Innehållsförteckning:

Årsredovisning 2012

2 Innehållsförteckning: Förvaltningsberättelse...3 Omvärldsanalys...7 Personalekonomisk redovisning 2012...19 Sammanfattning av det systematiska arbetsmiljöarbetet...23 Sammanställd redovisning...27 Redovisningsprinciper...43 Verksamhetsområde Kommunledningsstaben...45 Verksamhetsområde Bildning...53 Verksamhetsområde Vård och stöd...67 Verksamhetsområde Samhällsbyggnad...77 Kommunrevisionen...87 Eda Bostads AB...89 Eda Energi...93 Valfjället Skicenter AB...95 Bilder: Eda kommuns bildarkiv

3 Förvaltningsberättelse Årets resultat Kommunkoncernens resultat var 1 140 tkr. Resultatet fördelar sig i koncernen enligt följande: Eda Bostads AB 552 tkr, Eda Energi AB 0 tkr, Valfjället Skicenter AB 1 144 tkr, Utveckling Noresund AB 10 tkr och kommunen 1 742 tkr. Resultat kommunen (kr/inv.) Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens totala nettokostnader minskade från 2011 till 2012 med 500 tkr. Anledningen till detta är i huvudsak att engångsposten från AFA, 7,3 mkr, redovisas som en jämförelsestörande intäkt som sänker nettokostnaden 2012 samt att kommunen 2011 gjorde en avsättning till pensioner på ca 5 mkr inklusive löneskatt. 2000 1500 Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna, % 1000 500 0-500 -1000 2008 2009 2010 2011 2012 105,0% 103,0% 101,0% 99,0% 97,0% 95,0% 93,0% 96,9% 101,75% 99,30% 101,20% 99,95% 2008 2009 2010 2011 2012

4 Verksamheternas största avvikelser mot budget Det budgeterade resultatet för 2012 var 3,4 mkr. Kommunens resultat på 1,7 mkr visar en total avvikelse mot budget på 1,7 mkr. Verksamhetsområdena Bildning samt Vård och Stöd redovisar negativa budgetavvikelser på - 3,4 mkr respektive 10,9 mkr. De största negativa avvikelserna inom bildning var grundskolan 1,8 mkr och förskoleverksamheten 1,1 mkr. Inom vård och stöd fanns den största avvikelsen på IFO 8,3 mkr. Verksamhetsområdena kommunledningsstaben och samhällsbyggnad uppvisar positiva budgetavvikelser på 1,1 mkr respektive 2 mkr. Inom kommunledningsstaben är de största avvikelserna kommunchef + 400 tkr, administrativa avdelningen inklusive den politiska verksamheten + 640 tkr samt ekonomi och planering inklusive värmlandstrafik 420 tkr. När det gäller avvikelser inom samhällsbyggnad så fanns de största avvikelserna på kostsektion + 700 tkr, verksamhetschef + 400 tkr och fastighetssektion 500 tkr. Skatteintäkter, utjämningssystem och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag steg med 4,5 mkr från 2011 och uppgick sammantaget till 397 735 tkr 2012. Kommunens skatteunderlag uppgick till 273 621 tkr vilket utgör 68,9 % av de totala intäkterna från skatter och statsbidrag 2012. Finansnetto Kommunens finansnetto ökade från 162 tkr 2011 till 1 532 tkr 2012. Anledningar till detta är att de finansiella intäkterna 2012 var 300 tkr högre än 2011 samt att 2011 så gjorde kommunen nedskrivningar av gjorda placeringar på 900 tkr och diskonteringsräntan sänktes vilket innebar kostnader på 800 tkr. Investeringsredovisning Kommunen hade en nettoinvesteringsnivå på 10 mkr 2012. Den budgeterade investeringsvolymen var 43,1 mkr. Den låga nettoinvesteringen beror delvis på att pengar som lånats ut till Eda Energi för fjärrvärmeinvesteringar har återbetalats under året till ett belopp på 9,7 mkr. Under året har ett antal investeringar färdigställts. Bland annat kan nämnas: Trafiksäkerhetsåtgärder i Åmotfors avslutades. Projektet har pågått sedan 2009 i samverkan med trafikverket och har totalt kostat 885 tkr för kommunen. Koppom reningsverk som påbörjades 2011 har färdigställts till en total kostnad på 10,5 mkr. Stenvalvsbro Eda glasbruk är avslutat. Projektets nettokostnad blev 1,4 mkr. Bland projekt som påbörjats men inte färdigställts finns: Förskola i Koppom, budget 9 mkr Morast handelsplats, budget 3,2 mkr Kommunen hade materiella anläggningstillgångar till ett bokfört värde på 354 mkr, varav 339 mkr i mark, byggnader och tekniska anläggningar. Avskrivningarna uppgick till 21,3 mkr totalt. Årets investeringsnivå täcktes genom nettot från den löpande verksamheten och kommunen behövde inte ta upp nya lån. Kassa och banktillgångar var 27,7 mkr vid årsskiftet vilket var en ökning med 2,2 mkr. Pensionsskuld Skulden för pensioner intjänade från och med 1998 har ökat med 700 tkr till 14 mkr. Ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade till och med 1997 har ökat med 1,2 mkr till 221 mkr. För att möta framtid pensionsutbetalningar finns drygt 20 mkr placerade. Avstämning av balanskravet Det redovisade resultatet uppgår till 1 742 tkr. Därmed uppfyller kommunen det lagstadgade balanskravet 2012. Avstämning av balanskravet Årets resultat enligt resultaträkningen 1 742 Avgår: samtliga realisationsvinster -242 Tillägg: realisationsvinster enligt undantag 0 Synnerliga skäl enligt KL 8 kap, 5 : Sänkt diskonteringsränta på pensionsskuld 0 inkl löneskatt Tillägg: ianspråktagande av sparande 0 Tillägg:realisationsförluster enligt undantag 0 Justerat resultat 1 500 Justerat resultat från föregående år -3 985 Kvar att återställa -2 485 Kommunen hade 2011 ett negativt justerat resultat på 3 985 tkr. Eftersom det justerade resultatet 2012 uppgår till 1 500 tkr återstår således 2 485 tkr att återställa inom tre år. Det budgeterade resultatet 2013 överstiger 2 485 tkr vilket innebär att underskottet täcks in. Finansiella mål Den övergripande finansiella målsättningen för planperioden 2011-2013 är att verksamheternas nettokostnader inkl avskrivningar, inte ska överstiga

5 97,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Ambitionen är dock att långsiktigt ha resultat som medför att verksamheternas nettokostnader inkl avskrivningar, inte ska överstiga 95 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Utfallet 2012 är 99,9 %. Målet har inte uppfyllts för redovisningsåret 2012. Resultatnivån för respektive år under planperioden ska inte vara lägre än 1,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Om avsteg från detta mål görs ska beslutet motiveras. Ett resultat på 1,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag motsvarar 2012 ett resultat på 6 mkr. Det redovisade resultatet för 2012 är 1,7 mkr. Målet har inte uppfyllts. Målsättningen är att kommunens totala låneskuld inte ska öka, Detta innebär att kommunens investeringar ska finansieras ned egna medel. Inga lån har tagits upp under 2012. Målet har upp fyllts. Folkhälsorådet

