Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE



Relevanta dokument
Huvudtitel 29 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGS-OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Lag. RIKSDAGENS SVAR 160/2005 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar. Ärende. Beredning i utskott. Beslut. RSv 160/2005 rd RP 40/2005 rd

Statsbudgeten Yrkesutbildning. F ö r k l a r i n g : Samhälleliga verkningar

Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter

Strategi för Föreningen kulturarvsfostran i Finland

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

RP 305/2010 rd. I propositionen föreslås att lagen om besvärsnämnden. intressen skyddas genom sekretessen. Besvärsinstansernas

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Uppsökande ungdomsarbete i Svenskfinland

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014

Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Skolbeslut för vuxenutbildning

Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir.

VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10

Folkhälsopolitisk policy för Östergötland

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Svensk författningssamling

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN

10. Förvaltning. Anslagen under kapitlet Förvaltning fördelar sig på följande sätt (1 000 euro): år 2000 år 2001 år 2002 bokslut ordinarie statsbudget

Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun

RP 9/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Beslut för vuxenutbildning

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Särskilt stöd i grundskolan

Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Beslut för grundsärskola

Europarådets stadga om utbildning i demokratiskt medborgarskap och i mänskliga rättigheter

RP 244/2010 rd. till ett belopp som motsvarar den apoteksavgift som har betalats för deras apoteksrörelse.

S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället

Kvalitetsarbete i förskolan

07. Flykting- och migrationsärenden

Yttrande över remiss av förslag till allmänna råd om prövning samt föreskrifter om prövning

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

Regeringens proposition till Riksdagen med rörslag till lag om ändring av lagen om ortodoxa kyrlmsamfundet

Avgifter i skolan. Informationsblad

Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun. Ungdomspolitisk strategi

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION

Universitets- och högskolerådet

Urvalsgrunderna. för statens högsta ledning i ett nötskal

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Riktlinjer för bidrag till lokala föreningar och organisationer

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum

Kommittédirektiv. Inrättandet av ett nytt universitet som omfattar verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Dir.

Ramprogram för Folkuniversitetets verksamhet riktad till personer med funktionsnedsättning

ARKIVREGLEMENTE FÖR NYNÄSHAMNS KOMMUN

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Regionalräkenskaper 2012

Upprättad Reviderad AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Beslut för fritidshem

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Svensk författningssamling

Lokal examensbeskrivning

Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

Trafikservicen i skärgården hur skall den ordnas i framtiden?

Mål och budget för Tomelilla kommun

Rapportering - beskrivning av projektets resultat och stöd för genomförandet

Kultur- och fritidsnämnden. Datum KFN15/

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser

Riktlinjer för medborgardialog

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Innehåll. Begrepp. Policy för delaktighet på lika villkor

VERKSAMHETSPLAN OCH NYCKELTAL

Reviderad förbundsordning för Samordningsförbundet Activus i Piteå gällande från

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Kommunstyrelsens verksamhetsplan och internbudget Kommunledningskontoret -Strategiskt stöd

Dokumentation inom Socialtjänsten - vad gäller efter årsskiftet?

Slopad särskild löneskatt för personer födda 1937 och tidigare

Rutin för betygsättning vid icke legitimerad lärares undervisning

Statsrådets förordning om statsunderstöd för främjande av säkerhetsverksamhet för vägtrafik

Socialstyrelsens författningssamling

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 och 31 lagen om ortodoxa kyrkosamfundet

Utredningen om samhällsorientering för nyanlända invandrare. Sverige för nyanlända

Arbetsplan Jämjö skolområde

Ändringar som gäller alla yrkesinriktade grundexamina

ANVISNINGAR TILL BESLUTSMODELLEN I BILAGA 1

Transkript:

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE De statsandelar och statsunderstöd som beviljas inom undervisningsministeriets förvaltningsområde budgeteras 28 på grundval av beslutet om beviljande avvikande från de allmänna bestämmelserna om fördelningen av inkomster och utgifter. De statsandelar och statsunderstöd som omfattas av fullmaktsförfarandet samt de som är avsedda för yrkeshögskolorna budgeteras likväl enligt kontantprincipen. F ö r k l a r i n g : Budgetpropositionens utgångspunkter Undervisningsministeriet driver regeringens utbildnings-, vetenskaps-, kultur-, idrotts- och ungdomspolitik tillsammans med ämbetsverken och inrättningarna inom förvaltningsområdet och sammanslutningar inom verksamhetsområdet. Till förvaltningsområdets värderingar hör bildning, jämlikhet, skapande och välmåga. En hållbar ekonomisk tillväxt och Finlands andliga och materiella välfärd bygger i väsentlig grad på utbildning. Förvaltningsområdets verksamhetsmiljö På grund av den internationella ekonomiska utvecklingen påverkas även Finland i allt högre grad av konjunkturerna i världsekonomin. Vikten av forskning, innovationer och produktutveckling samt spetskompetens framhävs som en del av den globala konkurrenskraften. Inom arbetslivet krävs kunnande på allt högre nivå. På grund av internationaliseringen blir det finländska samhället mera pluralistiskt. Ett minskat antal elever i grundskoleåldern leder till ett minskat antal elever i den grundläggande utbildningen. Tillgången på arbetskraft försvåras. Den internationella rörligheten ökar. Viktiga utmaningar är att förlänga tiden i arbetslivet och att integrera invandrarna. En utmaning för den regionala utvecklingen är att garantera jämlika utbildnings-, kultur- och fritidstjänster i hela landet. Förvaltningsområdets samhälleliga verkningar Utbildnings- och vetenskapspolitik Genom utbildnings- och vetenskapspolitiken stärks Finlands konkurrenskraft och kunnande som främjar välfärden. Särskilda tyngdpunkter i utvecklandet är förbättrande av den grundläggande undervisningens kvalitet, åtgärder för att utbildningen skall slutföras snabbare och att andelen personer som inte avlägger yrkesutbildning skall minska, en totalreform av den yrkesinriktade vuxenutbildningen i syfte att förbättra den yrkesmässiga rörligheten, förnyande av prognostiseringen av utbildningen, omorganisering av utbildningen så att den bättre motsvarar arbetslivet och skapande av koncentrationer av strategisk spetskompetens, och stärkande av universitetens grundläggande finansiering, utvecklande av kvaliteten på universitetens undervisning och forskning och grundande av ett innovationsuniversitet. Genom utvecklande av studiestödet främjas planmässiga studier på heltid och kortare studietider. Anpassningen av läroanstaltsnätverket och utbildningstjänsterna till befolkningsutvecklingen främjas. I omorganiseringen av kommun- och servicestrukturen och systemet med statsandelar garanterar man tillgången och kvaliteten på utbildningstjänster genom att vid behov se över lagstiftningen. Man bedömer behoven av att utveckla styrsystemet med anledning av statsandelsreformen. Arbetsfördelningen mellan högskolesektorerna utvecklas på basis av de grundläggande uppgifter som fastställts för dem i lagstiftningen. Samarbetet mellan sektorforskningen och högskolorna stärks och undervisningsministeriets åtgärds- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1

