Kommunstyrelsen Sammanträdeshandlingar 2013-01-28
Meddelanden Ärendebeskrivning Följande rapporter, skrivelser, beslut etc. meddelas kommunstyrelsen. Tack för bidraget till Fysingedagen. Från Upplands Väsby Promotion, 2012-11- 15. Tack för torget och Suseboparken. Från BRF Suseboparken, 2012-11-22. Taxor hushållsavfall 2013. Från SÖRAB, 2012-11-22. Tillstånd enligt 3 kap lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) till restaurering och underhåll av byggnadsminnet Torsåkers magasin, Torsåker 1:6, Upplands Väsby kommun. Beslut från Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012-11- 20. Gemensamt programpris inom gymnasieskolan. Från Kommunförbundet Stockholms län (KSL), 2012-11-26. Underlag till Trafikverkets arbete med ny nationell plan. Från Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012-11-30. Revisionsrapport nr5/2012 kartläggning av arbetet mot hemlöshet. Från revisorerna i Upplands Väsby kommun, 2012-11-30. Revisionsrapport nr6/2012 Granskning av biståndsbedömningen inom socialoch äldrenämnden. Från revisorerna i Upplands Väsby kommun, 2012-11-30. Återkoppling av Länsrapporten ANDT (alkohol, narkotika, doping, tobak) år 2011. Meddelande från Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012-12-04. Ansökan om att bilda naturreservat vid Runbyskogen, Upplands Väsby. Beslut från Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012-12-10. Omorganisation av verksamheten i SL. Från AB Storstockholms Lokaltrafik, 2012-12-10. Laglighetsprövning enligt kommunallagen. Föreläggande från Förvaltningsrätten i Uppsala, 2012-12-10. Dom från mark- och miljödomstolen, Nacka tingsrätt, 2012-12-10.
Överenskommelse mellan staten och SKL om sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013. Från Sveriges kommuner och landsting (SKL), 2012-12-14. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, år 2013. Från statistiska centralbyrån (SCB), 2012-12-20. Fastställande av åtgärdsprogram för att nå miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid partiklar (PM10) i Stockholms län. Beslut från Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012-12-27. Ansvarsfördelning och finansiering av åtgärder för ny reglering av Mälaren. Från Regeringskansliet, Försvarsdepartementet, Uppdraget om Mälarens reglering, 2013-01-04. Cirkulär från Sveriges Kommuner och Landsting Ändringar i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling Teckalundantagen- och ändringar i kommunallagen (1991:900) m. m. Cirkulär 12:50, 2012-10-12. Pensionsnämndens beslut om uppräkning av pensionsbehållning och intjänad pensionsrätt 1997-12-31 enligt PFA samt värdesäkring av förmånsbestämda pensioner enligt PFA och KAP-KL under år 2013. Cirkulär 12:54, 2012-11-21. Kommentar till Allmänna bestämmelser (AB). Cirkulär 12:57, 2012-11-26. Försäkringsskyddet i arbetsmarknadspolitiska insatser. Cirkulär 12:58, 2012-11- 23. Hyreshöjning från och med den 1 januari 2013 för lokaler med avtal knutna till konsumentprisindex, KPI. Cirkulär 12:60, 2012-11-26. Kommunala ansvarsåtagande för egna hem och småhus i bostadsrättsform. Cirkulär 12:61, 2012-11-29. Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m. för år 2013. Cirkulär 12:62, 2012-12-05. Ersättningar till kontaktfamiljer och kontaktpersoner enligt SoL för år 2013. Cirkulär 12:63, 2012-2-05. Ersättningar till kontaktperson och kontaktfamilj/stödfamilj som korttidsvistelse enligt LSS för år 2013. Cirkulär 12:64, 2012-12-05.
