Genusperspektiv på hälsa och vård. Försäkringsmedicinskt forum

Relevanta dokument
Genusperspektiv på hälsa och vård. Försäkringsmedicinskt forum

Genusperspektiv på hälsa och vård. Försäkringsmedicinskt forum

Genusperspektiv på hälsa och vård. Försäkringsmedicinskt forum

Riv 65-årsgränsen och rädda liv

Kan det vara så att kvinnor behöver mer för att få lika mycket som män? Eller är det tvärtom?

De ekonomiska effekterna av kvinnors företag i Sverige

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län september månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012

MSB 18-årsundersökning

Mer än varannan sambo riskerar ekonomisk smäll. Undersökning från Länsförsäkringar hösten 2009

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014

Arbetsmarknadsläget januari 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av januari 2014

Tid och hälsa. Presentation av Jämställdhetsutredningens betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall. Jämställdhetsutredningen

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2013

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län februari (7,9%)

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Om chefen är den sista som får veta. Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop?

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län juli 2016

En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar:

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västmanlands län i slutet av september månad 2013

Fyra år med kapitalflytt

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län oktober (7,4%)

Lågt socialt deltagande Ålder

Hälso- och sjukvårdslagen

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2013

Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2009

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Därför måste storstadsregionerna fortsätta att växa!

för en säker sjukskrivningsprocess

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Anhörig den som ger stöd, hjälp, vård och omsorg. omvärlden

Ökande kostnader för sjukfrånvaro i Blekinge

Konjunkturen i Östra Mellansverige i regionalt perspektiv

Arbetskraftsinvandring. Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av mars 2012

Svenska folkets åsikter om olika energikällor Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg april 2009

Företagsamheten 2014 Västerbottens län

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013

Företagsamheten 2014 Örebro län

Trygg på arbetsmarknaden?

Mäklarinsikt 2016:1 Örebro län

chefen och konjunkturen

Mäklarinsikt 2014:4 Östergötlands län

Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter

BEFOLKNINGSUNDERSÖKNING Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland

Lägre kostnader och bättre hälsa samtidigt är det möjligt?

Rehabiliteringskedjan Syftet

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län mars 2016

Konjunkturen i Småland med öarna i regionalt perspektiv

Om sociala skillnader i hälsa och levnadsvanor

Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Karlstad Hemtjänst

Nystartade företag första kvartalet 2010

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars 2016

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Mark Särskilt boende

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015

PM :348 1 (9)

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015

FREDA-farlighetsbedömning

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen

Uppdrag att utbetala medel för den s.k. kömiljarden utifrån uppnådda resultat under 2014

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Basutbildning i jämställdhet ESF JÄMT

SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG. Kartläggning Aktivitetsersättning

Befolkningsuppföljning

Uppdrag att ta fram ett utbildningspaket för vårdpersonal om bemötande

Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!

Hur ser jämställdheten ut i Skåne?

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015

Kvartalsstatistik från Strama. kvartal 3, 2008

Vet du vilka rättigheter du har?

13 Folkhögskolan. Innehåll

11 september. Andreas Mångs, Analysavdelningen. 612 fler än för 24. samma period ökat med 18,4. Arbetsförmedlingen

PSYKISK HÄLSA OCH KÖN

Mellan äldreomsorg och psykiatri py. Om äldres psykiska ohälsa

Transkript:

Genusperspektiv på hälsa och vård

Sjukfrånvarons utveckling 1955 2014 35 30 25 20 15 10 Kvinnor Män Samtliga 5 0

En generell ökning Sjukpenningtalet - Ålder 60-64 50-59 Sjukpenningtalet - Kön 40-49 Män 30-39 Kvinnor 20-29 0 5 10 15 0 10 20 Sjukpenningtalet - Län 23 Jämtlands län 22 Västernorrlands län 18 Örebro län 24 Västerbottens län 07 Kronobergs län 06 Jönköpings län 19 Västmanlands län 08 Kalmar län 03 Uppsala län 10 Blekinge län 20 Dalarnas län 25 Norrbottens län 13 Hallands län 14 Västra Götalands län 04 Södermanlands län 21 Gävleborgs län 01 Stockholms län 12 Skåne län 09 Gotlands län 05 Östergötlands län 17 Värmlands län 0 10 20

Psykiska diagnoser ökar snabbast Antalet startade sjukfall under 12 månader från januari 2006 250000 200000 150000 100000 Psykisk Rörelse Skador Övriga 50000 0

10 yrkesgrupper med flest anställda och antal sjukfall År 2014

Nybeviljad Sjukersättning

Pågående sjukfall, Västra Götaland Totalt

Pågående sjukfall, Västra Götaland Totalt

Pågående sjukfall, Västra Götaland Totalt

Diskussionsfrågor Vad beror det på att kvinnors och mäns sjukskrivningsmönster är olika? Är sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen jämställd och jämlik? Varför är kvinnor mer sjukskrivna än män?