6 Gränslinjen

7 Omvärldsanalys Inledning Att ha insikt i att händelser över hela världen påverkar kommunen och hur den påverkas gör det lättare att fatta beslut i den egna verksamheten. Det som händer i omvärlden har blivit allt viktigare för vår kommuns utveckling. Därför är det viktigt att lyfta blicken och identifiera trender som kan komma att påverka vår framtid. Region Värmland har tagit fram ett Regionalt utvecklingsprogram 2009-2013. De omvärldsförändringar som påverkar oss framöver är: Mer genomgripande globalisering Ökad individualisering Vi lever längre Ökat fokus på klimatfrågan Rörligheten ökar Ökad regionalisering Innovationer blir allt viktigare Växande upplevelseekonomi Välbefinnande och hälsa allt viktigare Ökat kompetenskrav på en föränderlig arbetsmarknad En ny Värmlandsstrategi ska vara klar under hösten 2013. Den blir en vidareutveckling av det regionala utvecklingsprogrammet och ska innehålla konkreta mål för infrastruktur, utbildning och kompetens, näringsutveckling och innovation, livskvalitet för profileringen av Värmland. Alla mål tar sikte på år 2020. Gynnsam arbetsmarknad Som gränskommun till Norge har arbetsmarknad och företagande ett gynnsamt läge. Många edabor pendlar dagligen över gränsen till Norge för att arbeta. Det ger möjligheter och sysselsättning för våra kommuninvånare. Enligt pendlingsstatistik från StatNord 2009 arbetspendlar 662 edabor till Norge och flertalet av dem till Eidskog, Kongsvinger och Oslo. I kommunen arbetspendlar drygt 1 460 personer till arbeten på andra orter. Inpendlingen till kommunen var 831 personer. Många använder Rv 2 och Rv 61 för sin dagliga pendling. Häljeboda

8 Med den ombyggnad som sker av riksväg 2 i Norge mellan gränsen och Oslo kommer förmodligen pendlingstiden förkortas och därmed underlätta för dagpendling. Under åren 2004 2008 har arbetspendlingen från Värmland till Norge ökat markant. Den enskilt största arbetskommunen för värmländska inpendlare är Oslo. De pendlar till arbeten inom byggverksamhet, tillverkning samt vård och omsorg. Förvärvsfrekvensen i Värmland påverkas starkt av den stora gränspendlingen. I nationell statistik räknas inte gränspendling utanför riket med. Det leder till att länet får en lägre förvärvsfrekvens än vad som egentligen är fallet. Arbetslösheten i kommunen har under åren 2010-2012 sett ut enligt följande: År 2010 2011 2012 Sökande som fått arbete 779 679 Arbetslösa 163 171 Källa: arbetsformedlingen.se År 2012 Arbetslösa I program Totalt med aktivitetsstöd 16-64 år 5% 4% 9% 18-24år 7% 9% 16% Källa: arbetsformedlingen.se Ungdomsarbetslösheten i Värmlands län var 24 % i december år 2012. Eda ligger näst lägst i länet efter Årjängs kommun. Arbetslösheten bland ungdomar i riket låg på 18 %. I Värmland var det 382 utlysta tjänster på Arbetsförmedlingen i början av februari varav 10 i Eda och 42 i Arvika kommuner. På NAV, som är arbetsförmedlingens motsvarighet i Norge, fanns det vid samma tidpunkt 2 042 utlysta tjänster i Hedmark, Akershus och Osloområdet. Framförallt i Osloområdet kommer det att behövas 1 500 arbetstillfällen inom IT och 16 000 ingenjörer. I Eda kommun kommer det att behövas arbetskraft inom handeln mot bakgrund av de handelsetableringar som väntas ske. Köla-loppet 2013

18-24år 7% 9% 16% Källa: arbetsformedlingen.se 9 Ungdomsarbetslösheten i Värmlands län var 24 % i december år 2012. Eda ligger näst lägst i länet efter Årjängs kommun. Arbetslösheten bland ungdomar i riket låg på 18 %. European Network. Ett nytt mötesspår på järnvägen I Ett Värmland fördelaktigt var det 382 geografiskt utlysta tjänster på läge Arbetsförmedlingen i början av februari varav 10 i mellan Karlstad och Kil kommer att byggas. Det nya Eda och kommun 42 i Arvika har kommuner. ett strategiskt På NAV, fördelaktigt som är arbetsförmedlingens geografiskt det vid läge samma vid gränsen tidpunkt mot 2 042 Norge. utlysta Inom tjänster en i Hedmark, fem- Akershus spåret och beräknas Osloområdet. vara klart senast 2013. Satsningen motsvarighet i Norge, fanns Framförallt tonmilsradie i Osloområdet runt kommunen kommer bor det över att behövas två miljoner 1 500 arbetstillfällen bidrar inom till IT en och effektivare 16 000 tågtrafik i form av tidsvinster ingenjörer. I Eda kommun kommer det att behövas arbetskraft inom och handeln kapacitetshöjning. mot bakgrund av människor. Inom samma radie finns mer än fyra flygplatser. Järnvägsförbindelserna är relativt goda och transportmedel kommer att öka i framtiden. Betydelsen av järnvägen som de handelsetableringar som väntas ske. Ett närheten fördelaktigt till Oslo geografiskt gör även att läge tillgången till havet, Trafikverket har tillsammans med kommunen påbörjat samma en åtgärdsvalsstudie radie finns för Lerot omfattande Eda färjor kommun och rederitrafik har ett strategiskt är god. fördelaktigt Kommunens geografiskt geografiska läge och relativt runt kommunen goda kommunikationsmöjligheter bor över två miljoner människor. Inom läge vid gränsen mot Norge. Inom en femtonmilsradie mer gör än att fyra det flygplatser. är enkelt att Järnvägsförbindelserna ta sig till Oslo, Göteborg är relativt och goda och närheten järnvägsviadukter till Oslo gör och väg 866. Viadukten vid Lerots även att tillgången till havet, färjor och rederitrafik är god. Kommunens hållpats geografiska är en flaskhals läge och Stockholm. och har blivit en begränsning till för Oslo, lantbrukare Göteborg och i området och räddningstjänsten. relativt goda kommunikationsmöjligheter gör att det är enkelt att ta sig Stockholm. Satsningar på infrastruktur Studien syftar till att identifiera smarta effektiva Satsningar Riksväg 61 är på en infrastruktur viktig pulsåder för kommunen och lösningar och åtgärder. Riksväg en del i 61 tillväxtstråket är en viktig pulsåder mellan för Stockholm-Oslo. kommunen och en del i tillväxtstråket mellan Stockholm- Oslo. Pendlingen med både bil, buss och tåg har stadigt ökat och den är omfattande till Osloregionen. Kommunen är beroende av vilka satsningar Statens Vegvesen, Jernbaneverket och norska NSB gör framöver. Infrastruktur är viktigt för samarbetet mellan Sverige och Norge för att få utveckling och tillväxt i området. ARKO gör en översikt med framtidsinriktning över infrastrukturen i gränsregionen. En infrastrukturkonferens med fokus på regionala behov av och åtgärder på järnvägen över gränsen arrangerades under hösten. Under perioden 1999 till 2012 ökade antalet fordon från 1 414 100 till 2 481 300 fordon per år. Under Både perioden personbils- 1999 och busstrafiken till 2012 ökade har ökat antalet med mer fordon än 25 %. Ökningen En ny kollektivtrafikmyndighet antas bero på den har bildats i Värmland. Region Värmland har nu det övergripande ökande gränshandeln. Även industrin och turismen har under perioden haft en stor tillväxt från 1 414 100 till 2 481 300 fordon per år. Både personbils- och busstrafiken har ökat med mer än ansvaret för att samordna och utveckla länets kollektivtrafik sedan den 1 januari 2012 och äger Värm- 25 %. Ökningen antas bero på den ökande gränshandeln. Även industrin och turismen har under perioden landstrafik AB. Bolaget är trafikorganisatör för kollektivtrafiken i Värmlands län och tillsammans med haft en stor tillväxt som bidragit till trafikökningen. Trafiken under år 2012 har minskat med drygt 26 000 cirka 40 olika samarbetspartners organiserar bolaget fordon jämfört med år 2011. Det är den tunga trafiken persontrafik för tåg, buss och specialfordon i linjetrafik, anropsstyrd trafik och särskild kollektivtrafik. Det som står för minskningen. är viktigt att kommunikationerna till och från samt inom kommunen förbättras så att resandet underlättas för boende, turister och företag. Fortsatta satsningar på Rv 61 är av avgörande betydelse för framkomlighet, trafiksäkerhet och fortsatt tillväxt. Etappen Charlottenberg-Riksgränsen är en stor flaskhals. Därför har Trafikverket tagit fram förstudier för sträckorna Charlottenberg-Riksgränsen och Charlottenberg-Eda Glasbruk. Förstudierna, som gäller både väg 61 och järnvägen Värmlandsbanan, är ute på samrådsförfarande. En förstudie för sträckan Åmotfors-Haganäset håller på att tas fram och den ska också vara klar under året. Järnvägen Stockholm-Oslo ingår i den Nordiska triangeln. Den är prioriterad av EU som en del i Trans- IT-användningen ökar. E-tjänster inom handel, nöjen, offentlig service samt demokrati utvecklas. Ett väl utbyggt bredband är en nödvändighet för den lilla kommunen. Allt fler vill kunna arbeta på distans. Eda kommun samarbetar med övriga Värmlandskommuner i ett bredbandsprojekt initierat av region Värmland för att på sikt få till ett högkvalitativt bredbandsnät som når så många som möjligt. Kommunen har tagit fram en bredbandsstrategi. Den ska vara ett underlag för kommunen att förhandla fram ett gemen-