program för utvecklande av forskarutbildningen och forskarkarriärer 27 211 genomförs. I utvecklingen av forskarutbildningen och forskarkarriärerna beaktas jämställdheten mellan könen. För att serviceförmågan inom den yrkesinriktade utbildningen skall stärkas förutsätts en strukturell utveckling av arrangörsnätverket i enlighet med yrkesinstitutsstrategin med målet att skapa ett nätverk av yrkesinstitut som är starka regionalt eller på annat sätt. Målet är att minst 97 % av dem som går ut grundskolan år 28 under samma år skall inleda studier i gymnasiet, i utbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen eller i grundskolans påbyggnadsundervisning. avbrytande av studierna minskar och genomströmningen ökar, åldern då högre utbildning inleds (median) år 28 är 2 år och att yrkeshögskoleexamen avläggs vid 24 års ålder och högre högskoleexamen vid 26 års ålder år 212, andelen av den vuxna befolkningen i arbetsför ålder som årligen deltar i utbildning uppgår till minst 6 % år 212 och att antalet doktorsexamina uppgår till 1 6 examina år 28. Förverkligandet av målet bedöms också med avseende på kön. Utbildningsgarantin: personer som avslutar den grundläggande utbildningen och genast inleder utbildning 23 24 25 28 (mål) Studerande i utbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen, % 37, 38,4 39,4 4, Studerande i gymnasieutbildning, % 55,1 54,1 53,3 54, Studerande i grundskolans påbyggnadsundervisning, % 2,4 2,5 2,5 3, Studerande sammanlagt, % 94,5 95, 95,1 97, Antal studerande 57 45 6 4 6 2 65 4 Avbrytande av utbildning som leder till examen (%) 1) 23 24 25 28 (mål) Gymnasieutbildning 2, 1,9 2, 1,8 Grundläggande yrkesutbildning 2) 1,2 9,7 9,5 8, Yrkeshögskolestudier 6,2 6,3 6,4 6,2 Universitetsutbildning 4,5 4,3 4,7 4,2 Medelåldern för dem som avlägger högskoleexamen (median) 23 24 25 28 (mål) Yrkeshögskoleexamen 3) 25, 25,1 25,1 25, Högre högskoleexamen 27,3 27,3 27,3 26,8 1) Utbildning som lyder under undervisningsförvaltningen. Situationen i september för dem som studerat föregående år i september. Studerande som avbryter sina studier helt och inte får en annan studieplats inom utbildningssystemet. 2) I statistiken ingår inte utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs i form av en fristående examen, läroavtalsutbildning eller utbildning i specialläroanstalter. 3) Ungas utbildning Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2

Sysselsättning och fortsatta studier bland dem som avlagt examen (%) 4) 23 24 25 28 (mål) Studentexamen 83,3 83,6 84,3 85, Yrkesinriktad grundexamen 72,3 73,4 75,5 77, Examen inom yrkesinriktad tilläggsutbildning 84,9 85, 88,3 88,5 Yrkeshögskoleexamen 86,9 87,4 88,1 89, Universitetsexamen 5) 92,4 91,1 92,1 92,3 Doktorsexamen 91,9 91, 91,4 92,3 Studerande och examina 6) 23 24 25 26 28 (uppskattning) Förskoleundervisning antal studerande 59 85 58 4 57 94 57 93 56 7 Grundläggande utbildning nya studerande 61 3 59 83 57 55 58 56 5 studerande som fått avgångsbetyg 6 83 63 83 63 76 66 67 antal studerande 583 13 581 8 578 11 568 72 546 Gymnasieutbildning nya studerande 42 61 4 59 39 55 38 1 4 avlagda studentexamina 7) 35 17 34 65 34 34 32 83 33 5 antal studerande 12 87 118 53 116 35 114 14 117 Grundläggande yrkesutbildning 8) nya studerande 6 9 6 35 61 85 62 5 63 6 avlagda examina 36 4 36 6 37 22 38 4 6 antal studerande 9) 142 2 143 78 146 5 149 67 152 79 Yrkesinriktad tilläggsutbildning 1) nya studerande 23 91 25 58 29 17 31 32 avlagda examina 14 957 13 4 14 32 15 5 16 antal studerande i utbildning vid läroanstalter 14 72 24 28 4 3 27 antal studerande i läroavtalsutbildning 11) 16 72 18 94 22 35 25 27 1 Grundexamina vid yrkeshögskolor 12) 4) Anger situationen i fråga om sysselsättning och placering i fortsatta studier i slutet av året. I granskningen ingår examina som avlagts under de tre föregående åren. 5) Av de studerande som avlagt högre högskoleexamen 6) Utbildning som lyder under undervisningsförvaltningen. De siffror som gäller nya studerande inom den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildningen, dem som fått avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen och dem som avlagt examen inom den yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildningen samt utländska studerande är för år 26 uppskattningar. Studerandeantalen för förskoleundervisningen, den grundläggande undervisningen, gymnasieutbildningen, den grundläggande yrkesutbildningen samt grund- och tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning är studerandeantal enligt statsandelssystemet. 7) IB-gymnasieexamina och Reifeprüfungexamina ingår inte. 8) Omfattar sådan utbildning som ordnas vid läroanstalter och i läroavtalsform och som leder till en yrkesinriktad grundexamen samt läroplansbaserad utbildning och utbildning som förbereder för fristående examen. 9) Inkluderar även studerande i annan utbildning än sådan som leder till examen. 1) Omfattar sådan utbildning i vid läroanstalter och i läroavtalsform som leder till yrkesexamen och specialyrkesexamen. 11) Antalet studerande som utgör grunden för statsandelsfinansiering, inkl. studerande inom utbildningar som inte leder till examen. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3

studerande som inlett sina studier 32 84 32 69 33 26 32 37 32 avlagda examina 2 5 2 67 21 14 2 77 21 antal studerande 96 12 116 83 116 7 115 76 115 5 varav utländska studerande 3 48 3 73 3 93 4 6 4 9 Högre yrkeshögskoleexamina studerande som inlett sina studier 31 24 63 1 38 2 avlagda examina 6 18 15 38 antal studerande 35 61 1 5 2 14 3 5 Grundexamina vid universitet 13) nya studerande 2 94 2 97 2 786 2 15 2 8 avlagda lägre högskoleexamina 2 717 2 913 3 814 7 avlagda högre högskoleexamina 12 588 12 92 13 128 14 antal studerande 149 167 151 3 152 164 152 varav utländska studerande 3 48 3 221 4 5 6 Doktorsexamina vid universitet avlagda examina 1 26 1 4 1 42 1 41 1 59 antal studerande 22 96 22 11 22 2 21 9 22 varav utländska studerande 1 49 1 5 1 66 1 85 2 5 Konst- och kulturpolitiken Genom konst- och kulturpolitiken främjas kreativitet, kulturell mångfald, jämlikhet, välfärd och kulturell samhällsutveckling på det nationella och internationella planet. Man förebereder sig på de konsekvenser som förändringarna i befolkningens åldersstruktur och andra förändringar kommer att ha för konst- och kulturtjänsterna. Målet är att säkerställa förverkligandet av förutsättningarna för kreativitet och av de kulturella rättigheterna samt kvaliteten och tillgången på konst och kultur. Förbättrande av förutsättningarna för konstnärlig kreativitet samt annan kreativitet Förutsättningarna, kompetensen och utvecklandet i fråga om konst och annan form av kreativitet stärks i samhället. En hög kvalitet på kulturtjänsterna och den professionella konsten tryggas genom att man förbättrar verksamhetsförutsättningarna för konstnärerna och tjänsteproducenterna. Upphovsrättssystemets funktion utvecklas och kunskapen om det ökas. Bevarande och skydd av kulturarvet samt stöd till ett aktivt bruk av det Kulturarvet bevaras och sparas i digital form i större utsträckning och tillgången till kulturarvet genom datanät ökas. Minnesorganisationerna för kulturen och nätverk för dem utvecklas. Främjande av tillgången på, tillgängligheten av samt deltagandet i konst, kultur och information Upprätthållandet av infrastrukturen för konsten och kulturen utvecklas inom respektive konstområde, regionalt och lokalt. Utbudet av konst och kultur görs mångsidigare och tillgången förbättras. Man stärker bibliotekens och museernas roll som tillhandahållare av närservice och som ett system som erbjuder tjänster inom såväl inlärning och informationsförsörjning som kultur. Tillgången till konst och kultur, etniska gruppers och handikappades möjligheter att delta samt förutsättningarna för egen kulturell verksamhet utvecklas. Främjande av konst och kulturtjänster för barn och unga Konst för barn och unga, kulturtjänster avsedda för barn och unga samt kreativ verksamhet främjas. En trygg mediemiljö för barn och unga utvecklas. 12) Källa databasen AMKOTA. 13) Källa databasen KOTA. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4

