NYHETSBREV VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE ÖREBRO LÄN Oktober 2014 LO SAMMANSTÄLLNING LEDER YRKESUTBILDNINGARNA TILL JOBB I SVERIGE? I en färsk sammanställning visar LO, med data från Skolverket, att bara en av tre elever som fullföljt sin gymnasiala yrkesutbildning har en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år senare. Prognoser från Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och Svenskt Näringsliv visar att det år 2030 kommer råda stor brist på yrkesutbildad arbetskraft, särskilt inom vården och äldreomsorgen, men också inom industrin och servicesektorn. Dess värre har söktrycket till yrkesprogrammen varit allt för lågt de senaste åren, med undantag från VO-programmet som sist ökade med 3 %. Begreppet etableringsstatus är ett grovt mått som används för att följa upp övergången från utbildning till arbetsliv. I den aktuella statistiken finns det tre grader av etablering: etablerad, osäker eller svag ställning på arbetsmarknaden. Etablerad anställning innebär att personen, utifrån en medellön för en arbetare, jobbat ungefär 10 månader heltid på ett år. För någon med en osäker ställning innebär samma jämförelse 7 månaders heltidsarbete på ett år och för någon med svag ställning är det mindre än så. I kullen som gick ut en yrkesförberedande utbildning 2010/11, endast ungdomar som fått slutbetyg med grundläggande behörighet, hade 33 % en etablerad ställning på arbetsmarknaden, medan 43 % hade en svag eller osäker ställning på arbetsmarknaden, ett år efter gymnasieskolan. Resterande % var i studier eller varken i studier eller arbete. Den grupp som har högst etableringsstatus på arbetsmarknaden är elever som har fått slutbetyg med grundläggande behörighet. En fullständig gymnasieutbildning har kommit att bli en vattendelare på arbetsmarknaden mellan de som lyckas etablera sig och de som inte gör det. Yrkesprogrammens etableringsgrad är högre än för de studieförberedande, 33 % jämfört med 14 %. LO menar att det är allvarligt att inte mer än en av tre har en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år efter slutförd yrkesutbildning. Det är tydligt att förutsättningarna för arbete varierar beroende på vilket program eleven har läst. De mansdominerade programmen, fordons-, energi- och byggprogrammet har generellt betydligt högre etableringsgrad än de kvinnodominerade som omvårdnads-, hotell och restaurang- och barn och fritidsprogrammet. Högst andel etablerade återfinns i 1
fordonsprogrammet med 53 % av eleverna etablerade på arbetsmarknaden ett år efter fullgången gymnasieutbildning, i jämförelse med omvårdnadsprogrammets 34 %. LO:s slutsatser och reformförslag OBLIGATORISK GYMNASIESKOLA. Utbildningssystemet och arbetsmarknaden måste gå i takt då även många traditionella arbetaryrken idag kräver ordentliga kunskaper. ÅTERINFÖR HÖGSKOLEBEHÖRIGHETEN FÖR YRKESPROGRAMMEN. När Gy11 infördes togs högskolebehörigheten bort vilket ledde till att programmen blev mycket mindre attraktiva. Att det går att läsa in behörigheten räcker inte - var femte yrkeselev har inte blivit erbjuden möjligheten eller vet inte ens om hen fått frågan, enligt Skolinspektionen. LÅT BRANSCHEN FÅ MER INFLYTANDE I UTFORMNING OCH GENOMFÖRANDE. Branschen vet bäst hur det framtida yrkesbehovet ser ut - därför är samverkan mellan skola, arbetsliv och arbetsmarknadens parter utgångspunkten för alla LO:s förslag. ALLA ELEVER SKA FÅ DEN PRAKTIK DE HAR RÄTT TILL. På ett yrkesförberedande program ska minst 15 veckor av utbildningen förläggas på en arbetsplats med stöd av en handledare. Enligt Skolinspektionen klarar bara var femte skola att ge en APL med den kvalitet som krävs. ARBETSMARKNADSKUNSKAP I GYMNASIET. Det är viktigt att förbereda eleverna för livet efter skolan och informera om hur man söker jobb, kollektivavtal och arbetsrätt. BYGG UT VUXENUTBILDNINGEN. Det är viktigt för de som har ofullständiga betyg och behöver komplettera, men också för de som vill byta