Arbetsdomstolens dom 2012 nr. 66 om arbetsskyldighet för räddningstjänstpersonal i beredskap att delta vid olika former av larm inom IVPAverksamheten. Cirkulär 12:65, 2012-11-27. Räddningskostnadsnämndens utlåtande. Cirkulär 12:66, 2012-11-29. Arbetsdomstolens dom 2012 nr 38 om verkan av uppsägning via rekommenderat brev. Cirkulär 12:67, 2012-12-03. Skadeståndskrav på grund av arbetsskada. Cirkulär 12:68, 2012-12-05. Redogörelse för Preliminära riktlinjer för tjänstepension. Cirkulär 12:69, 2012-12- 10. Omsorgsprisindex (OPI) och vårdprisindex (VPI). Cirkulär 12:70, 2012-12-13. Budgetförutsättningar för åren 2012-2016. Cirkulär 12:71, 2012-12-17. Överenskommelser inom socialtjänst och viss hälso- och sjukvård. Cirkulär 12:73, 2012-12-20. Överenskommelse om Bestämmelser för arbetstagare i utbildnings- och introduktionsanställning BUI 12. Cirkulär 12:76, 2012-12-21. Protokoll Sammanträdesprotokoll från kommunstyrelsens miljö- och planutskott den 21 november 2012. Sammanträdesprotokoll från kommunstyrelsens allmänna utskott den 12 december 2012. Sammanträdesprotokoll från kommunstyrelsens miljö- och planutskott den 12 december 2012. Sammanträdesprotokoll från kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott den 13 december 2012. Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av meddelanden.
Redovisning av delegationsbeslut Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän i enlighet med kommunstyrelsens delegationsordning. Dessa beslut ska redovisas till kommunstyrelsen. Redovisningen innebär inte att kommunstyrelsen omprövar eller fastställer delegationsbesluten. Däremot får kommunstyrelsen återta lämnad delegering eller föregripa ett beslut i ett särskilt ärende av den som fått beslutanderätten genom att själv ta över ärendet. Kommunstyrelsens ordförande Kommunala borgen 2012-2013 Beslutsdatum: 2012-11-28 Diarienr: KS/2012:367. Beslutsserie: KS Delegation 2012:30. Yttrande i Förvaltningsrättens i Uppsala mål 6597-12; Riccardo Malacalza. Beslutsdatum: 2012-12-19 Diarienr: KS/2012:479 Beslutsserie: KS Delegation 2013:4 Ekonomidirektören Upphandling av ramavtal gällande fullservicebyråer Beslutsdatum: 2012-10-23 Diarienr: KS/2012:338 Beslutsserie: KS Delegation 2012:35 Upphandling av företagshälsovård Beslutsdatum: 2012-12-06 Diarienr: KS/2012:338 Beslutsserie: KS Delegation 2012:36 Upphandling av ramavtal gällande informationstjänster ex. fullservicebyråer Beslutsdatum: 2012-12-05 Diarienr: KS/2012:338 Beslutsserie: KS Delegation 2012:37 Utvecklingsstrategen Kommarkollegiets upphandling Klient 2012
Beslutsdatum: 2012-04-17 Diarienr: KS/2012:468 Beslutsserie: KS Delegation 2012:31 Direktupphandling, avtal med Loomis Sverige AB Beslutsdatum: 2012-12-05 Diarienr: KS/2012:459 Beslutsserie: KS Delegation 2012:33 Kontorschef kundvalskontoret Upphandling av daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder, LSS 9:10, korttidsvistelse utanför egna hemmet för barn och unga, LSS 9:6 och korttidsvistelse utanför egna hemmet för vuxna, LSS 9:6 Beslutsdatum: 2012-10-17 Diarienr: KS/2012:338 Beslutsserie: KS Delegation 2012:34 Kontorschef Väsby välfärd Upphandling av skolpsykologer Beslutsdatum: 2012-12-19 Diarienr: KS/2013:15 Beslutsserie: KS Delegation 2013:3 Kontorschef stöd & process Upphandling av Intranät Beslutsdatum: 2012-11-26 Diarienr: KS/2012:338 Beslutsserie: KS Delegation 2012:40 Kontorschef teknik & fastighet Genomförande av detaljplan för Brunnby Park, etapp II Beslutsdatum: 2012-12-10 Diarienr: KS/2012:469 Beslutsserie: KS Delegation 2012:38 Exploateringschef
Gatukostnadsutredning, Norra Bollstanäs 1, 2 och Västervägen Beslutsdatum: 2012-11-27 Diarienr: KS/2012:129 Beslutsserie: KS Delegation 2012:39 Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av delegationsbesluten.