Stärkande av kreativa branscher Utvecklingsåtgärder för kreativa branscher, såsom kulturindustri och olika områden inom konsten, formas så att de motsvarar förändringarna i omvärlden. Genom kulturpolitiska åtgärder stärker man produktutvecklingen beträffande kulturinnehåll och understöder utvecklingen av kulturföretags kunnande i affärsverksamhet och upphovsrätt samt företagarnas närverksbildning och samarbete med andra verksamhetsområden. Främjande av kulturexport Man förbättrar förutsättningarna för företagsverksamheten inom konstens och kulturens verksamhetsområden samt möjligheterna att ta sig in på den internationella marknaden genom att främja aktörernas färdigheter och närverk för internationalisering och att tillsammans med andra branscher utveckla kunskaps- och informationsgrunden samt nätverket för kulturturismen. Nyckeltal som beskriver förverkligandet av målen beträffande konst- och kulturbranschernas samhälleliga verkningar 25 26 28 uppskattning utfall utfall Åskådare på teatrar som omfattas av teater- och orkesterlagen och på Kansallisteatteri, 1 personer 2 438 2 698 2 6 Anvisade årsverken till teatrar 14) 2 459 2 469 2 469 Antalet besökare i museer med rätt till statsandel och i andra museer som sköts som huvudsyssla, 1 personer 4 578 4 612 4 6 Anvisade årsverken till museer 1 72 1 158 1 158 Besökare på symfoniorkestrarna 15) och Nationaloperan, 1 personer 1 15 96 1 15 Anvisade årsverken till orkestrar 1 27 1 33 1 33 Premiärer på inhemska långfilmer 11 14 14 Antal biobesökare vid inhemska filmer, 1 personer 929 1 514 1 5 Den totala utlåningen vid allmänna bibliotek, 1 stycken 15 57 12 577 1 Antal biblioteksfilialer 456 449 445 Idrottspolitiken Idrottsverksamhetens primära mål är att främja idrotten. Genom att främja idrotten stöder man befolkningens välmåga och hälsa under hela livet. Främjande av befolkningens välmåga, hälsa och funktionsförmåga Målet är att inom alla åldersgrupper aktivera dem som inte motionerar tillräckligt att börja motionera regelbundet, att med hjälp av motion och idrott dämpa den ökande överviktigheten bland befolkningen och att i samhällsplaneringen beakta motionsmiljön. Målet förverkligas genom program som främjar hälsomotion och genom understöd till idrottsorganisationernas verksamhet och byggande av idrottsanläggningar som tjänar breda befolkningsgrupper. Stärkande av delaktigheten och deltagandet i samhället Det arbete med att utveckla utbildningen som frivilliga aktörer på det lokala planet utför stöds som en del av utbildningssystemet för motion och idrott. Utbildningsverksamhetens kvalitet och innehåll utvecklas så att verksamheten tjänar barns och ungas, hälsomotionens samt tävlings- och elitidrottens behov. 14) Kalkylerade årsverken som beviljats som beräkningsgrund för statsandelen. 15) Inkluderar två orkestrar som inte omfattas av statsandelssystemet. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5

Stöd till en etisk och samhällsansvarig elitidrott som siktar på internationella framgångar Elitidrottens förutsättningar förbättras genom stöd till utveckling av träningssystemen och effektivering av träningen, integrering av handikappidrott på elitnivå och till antidopingverksamhet samt genom att främja förutsättningarna för att ansöka om och arrangera större idrottsevenemang. Nyckeltal för idrottsverksamheten 16) 25 26 28 utfall prognos Personer i åldern 15 64 år som motionerar tillräckligt ur hälsosynpunkt (2 ggr/v), % män 6 63 63 kvinnor 68 68 68 Deltagande i motion och idrott inom frivillig- och medborgarverksamhet, personer 17) uppskattning 25 26 28 uppskattning utfall prognos Alla 51 532 532 män 291 311 311 kvinnor 219 221 221 Ungdomsarbetet och ungdomspolitiken I enlighet med ungdomslagen (72/26) skall målen för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken förverkligas inom tre resultatområden: främjande av ett aktivt medborgarskap hos de unga, stärkande av de ungas sociala identitet samt förbättrande av de ungas uppväxt- och levnadsvillkor. Stöd till ett aktivt medborgarskap hos de unga Målet när det gäller ett aktivt medborgarskap hos de unga är att utveckla en målinriktad verksamhet bland unga i samhället. Ett aktivt medborgarskap främjas genom att man skapar förutsättningar för alla unga att ha egna fritidssysselsättningar, vara medlem i sammanslutningar och kunna påverka i samhället. Målet är att de unga röstar lika aktivt som resten av befolkningen i nationella val. Stärkande av de ungas sociala identitet Åtgärder som förbättrar de ungas livskompetens vidtas. Stärkande av den sociala identiteten är målinriktad samhällelig verksamhet som koncentrerar sig på unga i grupper som löper risk att marginaliseras. Verkstadsverksamheten för unga har som mål att förbättra de ungas beredskap för vardagen och arbetslivet och minska ungdomsarbetslösheten. Syftet är att genom förebyggande arbete mot rusmedels- och narkotikabruk minska ungas bruk av och intresse att prova på alkohol och narkotika. Förbättrande av de ungas uppväxt- och levnadsvillkor De ungas uppväxt- och levnadsvillkor förbättras genom att statsrådet driver en effektivare generationspolitik i fråga om de unga så att de ungas levnadsvillkor når samma nivå som andra befolkningsgruppers levnadsvillkor. Statsrådets barnoch ungdomspolitiska utvecklingsprogram, som färdigställdes år 27, genomförs, följs och utvärderas. De ungas levnadsvillkor följs med hjälp av register över ungas levnadsvillkor. 16) Källa: 25 och 26 Folkhälsoinstitutet, 28 (AVTK), UVM 17) Källa: 25 6 Nationella idrottsundersökningen, Suomen Gallup, 28 UVM Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6