10 samt kommunikationsavtal för företag, ekonomiska föreningar och andra intressenter inom kommunen som önskar få tillgång till fiberanslutning. hade den nordiska turismen i Strömstad med 3,6 miljoner resor och näst störst i Eda med 1,2 miljoner resor. Ett levande näringsliv Det lokala näringslivet bidrar till att Eda är en levande kommun. Här finns förutsättningar för utveckling av befintliga företag och nya etableringar. Det finns många spännande företag som tillverkar allt från jaktammunition, aluminiumgods, papper, sågade produkter till kaffemaskiner. Flertalet av företagen är fåmansföretag inom servicenäring, turism, tillverkning samt jord- och skogsbruk. Enligt statistik från Handelns Utredningsinstituts databas Handeln i Sverige 2012 omsatte handeln i kommunen 2,1 miljarder kronor 2011. Dagligvaror omsatte 1,5 miljarder och sällanköpsvaror 600 miljoner kronor. Handeln sysselsatte 679 personer. Detta är en ökning jämfört med år 2010 då dagligvaror omsatte 1,4 miljarder, sällanköpsvaror 600 miljoner och sysselsättningen var 661 personer. Charlottenbergs Shoppingcenter hade 2,8 miljoner Konjunkturinstitutets rapport från januari 2013 visar besökare år 2012 vilket är en ökning med 2 000 besökare per vecka jämfört med 2011. Omsättningen för att tillväxten i svensk ekonomi är fortfarande är betydligt svagare än normalt. Av sektorerna i näringslivet bidrog detaljhandel och de privata tjänstenäring- 10 % sedan året innan. Centret öppnades år 2007 och 2012 var 1,7 miljarder kronor och den har ökat med arna positivt. Resultaten från såväl bygg- och anläggningsverksamhet till tillverkningsindustri bidrog utbyggnad av centret med 6 000 kvadratmeter stod sedan dess har omsättningen nästan fördubblats. En kaffemaskiner. Flertalet av företagen är fåmansföretag inom servicenäring, turism, tillverkning samt jord- och skogsbruk. negativt. färdig i juni 2012 och köpcentrets totala yta är 37 000 Konjunkturinstitutets rapport från januari 2013 visar att tillväxten kvadratmeter. i svensk ekonomi Centret är sysselsätter 550 personer. Nyföretagarbarometern fortfarande är betydligt svagare är ett än samarbete normalt. mellan Av sektorerna NyföretagarCentrum och de privata tjänstenäringarna Sverige och Bolagsverket. positivt. Resultaten Den visar från såväl bygg- nad av och handel i Charlottenberg. Både Charlottenberg i näringslivet Det finns bidrog färdiga detaljhandel detaljplaner för en fortsatt utbygg- att anläggningsverksamhet antal nyregistrerade till företag tillverkningsindustri per 1 000 invånare. bidrog negativt. och Eda Glasbruk är mycket intressanta områden Nyföretagande i Värmland var år 2012 4,5 och snittet för handel och flera exploatörer har varit i kontakt i Nyföretagarbarometern Sverige 6,5. är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och med kommunen. En fortsatt exploatering innebär fler Bolagsverket. Den visar att antal nyregistrerade företag per 1 000 invånare. Nyföretagande i Värmland var år 2012 4,5 och snittet i Sverige 6,5. arbetstillfällen och förhoppningsvis fler kommuninvånare. Det finns relativt gott om planlagda indu- Enligt Statistiska Centralbyrån startade 87 nya företag år Enligt 2012 Statistiska i Eda kommun. Centralbyrån Utvecklingen startade 87 sedan nya företag år 2004 år 2012 i Eda striområden kommun. runt Utvecklingen om i kommunen. Däremot saknas visas sedan i år diagrammet 2004 visas i nedan: diagrammet nedan: strategiskt belägen mark för planläggning av handel. Nyaktiverade arbetsställen Turismen är den näring 160 som ökar mest. Under 140 2011 omsatte besöksnäringen i kommunen 120 100 154 mkr och sysselsatte 130 personer på 80 60 årsbasis. Turismomsättningen har ökat 40 20 0 med 20 mkr jämfört 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 med 2010. Den största omsättningsökningen Eda är en internationell mötesplats som ger mervärde, inte minst för handeln som fortsätter att har skett i kategorin Eda öka. är Shoppingturismen internationell utgör mötesplats en allt viktigare som ger del mervärde, för att shoppingturismen inte minst för handeln fortsätter som att fortsätter öka de kommande att öka. åren. Gränshandeln i kommunen är är en Handlingsplanen form av för besöksnäring av den svenska hotell. detaljhandeln Ett hjälpmedel och allt talar för att utveckla besöksnäringen Shoppingturismen prisbaserad shoppingturism. utgör en allt viktigare del av den och turism tagits fram under året. I planen föreslås svenska detaljhandeln och allt talar för att shoppingturismen aktiviteter som kan göras för att Eda ska vara en Enligt Handelns fortsätter utredningsinstituts att öka de kommande rapport Nordisk åren. Gränshandeln är en form av prisbaserad shoppingturism. gränshandel och turism 2011, gjorde norrmännen 9,5 miljoner resor till Sverige 2011. Av resorna var attraktiv 2/3 dagresor mötesplats med shopping för människor och att kommunen som huvudsyfte. Norrmännen shoppade för 25 miljarder kronor. utvecklas Störst inverkan till en hade destination. den nordiska turismen i Strömstad med 3,6 miljoner resor och näst störst i Eda med 1,2 miljoner Enligt resor. Handelns utredningsinstituts rapport Nordisk I kommunens Näringslivsprogram är ett av målen att gränshandel och turism 2011, gjorde norrmännen 9,5 värna om och stimulera tillväxt i befintliga företag miljoner Enligt statistik resor från till Sverige Handelns 2011. Utredningsinstituts Av resorna var databas 2/3 Handeln samt i Sverige stimulera 2012 nyetableringar. omsatte För att på sikt utveckla dagresor handeln i med kommunen shopping 2,1 miljarder som huvudsyfte. kronor 2011. Norrmännen sällanköpsvaror shoppade för 60025 miljoner miljarder kronor. kronor. Handeln Störst sysselsatte inverkan 679 personer. Detta är en ökning Dagligvaror omsatte 1,5 miljarder och näringslivet behövs nya företag i fler branscher. Som jämfört med år 2010 då dagligvaror omsatte 1,4 miljarder, sällanköpsvaror ett led i detta 600 arbete miljoner deltar och kommunen i projektet sysselsättningen var 661 personer.