Tjänsteutlåtande Trafikplanerare 2012-12-18 Axel Nelstrand 08-590 976 53 Dnr: Fax 08-590 733 37 KS/2012:421 Axel.nelstrand@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Upplands Väsbys svar på förslag till trafikstrategi för Vallentuna Ärendebeskrivning Vallentuna kommun har tagit fram ett förslag till trafikstrategi och översänt det på remiss till Upplands Väsby kommun. Upplands Väsby kommun anser att Vallentuna kommuns ambitioner kring ett hållbart samhällsbyggande och ett hållbart transportsystem är bra. Eftersom båda kommunerna är en del av norrort och båda är del av Arlandaregionen är det en fördel att våra kommuner har samma principer vad gäller trafikplanering. Upplands Väsbys kommun berörs av Vallentunas ambitioner till bättre tvärförbindelser för alla trafikslag. Upplands Väsby ställer sig bakom Arlandakommunernas ambitioner om att skapa en koppling mellan Arlanda flygplats/märsta och Vallentuna, samt att fortsatt arbeta med genomförandet av ny sträckning av väg 268. Väg 268 kommer enligt beslut i Upplands Väsbys namnberedning benämnas Fysingenleden. I övrigt ser kommunen fram emot framtida samarbete kring mellankommunala trafikplaneringsfrågor enligt inriktningen i Vallentunas trafikstrategi. Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets svar och översänder det till Vallentuna kommun. Beslutet skickas till: Vallentuna kommun 1
Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Christer Björklund Chef Stadsbyggnadskontoret Bilaga: Översiktlig bild över Vallentunas befintliga och tänkta stråk 2
Trafikstrategi för vallentuna kommun Inledning 5 Bild 2. Översiktlig bild över kommunens trafikstråk (befintliga och stråk som ska studeras).
Tjänsteutlåtande Trafikplanerare 2012-12-13 Axel Nelstrand 08-590 976 53 Dnr: Fax 08-590 733 37 KS/2011:166 Axel.Nelstrand@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Upplands Väsbys svar på samrådshandling arbetsplan för väg 267 Rotebroleden Ärendebeskrivning Trafikverket har sänt ut samrådshandlingar för arbetsplan för väg 267 - Rotebroleden. Arbetsplanen innebär att befintlig väg mellan Trafikplats Rotebro och Trafikplats Stäket byggs om. Vägområdet breddas något för att ge rum för två extra körfält, ett i vardera riktningen. Arbetsplanen innebär förbättrad GC-trafik genom planskilda passager och avskilda GC-vägar. Trafikprognosen visar att flödet på vägen kommer öka från dagens 25 000 fordon/dygn till 50 000 fordon/dygn år 2035. Vägens breddning kommer att påverka Järvakilens spridningssamband negativt men som kompensation har man planerat för flertalet viltpassager för både små- och storvilt. Bullerspridning för vägen redovisas med kartbilder. För störda bostäder anges att någon form av bullerskydd eller kompensationsåtgärd kommer tas om det anses tekniskt och ekonomiskt rimligt. Vägen går igenom det område för vilket Upplands Väsby har tagit fram en fördjupad översiktsplan, FÖP Vällsta. Eftersom föpen medger bostadsförtätning är Upplands Väsby kommun angelägna om att arbetsplanen innehåller bullerskyddsåtgärder för aktuell mark, alternativt att förstärkningsarbeten görs för att underlätta framtida bullerskyddsåtgärder. Inom Järfälla kommun innehåller arbetsplanen en ny trafikplats. Etablerandet av trafikplatsen kommer att gynna go-kartbanan i Järfälla. Den go-kartbanan är en bullerkälla för boende inom Upplands Väsby kommun. Det är viktigt att ta hänsyn till den totala bullerexponeringen som arbetsplanens genomförande direkt eller indirekt leder till. Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets svar och översänder det till Trafikverket. Beslutet skickas till: 1