Indikatorer för de ungas levnadsvillkor 25 26 28 uppskattning utfall utfall Verkstadsverksamhet för unga Verkstäder, antal 236 2 22 Unga i verkstäder, antal/år 7 1 7 8 Unga som fått studieplats eller arbete eller deltar i annan ledd verksamhet, % 7 7 7 Antal arbetslösa unga 3 5 26 5 22 Statsandelar inom undervisningsministeriets förvaltningsområde (1 euro) 27 26 ordinarie 28 27/28 bokslut budget budgetprop. förändring 29.1.3 Allmänbildande utbildning 1 787 691 1 84 93 1 955 779 114 849 29.1.34 Byggande av skolor 67 3 47 7 56 9 9 2 29.2.3 Yrkesutbildning 54 514 513 883 555 224 41 341 29.3.3 Fritt bildningsarbete 142 845 142 888 151 53 8 165 29.3.31 Yrkesinriktad tilläggsutbildning 112 465 116 419 126 47 9 628 29.3.32 Läroavtalsutbildning 17 91 112 211 126 645 14 434 29.3.51 Särskilda yrkesläroanstalter 17 949 18 8 18 854 846 29.4.3 Yrkeshögskolor 356 854 362 682 371 96 9 224 29.8.3 och 52 Bibliotek 9 825 11 956 114 635 3 679 29.8.31 och 52 Teatrar och orkestrar 42 38 46 665 56 889 1 224 29.8.32 och 52 Museer 18 727 19 354 25 92 5 738 29.8.33 Kommunernas kulturverksamhet 5 375 5 541 5 563 22 29.8.34 Byggande av bibliotek 7 6 2 5 7-5 29.9.5 och 52 Idrottsutbildningscenter 13 743 14 677 15 97 1 23 29.9.5 Kommunernas idrottsväsende 16 712 16 772 16 84 68 29.91.5 Kommunernas ungdomsarbete 7 35 7 14 7 2-12 Sammanlagt 3 299 316 3 381 9 3 61 36 228 136 Bedömning av fördelningen av statsandelarna Kommuner och samkommuner (77 %) 2 54 473 2 64 63 2 779 728 175 665 Kommunerna 1 397 26 1 432 235 1 528 85 96 615 Samkommuner 1 143 213 1 171 828 1 25 878 79 49 Privata (23 %) 758 843 777 837 83 38 52 471 Statsandelsprocenten för undervisnings- och biblioteksverksamheten år 28 är 41,89. I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen till riksdagen en proposition med förslag till ändring av lagstiftningen om statsandelar till kommunerna. Med hänvisning till motiveringen till kapitel 28.9 har i statsandelarna beaktats den i lagen om statsandelar till kommunerna avsedda andelen av de på skatteinkomsterna baserade utjämningstilläggen, utjämningsavdragen och över- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7

gångsutjämningarna i statsandelarna samt de ersättningar för statsandelsförluster som föranleds av ändringar i kommunindelningen. På basis av utjämningarna har under moment 29.1.3 gjorts ett tillägg på 5 654 euro och under moment 29.8.3 ett tillägg på 334 euro. Nettobeloppet av den sammanlagda effekten av utjämningsposterna uppgår till 5 988 euro inom huvudtitel 29. Tippnings- och penninglotterivinstmedel Oy Veikkaus Ab:s intäktskalkyl för år 28 är 418,9 miljoner euro. Av vinstmedlen föreslås ett belopp på 77,1 miljoner euro bli beviljat under moment 29.6.53 för stöd till vetenskapen, 25,1 miljoner euro under moment 29.8.52 för stöd till konsten, 1,5 miljoner euro under moment 29.9.5 för stöd till idrotten och 36,2 miljoner euro under moment 29.91.5 för stöd till ungdomsfostringsarbetet. I enlighet med den lag som gäller fördelning av tippningsvinstmedel föreslås cirka 24 miljoner euro av konstens andel användas till statsandelar för bibliotek, vilket utgör 22 % av statsandelarna för bibliotek. Den statliga finansieringen av vetenskap, konst, idrott och ungdomsarbete under kapitlen 29.6, 8, 9 och 91 föreslås år 28 uppgå till 842,6 miljoner euro, varav 418,9 miljoner euro, dvs. 49,8 %, beviljas av tippningsvinstmedel. I enlighet med lotterilagen (147/21) används avkastningen av penninglotterier samt tippnings- och vadhållningsspel för att främja idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete. Vinstmedlen från tippning utgör en viktig finansieringskälla inom vetenskapens, konstens, idrottens och ungdomsarbetets område. I enlighet med lotterilagen tas i statsbudgeten varje år in ett anslag som uppskattas motsvara vinsten under räkenskapsperioden i fråga för den penningspelsammanslutning som ordnar ovan nämnda spel samt de amorteringar och räntor som inflyter på lån som beviljats av vinstmedlen. I budgeten beaktas den andel av statsandelar till bibliotek som finansieras med avkastningen av sådana tippningsvinstmedel som avses i 2 i lagen om användning av avkastningen av penninglotterier samt tippnings- och vadhållningsspel (154/21, ändr. 1191/25), vilken utgör högst 22 % år 28. Tippningsvinstmedel och övriga anslag som beviljats för samma ändamål, mn euro 21 bokslut 22 bokslut 23 bokslut 24 bokslut 25 budget 26 bokslut 27 budget 28 budgetprop. Statsandel för bibliotekens driftskostnader 82,7 8,1 86,6 87,3 9,2 9,9 111, 114,3 tippningsvinstmedel 67,2 35,5 58,6 59, 48,9 4, 36,5 24,7 budgetmedel 15,5 44,5 28, 28,3 41,3 5,9 74,5 89,6 Vetenskap 179,8 188,9 21,5 239,9 239,9 258,3 27,5 279,2 tippningsvinstmedel 75,9 76,2 75,8 75,7 75,7 75,7 77,3 77,1 budgetmedel 13,8 112,7 134,7 163,8 164,1 182,6 193,2 22,1 Konst 29,9 222,2 228, 243,2 259,4 27,3 28,6 32,7 tippningsvinstmedel 137,3 144,2 13,1 128,6 136,2 146,4 152,3 18,4 budgetmedel 72,6 78, 97,9 114,6 123,2 123,9 128,3 122,3 Idrott 81,6 84,4 85,7 9, 93,1 96,4 11,5 13,2 tippningsvinstmedel 8,7 83,3 83,9 88,1 9, 95,1 1,2 1,5 budgetmedel,9 1, 1,9 1,9 3,1 1,3 1,3 2,7 Ungdom 21,1 22, 22,3 3,8 34,6 39, 4,8 43,3 tippningsvinstmedel 2,3 2,3 2,7 28,6 31,7 34,2 36,1 36,2 budgetmedel,8 1,6 1,6 2,2 2,8 4,7 4,7 7,1 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8