11 Communicare som vänder sig till ungdomar i ålders 18-35 år och som vill starta företag. Projektet Det företagsamma Värmland skall främja entreprenörskap, nyföretagande och tillväxt. Kommunen är också aktiv i projektet Attraktiva Värmland vars uppdrag är att attrahera besökare, locka inflyttare och bidra till etablering av mindre företag. Ett tryggt och bekvämt boende Livskvalitet är att leva och bo i en trevlig och trygg miljö. Om man väljer att bosätta sig i tätorterna eller på landet är det alltid nära till naturen och fina omgivningar. Det gångna året ökade byggandet av enbostadshus. Till största delen är det på landsbygden intresset finns. Det finns byggklara villatomter i tätorterna. Bankerna har blivit restriktivare med att låna ut pengar till nybyggnation och köp av fastigheter. Finansinspektionen införde den 1 oktober 2010 ett bolånetak på 85 procent av bostadens marknadsvärde. Bolånetaket omfattar även jordbruksfastigheter avsedda för boende, där inte huvudsyftet är att bedriva näringsverksamhet. Det innebär att det oftast krävs en större kontantinsats än tidigare och kompletterande säkerheter. Prissättningen på en del av bolånen blir högre och det påverkar boendekostnaderna. Mäklarna ser en liten tendens att det är svårare för husköpare att få lånelöfte. Bolånetaket omfattar en- och tvåfamiljsbostäder, bostadsrätter samt fritidshus. Under de senaste åren har nyproduktionen av lägenheter i kommunen ökat. Efterfrågan på lägenheter i Charlottenberg är stabil men Eda Bostads AB ser en tendens till minskad efterfrågan på lägenheter i övriga orter och bedömer att antalet outhyrda lägenheter där kommer att öka. Det pågår en planläggning av bostadsområden för flerbostadshus i Charlottenberg. Ett av kommunens mål är att skapa en säker, trygg och frisk kommun som erbjuder attraktiva boendemiljöer. En utmaning för kommunen är att det finns attraktiva och bekväma boendeformer såsom trygghetsboenden och mindre lägenheter. Annars är risken att pigga pensionärer väljer att flytta från kommunen. En förutsättning för att få fler invånare i kommunen är att det finns attraktiva boendemöjligheter. Den nya Plan- och bygglagen innebär att planprocessen effektiviseras. En kortare planprocess gör att fler intressenter kan driva byggprojekt. Närheten till Norge skapar möjligheter Den norska ekonomin har en moderat fart och har två år bakom sig med en konjunkturneutral utveckling. Detta förväntas fortsätta några år till innan tillväxten ökar 2014. Norge har de senaste åren haft en befolkningstillväxt på närmare 1 % per år. Under de senaste 10 åren har befolkningen ökat med över 350 000 personer. Varken Hedmark fylke eller Eidskog kommune har fått del av befolkningstillväxten men Kongsvinger kommune växer däremot. Varsitt litteraturpris har 3 elever ur årskurs 9 tilldelats i årets kröniketävling på temat Olycka och lycka och årets kulturpristagare Karl-Erik Fahlstad.

12 Området kring Lilleström växer både när det gäller invånarantal, sysselsättning och näringsliv. Antalet nya bostäder som tagits i bruk i perioden 2001-2010 har varit i snitt 400 bostäder per år. Nu är nivån tillbaka på den samma som innan finanskrisåret 2008. Byggandet av en ny Riksväg 2 med fyrafälts väg med mitträcke pågår mellan Skarnes och Kongsvinger. Projektet är indelat i etapper och hela sträckan ska stå färdig 2014. Detta medför att restiden mellan Oslo och riksgränsen blir kortare än tidigare. I vår grannkommun utvecklar Eidskog Näringsservice Magnormoen Näringspark i samarbete med fastighetsägare. Näringsparken omfattar 200 000 kvadratmeter och ligger rätt in på norska sidan av gränsen. Planlagd mark finns för näringslivsverksamhet inom kontor, industri och handel. Flera verksamheter har etablerat sig i området. Grensetjänsten är ett gränsöverskridande samarbete mellan Sverige och Norge. Huvuduppgiften är att ta emot och behandla frågor från människor och företag som har någon form av gränsöverskridande verksamhet. Huvudsakliga arbetsuppgifter är information och att undanröja gränshinder. Grensetjänsten är delfinansierad av svenska och norska regeringarna samt Nordiska Ministerrådet. ett nära samarbete med regionens företag utformas innehållet i utbildningar så att det passar industrins framtida behov. Restaurang- och livsmedelsprogrammet på Eda gymnasieskola har fått en kvalitetsstämpel på sin utbildning, genom att bli certifierade för ServiceCollege. Den visar att eleverna ges relevant yrkeskompetens för jobb där servicekompetens är ett grundläggande krav, och att de är väl förberedda för en karriär i tjänstesektorn. Skolan kan nu arbeta vidare med det goda samarbetet med arbetslivet, där eleverna utför en del av sin utbildningstid. Programmet satsar även på utveckling inom områden som entreprenörskap, serviceanda och utbildning av kreativa och engagerade elever. I Värmland är utbildningsnivån bland befolkningen i åldern 25-64 lägre än för riket. De stora skillnaderna ligger i att Värmland har en högre andel av befolkningen med en utbildningsnivå kortare än 3-årig gymnasial. För att möta framtidens kompetenskrav behövs kunskap och en ökad utbildningsnivå. Eda kommun erbjuder yrkesutbildning för vuxna inom industri och restaurang samt svenska för invandrare. Det ska finnas möjligheter till distansutbildning. ARKO är en sammansättning av de två regioncentren i området Arvika och Kongsvinger. En arbetsgrupp jobbar med ett projekt kring tillväxt när det gäller befolkning, kompetens- och näringslivsutveckling samt infrastruktur. Fokus är på ARKO som en grön region. Redan i dag sker stora satsningar på grön energi, miljövänlig framställning samt natur och kultur. Möjligheter till utbildning Gymnasieutbildningar erbjuds i hela Värmland eftersom alla kommuner ingår i ett gemensamt samverkansområde. Närmaste universitet finns i Karlstad och Oslo. Båda ligger cirka 11 mil från Charlottenberg. På den norska sidan finns en högskola i Lilleström med 3 000 studenter, 9 mil från Charlottenberg, liksom forskningscentret Campus Kjeller. Det finns en folkhögskola i Arvika och i dess närhet en musikhögskola där Karlstads universitet bedriver sin musiklärarutbildning. Efter ett mångårigt arbete fick Eda gymnasieskola tillsammans med Arvika gymnasieskolor kvalitetsstämpeln TeknikCollege. Det är en kvalitetsstämpel på utbildningar där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar. Genom

