Lönebildning dåtid, nutid och framtid Nils Gottfries, Uppsala Universitet Makroperspektivet: löner och sysselsättning 70- och 80-talet 90-talskrisen Flytande kurs, inflationsmål, industriavtal Vad är en rimlig norm? Hur har det fungerat? Samordning och flexibilitet Att läsa: Bilaga till Långtidsutredningen 2011 1
Den makroekonomiska bilden: Löneökningar och inflation 15,0 10,0 5,0 Nominell löneökning KPI-index 0,0-5,0 2
Arbetslösa, ej i arbetskraften & ej sysselsatta i procent av alla män 35-44 år 20,0 18,0 16,0 Ej sysselsatta 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 Ej i arbetskraften 4,0 2,0 Arbetslösa 0,0 3
Arbetslösa, ej i arbetskraften & ej sysselsatta i procent av alla kvinnor 35-44 år 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 Ej sysselsatta 15,0 10,0 Ej i arbetskraften 5,0 Arbetslösa 0,0 4
70- och 80-talet: Central samordning. Fast växelkurs skulle disciplinera lönebildningen EFO-kursens utrymme = utländsk prisökning plus produktivitetsökning Orimligt (?) ambitiöst sysselsättningsmål: arbetslöshet kring 2 procent 70-tal: Växande statlig verksamhet och budgetunderskott Mindre stark koordinering efter 1983 då metall bröt sig ur Resultat: Höga löneökningar, låg produktivitetsökning Devalveringar 1976, 1977, 1981, 1982 höll uppe sysselsättningen men inflationen fortsatte Slutsats: Vid fast kurs måste finanspolitiken se till att hålla ekonomin i balans (jämför EMU) 5
1990-talskrisen: Slutet av 80-talet: fastighetsbubbla, arbetslöshet under 2 % 10 % löneökning vid fast kurs Rehnbergavtalet 1991-92: återgång till stark centralisering & nedväxling av löneökningarna men det var för sent Finanskriser i Norge, Sverige och Finland Arbetslöshet ökade från 2 till 10 procent av arbetskraften + några procent i åtgärder + många lämnade arbetskraften Kronan började flyta i november 1992 och sjönk mer än 20 procent i värde Förbundsvisa förhandlingar + stort utrymme för löneökningar i basindustrin: 5-6 procent löneökning 1996-97 trots krisen ej förenliga med inflationsmålet 6
Ny regim för lönebildningen: Flytande kurs sedan 1992 innebär att Riksbanken har huvudansvaret för konjunkturpolitiken Inflationsmål om 2 procent antaget av riksbanken 1993, fastställt 1995 Industriavtal 1997, medlingsinstitutet 2000: hög grad av koordinering, industrin löneledare som sätter märket 7
Vad är en rimlig norm? Europanormen: löneökningar i takt med konkurrentländerna Rimligt om vi hade fast växelkurs men vi har flytande växelkurs sedan 1992! Konstant växelkurs är varken sannolik, önskvärd eller (alltid) förenlig med inflationsmålet Om man ser till konkurrenskraft så borde svag valuta ge utrymme för högre löneökningar vilket leder till ännu svagare valuta Flytande kurs inget att hålla sig i men vad ska vi då göra? 8
Håll fast vid inflationsmålet: 2 procent Inflationsmål innebär att riksbanken reagerar starkt på inflationen! Taylor-regeln: π ( π π ) π ( π ) i= r + +Φ +Φ y= 2 + + 0,5 2 + 0,5y π Om inflationen ökar med 1 procentenhet så höjs räntan med 1,5 procentenheter högre realränta y Höga löneökningar inflation över målet hög realränta och real växelkurs minskad konsumtion, investeringar, export och sysselsättning! 9
arbetstagare arbetsgivare Tillfälliga störningar löneökning inflation produktivitet Riksbankens ränta realränta växelkurs konsumtion, investeringar export, import sysselsättning 10