Tippningsvinstmedel sammanlagt utan bibliotek 361,1 339,2 348,4 351,4 35,8 357,2 363,3 394,2 Tippningsvinstmedel sammanlagt 381,4 359,5 369,1 38, 382,5 391,4 42,4 418,9 Anslag som reserverats för vissa ändamål ur tippningsvinstmedel och ur andra moment i budgeten (euro) Tippningsvinstmedel Allmänna budgetmedel Sammanlagt Omkostnader för Forskningscentralen för de inhemska språken 2 375 2 559 4 934 Finlands Akademis forskningsanslag 58 5 134 277 192 777 Statsandelar och statsunderstöd för teatrar och orkestrar 37 528 19 361 56 889 Statsandelar och statsunderstöd för museer 18 47 6 85 25 92 Statsandelar och statsunderstöd för bibliotek 24 711 89 924 114 635 Understöd för restaurering och reparation 1 51 1 16 2 67 Centralkommissionens för konst, konstkommissionernas och de regionala konstkommissionernas omkostnader och främjande av konsten 4 32 4 98 9 3 Idrottsutbildningscenter 15 521 2 687 18 28 Utvecklande av verkstadsverksamhet för unga och förhindrande av utslagning 1 6 7 123 8 723 Kyrkliga ärenden Till undervisningsministeriets ansvarsområde hör den evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkosamfundet och andra religionssamfund. Till ansvarsområdet hör även det allmänna ordnandet av begravningsväsendet, där utgångspunkten är religionsfrihet och jämlikhet samt värdighet och vördnad. Målet är att garantera gynnsamma verksamhetsförutsättningar för evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkosamfundet och andra religionssamfund och främja möjligheterna till religionsbekännelse och religionsutövning och att på andra sätt främja religionsfriheten. Förvaltningsområdets informationsförvaltning Genomförandet av informationsförvaltningsstrategin för undervisningsministeriets förvaltningsområde 26 215 fortsätter. I enlighet med informationsförvaltningsstrategins riktlinjer stärks det gemensamma kunskapsunderlaget för undervisningen, forskningen och kulturen och nya tjänster genomförs i elektronisk form. Inom förvaltningsområdet övergår man i all verksamhet inom förvaltningen och ämbetsverk emellan till elektronisk kommunikation och elektronisk förvaltning. Informationsförvaltningens kostnadseffektivitet förbättras alltjämt. Centrala metoder är ökad användning av gemensamma tjänster och andra resurser och samarbete vid anskaffningar. Projekt som inleds och fortsätter i enlighet med informationsförvaltningsstrategin år 28 är: projekt för elektronisk dokumenthantering, utvecklande av förvaltningsområdets gemensamma datalager och projekt som hänför sig till långtidsförvaring av elektroniskt material. Produktivitetsprogrammets konsekvenser En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av den regeringens ekonomisk-politiska strategi som anges i regeringsprogrammet. Enligt regeringsprogrammet skall statens produktivitetsprogram ses över så att det inte försämrar universitetsutbildningens kvalitet eller vetenskapens eller forskningens effekter. För åtgärderna i produktivitetsprogrammet redogörs närmare i samband med de berörda kapitlen. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9

Inom undervisningsministeriets förvaltningsområde genomförs produktivitetsfrämjande åtgärder i enlighet med regeringens ritktlinjer. Den sammanlagda minskningen av behovet av personal till följd av dem motsvarar 32 årsverken år 28. Förvaltningsområdets fullmakter enligt moment (mn euro) 27 ordinarie 28 budget budgetprop. 29.1.34 Statsandel för läroanstalternas anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år) fullmakt för anläggningsprojekt inom den allmänbildande utbildningen 51, 44, fullmakt för fastställande av omfattningen 6, 55, 29.3.52 Statsandel och -understöd för vuxenutbildningens anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år) fullmakt för anläggningsprojekt,8 1, fullmakt för fastställande av omfattningen 1,5 1,5 29.5.1 Universitetens omkostnader (reservationsanslag 2 år) hyresavtalsfullmakt 4,5-29.6 Vetenskap fullmakt för forskningsprojekt 225,29 245,6 29.6.2 Arkivverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) hyresavtalsfullmakt,74-29.8.34 Statsandelar för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek (förslagsanslag) fullmakt för anläggningsprojekt 4,4 4,5 fullmakt för fastställande av omfattningen - 4, 29.8.7 Anskaffning av inventarier (reservationsanslag 3 år) fullmakt för inredning och utrustning - 2,9 29.8.75 Ombyggnad, drift och underhåll av lokaler och fastigheter (reservationsanslag 3 år) fullmakt för ombyggnad och småprojekt 1,6 1,6 Förvaltningsområdets anslag 26 28 År 26 bokslut 1 År 27 ordinarie statsbudget 1 År 28 budgetprop. 1 Ändring 27 28 1 % 1. Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom ansvarsområdet 267 93 274 23 284 779 1 576 4 1. Undervisningsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 22 275 23 964 24 793 829 3 2. Utbildningsstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 18 827 19 91 19 868 777 4 3. Omkostnader för centret för internationellt personutbyte (reservationsanslag 2 år) 7 923 7 995 8 87 92 1 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1

År 26 bokslut 1 År 27 ordinarie statsbudget 1 År 28 budgetprop. 1 Ändring 27 28 1 % (2.) Utvecklingsverksamhet (reservationsanslag 3 år) 3 694 21. Internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år) 5 966 4 686 4 686 22. Vissa kopierings- och dispositionsrättsersättningar (reservationsanslag 2 år) 1 563 13 63 14 563 1 5 11 29. Mervärdesskatteutgifter inom undervisningsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 131 88 135 135 5. Vissa understöd (fast anslag) 485 485 485 51. Understöd för kyrklig och religiös verksamhet (fast anslag) 2 64 2 341 2 371 3 1 62. Statlig medfinansiering för undervisningsministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar (förslagsanslag) 61 675 64 596 72 786 8 19 13 66. Finansiella bidrag till internationella organisationer (förslagsanslag) 1 961 1 982 2 14 158 8 (7.) Anskaffning av inventarier (reservationsanslag 3 år) 5 1-1 - 1 1. Allmänbildande utbildning 1 92 863 1 941 929 2 74 972 133 43 7 1. Omkostnader för statlig allmänbildande utbildning (reservationsanslag 2 år) 43 22 43 523 45 617 2 94 5 2. Studentexamensnämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 6 6 2. Utvecklande av den allmänbildande utbildningen (reservationsanslag 2 år) 4 149 9 249 16 149 6 9 75 3. Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag) 1 787 691 1 84 93 1 955 779 114 849 6 34. Statsandel för läroanstalternas anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år) 67 3 47 7 56 9 9 2 19 51. Statsunderstöd till organisationer (fast anslag) 521 521 521 2. Yrkesutbildning 541 695 55 423 591 847 41 424 8 1. Omkostnader för statlig yrkesutbildning (reservationsanslag 2 år) 31 376 31 615 32 163 548 2 2. Inlärning på arbetsplatser (reservationsanslag 2 år) 3 26 3 26 3 26 21. Utvecklande av yrkesutbildningen (reservationsanslag 2 år) 1 499 1 899 1 434-465 - 24 3. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskostnader (förslagsanslag) 54 514 513 883 555 224 41 341 8 (76.) Anskaffning av fastigheter (reservationsanslag 3 år) 1 28 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11