13 Ohälsotalet minskar Trenden är att ohälsotalet bland kommunens invånare minskar. Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade i åldern 16-64 år. Ohälsotalet för kommuninvånarna år 2011 var 18 dagar att jämföra med 2010 då det var 23 dagar. I Värmland var ohälsotalet 18 dagar 2011 och 32 dagar år 2010. För att förbättra folkhälsan och minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper prioriterar kommunen följande områden; delaktighet och inflytande i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor, sunda och säkra miljöer och produkter, verka för sunda levnadsvanor samt förebyggande åtgärder mot tobak, alkohol och andra droger. Under 2013 ska åtgärder genomföras för förbättrad hälsa bland kommunens invånare. Upplevelser I kommunen finns många gränshistoriska minnesmärken och kulturella sevärdheter. Redan innan fredsmonumentet restes 1914 var gränsen en betydelsefull mötesplats för norrmän och svenskar. Först 1959 fick platsen sitt namn Morokulien som idag är ett välbesökt turistmål. Föreningar har tagit vara på den historiska kunskap som finns i området och gjort besöksmål som är tillgängliga för allmänheten. Exempel på detta är Eda Skans Museum och Järnskogs Beredskapsmuseum som skildrar norsk-svensk gränshistoria. Många kommer till kommunen för att uppleva de naturnära aktiviteterna. De natursköna omgivningarna lockar till fiske, kanotfärder och vandring. Anläggningar som drar mycket folk till kommunen är Eda Golfklubbs 18-hålsbana och Valfjället Ski Center. Föreningslivet engagerar kommuninvånare och många eldsjälar lägger ner mycket tid vilket gör att vi har ett rikt föreningsliv. Det finns möjligheter till många olika fritidsaktiviteter i de anläggningar som finns, till exempel ishall, sporthallar, ridhus, styrkeoch skyttehall. Staten har bestämt att kulturpengarna ska fördelas till regional nivå. Kommunen har redan sett resultat av detta genom Värmlands Museums besök och inventering i Järnskog och Koppom. Nästa steg är Eda kommun gör sin kulturplan och använder det material som samlades in som underlag till Region Värmlands kulturplan. Det finns ett stort behov av kulturaktiviteter. En aktivitet är Open Art som arrangeras varje under två veckor varje år i juli och som lockar många besökare. Open Art har också utökats med författaraftnar och berättarkvällar och kommer att utökas med dans och film. Tack vare ekonomiskt stöd från Leader Växtlust Värmland och kommunen har Eda Glasmuseum investerat i en glashytta som invigdes i maj. Besöksnäringen är den näring som ökar mest i landet och bedöms få ökad betydelse även för kommunen de kommande åren. För att nyttja de möjligheter som detta ger krävs samverkan mellan näringslivet och kommunen. Därför togs en strategi för besöksnäring och turism fram. Strategin visar hur vi ska ta tillvara lokala förutsättningar och utveckla besöksnäringen i kommunen. De slutsatser som kommit fram är att det är viktigt att förstärka och utveckla Eda som mötesplats. Ett led i detta arbete är att göra satsningar på Fredsriket Morokulien och göra området mer attraktivt. Valfjället Ski Center är en av de sydligaste alpina anläggningarna i Sverige. Anläggningen kan utvecklas till en åretruntanläggning med ett utbyggt boende och en breddning av aktivitetsutbudet framförallt i form av olika sommaraktiviteter. Arbetet med en detaljplan för området är påbörjad. Eda Golfanläggning har goda förutsättningar att bli en åretruntanläggning med konferensverksamhet och olika sommar- och vinteraktiviteter. Under året har kommunen tillsammans med näringslivet utarbeta en handlingsplan för hur besöksnäring och turism kan utvecklas i kommunen. Ungdomsledarpriset 2012 tilldelades Jessica Bergman, ungdomsledare i Eda Idrottsförening och Jenny Nilsson Åmotfors Idrottsförening). Idrottspriset 2012 tilldelades Eda Idrottsförenings representationslag damer 2012, Lennart Wikstrand tog emot priset av bildningsutskottets ordförande Annika Hugne.

14 Globala perspektiv Finanskrisen och dess efterdyningar är fortfarande aktuella utgångspunkter när det gäller den närmsta tidens ekonomiska utveckling. BNP-tillväxten förväntas enligt IMF ligga på 3,25 procent på global nivå under 2012. Detta innebär sänkta förväntningar på återhämtningen efter finanskrisen. Den huvudsakliga orsaken till de sänkta förväntningarna finner man i Euroområdet, som förväntas gå in i en mild recession under 2012 med en BNP-tillväxt på -0,5 procent. Situationen i Grekland, Italien, Spanien, Portugal, med flera, är mycket allvarlig och kräver strukturella reformer. I vilken utsträckning man är villig och kapabel att genomföra de nödvändiga reformerna återstår dock att se. EU har emellertid enats om en finanspakt med bindande regler 2010 för budgetbalans 2011 2012 i 2013 Euroländerna. Världen Hur stor inverkan 5,2 den kommer 3,8 3,3 att ha 3,9 är dock inte självklar. Misslyckas finanspakten och Utvecklade länder 3,2 1,6 1,2 1,9 reformförsöken riskerar recessionen att sprida sig till USA 3 1,8 1,8 2,2 andra delar av världen. Lyckas man minskar riskerna Eurozonen 1,9 1,6 0,5 0,8 för spridning. Dock bör finanspakten som i realiteten är en åtstramning Tyskland bromsa 3,6 upp tillväxten 3 0,3 efter-1,som den påverkar Frankrike efterfrågan på 1,4 varor 1,6 och tjänster 0,2 1 negativt. Till Italien gengäld bör tilltron 1,5 och förtroendet 0,4 2,2 för 0,6 det ekonomiska Spanien systemet öka, och 0,1 verka 0,7 i positiv 1,7 0,3 riktning. Mindre utvecklade länder 7,3 6,2 5,4 5,9 En annan anledning till de lägre förväntningarna BNP-tillväxt i urval 2010 2011 2012 2013 Världen 5,2 3,8 3,3 3,9 Utvecklade länder 3,2 1,6 1,2 1,9 USA 3 1,8 1,8 2,2 Eurozonen 1,9 1,6 0,5 0,8 Tyskland 3,6 3 0,3 1,5 Frankrike 1,4 1,6 0,2 1 Italien 1,5 0,4 2,2 0,6 Spanien 0,1 0,7 1,7 0,3 Mindre utvecklade länder 7,3 6,2 5,4 5,9 BNP-tillväxt i urval på global nivå är att många länder framför allt de Tabellen och diagrammet ger en bild av den ekonomiska BNP- Tabellen och diagrammet ger en bild av den ekonomiska BNP-tillväxten i världen. i världen. Konjunkturen Konjunkturen förefaller förefaller splittrad splittrad med en mindre utvecklade länderna har en svagare intern med en starkare tillväxt i USA jämfört med Eurozonen, och en viss starkare avmattning tillväxt i de i USA mindre jämfört utvecklade med Eurozonen, länderna. Eurozonen och viss uppvisar efterfrågan. en påtaglig nedväxling. Utvecklingen i Italien och Spanien, avmattning men också i de Portugal, mindre är utvecklade mycket viktig länderna. för det Eurozonen framtida uppvisar förtroendet. Källor: IMF. en påtaglig nedväxling. Utvecklingen i Italien och Spanien, men också Portugal, är mycket viktig för det framtida förtroendet. Källor: IMF. SVERIGE Den Svenska tillväxten har varit stark de senaste två åren. Under 2010 växte BNP med 5,6 procent, och under 2011 växte den med ca 4,4 procent. Utvecklingen under det sista kvartalet 2011 var dock negativ, vilket beror på utvecklingen i omvärlden. Den ekonomiska utvecklingen har varit svag på global nivå, och det kan därför förväntas att utvecklingen kommer att vara fortstatt svag de kommande åren. Förutsatt att skuldkrisen i Europa löser sig, samt att eventuella finansiella sammanbrott uteblir, förefaller det som att den nuvarande trenden kommer att hålla i sig: en långsam återhämtning och långsamt ökande BNP-tillväxt. Läget ser således på sikt något hoppfull ut, ändå förväntas utvecklingen under 2012 bli avsevärt svagare än vad som tidigare antagits. Anledningen till detta är den låga tillväxten i Europa som i stort sett halveras mellan 2011 och 2012. Oron i Europa har emellertid inte bara påverkat den svenska exportstatistiken utan också den inhemska efterfrågan något, främst inom byggbranschen, men även hushållen har blivit försiktigare. Därför förväntas Sveriges BNP-tillväxt inte överstiga en procent under 2012 (se tabell nedan). BNP, Inflation och Reporänta 2010 2011 2012 2013 BNP tillväxt 5,6 4,5 0,6 3 (KI) BNP (SKL) 5,6 4,4 1 2,5 Noresund