Jag ser inte till kön, jag ser till individen. Så svarar många inom sjukvården på frågan om vården är Jämställd. Ändå vet vi att vården inte alltid är likvärdig för kvinnor och män ibland för att de inte behandlas lika, ibland för att de behandlas lika trots skilda behov.

(O)Jämställdhet i hälsa och vård Könsskillnader i vårdtillgång Könsskillnader i vårdkvalitet Könsskillnader i hälsa

Varför sjukskrivs kvinnor oftare och längre? Kan det bero på: Bristande medicinska kunskaper om kvinnors sjukdomar - Svårare att få rätt diagnos och rätt behandling? Män får bättre stöd för rehabilitering som gör det möjligt att gå tillbaka till arbetet Könssegregerad arbetsmarknad Dolt missbruk Våld i nära relationer Samhällets struktur - Dubbelarbetande kvinnor?

Bristande vårdkvalitet för kvinnor Kvinnor drabbas oftare av kvalitetsbrister i samband med läkemedelsbehandling, kvinnor råkar oftare ut för biverkningar och får oftare olämpliga läkemedel eller läkemedel som är olämpliga i kombination med varandra. Kvinnor opererats med den manliga anatomin som utgångspunkt vid bråck i ljumsken, vilket bland annat lett till högre dödsrisk för kvinnor. Vid neuropsykiatriska tillstånd som till exempel ADHD tycks det finnas en manlig norm som kan medföra att flickor och kvinnor inte blir rätt diagnostiserade och inte får adekvat behandling.

Bristande vårdkvalitet för kvinnor Måldosen inom dialys tycks ha utgått från en manlig norm som får gälla för båda könen. Vårdens kunskap om bråck i ljumsken samt borrelia tycks ofta utgå från en manlig norm som kan medföra att kvinnor inte blir rätt diagnostiserade och heller inte får adekvat behandling. Vanligare att klagomål som framfördes till Socialstyrelsen gällde vården av kvinnor och att kvinnors ärenden ledde till kritik från Socialstyrelsen.

Bristande vårdkvalitet för män Ett område är depression, där det påpekats att diagnoskriterierna utgått främst från kvinnors symtom. Det finns en risk att vården inte uppmärksammar mäns psykiska lidande och därigenom inte heller kan ge adekvat behandling. Män med diabetes visar sämre resultat för blodsocker och blodtryck än kvinnor, och män med cancer i tjocktarmen eller ändtarmen måste oftare opereras om än kvinnor. En del av skillnaderna i vårdresultat kan bero på att det ses som omanligt att söka sig till sjukvården vid problem med hälsan, och att män därför får vård i ett senare skede.

Kön & folkhälsa Kvinnor konsumerar mer läkemedel, är oftare sjukskrivna och har sämre självskattad hälsa än män, men har samtidigt högre medellivslängd än män. Fler kvinnor än män söker vård för sjukdom, men båda könen vårdas i samma utsträckning på sjukhus. Det är betydligt vanligare att kvinnor upplever problem som ängslan, oro, ångest och sömnstörningar och att kvinnor diagnostiseras för psykisk ohälsa än att män gör det.

Kön & folkhälsa Kvinnor i åldern 16 29 år är den grupp som i störst utsträckning rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande. Självmordsförsök är tre gånger vanligare bland kvinnor än män, samtidigt som självmord är tre gånger vanligare bland män än kvinnor.

Sjukfrånvaro & dess orsaker Kvinnor har sedan 20 år tillbaka haft större sjukfrånvaro än män. De vanligaste diagnoserna för både kvinnor och män är psykisk ohälsa och värk i rörelseorganen, men den psykiska ohälsan är dominerande.

Sjukfrånvaro & dess orsaker Kvinnors och mäns olika arbetsförhållanden är en viktig förklaring till könsskillnaden i ohälsa Att arbeta inom kvinnodominerade yrken kan innebära både tungt fysiskt arbete och hög mental stress. Detta kan i sin tur vara en förklaring till kvinnors högre sjukfrånvaro. Av kvinnors totala arbete är 46 procent obetalt hemarbete. Motsvarande siffra för män är 36 procent. Studier visar att det är själva ansvaret för hushållsarbetet och inte främst utförandet som påverkar välbefinnandet negativt.