År 26 bokslut 1 År 27 ordinarie statsbudget 1 År 28 budgetprop. 1 Ändring 27 28 1 % 3. Yrkesinriktad tilläggsutbildning och fritt bildningsarbete 439 861 452 459 456 648 4 189 1 2. Undervisningsväsendets personalutbildning och vissa andra utgifter (reservationsanslag 2 år) 14 416 14 428 14 29-219 - 2 21. Utvecklande av vuxenutbildningen (reservationsanslag 2 år) 2 927 2 927 9 412 6 485 222 3. Driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag) 142 845 142 888 151 53 8 165 6 31. Statsandel och statsunderstöd för yrkesinriktad tilläggsutbildning (förslagsanslag) 112 465 116 419 126 47 9 628 8 32. Statsandel för läroavtalsutbildning (förslagsanslag) 17 91 112 211 126 645 14 434 13 (34.) Statsunderstöd till programmet för höjande av utbildningsnivån hos vuxna (reservationsanslag 3 år) 3 35-35 - 1 51. Statsandelar för särskilda yrkesläroanstalters driftskostnader (förslagsanslag) 17 949 18 8 18 854 846 5 52. Statsandel och -understöd för vuxenutbildningens anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år) 2 1 1 53. Statsunderstöd till organisationer (fast anslag) 9 358 9 578 9 428-15 - 2 4. Yrkeshögskoleundervisning 363 38 368 6 376 859 8 799 2 2. Yrkeshögskoleväsendets gemensamma utgifter (reservationsanslag 3 år) 4 386 3 31 2 95-36 - 11 21. Utvecklande av yrkeshögskolorna (reservationsanslag 2 år) 2 68 2 68 2 3-65 - 3 3. Statsandel och statsunderstöd för kommunala och privata yrkeshögskolors driftskostnader (förslagsanslag) 356 854 362 682 371 96 9 224 3 5. Undervisning och forskning vid universitet 1 366 488 1 41 449 1 424 653 23 24 2 1. Universitetens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 1 269 513 1 289 52 1 32 88 13 36 1 2. Nationalbibliotekets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 13 277 13 5 223 2 3. Övningsskolornas omkostnader (reservationsanslag 2 år) 72 356 72 477 72 342-135 - 4. Omkostnader för universitetens servicecentral (reservationsanslag 2 år) 5 5 2. Universitetsväsendets gemensamma utgifter (reservationsanslag 3 år) 24 619 26 643 31 723 5 8 19 6. Vetenskap 261 324 27 488 279 27 8 719 3 1. Finlands Akademis omkostnader (reservationsanslag 2 år) 31 827 32 34 32 797 763 2 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12

År 26 bokslut 1 År 27 ordinarie statsbudget 1 År 28 budgetprop. 1 Ändring 27 28 1 % 2. Arkivverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 14 53 14 381 18 497 4 116 29 3. Omkostnader för Forskningscentralen för de inhemska språken (reservationsanslag 2 år) 2 788 2 73 2 559-171 - 6 4. Depåbibliotekets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 1 522 1 52 1 59-11 - 1 2. Utarbetande och anskaffning av vissa verk (reservationsanslag 2 år) 2 15 1-5 - 33 5. Finlands Akademis forskningsanslag (reservationsanslag 3 år) 12 131 13 11 134 277 4 266 3 53. Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av vetenskapen (förslagsanslag) 79 479 77 342 77 148-194 - 66. Finansiella bidrag till internationella organisationer (förslagsanslag) 11 324 12 32 12 32 7. Studiestöd 75 229 772 522 836 437 63 915 8 1. Omkostnader för besvärsnämnden för studiestöd (reservationsanslag 2 år) 599 622 643 21 3 52. Statsgaranti och räntestöd för studielån (förslagsanslag) 28 211 23 2 9-2 1-9 55. Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag) 666 227 693 732 75 5 56 768 8 57. Måltidsstödet till högskolestuderande (förslagsanslag) 2 641 22 9 25 4 2 5 11 58. Understöd för ersättning av hyreskostnader (reservationsanslag 2 år) 3 866 4 268 4 294 26 1 59. Stöd för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning (förslagsanslag) 3 686 28 34 7 6 7 24 8. Konst och kultur 368 368 391 291 416 844 25 553 7 1. Omkostnaderna för centralkommissionen för konst och konstkommissionerna (reservationsanslag 2 år) 3 357 3 366 4 98 1 614 48 2. Statens konstmuseums omkostnader (reservationsanslag 2 år) 16 948 16 947 16 892-55 - 3. Omkostnader för förvaltningsnämnden för Sveaborg (reservationsanslag 2 år) 2 47 2 596 2 221-375 - 14 4. Museiverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 16 968 16 745 17 487 742 4 5. Omkostnader för biblioteket för synskadade (reservationsanslag 2 år) 6 178 7 18 6 884-134 - 2 6. Finlands filmarkivs omkostnader (reservationsanslag 2 år) 3 464 3 494 4 445 951 27 7. Statens filmgranskningsbyrås omkostnader (reservationsanslag 2 år) 547 555 555 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13

År 26 bokslut 1 År 27 ordinarie statsbudget 1 År 28 budgetprop. 1 Ändring 27 28 1 % 8. Omkostnader för Institutet för Ryssland och Östeuropa (reservationsanslag 2 år) 86 82 813 11 1 3. Statsandelar och -understöd för de allmänna bibliotekens driftskostnader (förslagsanslag) 51 274 74 451 89 924 15 473 21 31. Statsandel och statsunderstöd för teatrars och orkestrars driftskostnader (förslagsanslag) 13 667 13 812 19 361 5 549 4 32. Statsandelar och -understöd för museer (förslagsanslag) 4 471 4 47 6 685 2 215 5 33. Statsandelar och -understöd för kulturverksamhet i kommunerna (förslagsanslag) 5 375 5 541 5 563 22 34. Statsandelar för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek (förslagsanslag) 7 6 2 5 7-5 - 8 4. Ersättning till Suomenlinnan Liikenne Oy (förslagsanslag) 153 252 252 5. Vissa understöd (reservationsanslag 3 år) 1 265 1 487 1 325-162 - 2 51. Stipendier åt konstnärer, författare och översättare (förslagsanslag) 1 774 11 88 11 88 52. Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av konsten (förslagsanslag) 19 387 188 829 25 68 16 239 9 (53.) Statsunderstöd för lokalkostnader (fast anslag) 16 465 16 795-16 795-1 (54.) Statsunderstöd till lånekostnaderna för Suomen Kansallisteatteris lån för grundlig renovering (fast anslag) 3 533 3 627-3 627-1 55. Stöd till digitaliseringen av kulturarvet (fast anslag) 2 2 56. Främjande av kulturexport (reservationsanslag 3 år) 8 8 7. Anskaffning av inventarier (reservationsanslag 3 år) 1 18 1 11 2 145 1 35 93 72. Utökning av Statens konstmuseums samlingar (reservationsanslag 3 år) 649 589 739 15 25 75. Ombyggnad, drift och underhåll av lokaler och fastigheter (reservationsanslag 3 år) 2 5 2 5 2 9 4 16 95. Utgifter för skydd av kulturmiljö (förslagsanslag) 17 17 9. Idrottsverksamhet 99 62 11 55 13 187 1 637 2 5. Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av idrott och fysisk fostran (förslagsanslag) 97 754 1 28 1 5 292 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14