15 Sverige Den Svenska tillväxten har varit stark de senaste två åren. Under 2010 växte BNP med 5,6 procent, och under 2011 växte den med ca 4,4 procent. Utvecklingen under det sista kvartalet 2011 var dock negativ, vilket beror på utvecklingen i omvärlden. Den ekonomiska utvecklingen har varit svag på global nivå, och det kan därför förväntas att utvecklingen kommer att vara fortstatt svag de kommande åren. Förutsatt att skuldkrisen i Europa löser sig, samt att eventuella finansiella sammanbrott uteblir, förefaller det som att den nuvarande trenden kommer att hålla i sig: en långsam återhämtning och långsamt ökande BNP-tillväxt. Läget ser således på sikt något hoppfull ut, ändå förväntas utvecklingen under 2012 bli avsevärt svagare än vad som tidigare antagits. Anledningen till detta är den låga tillväxten i Europa som i stort sett halveras mellan 2011 och 2012. Oron i Europa har emellertid inte bara påverkat den svenska exportstatistiken utan också den inhemska efterfrågan något, främst inom byggbranschen, men även hushållen har blivit försiktigare. Därför förväntas Sveriges BNP-tillväxt inte överstiga en procent under 2012 (se tabell nedan). BNP, Inflation och Reporänta 2010 2011 2012 2013 BNP-tillväxt (KI) 5,6 4,5 0,6 3 BNP (SKL) 5,6 4,4 1 2,5 Inflation* (KI) 1,2 3 1,1 1,5 Inflation* (SKL) 1,2 3 1,9 1,4 Reporänta** 1,25 1,75 0,75 1,25 * Konsumentprisindex ** Vid årets slut Källa: SKL & Konjunkturinstitutet Befolkning Eda kommuns befolkning uppgick vid årsskiftet till 8 496 personer. Av dessa var 4 138 kvinnor och 4 358 män. Efter att befolkning minskat under perioden 2008-2011 med 193 invånare så är befolkningsökningen under 2012 ett steg i rätt riktning. Ser man till SCB:s befolkningsprognos som genomfördes år 2010 skulle kommunens befolkning uppgå till 8 490 personer i årsskiftet 2012-2013 vilket stämde väl överens med utfallet. Befolkningsutvecklingen är hur som helst en av de verkligt stora utmaningarna som kommunen står inför. Vår förmåga att attrahera och bibehålla människor är en nyckelfråga för inte bara Eda kommun utan för hela Värmlands framtid. Befolkning Eda kommuns befolkning uppgick vid årsskiftet till 8 496 personer. Av dessa var 4 138 kvinnor och 4 358 män. Efter att befolkning minskat under perioden 2008-2011 med 193 invånare så är befolkningsökningen under 2012 ett steg i rätt riktning. Ser man till SCB:s befolkningsprognos som genomfördes år 2010 skulle kommunens befolkning uppgå till 8 490 personer i årsskiftet 2012-2013 vilket stämde väl överens med utfallet. Befolkningsutvecklingen är hur som helst en av de verkligt stora utmaningarna som kommunen står inför. Vår förmåga att attrahera och bibehålla människor är en nyckelfråga för inte bara Eda kommun utan för hela Värmlands framtid. Befolkningsutvecklingen 2010 2012 samt prognos för 2013 4400 Befolkningsutvecklingen 2010 2012 samt prognos för 2013 4350 4300 4250 4200 4150 4100 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 Kvinnor 2011 Män 2011 Kvinnor 2010 Män 2010 Män 2012 Kvinnor 2012 Män 2013 Kvinnor 2013 Källa: KIR Eda kommun. De streckadel linjerna är 2013 års prognostiserade befolkningsutveckling. Klocktornet, Charlottenberg Källa: KIR Eda kommun. De streckadel linjerna är 2013 års prognostiserade befolkningsutveckling. Som man ser i diagrammet ovan är kommunens utgångsläge ur befolkningssynpunkt avsevärt bättre inför år 2013, än vad det var för ett år sedan. Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 2012 2012 2011 2011 2010 2010 2009 2009 Befolkningsförändring Som man ser i -22 diagrammet 9-32 ovan -30 är kommunens -36-37 -18-12 Källa: KIR utgångsläge ur befolkningssynpunkt avsevärt bättre inför år 2013, än vad det var för ett år sedan. Flytt- och födelsenetto Eda kommun har under åren 2008-2011 haft ett negativt födelsenettot. Ett negativt födelsenetto innebär att fler människor dör än vad det föds. 2012 är födelsenettot visserligen negativt (-1) men jämförelsvis med perioden 2008-2011 får det ses som en bra siffra och är en bidragande orsak till befolkningsökningen under året.

16 Befolkningsförändring Kvinnor 2012 Män 2012 Kvinnor 2011 Män 2011 Kvinnor 2010 Män 2010 Kvinnor 2009-22 9-32 -30-36 -37-18 -12 Män 2009 Källa: KIR Flytt- och födelsenetto Eda kommun har under åren 2008-2011 haft ett negativt födelsenettot. Ett negativt födelsenetto innebär att fler människor dör än vad det föds. 2012 är födelsenettot visserligen negativt (-1) men jämförelsvis med perioden 2008-2011 får det ses som en bra siffra och är en bidragande orsak till befolkningsökningen under året. Under 2012 genomfördes en översyn av flyttströmmarna in och ut ur Eda kommun. Det första halvåret brukar uppvisa ett positivt flyttningsnetto i Eda. Resultatet för 2012 års första halvår är det bästa under perioden 2009-2012. In- och utflyttningen förefaller ha en säsongsbetonad regelbundenhet. Således brukar årets andra halvår uppvisa ett negativt flyttningsnetto, som dessvärre också brukar resultera i ett negativt netto sett till hela året detta har dock inte skett 2012. De senare årens utveckling redovisas i tabellen nedan. 12 genomfördes en översyn av flyttströmmarna in och ut ur Eda kommun. Det första brukar uppvisa ett positivt flyttningsnetto i Eda. Resultatet för 2012 års första halvår sta under perioden 2009-2012. 1:a halvåret In- och utflyttningen 2:a halvåret förefaller ha 1:a en halvåret säsongsbetonad 2:a halvåret 1:a halvåret 2:a halvåret denhet. Således brukar årets 2010 andra halvår uppvisa 2010 ett negativt flyttningsnetto, 2011 som 2011 2012 2012 e också brukar resultera i ett negativt netto sett till hela året detta har dock inte skett Flyttningsnetto 26-36 8-35 52-13 senare årens utveckling redovisas i tabellen nedan. Källa: SCB 1:a halvåret 2:a halvåret 1:a halvåret 2:a halvåret 1:a halvåret 2:a halvåret 2010 2010 2011 2011 2012 2012 lyttningsnetto 26-36 8-35 52-13 Sett till lite längre sikt förändras den bilden avsevärt; Anledningarna till att människor väljer att flytta är Källa: SCB Eda kommun har den senaste trettioårsperioden faktiskt sikt förändras haft ett positivt den bilden flyttningsnetto. avsevärt; Eda Det kommun innebär har att den senaste den negativa trenden kan vara den svaga konjunkturen många och förändras över tid. En bidragande orsak till ite längre perioden det faktiskt totala haft antalet ett positivt som flyttar flyttningsnetto. är högre Det än innebär det totala att det totala och antalet medföljande svårigheter att finna arbete. Andra tar in är högre antalet än som det totala flyttar antalet ut ur som kommunen. flyttar ut ur kommunen. anledningar som sannolikt kan ha en inverkan på befolkningstrenden är dåliga kommunikationer och Flyttningar till och från Eda 1981-2010 pendlingsmöjligheter, begränsad tillgång till snabbt 600 Internet, bostadspriser, etc. 500 400 Den utrikes nettoflyttningen har ända sedan 1980-talets början varit positiv. I genomsnitt har nettoinflyttningen från utlandet (och då huvudsakligen Norge) legat på 295 personer per år. Endast under 1990-talets första hälft var den utrikes nettoflyttningen negativ. Den inrikes nettoflyttningen har däremot varit negativ under hela tidsperioden. Den inrikes nettoflyttningen mellan 1981 och 2010 har i genomsnitt legat på minus 234 personer per år. Den totala nettoinflyttningen har således varit positiv och motsvaras av i genomsnitt 67 personer per år. Därmed har Eda kommun även varit beroende av invandring (minst) de senaste 30 åren för att klara av att hålla befolkningsantalet på de nivåer som hållits. Bortsett från inflyttning från utlandet går de största flyttströmmarna till och från Arvika, Årjäng och Karlstad. En klassisk och gängse accepterad teori inom migrationsforskningen är Everett S. Lees Push-Pull-modell. 300 200 100 Enligt modellen kan orsaken till flyttningarna delas 0-100 upp i två olika faktorer eller snarare krafter; Push -200 och Pull. Pushfaktorer är saker som individerna -300 upplever som negativa med platsen de bor på (t.ex. -400 1981-85 1986-90 1991-95 1996-00 2001-05 2006-10 krig, arbetslöshet, brist på aktiviteter, få utbildningsmöjligheter, höga priser, politisk oro, svårigheter att Inrikes nettoflyttning Utrikes nettoflyttning Sammanslagen nettoflyttning finna en partner, etc.). Pullfaktorer är saker som individerna har upplever som attraktivt med ett annat område kes nettoflyttningen har ända sedan 1980-talets början varit positiv. I genomsnitt yttningen från utlandet (och då huvudsakligen Norge) legat på 295 personer per år. nder 1990-talets första hälft var den utrikes nettoflyttningen negativ. Den inrikes tningen har däremot varit negativ under hela tidsperioden. Den inrikes

