrala bansystem ( var resp. vad ) Egenskaper hos neuron i högre visuella områden MOTORIK Ryggmärgens reglering av basal motorik Motorneuron, interneuron i ryggmärgen Motorneuronpooler Den motoriska enheten - olika typer; egenskaper Reglering av muskelkraft Muskelreceptorer: muskelspolen, Golgi s senorgan Struktur, innervation Funktion, adekvat stimulus Muskeltonus Principen för elektromyografi Spinala reflexer Sträckreflexen Ingående element; kopplingsschema Funktionell betydelse, automatisk belastningskompensation Senreflexen Ingående element; kopplingsschema Funktionell betydelse; negativ återkoppling Flexorreflexen, korsad extensorreflex Ingående element; kopplingsschema Funktion Spinala nätverk för rytmiska rörelsemönster: Lokomotion Gångrörelsens karakteristik Rytmgenererande nätverk - principiell uppbyggnad 4

Descenderande kontroll av spinala nätverk Hjärnstammens projektioner till ryggmärgen Formatio reticularis, nucleus vestibularis Hjärnstammens kontroll av lokomotionen Initiering, modulering Balansmotorik Balanskontroll under stående och gångrörelser Posturala synergier Reglering genom anticipatoriska mekanismer resp. sensorisk återkoppling Halsreflexer, vestibulära reflexer Viljemässig kontroll av motorik Somatotopik i motorcortex Kodning av muskelkraft och rörelseriktning i primära motorcortex Olika motoriska cortexområden och deras roll: Planering, programmering och utförande Descenderande bansystem från motorcortex Pyramidbanan - handens finmotorik Reglering av motorik Betydelsen av sensorisk information för modulering av motoriken Basala ganglierna: Planering, rörelseinitiering genom selektion av motorprogram Cerebellum: Koordination, adaptation och korrektion av pågående rörelser Effekter av lesioner i basala ganglierna och cerebellum Strukturell organisation av basala ganglierna och cerebellum Inkommande och utlöpande projektioner Neuronala mekanismer för reglering av rörelser Nervcellskretsar i basala ganglierna och cerebellum Basala ganglierna: Direkta och indirekta vägen; Betydelsen av disinhibition Mekanismer för rörelseutlösande resp. rörelsehämmande funktion Bakgrunden till hypo- och hyperkinesier Cerebellum: Bearbetning av två olika slag av information i cerebellumcortex: Mekanism för rörelsekorrektioner Cellinteraktioner; Långtidsdepression (LTD) Ögonmotorik Funktionen av olika typer av ögonrörelser Kontroll av saccadrörelser Vestibulo-okulära reflexen Cerebellums och basala gangliernas roll 5

HÖGRE FUNKTIONER Autonoma reglersystem Principer för autonoma nervsystemets kontroll av inre funktioner Sympatiska och parasympatiska delarna av ANS Sympatiska ganglier; Kranialnerver och parasympatiska ganglier Synaptisk transmission i ANS: Acetylkolin, noradrenalin; andra transmittorer Hypothalamus, limbiska systemet; Homeostas Begreppet homeostas Hypothalamus, hypofysen, limbiska systemet - funktionell anatomi, förbindelser Principer för reglering av homeostas Endokrin reglering av homeostas Överordnad kontroll av ANS Kognition Associationscortex - topologiskt organiserat cortex Cortex kvantitativa mått Representation Cortex funktionella organisation Generell och specifik uppmärksamhet Parallell bearbetning Arbetsminne Lateralisering av högre hjärnfunktioner Anatomiska och funktionella assymmetrier Språk Språkets karakteristik Lokalisation, lateralisering av språkfunktionen Språkförståelse, språkproduktion och språkstörningar - afasier Utveckling av språkförmågan Tekniker för studium av hjärnans aktivitet: PET och fmri Emotioner Fysiologiska reaktioner vid emotioner Emotionellt beteende: samordning av somatiska och autonoma komponenter Reglering av emotionellt beteende från amygdala och limbiska systemet Rädsla, fobi och ångest Kognitiva faktorer vid emotioner Emotion och motivation Sömn - Vakenhet Sömnens olika komponenter: REM-sömn, non-rem-sömn Sömnförloppet under en normal natt Sömnens funktionella betydelse; Drömmar Reglermekanismer för sömn - vakenhet Sömnrelaterade sjukdomar Cirkadiska rytmer - biologiska klockor Sexuellt beteende Sexuell dimorfism - hormonell kontroll Könshormoner; effekter på neuronmorfologi Sexuell dimorfism i CNS - relation till sexuellt beteende 6

Inlärning, minne Definitioner: inlärning - minne - glömska Typer av inlärning Habituering, klassisk betingning Olika kategorier av minne Betydelsen av att glömma CNS-strukturer av betydelse för minne och inlärning Minne och åldrande Synaptisk plasticitet - mekanismer för inlärning och minne Kortvariga förändringar av synaptisk effektivitet Facilitering, synaptisk depression, post-tetanisk potentiering Långvariga förändringar av synapsfunktion Långtidspotentiering (LTP) Hippocampus Molekylära mekanismer för LTP 7