År 26 bokslut 1 År 27 ordinarie statsbudget 1 År 28 budgetprop. 1 Ändring 27 28 1 % 52. Statsandel för idrottsutbildningscentrer (fast anslag) 1 38 1 342 2 687 1 345 1 91. Ungdomsarbete 39 876 4 799 43 323 2 524 6 5. Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av ungdomsarbete (förslagsanslag) 35 153 36 76 36 2 124 51. Verkstadsverksamhet för unga och förebyggande drogarbete (reservationsanslag 2 år) 4 723 4 723 7 123 2 4 51 Sammanlagt 6 4 977 6 565 173 6 888 756 323 583 5 Det totala antalet anstälda 34 99 34 99 18) 35 228 1. Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom ansvarsområdet F ö r k l a r i n g : Undervisningsministeriet svarar som en del av statsrådet för utvecklandet av utbildnings-, vetenskaps-, kultur-, idrotts- och ungdomspolitiken och det internationella samarbetet i anslutning därtill. Ministeriet främjar bildningen och skapar förutsättningar för kunnande, ett livslångt lärande och skapande samt för medborgarnas medverkan och välmåga. Undervisningsministeriets verksamhetsprocesser och de mål som ställts upp för dem främjar uppnåendet av målen för de samhälleliga verkningarna inom utbildnings-, vetenskaps-, kultur-, idrotts- och ungdomspolitikens ansvarsområde. Resultatmålen gällande undervisningsministeriets produktion och kvalitetsledning, funktionella effektivitet och hantering och utveckling av mänskliga resurser baserar sig till flera delar på undervisningsministeriets utvecklingsprogram 27 211. Undervisningsministeriet uppställer följande resultatmål för sin verksamhet: Produktion och kvalitetsledning 1. Undervisningsministeriets verksamhet är av hög kvalitet. Utvecklandet av kvalitetssäkringen och riskhanteringen fortsätter. 2. Undervisningsministeriets strategiska verksamhet är förutseende vad gäller ändringar i omvärlden och styr effektivt ministeriets ansvarsområde. Undervisningsministeriets strategi 22 färdigställs. Genomförandet av planen för utveckling av utbildningen och forskningen, den kulturpolitiska strategin, det barn- och ungdomspolitiska programmet samt det nationella idrottsprogrammet inleds. 3. Kunskapsbaserad ledning stöder undervisningsministeriets beslutsfattande, strategiska verksamhet och uppnående av de samhälleliga effektmålen. Man utvecklar informations- och statistikproduktionen och sektorforskningen och gör politiska analyser i frågor som är betydande för samhället. 4. Undervisningsministeriets lagstiftningsarbete uppfyller de kvalitetskrav som statsrådet ställt. Utvecklingen av planmässigheten i lagstiftningsarbetet, uppföljningen, samarbetet och kunnandet fortsätter. 5. Planeringen och uppföljningen av undervisningsministeriets och dess förvaltningsområdes verksamhet och ekonomi utförs på ett klart och effektiv sätt. Man fortsätter att utveckla ministeriets resultatledning och förnya beredningen av verksamhets- och ekonomiplanen. 6. Styrningen inom undervisningsministeriets ansvarsområde främjar uppnåendet av målen för de samhälleliga verkningarna och resultatet av verksamheten. Ett projekt för utvecklande av verksamhetsområdets styrning inleds. 18) Omfattar effekten av en ökning av Finlands Akademis forskningsanslag. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15

Funktionell effektivitet 7. Undervisningsministeriets verksamhet är effektiv. Produktivitetsprogrammet för undervisningsministeriets förvaltningsområde genomförs. Före utgången av 29 blir undervisningsministeriet kund hos Statskontorets servicecentral. Upphandlings- och lokalstrategierna genomförs. Genomförandet av informationsförvaltningsstrategin för undervisningsministeriets förvaltningsområde fortsätter med målet att år 21 i huvudsak övergå till elektroniska dokumenthanteringsprocesser, såsom för utlåtandeärenden, resultatstyrning och statsunderstödsärenden. Hantering och utveckling av mänskliga resurser 8. Genomförandet av det reviderade personalprogrammet inleds. 9. Undervisningsministeriets personal utvecklas så att den kan bemöta omvärldens utmaningar i enlighet med ministeriets utvecklingsprogram. I synnerhet strävar man efter att trygga organisationens förnyelseförmåga och stärka kunnandet vid styrningen av förvaltningsområdet och tillämpningen av den nyaste informationen inom området. Mål i fråga om personalen 25 26 28 utfall utfall mål Undervisningsministeriet Årsverken 33 336 336 Arbetstillfredsställelseindex minst 3,4 3,4 3,4 Ledarskapsindex minst 3,5 3,5 3,5 1. (29.1.21) Undervisningsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 24 793 euro. En tjänst som överdirektör kan inrättas vid undervisningsministeriet. Anslaget får även användas till omkostnader för löner, resor, möten, utbildning och information samt andra motsvarande omkostnader inom ramen för politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd. F ö r k l a r i n g : Överdirektören skall från ingången av 28 fungera som chef för den administrativa avdelning som inrättas. Avsikten är att man som en del av omorganiseringen av undervisningsministeriet förenar förvaltningsenheten, ekonomienheten och dataenheten till en administrativ avdelning. Vid dimensioneringen av momentet har en minskning med sex årsverken till följd av produktivitetsfrämjande åtgärder beaktats. Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 euro) 27 26 ordinarie 28 utfall budget budgetprop. Bruttoutgifter 23 147 24 144 24 973 Bruttoinkomster 956 18 18 Nettoutgifter 22 191 23 964 24 793 Poster som överförs överförts från föregående år 4 643 överförts till följande år 4 727 (1 euro) Tillägg 1 årsverke (överdirektör) 117 Delegationen för sektorforskning inkl. 2 årsverken 231 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16

Överföring 4 årsverken från momentet 26.1.1 (statssekreterare och sekreterare) 32 Överföring från moment 28.2.2 (Köp av tjänster producerade av enheten för statsrådets informationsförvaltning) 22 Lönekostnader och andra kostnader för politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd (2 årsverken) (engångsutgift 3 euro) 46 Överföring av 1 årsverke till moment 29.8.1 (konstkommissionerna) -44 Överföring till moment 28.3.1 (kulturstatistik) -1 Produktivitetsfrämjande åtgärder (-6 årsverken) -264 Poster av engångsnatur -121 Övriga ändringar 1 Sammanlagt 829 28 budget 24 793 27 budget 23 964 26 bokslut 22 275 2. (29.1.23) Utbildningsstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 19 868 euro. Anslaget får också användas till 1) utveckling av läromedel, 2) en sänkning av priserna för produktion av svenskspråkiga läromedel och andra läromedel med liten spridning högst 8 euro, och 3) ett understöd på 258 euro till sametinget att delas ut för produktion av läromedel på samiska språket. F ö r k l a r i n g : Utbildningsstyrelsens uppgift är att ansvara för utvecklandet av utbildningen inom sitt ansvarsområde, främja utbildningens resultat och internationalisering, följa ordnandet av utbildning och att handha uppgifter som särskilt fastställts. Undervisningsministeriet uppställer följande mål för Utbildningsstyrelsen: Utbildningens resultat och verkningar främjas genom att man utvecklar inlärningen i framtiden, inlärningsmiljöerna och ett livslångt lärande i ett mångkulturellt samhälle. Välmågan, delaktigheten, elev- och studerandevården, specialundervisningen och studiehandledningen utvecklas. Samarbetet mellan olika slags skolformer intensifieras. Flexibla inlärningsvägar utvecklas. Den finlandssvenska utbildningen utvecklas med hänsyn till de särskilda behov som finns när det gäller att förvärva en kulturidentitet och med beaktande av lika utbildningsmöjligheter. Åtgärder vidtas för att öka intresset för studier i svenska och utreder förhållandet mellan målen i den gällande språklagstiftningen och utbudet av svenskundervisning. Utbildningsanordnarna stöds i utvecklandet av en språkinlärningsstrategi. Resultatet och verkningarna av utbildningssystemet främjas genom produktion av uppföljnings-, forsknings- och utvärderingsinformation till stöd för utvecklingen av utbildningen. Utbildningens kvalitetsledning och förutsättningarna för kunskapsbaserad ledning förbättras genom att man utvecklar metoder för informationsproduktion och kvalitetsledning. Kostnadseffektiviteten, inriktningen, omfattningen och kvaliteten hos nationella tjänster som stöder upprätthållandet och utvecklandet av utbildningssystemet utvecklas i enlighet med statens produktivitetsprogram. Utbildningsanordnarna stöds i utvecklandet av samarbetet. Man svarar för administreringen av projekten under EU:s programperiod. Funktionell effektivitet Centrala kundserviceprocesser fastställs och man säkerställer tillgången på och tillräckligheten av tjänsterna. Resurserna koncentreras till kärnfunktioner. I syfte att öka produktiviteten inleds ett program för elektronisk förvaltning. Man förbereder övergången till att bli kund hos Statskontorets servicecentral. Rapporteringen och indikatorer för redovisning av resultaten utvecklas. Genom den avgiftsbelagda serviceverksamheten erbjuder Utbildningsstyrelsen stöd för aktuella utmaningar i utvecklingen av undervisningssektorns verksamhet. Företagsekonomiskt prissatta varor och tjänster är bl.a. utbildnings- och konsulttjänster, utlåtanden, utvärderingsprodukter och utvärderingstjänster, produktion och försäljning av läromedel med liten spridning samt anna avgiftsbelagd publikationsproduktion. I förordning 121/26 fastställs de offentligrättsliga prestationerna, utöver vilka Utbildningsstyrelsen genomför fristående examina med inkomster från examensavgifter. Produktion och kvalitetsledning Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 17