17 (typiskt sett motsatserna till puscheffekterna fred, aktiviteter och nöjen, gott om arbete och utvecklingsmöjligheter, attraktiva miljöer, etc.). Vissa faktorer är mer eller mindre universella för alla människor. Samtidigt är många faktorer högst subjektiva vissa kan tycka att ett boende på landet är en anledning att flytta till t.ex. Eda (pullfaktor), medan andra vill bo i en stor stad och upplever boende på landet som ytterst oattraktivt (push). Flera studier visar på ett mycket mera komplext mönster än det gängse accepterade. Till saken hör också att det finns gles- och landsbygd i alla kommuner i Sverige, även i storstadsregioner. Dessutom visar det sig att långt ifrån alla glesbygdsområden töms på sin befolkning. Faktum är att glesbygdsbefolkningen i 63 procent av landets alla kommuner under perioden 1990-1997 faktiskt ökade. Orsaken förefaller vara nettoinflyttning. I tabellen nedan redovisas specifika push-, respektive pullfaktorer som sannolikt är vanliga i Eda: Push Finns inget att göra i Eda (aktiviteter) Vill inte bo i Eda (attraktivitet) Eda är för litet (demografisk gravitation) Dåliga kommunikationer (kommunikationsmöjligheter) Familj/släkt/vänner bor inte i Eda (släkt & familj) Källa: Enkät till verksamma inom handeln i Eda 2012. Pull Aktiviteter finns (aktiviteter) Boende på landet (attraktivitet) Trivs/Uppvuxen i Eda (vana & traditioner) Bra kommunikationer (kommunikationsmöjligheter) Familj/släkt/vänner (släkt & familj) Sysselsättning/arbete (arbetsmöjligheter) Sett till en isolerad landsbygdskommun är det lätt få intryck av att hela befolkningen gradvis flyttar och i slutändan riskerar att skapa hela ödebygder. Det är även en bild som ofta målas upp i media; landsbygden töms på befolkning till fördel för storstadslivet. Denna bild, som kallas klyvningsdiskursen, innebär att det finns stora (upplevda) skillnader mellan stad och landsbygd. Tätt sammanlänkat med denna brukar en traditionell blid av flyttströmmarna målas upp som schablonmässigt går ut på att unga kvinnor flyr från landsbygden till fördel för storstädernas löften om studier, arbete och större möjligheter. Samtidigt stannar männen kvar och faller in i könsstereotypa roller, t.ex. vid yrkesval och försörjning. Även om bilden på många vis är korrekt är den samtidigt dessvärre något onyanserad; landsbygden framställs ofta som lidande, eftersatt, traditionell och omodern. Emellertid är flyttningar är något helt naturligt, och även eftersträvansvärt. Förvisso är det riktigt att befolkningen i många landsbygdskommuner minskar, men samtidigt innebär inte detta att flyttströmmarna går enbart från landsbygd till storstad. Problemet med klyvningsdiskursen är att profetiorna riskerar att bli självuppfyllande. Minskar befolkningens storlek bildas en krisstämning som i sin tur skapar en förväntan om fortsatt nedgång och utflyttning. Boende på landet är alltså i sig inte en ointressant boendemiljö och Eda kommun uppfyller flera strategiskt viktiga faktorer för att kunna skapa inflyttning. Gemensamma framgångsfaktorer förefaller vara: God arbetsmarknad En god arbetsmarknad innebär att de har starka företag som väljer att satsa på orten och som efterfrågar arbetskraft Det finns även en närhet till intilliggande arbetsmarknader. Detta visar vilken vikt en satsning och förståelse för näringslivs- och utvecklingsfrågor har för en kommun. Även Eda kommun har en stark och mycket expansiv arbetsmarknad samt en relativt låg arbetslöshet, men kan på många vis arbeta vidare med att bredda näringslivet. Näringslivsutveckling, företagande, entreprenörskap och entreprenörsanda är viktiga faktorer. Goda boendemöjligheter Goda boendemöjligheter innebär att kunna erbjuda attraktiva och billiga boenden som kan konkurrera med dyrare och mindre attraktiva alternativ i närliggande storstäder. Goda kommunikationer Goda kommunikationer är en förutsättning för att skapa en större arbetsmarknad.