Inflation löneökning minus produktivitetsökning + tillfälliga faktorer 2 procent inflationsmål plus X procent produktivitetsökning ger utrymme för 2+X procents utrymme för löneökning om sysselsättningen är i balans Exempel: 2 % produktivitetsökning ger normalt löneutrymme 4 procent Men om sysselsättningen oacceptabelt låg så krävs lägre löneökning = lägre inflation riksbanken sänker räntan så att efterfrågan ökar (Omvänt: Om man höjer lönerna 4 procent vid 2 procents produktivitetsökning så accepterar man den sysselsättning som man har just då) (Kalkyler kan modifieras: förändringar i relativpris, olika produktivitetsmått) 11
Löneökningarna bör inte vara för låga Inflation = löneökning - 2,4 Ränta enligt Taylor-regeln: ( ) y ( ) i= r + π +Φ π π +Φ y= 2 + π + 0,5 π 2 + 0,5y π 5 ränta 4 3 2 Real ränta inflation 1 0 0 1 2 3 4 5 Löneökning -1-2 -3 Realräntan minimeras och sysselsättning maximeras vid 1,7 % löneökning per år 12
Hur har det fungerat? Löneökning under 4 % & produktivitet över 2 % = inflationen under målet 15,0 10,0 5,0 Nominell löneökning KPI-index 0,0-5,0 13
Andel utanför arbetskraften har gått ner sakta men arbetslösheten fortfarande hög Arbetslösa, ej i arbetskraften & ej sysselsatta i procent av alla män 35-44 år 20,0 18,0 16,0 Ej sysselsatta 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 Ej i arbetskraften 4,0 2,0 Arbetslösa 0,0 14
Andel utanför arbetskraften har gått ner sakta men arbetslösheten fortfarande hög Arbetslösa, ej i arbetskraften & ej sysselsatta i procent av alla kvinnor 35-44 år 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 Ej i arbetskraften Ej sysselsatta 5,0 0,0 Arbetslösa 15
Andel utanför arbetskraften har gått ner sakta men arbetslösheten fortfarande hög. Varför? Finanskris och eurokris: ingen draghjälp från närmaste omvärlden Stagnation i Europa: BNP 2006=100 130 120 110 100 90 Denmark Finland Norway United Kingdom United States Euro area (15 countries) 80 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 16
Andel utanför arbetskraften har gått ner men arbetslösheten fortfarande hög. Varför? Finanskris och eurokris: ingen draghjälp från närmaste omvärlden Riksbanken kunde ha fört en mer expansiv politik: missat inflationsmålet med 1/2 procentenhet i genomsnitt prognosmissar + hänsyn till fastighetspriser Bankerna har höjt räntemarginalerna: minskat genomslag av räntesänkningar Ökade strukturproblem (heterogenitet) på arbetsmarknaden? Det har varit svåra tider men om man lyckas hålla löneökningstakten kring 2-3 procent så borde det finnas utrymme att expandera sysselsättningen 17
Kan man kombinera samordning och flexibilitet i lönestrukturen? Starka fackföreningar: risk för "allas krig mot alla" någon form av koordinering är nödvändig Vad är det för flexibilitet vi behöver? Inte "lön efter betalningsförmåga": lägg ner olönsamma företag! Rehn-Meidner hade rätt. Lika lön för lika arbete är logiskt i en marknadsekonomi men problem när det blir lika lön för olika arbete Ökade skillnader i "produktivitet" kräver ökad lönespridning på individnivå annars blir det svårt för en del personer att få jobb Jobbskatteavdrag ger mer kvar av en låg lön men löner kan behöva anpassas till produktiviteten Låt nyanställda betala sin "upplärningskostnad" med lägre ingångslön under en period Inte bara ett ungdomsproblem! 18
Förslag till ny norm: 1,2,3 Löneökning = 1. inflationsmålet plus förväntad produktivitetsökning 2. hänsyn till arbetsmarknadsläget 3. dock ej mindre än 2 procent per år 19