Trafikverket Bakgrund Vägen Rotebroleden är idag överbelastad. I takt med att Stockholm växer så behöver vägens kapacitet utökas. Trafikprognosen visar att flödet på vägen kommer öka från dagens 25 000 fordon/dygn till 50 000 fordon/dygn år 2035. Utbyggnad av vägen har sedan länge ingått i den så kallade Stockholmsöverenskommelsen. I förslaget till arbetsplan breddas vägen från två körfält till fyra. Korsningen med Mälarvägen byggs om till en planskild korsning vilket kommer öka trafiksäkerheten och kapaciteten för vägen. Längre upp på Mälarvägen byggs de två på varandra efterföljande 90-graders-kurvorna om till en korsning. Korsningen kopplar till Söderbyvägen och bensinstationen i väster, och till Kappetorpsvägen i öster. Längs vägen byggs även en ny gång och cykelväg med planskilda övergångar i samband med bebyggelse och busshållplatser. Vägen utformas med 80 km/h som referenshastighet. För att djurlivet ska kunna passera vägen byggs flertalet viltpassager för små- och storvilt. Inom Järfälla kommun innehåller arbetsplanen en ny trafikplats. Etablerandet av trafikplatsen kommer att gynna go-kartbanan i Järfälla. Den go-kartbanan är en bullerkälla för boende inom Upplands Väsby kommun. Det är viktigt att ta hänsyn till den totala bullerexponeringen som arbetsplanens genomförande direkt eller indirekt leder till. Trafik För Upplands Väsby är utbyggnad av Rotebroleden en angelägen åtgärd. Den nya utformningen kommer att öka framkomligheten på vägen och de tillkommande planskilda gc-korsningarna kommer att öka möjligheten att cykla och gå längs vägen, samt ge möjlighet att trafiksäkert korsa vägen. Som en del av trafiknätet i Upplands Väsbys omland är Rotebroleden av stor vikt. Vägens ökade kapacitet kommer att svara mot Upplands Väsbys ökade befolkningsmängd och därmed biltrafik. När Rotebroleden får bättre framkomlighet kommer vägen tillsammans med E4:an att utgöra ett bättre alternativ än Mälarvägen för resor mellan Stäket och mot Trafikplats glädjen. Detta möjliggör att Mälarvägen blir mindre attraktiv för tunga transporter och genomfartstrafik, och därför enklare går att omvandla till att bli mer stadslik. För att uppnå syftet med Rotebroleden är det också viktigt att Trafikverket, i enlighet med den utökade förstudien, även bygger om trafikplatserna i Rotebro och Stäket. Dessa åtgärder bör så snart som möjligt tas upp i Trafikverkets investeringsplanering. Upplands Väsby kommun vill också att Trafikverket snarast möjligt bygger ut cykelbana längs Mälarvägen, så att även boende och arbetande i Upplands Väsby kan ta del av den nya GC-vägen längs Rotebroleden. 2
Viltpassager De viltpassager som Trafikverket har redovisat är kommunen nöjda med. De är viktiga för Järvakilens funktion för ett rörligt djurliv. Kommunen kommer att anpassas sin framtida planering i området för att stämma överens med läge och funktion för passagerna. Viltpassagernas läge är utmärkt i bifogat material. Upplands Väsby föreslår även att betongsuggorna på vägen förses med mindre hål i underkant för att möjliggöra passage för de djur som ändå försöker korsa vägen. Buller De boende vid Söderby/Katrinedal har redan idag en försämrad ljudmiljö på grund av störande ljud från dagens trafik på Rotebroleden, ljud från befintlig verksamhet på go-kartbanan i Järfälla samt störningar från inflygningen till Arlanda bana 1L. Ljudstörningen riskerar att öka från den utökade verksamheten på go-kartbanan samt nu även från en utökad trafik/ökad hastighet på Rotebroleden. En utbyggd Rotebroled enligt förslag till arbetsplan innebär väsentlig ombyggnad av väg. Målsättningen ska därför vara att riktvärdet 55 dba ekvivalent ljudnivå och 70 dba maximal ljudnivå inte ska överskridas utanför bostadsfasad. Av förslaget till arbetsplan framgår att bullerskyddsåtgärder kommer att vidtas vid alla bostäder som överskrider gällande riktvärden i den utsträckning det är tekniskt och ekonomiskt försvarbart. Utifrån ljudutbredningskartor i förslaget kan konstateras att ljudnivåerna vid fasad hos boende i Söderby/Katrinedal överskrider dessa riktvärden vid dagens trafiksituation. Den utökade trafiken ger en kraftigt ökad ljudutbredning från vägen, om inte bullerdämpande åtgärder vidtas. Ljudmiljön utomhus kommer utan åtgärder att försämras med upp till en nivå av 10 dba i bostäders närhet. Även bostäder i närheten av Mälarvägen, en bit