18 Hög arbetslöshet brukar vara en förklaringsfaktor till en minskad inflyttning och ökad utflyttning, medan låg arbetslöshet har motsatt effekt. Den gängse accepterade uppfattningen har tidigare varit att om antalet arbetstillfällen ökar, så kommer inflyttningen att öka. Emellertid har forskning på området gett vissa indikationer om ett motsatt samband: om människor flyttar in så skapas fler arbetstillfällen och vart man väljer att bosätta sig beror i ökande grad på boendemiljön. En plats attraktionskraft blir alltså mer och mer viktig, och den beror till exempel på miljön, utbudet av allsköns aktiviteter, upplevelser och kultur i dess vidaste bemärkelse. Ett brett utbud av attraktiva boenden, och ett långsiktigt arbete med att höja kommunens attraktionskraft kan motverka den negativa befolkningstrenden. Samtidigt visar undersökningar att befolkningen inte är villig till allt för lång arbetspendling. Därför är även goda möjligheter att finna ett arbete, och ett starkt och diversifierat näringsliv mycket viktiga faktorer som kan motverka den negativa befolkningstrenden. Satsningar inom området är alltså värdefulla och nödvändiga. Det negativa födelsenettot innebär, som tidigare nämnts, att fler människor dör än vad som föds. Bakgrunden till detta är att det å ena sidan föds färre barn, mycket ett resultat av ändrade levnadsvanor och prioriteringar. Många väljer till exempel att bilda familj och skaffa barn senare i livet än tidigare generationer. Å andra sidan dör fler, vilket är en konsekvens av att tidigare generationer hade större barnakullar. Födda & döda i Eda Födda Döda Födelsenetto 2012 97 98-1 2011 87 119 32 2010 77 111-34 2009 79 119-40 Källa: SCB. I framtiden kommer andelen äldre dessutom att öka eftersom den stora fyrtiotalistgenerationen närmar sig pensionsåldern. Samtidigt ökar medellivslängden i takt med att befolkningen blir äldre. I kombination med det faktum att allt färre föds innebär detta att försörjningsbördan ökar, vilket medför en vansklig situation ur ett samhällsekonomiskt perspektiv eftersom färre yngre skall försörja fler äldre. Hur den framtida välfärden skall finansieras är en svår, känslig, men mycket angelägen fråga. Fenomenet inte är unikt för Eda stora delar av västvärlden och Europa har en åldrande befolkning vilket ytterligare försvårar situationen. Andelen äldre över 65 år är hög i hela Värmland i jämförelse med övriga Sverige. Åldersstruktur i Eda 2007-2011 0-17 år 18-64 år 65< år 2012 17,9 57,7 24,4 2011 17,8 58,2 24,0 2010 17,9 58,6 23,5 2009 18,3 58,7 22,9 2008 19,0 58,5 22,6 Källa: SCB Arbetsmarknad Enligt Arbetsförmedlingen har den svenska arbetsmarknaden hittills stått emot den allmänna försvagningen i omvärlden. Under 2012 ökade antalet sysselsatta med cirka 7 000 personer, men från och med 2013 och 2014 bedöms sysselsättningen däremot minska med sammanlagt 40 000 personer. Värst drabbade förväntas industri och byggsektorerna bli. Enligt Arbetsförmedlingens prognos kommer arbetslösheten stiga från 7,8 procent år 2012 till 8,4 procent 2013 och 8,5 procent år 2014. Att arbetslösheten inte ökar mer beror på att utbudet av arbetskraft dämpas under perioden eftersom fler antas välja att studera. Företagen är mycket dystra inför år 2013 och man räknar med en svag efterfrågan på varor och tjänster. Därför är även deras rekryteringsplaner nedtonade. Även de offentliga arbetsgivarna är försiktiga med att anställa. På några års sikt är efterfrågan på arbetskraft emellertid stor. Många företag bedömer att de har svårt att hitta välutbildad, självgående och initiativrik personal ett problem som även bedöms bli allt vanligare i takt med ökande pensionsavgångar som kan medföra utmaningar för företag att överleva en generationsväxling. I Eda är det inte helt ovanligt att anställda säger upp sig efter en tid för att söka arbete i Norge där lönerna är högre.

19 Personalekonomisk redovisning 2012 Anställda Antal anställda / Personalstruktur Årsarbetare 31/12 12 539 Antal anställda (personer) 31/12 12 621 Årsarbetare per verksamhet 2012 Kommunledningsstab 24 Bildning 233 Vård och stöd 224 Samhällsbyggnad 58 Totalt 539 Antalet årsarbetare minskade totalt i kommunen med 5 årsarbetare. Kommunledningsstaben och bildning minskade i antal med 3 årsarbetare vardera och vård och stöd minskade med 10 årsarbetare. Samhällsbyggnad utökades med 11 årsarbetare med anledning av nystart av verksamheten för ensamkommande barn- och ungdomar. Könsfördelning Könsfördelning personer % Kvinnor 86 % Män 14 % Eda kommun fortsätter att totalt sett vara en kvinnodominerad arbetsplats. Siffrorna är oförändrade jämfört med föregående år. Deltidsarbetande antal anställningar % Kvinnor 42 % Män 4 % Deltidsarbetande kvinnor har för andra året i rad minskat med 2 %, medan antalet deltidsarbetande män har ökat med 1% sedan föregående år. Kommunen jobbar kontinuerligt med att se över organisationen så den främst passar verksamhetens behov, men också ta hänsyn till medarbetarnas önskemål.

20 Ålder Genomsnitt ålder Kvinnor 47 Män 48 Totalt 47 Medelpensionsålder Medelpensionsålder för kommunens anställda är 65 år, vilket är ett år mer jämfört med tidigare år. Siffran baseras på när anställda i praktiken går i pension oberoende av orsak. Nuvarande pensionsbestämmelser har öppnat upp för en mer flexibel faktiskt pensionsålder. Pensionsavgångar Nedan visas antalet personer mellan 61-67 år för respektive verksamhet och som inom en femårsperiod kommer att gå i ålderspension med antagandet om att pensionsåldern är 65 år. Verksamhet Antal Bildning 41 Kommunledningsstab 4 Samhällsbyggnad 14 Vård och stöd 32 Total 91 Av tabellen ovan framkommer att arbetskraftbehovet inom en 5 års period är stort i hela kommunen. Totalt kommer 91 personer att gå i ålderspension men det är för första gången på många år som siffran minskat och den har minskat inom samtliga verksamheter. Sedan flera år tillbaka har trenden varit att den totala siffran ökat, men nu har den trenden vänt. Utöver dessa finns de personer som slutar av egen vilja samt dem som blir beviljade sjukersättning. Det framtida rekryteringsbehovet bedöms främst bli en utmaning inom vård och stöd samt Bildning p g a att rekryteringsbasen och rekryteringsutbudet för just dessa personalgrupper inte bedöms vari i balans med efterfrågan under kommande år. En personalförsörjningsplan togs fram under 2012 för att få en bättre långsiktig beredskap av rekryteringsbehovet samt vilka förberedande insatser som behövs av Eda kommun för att klara utmaningen. Medellön Kvinnor 24 120 Män 26 787 Totalt 24 519 Siffrorna visar medellön för heltidsanställda oavsett befattning. Medellönen har totalt ökat med 607 kr, vilket är nästan dubbelt så mycket som siffran var föregående år. Arbetad tid- frånvarotid 2010 2011 2012 Nettoarbetstid 78 % 77 % 77% Semester 8,4 % 8,6 % 8,7 % Sjukdom 3,9 % 4,8 % 4,8 % Föräldraledighet 5,6 % 5,6 % 4,6 % Tjänstledigheter 2,8 % 2,0 % 2,9 % Fackl. Verksamhet 0,2 % 0,2 % 0,2 % Studier 0,3 % 0,5 % 0,5 % Övrig frånvaro 0,8 % 0,9 % 0,9 % Total frånvaro 22 % 23 % 23 % (Ex på övrig frånvaro är kompledighet, närståendevård, olovlig frånvaro mm) Nettoarbetstiden är den tid som blir kvar när all frånvarotid är avräknad från bruttoarbetstiden. De senaste åren har den varit förhållandevis stabil. Semester, sjukdom, studier och övrig frånvaro är oförändrat sedan ett år tillbaka. När det gäller facklig ledighet är frånvarouttaget oförändrat sedan flera år tillbaka. Föräldraledigheter har minskat med 1% sedan föregående år, medan tjänstledigheter ökat med nästan en procentenhet. Nyckeltalet för nettoarbetstiden i Eda kommun är konkurrenskraftligt jämfört med övriga kommunala arbetsgivare. Frånvarotimmar per verksamhet och orsak Bildn Kls Sb V&S Semester 28854 5784 11125 55278 Sjukdom 18567 2631 1230 32747 För.led.h 22706 816 4886 25801 Övr.tjl 22288 91 935 10559 Fackl.verk 1441 18 44 848 Ovanstående redovisning visar hur frånvarotiden är fördelad på respektive verksamhet.