Utbildningsstyrelsens prestationer, st. 25 26 27 28 uppskattning utfall utfall mål 1. Myndighetsprestationer Grunderna för läroplanen och fristående examen samt ändringar i dem Yrkesutbildning / allmänbildande utbildning 5/- 4/1 6/2 3/- Grunderna för fristående examen samt ändringar i dem 53 49 5 5 Utvärdering av inlärningsresultat 3 1 3 3 2. Den avgiftsbelagda servicens prestationer Offentligrättsliga prestationer Examina i undervisningsförvaltning 392 357 3 3 Beslut om erkännande av högskoleexamen 497 486 51 51 Statens språkexamina 3 94 3 57 3 5 3 5 Examensavgifter för fristående examen inom vuxenutbildning (st) 46 342 41 73 45 545 45 545 Företagsekonomiska prestationer Kursdeltagardagar 14 153 1 563 14 2 14 2 Bedömning av förutsättningar för att ordna fristående examina inom vuxenutbildningen 124 172 17 17 Beställda konsultationer och utvärderingar 18 54 1 1 Sålda publikationer och läromedelsprodukter 9 58 99 79 7 7 Utlåtanden om utländska examinas motsvarighet 3 39 3 3 Utbildningsstyrelsens självutvärderingsprocess fortsätter. Man genomför en enkät om kundtillfredsställelse och gör upp en plan för utveckling av verksamhetens kvalitet. Personalresurser Målet är att genomföra åtgärderna i den personalplan som gjorts upp 27 utgående från den plan som utarbetats inom projektet Kestävä johtaminen (hållbar ledning). I Hantering och utveckling av mänskliga resurser synnerhet utvecklas ledningen och ledningssystemen så att de så väl som möjligt stöder verksamhetens resultat och inlärningen samt personalens välbefinnande. Metoder för att utveckla och överföra kunskap skapas. Vid dimensioneringen av momentet har en minskning med 12,4 årsverken till följd av produktivitetsfrämjande åtgärder beaktats. 24 25 26 27 28 uppskattning utfall utfall utfall mål Årsverken (moment 29.1.2) 3 36 294 293 285 Årsverken (övriga moment) 42 43 52 48 43 Andelen visstidsanställda av hela personalen, % 17,7 21,2 21,5 2, 19, Arbetstillfredsställelseindex 3,1 - - 3,4 3,4 Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 euro) 27 26 ordinarie 28 utfall budget budgetprop. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 18

Bruttoutgifter 26 57 26 31 26 668 Bruttoinkomster 6 771 7 21 6 8 Nettoutgifter 19 286 19 91 19 868 Poster som överförts poster som överförts från föregående år 2 612 poster som överförts till följande år 2 153 Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda serviceverksamheten, företagsekonomiska prestationer, produktion av läromedel med liten spridning (1 euro) 27 26 ordinarie 28 utfall budget budgetprop. Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten 1 6 1 1 95 Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten 1 721 1 8 1 75 Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) - 66-7 - 8 Kostnadsmotsvarighet, % 62 61 54 Prisstöd 66 7 8 Kostnadsmotsvarighet efter prisstöd 1 1 1 Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda servicen, andra företagsekonomiska prestationer (1 euro) 27 26 ordinarie 28 utfall budget budgetprop. Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten 2 98 3 4 3 15 Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten 2 9 2 468 2 258 Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) 89 932 892 Kostnadsmotsvarighet, % 143 138 14 Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda servicen, offentligrättsliga prestationer (1 euro) 27 26 ordinarie 28 utfall budget budgetprop. Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten 2 364 2 4 2 4 Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten 2 339 2 4 2 4 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 19

Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) 25 Kostnadsmotsvarighet, % 11 1 1 (1 euro) Överföring från moment 29.6.3 (1 årsverke, translatorsexamensnämnden) 65 Överföring från moment 29.2.21 (utbildningskommissioner, europass och studieinfo) 65 Överföring från moment 29.3.2 (vuxenutbildning för romer och utveckling av den) 219 Överföring från moment 29.3.21 (2 årsverken, uppgifter inom den yrkesinriktade tillläggutbildningen) 65 Överföring från moment 29.4.2 (2 årsverken, yrkeshögskolornas system för antagning av studerande och för gemensam ansökan) 85 Överföring från moment 29.4.21 (utbildningskommissioner, europass och studieinfo) 65 Överföring från moment 29.5.2 (utbildningskommissioner, europass och studieinfo) 65 Överföring till moment 32.1.1 (1 årsverke) - 96 Poster av engångsnatur -261 Produktivitetsfrämjande åtgärder - 364 Övriga ändringar 14 Sammanlagt 777 28 budget 19 868 27 II tilläggsb. 27 budget 19 91 26 bokslut 18 827 3. (29.1.27) Omkostnader för centret för internationellt personutbyte (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 8 87 euro. Anslaget får också användas till 1) stödjande av den avgiftsbelagda servicen till ett belopp av högst 144 euro, Kvantitativa mål 2) undervisning i finska språket och finsk kultur utomlands inklusive betalning av löner till universitetslektorer och andra tjänstemän inom undervisningsförvaltningen som tjänstgör vid utländska universitet, sammanlagt högst 47 personer, till ett belopp av 1 684 euro, och 3) stipendier och understöd som beviljas för student-, praktikant-, lärar-, ungdoms- och expertutbyte till ett belopp av 2 82 euro. F ö r k l a r i n g : Resultatet av verksamheten Centret för internationellt personutbyte, CIMO (Centre for International Mobility) främjar internationell växelverkan inom den finländska utbildningen och arbetslivet samt inom kultur- och ungdomsverksamheten, stöder genom sin verksamhet en ökad internationell rörlighet och den finländska utbildningens och kulturens internationella synlighet och konkurrenskraft, genomför stipendie- och personutbytesprogram och ansvarar för den nationella verkställigheten av Europeiska unionens utbildnings-, kultur- och ungdomsprogram samt för verkställigheten av det nordiska Nordplus-programmet, arrangerar rådgivnings- och informationsservice och marknadsför finländsk utbildning internationellt, med Ryssland och Asien som särskilda prioritetsområden, stöder undervisningen i finska språket och finsk kultur vid utländska universitet, ordnar kurser i finska språket för utländska universitetsstuderande i Finland och ökar utnyttjandet av datateknik inom informationen, rådgivningen och utbildningen. 26 27 28 utfall uppskattning mål Programmet Livslångt lärande 15 18 17 24 Deltagare som rest från Finland 9 18 1 695 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2