ifrån själva Rotebroleden, kommer att få ökade störningar från trafiken på Rotebroleden, men även från Mälarvägen i sig. Av förslaget framgår att väster om Mälarvägen ska bullerskyddsåtgärder i första hand utföras som vallar. Det är dock oklart om detta innebär att bostäder vid Söderby/Katrinedal kommer att få bullerskyddsåtgärder vidtagna vid källan. Upplands Väsby kommun anser att detta innebär en stor försämring av närmiljön vid befintliga bostäder. Åtgärder bör vidtas som förhindrar ljudutbredningen från vägen. Vägen går igenom det område för vilket Upplands Väsby har tagit fram en fördjupad översiktsplan, FÖP Vällsta. Eftersom föpen medger bostadsförtätning är Upplands Väsby kommun angelägna om att arbetsplanen innehåller bullerskyddsåtgärder för aktuell mark, alternativt att förstärkningsarbeten gör för att underlätta bullerskyddsåtgärder. Vägen är idag också och kommer att bli en ännu större bullerbarriär genom den gröna kilen. Bullret kommer att få en ökad spridning in i det gröna 3
friluftsområdet. Upplands Väsby kommun anser att även ljudutbredningen inom friluftsområdet måste beaktas. Dagvatten Enligt förslaget är målsättningen att inte öka föroreningsbelastningen till bland annat Edsjön i form av utsläpp av trafikdagvatten. Skyddsåtgärder kommer att vidtas för att säkerställa detta genom bland annat vägdiken som utformas för god rening av dagvatten och genom haveriskydd som förhindrar utsläpp till vattendragen vid olyckor. Förslaget innehåller inga närmare uppgifter om dessa skyddsåtgärder. Upplands Väsby kommun anser att målsättningen måste vara att minska föroreningsbelastningen jämfört med idag. Det finns inga dagvattenåtgärder vidtagna för omhändertagande av dagvatten från befintlig väg. Frågan måste utredas ytterligare. Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Christer Björklund Chef Stadsbyggnadskontoret Bilagor: Översiktskarta, Bullerkarta 4
GR AR ÄN BE S F T S ÖR PL AN Nyboda Stäket 0/000 Ryttarstugan Galg- Väg 267 Rotebroleden SAMRÅDSHANDLING 2012-12-05 TECKENFÖRKLARING Breddningssida (3,6 m) Ny enskild väg - preliminär sträckning Ny statlig väg - preliminär sträckning Bladindelning Ny kommunal väg - preliminär sträckning 200T0102 200T0101 100T0103 Ny statlig gång- och cykelväg - preliminär sträckning 100T0104 100T0105 Befintligt kommunal gång- och cykelväg GC-bro/port befintlig Befintligt vägområde Ny GC-bro/port - preliminär placering Nytt vägområde Ny vägbro - preliminär placering Omgrävning av dike Busshållplats RITNINGSNUMMER: 200T0101 Busshållplats stängs Anslutning stängs SKALA: 1: 2 000 Storviltspassage - preliminär placering Småviltspassage - preliminär placering 0 50 100 200 300 m Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Badplats backen
2/000 Motorbana Utfarten begränsas till höger av/på 0 1/0 Johannes- 0 Ev fred Listonhill Adolfsberg Katrinedal Karlsborg SAMRÅDSHANDLING 2012-12-05 TECKENFÖRKLARING Breddningssida (3,6 m) Ny enskild väg - preliminär sträckning Ny statlig väg - preliminär sträckning Bladindelning Ny kommunal väg - preliminär sträckning 200T0102 200T0101 100T0103 Ny statlig gång- och cykelväg - preliminär sträckning 100T0104 100T0105 Befintligt kommunal gång- och cykelväg GC-bro/port befintlig Befintligt vägområde Ny GC-bro/port - preliminär placering Nytt vägområde Ny vägbro - preliminär placering Omgrävning av dike Busshållplats RITNINGSNUMMER: 200T0102 Busshållplats stängs Anslutning stängs SKALA: 1: 2 000 Storviltspassage - preliminär placering Småviltspassage - preliminär placering 0 50 100 200 300 m Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Väg 267 Rotebroleden