Sjukfrånvaro & dess orsaker Kvinnors arbetsförmåga påverkas under lång tid vid familjebildning, medan mäns arbetsförmåga förblir oförändrad när de blir föräldrar. Kvinnor och män i parförhållanden har ungefär lika hög sjukfrånvaro innan första barnet föds, men efter första barnets födelse är kvinnors frånvaro dubbelt så hög som mäns, femton år framåt. Samma mönster ses i alla branscher oavsett om kvinnorna jobbar i mans- eller kvinnodominerade miljöer.

Sjukfrånvaro & dess orsaker Två år efter det andra barnets födelse ökar risken för kvinnors sjukfrånvaro betydligt. Om kvinnan arbetar i ungefär samma utsträckning som mannen, men har huvudansvaret för hemarbetet, och därmed är dubbelarbetande i meningen att de har huvudansvar för hem och familj samtidigt som de i hög utsträckning förvärvsarbetar, samvarierar denna kombination med ökad risk för sjukskrivning.

Könsperspektiv i det försäkringsmedicinska beslutsstödet Det sällan lyfts fram kända könsskillnader i symtom, prognos och behandling. Det finns könsskillnader för rekommendationer om deltidssjukskrivning. Yrkets belastningsgrad exemplifieras med mansdominerade yrken. Värdeladdade ord förekommer oftare i diagnoser som drabbar kvinnor. Skrivningar om våld saknas.

Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen (Hälso- och sjukvårdslagen 2 ) Jämställd vård Olika vård på lika villkor

Tänk tvärtom Om patienten hade haft ett annat kön, hade du då tänkt annorlunda?

Genushanden Familjesituation Våld Somatisk eller psykiatrisk diagnos Riskbruk Rehabiliteringsplan

Genushanden Tumme social situation: Hur ser familjesituationen ut? Kvinnor tillfrågas ofta om sin familjesituation, men sällan män. Pekfinger våld och hot: Utsätts kvinnan eller mannen för våld och hot eller utsätter hon eller han någon annan? Träna på att formulera frågor som känns bekväma inom detta område. Våld och hot är en riskfaktor för långvarig sjukskrivning. Långfinger somatisk inriktning på männens diagnoser och psykosomatisk på kvinnors: Det finns risk att man inte upptäcker depressioner hos män, liksom det finns risk att sjukdomsförklara medikalisera normala livsprocesser hos kvinnor.

Genushanden Ringfinger alkohol och droger: Riskbruk och alkoholism är mer skamligt för kvinnor, därför är det viktigt att vården frågar både kvinnor och män om detta. Inför standardprovtagning av alla inför alla långtidssjukskrivningar. Lillfinger rehabilitering: Män får tidigare specialistremisser och större stöd av arbetsgivaren. Män rehabiliteras utifrån arbete, medan kvinnor oftare rehabiliteras utifrån sin sociala situation.

Våld, hälsa och vård Mäns våld är ett allvarligt samhällsproblem och ett folkhälsoproblem. Såväl kvinnor som män drabbas i stor utsträckning av mäns våld. 2012 anmäldes fler än 28 000 fall av misshandel mot kvinnor i Sverige och nära 2 500 fall av grov kvinnofridskränkning. Mörkertalet är stort och omkring 80 procent av våldet mot kvinnor i nära relationer bedöms aldrig komma till polisens kännedom.

Våld, hälsa och vård Heteronormativitet kan vara ett hinder för att upptäcka våld i samkönade relationer. När män utsätts för våld av kvinnor, handlar det oftare om psykiskt våld än om fysiskt. En del av våldet är så kallat reaktivt våld, det vill säga kvinnan försvarar sig mot angrepp från mannen. Hjälpsökandet bland utsatta män bedöms generellt vara lågt. Vid våld och förtryck i hederns namn står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus. Detta våld har, liksom mäns våld mot kvinnor generellt, sin grund i kulturella föreställningar om kön, makt och sexualitet.

Kunskapscentrum för Jämlik vård och Kompetenscentrum om våld i nära relationer http://jamlikvard.vgregion.se/sv/regionkansliet/halso--ochsjukvardsavdelningen/kunskapscentrum-for-jamstalld-vard/ www.valdinararelationer.se/vkv http://intra.vgregion.se/valdinararelationer

Hemsidor med nyttig information: www.sjukskrivningar.se www.vgregion.se/srp