Söderby 3 / 0 0 0 Öppning i refug för gående Hemmings- Väg dras in från allmänt underhåll torp Vägdel som kommer att rivas Klubbacken BåtsmansEvelund torp Linddalen SAMRÅDSHANDLING 2012-12-05 TECKENFÖRKLARING Breddningssida (3,6 m) Ny enskild väg - preliminär sträckning Ny statlig väg - preliminär sträckning Bladindelning Ny kommunal väg - preliminär sträckning 200T0102 200T0101 100T0103 100T0104 100T0105 GC-bro/port befintlig Ny GC-bro/port - preliminär placering Ny vägbro - preliminär placering Ny statlig gång- och cykelväg - preliminär sträckning Storviltspassage - preliminär placering Befintligt kommunal gång- och cykelväg Småviltspassage - preliminär placering Befintligt vägområde Nytt vägområde Omgrävning av dike Vägdel som skall rivas Busshållplats RITNINGSNUMMER: 100T0103 Busshållplats stängs Anslutning stängs SKALA: 1: 2 000 Indragning från allmänt underhåll 0 50 100 200 300 m Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Väg 267 Rotebroleden
5/000 4/000 Tomte- Överby backen Almsäter Nyhem G Gillbergs Kojtet Boda Lillskogen SAMRÅDSHANDLING 2012-12-05 TECKENFÖRKLARING Breddningssida (3,6 m) Ny enskild väg - preliminär sträckning Ny statlig väg - preliminär sträckning Bladindelning Ny kommunal väg - preliminär sträckning 200T0102 200T0101 100T0103 Ny statlig gång- och cykelväg - preliminär sträckning 100T0104 100T0105 Mulltorp Befintligt kommunal gång- och cykelväg GC-bro/port befintlig Befintligt vägområde Ny GC-bro/port - preliminär placering Nytt vägområde Ny vägbro - preliminär placering Omgrävning av dike Busshållplats G RITNINGSNUMMER: 100T0104 Busshållplats stängs Anslutning stängs SKALA: 1: 2 000 Storviltspassage - preliminär placering Småviltspassage - preliminär placering 0 50 100 200 300 m Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Väg 267 Rotebroleden
Gillberga Rotebro Sjövillan 6/000 Skola GRÄNS FÖR ARBETSPLAN Gröndal 6/885 Skillinge Skillinge gamla tomt Golfbana hagen Backa Kråkan Tuna gamla tomt Kulla- Sollentuna- gården Sollentuna kyrka Väg 267 Rotebroleden SAMRÅDSHANDLING Bladindelning 200T0101 200T0102 100T0103 100T0104 Älte TECKENFÖRKLARING Breddningssida (3,6 m) Ny enskild väg - preliminär sträckning Ny statlig väg - preliminär sträckning Ny kommunal väg - preliminär sträckning Ny statlig gång- och cykelväg - preliminär sträckning Befintligt kommunal gång- och cykelväg GC-bro/port befintlig Ny GC-bro/port - preliminär placering Ny vägbro - preliminär placering Storviltspassage - preliminär placering Småviltspassage - preliminär placering Befintligt vägområde Nytt vägområde Omgrävning av dike Prästgården 2012-12-05 RITNINGSNUMMER: 100T0105 100T0105 Busshållplats Busshållplats stängs Anslutning stängs SKALA: 1: 2 000 0 50 100 200 300 m Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667
Tecken och Symboler Väg Ekvivalent ljudnivå i db(a) 2 meter över mark Bostadshus Annan byggnad 65 60 55 50 45 40 >=70-70 - 65-60 - 55-50 - 45 < 40 Gräns för arbetsplan Bilaga 1a Beräknad ljudnivå Nuläge Väg 267 Rotebroleden Uppdragsnummer: 110199 Filnamn: Leq - Dagens - 1 Beräkning nr:202 Stockholm 2012-11-16 Handläggare: Mathieu Boué Granskning: Henrik Naglitsch Skala (A3) 1:20000 0 100 200 400 600 800 m
Tecken och Symboler Väg Ekvivalent ljudnivå i db(a) 2 meter över mark Bostadshus Annan byggnad 65 60 55 50 45 40 >=70-70 - 65-60 - 55-50 - 45 < 40 Gräns för arbetsplan Bilaga 1b Beräknad ljudnivå Prognos Väg 267 Rotebroleden (Hastighet: 80 km/h) Uppdragsnummer: 110199 Filnamn: Leq - Prognos - 1 Beräkning nr:300 Stockholm 2012-11-16 Handläggare: Mathieu Boué Granskning: Henrik Naglitsch Skala (A3) 1:20000 0 100 200 400 600 800 m
Tjänsteutlåtande Chef för enheten tillväxt och regional utveckling 2013-01-07 Gösta Norén 08-590 970 28 Dnr: Fax 08-590 731 60 KS/2012:431 Gosta.Noren@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Yttrande över remiss om handlingsprogram för regionala stadskärnor. Ärendebeskrivning Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR), Stockholms läns landsting har genom remiss för yttrande senast den 31 januari 2013 överlämnat förslag till handlingsprogram för regionala stadskärnor. Ärendet har beretts i samråd mellan Arlandakommunerna Sigtuna, Upplands Väsby, Vallentuna och Knivsta som upprättat förslag till ett gemensamt yttrande i ärendet. Stockholms län har de senaste åren vuxit med 30-40 000 invånare per år. Alla prognoser tyder på en fortsatt kraftig befolkningstillväxt och år 2030 förväntas länet ha drygt 2,6 miljoner invånare. För att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling behöver Stockholmsregionen, som idag är starkt enkärnig, bli mer flerkärnig. Avsikten är att koncentrera utvecklingen utanför den centrala regionkärnan till de yttre regionala stadskärnorna och motverka utspridningen av verksamheter och bebyggelse. En fortsatt utspridning av bebyggelsen leder till växande transportbehov och ett ökat bilberoende. Utvecklingen av yttre regionala stadskärnorna främjar även tjänsteutbyte, möten, stadskvaliteter och stadsliv. Den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010, redovisar utveckling av åtta yttre regionala stadskärnor, utöver den centrala regionkärnan. De yttre kärnorna är Arlanda- Märsta, Barkarby- Jakobsberg, Kista- Sollentuna- Häggvik, Täby centrum - Arninge, Kungens kurva - Skärholmen, Flemingsberg, Haninge centrum och Södertälje. Ett led i att förverkliga stadskärnorna är att ta fram ett handlingsprogram som organiserar insatser för dessa. I det förslag till handlingsprogram som är på remiss presenteras bl.a.: Förslag till mål för utveckling av de yttre regionala stadskärnorna samt fyra handlingsområden som kräver kraftsamling och samverkan av regionens aktörer för utveckling av en flerkärnig region. o Ökad tillgänglighet, en förutsättning för tillväxt i de regionala stadskärnorna 1
o Synergier mellan investeringar i de regionala stadskärnorna o Stadsutveckling o Utveckla det kunskaps- och tjänsteintensiva näringslivet. Remissperiodens syfte är Att ge regionens aktörer en möjlighet att ta ställning till förslaget till handlingsprogram. Att få besked från regionens aktörer om de är beredda att bidra till genomförandet. Remissinstanserna uppmanas att särskilt beakta följande frågeställningar i remissen: 1. Bedömer ni att de föreslagna handlingsområdena är relevanta och de viktigaste att fokusera på? 2. Är de föreslagna aktörerna de mest relevanta, saknas några aktörer? 3. Hur kan er organisation bidra till utvecklingen av de regionala stadskärnorna? Arlandakommunernas synpunkter Arlandakommunerna framför i ett gemensamt yttrande 2013-01-07 i huvudsak följande synpunkter. Utvecklingen av Arlanda-Märsta är ett gemensamt åtagande för Arlandakommunerna Sigtuna, Upplands Väsby, Vallentuna och Knivsta samt Swedavia, Stockholm Arlanda flygplats. Arlanda-Märsta har goda förutsättningar och stor potential att utvecklas till en regional stadskärna. För att nå dit behöver vi arbeta tillsammans mot samma vision och mål. Arlandakommunerna anser de fyra handlingsområdena vara väl identifierade kärnfrågor för samarbete i ett nuvarande utvecklingsskede. Samtliga handlingsområden är kopplade till varandra, vilket framgår i remissen, och bedöms därmed kunna bidra till eftersträvade synergieffekter i arbetet med att utveckla de regionala stadskärnorna. Handlingsområdet Ökad tillgänglighet, en förutsättning för tillväxt i de regionala stadskärnorna - ser Arlandakommunerna som en nödvändig förutsättning för att regionen ska kunna fortsätta vara konkurrenskraftigt i jämförelse med övriga Europa. En god tillgänglighet är även en grundförutsättning för en hållbar, regional utveckling och bedöms enligt Arlandakommunernas mening som särskilt viktig för den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta. Den regionala stadskärnan Arlanda- Märsta måste få en kraftfullt förbättrad infrastruktur för kollektivtrafik, dels för att avlasta den centrala delen av regionen och dels för att minska marktransporternas miljöpåverkan och därmed möjliggöra förbättrad kapacitet för flygtrafiken. Arlandakommunerna har i sak inga synpunkter eller förslag på ytterligare aktörer i arbetet med handlingsprogram för regionala stadskärnor utan anser de identifierade ansvariga aktörerna vara de bäst lämpade för samtliga fyra handlingsområden. För den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta får dock Arlandakommunerna påpeka att Swedavia, Stockholm-Arlanda flygplats är en självklar nyckelaktör i detta 2
arbete, vilket inte direkt framgår i remisshandlingen över föreslagna relevanta aktörer. Arlandakommunerna är vidare positivt inställd till de områden som definierats som TMR:s fortsatta arbetsområden för att utveckla en flerkärnig region. Företrädare för Arlandakommunerna ska fortsatt utgöra en aktiv aktör i TMR:s nätverk för kommuner med regionala stadskärnor. Arlandakommunerna är vidare beredda att ta på sig ett större ansvar att som aktör driva på arbetet inom handlingsområde 1 Ökad tillgänglighet, en förutsättning för tillväxt i de regionala stadskärnorna. Arlandakommunerna vill med detta åtagande generellt bidra till utvecklingen av de regionala stadskärnorna och specifikt göra detta mot bakgrund av Arlandas viktiga roll som kommunikationsnav i Stockholmsregionen och där behovet av tillgänglighet både till och inom den regionala stadskärnan är av särskilt stor betydelse. Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta föreliggande yttrande från Arlandakommunerna daterat 2013-01-07 som sitt eget yttrande över remiss för handlingsprogram för regionala stadskärnor. Beslutet skickas till: TMR på Stockholms läns landsting, Sigtuna kommun, Knivsta kommun, Vallentuna kommun, Kontoret för Samhällsbyggnad. Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Thomas Thunblom Chef Kontoret för Samhällsbyggnad Bilagor: 1. Arlandakommunernas förslag till yttrande 2013-01-07. 2. TMR:s remiss av förslag till handlingsprogram för regionala stadskärnor. 3
2013-01-07 Yttrande över förslag till handlingsprogram för regionala stadskärnor Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR), Stockholms läns landsting har genom remiss för yttrande senast den 31 januari 2013 överlämnat förslag till handlingsprogram för regionala stadskärnor. Ärendet har beretts i samråd mellan Arlandakommunerna Sigtuna, Upplands Väsby, Vallentuna och Knivsta som upprättat förslag till ett gemensamt yttrande i ärendet. Bakgrund Stockholms län har de senaste åren vuxit med 30-40 000 invånare per år. Alla prognoser tyder på en fortsatt kraftig befolkningstillväxt och år 2030 förväntas länet ha drygt 2,6 miljoner invånare. För att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling behöver Stockholmsregionen, som idag är starkt enkärnig, bli mer flerkärnig. Avsikten är att koncentrera utvecklingen utanför den centrala regionkärnan till de yttre regionala stadskärnorna och motverka utspridningen av verksamheter och bebyggelse. En fortsatt utspridning av bebyggelsen leder till växande transportbehov och ett ökat bilberoende. Utvecklingen av yttre regionala stadskärnorna främjar även tjänsteutbyte, möten, stadskvaliteter och stadsliv. Den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010, redovisar utveckling av åtta yttre regionala stadskärnor, utöver den centrala regionkärnan. De yttre kärnorna är Arlanda- Märsta, Barkarby- Jakobsberg, Kista- Sollentuna- Häggvik, Täby centrum - Arninge, Kungens kurva - Skärholmen, Flemingsberg, Haninge centrum och Södertälje. Ett led i att förverkliga stadskärnorna är att ta fram ett handlingsprogram som organiserar insatser för dessa. I det förslag till handlingsprogram som är på remiss presenteras bl.a.: Förslag till mål för utveckling av de yttre regionala stadskärnorna 1. De yttre regionala stadskärnornas andel av länets befolkning ska öka från dagens 6 procent till 10 procent år 2030. 2. De yttre regionala stadskärnornas andel av länets sysselsättning ska öka från dagens 13 procent till 25 procent år 2030. 3. Tillgängligheten med kollektivtrafik till de yttre regionala stadskärnorna ska öka så att restidskvoten mellan kollektivtrafik och bil ska minska från dagens 2,2 till 1,5 år 2030. Varför flerkärnighet är att föredra framför enkärnighet samt varför ett handlingsprogram behövs. För de yttre regionala stadskärnorna innebär åtagandet främst att kommunerna måste samverka med andra aktörer, för att