spår, läsa en annan inriktning. Yrkesvux har en viktig funktion och måste permanentas. FLER PLATSER PÅ YRKESHÖGSKOLAN. Utbildningarna inom YH leder i hög grad till arbete och har stora potential - men utbildningsformen behöver förändras i riktning mot långsiktighet och stabilitet. BÄTTRE VILLKOR FÖR UNGA PÅ ARBETSMARKNADEN. En osäker eller svag ställning på arbetsmarknaden försvårar och försenar etableringen i samhället och i vuxenlivet - därför är det viktigt att till exempel minska på visstidsanställningar. http://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vres/lo_fakta_1366027478784_yrke_sverige_pdf/$file/yrke_sverige.pdf LINDA CARLSSON OM VÅRD- OCH OMSORGSBRANSCHEN I P4 EFTERMIDDAG Den 28/10 blev Linda Carlsson, processledare för VO-College Örebro län, intervjuad i radioprogrammet P4 Eftermiddag utifrån LO:s sammanställning om yrkesutbildningarna i Sverige. Frågorna kom att handla om vård- och omsorgsbranschens arbetsvillkor, samarbete för bättre utbildningar, "branschtrogna elever/medarbetare", samt bristande strategiskt arbete för att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/450698?programid=509 (54.30 in i programmet) 2
NATIONELL VO-COLLEGE KONFERENS FÖR LÄRARE, SKOLLEDARE OCH SYV Den 28/10 anordnade VO-College en nationell konferens för skolledare, lärare och studie- och yrkesvägledare (syv). Från Örebro län deltog processledaren och ungdomsinformatören, två lärare från Alléskolan, en lärare och två syv från Karlskogas vuxenutbildning. På programmet fanns representanter från bland annat Utbildningsdepartementet, Stockholms universitet, Skolverket och Arbetsmiljöverket. Jan Schierbeck från utbildningsdepartementet berättade om Yrkesprogramutredningen. Det är en statlig utredning med syfte att öka den gymnasiala yrkesutbildningens attraktionskraft och underlätta ungdomars övergång till arbetsmarknaden. Den kommer att redovisas senast 31 mars 2015. Gymnasieutbildningen är mer könssegregerad än branschen. Exempelvis är det procentuellt färre killar/män på vård- och omsorgsutbildningar än som återfinns ute i verksamheterna. Läsåret 2013/14 gick drygt 9 000 elever på Vård- och omsorgsprogrammet, 82 % kvinnor och 18 % män. 28 % av eleverna hade utländsk bakgrund. Dubbelt så många elever börjar studieförberedande program i jämförelse med yrkesprogram. En önskan om att "hålla många dörrar öppna". Elever på yrkesprogram har rättighet att läsa behörighetskurser till högskolan, men ofta krockar dessa kurser med programfördjupningar eller andra självvalda kurser. Det förs en diskussion om att utöka programmet till 2 700 eller 2 800 poäng, för att få med både de yrkes- och högskoleförberedande kurserna. Det skulle göra utbildningen mer attraktiv. Normen i samhället säger att det är finare med teoretiska studier. Denna norm förstärks genom att det finns två typer av program, "teoretiska" och "praktiska". Det kanske vore något att föra in ämnet "branschkunskap" i utbildningen. Det är jobbigt att vara ensam kille eller tjej på en könssegregerad utbildning. Tjejer har särskilt negativa upplevelser av dåligt bemötande. Det gör stor positiv skillnad om det finns ytterligare en eller två elever av samma kön, om man tillhör en könsmässig minoritet. 31 % av eleverna som gick ut Omvårdnadsprogrammet 2009/10 hade påbörjat högskoleutbildning inom tre år. De vanligaste utbildningarna var sjuksköterske- och lärarutbildningarna. 85 % av kvinnorna som gått VO-programmet arbetar inom VO-sektorn. 53 % av männen. Kvinnorna är branschtrogna, medan många män väljer att lämna branschen - varför är det så? Generellt, finns det inget annat yrkesprogram där så många går vidare och arbetar inom den bransch man är utbildad inom. Förslag om att utbildningen ska ge "undersköterskeexamen". Omtvistat inom funktionshinderområdet och psykiatrin där andra befattningar används - men man anser ändå att fördelarna med en enhetlig examenstitel slår högre. Yrkescollege införs som modell på alla yrkesprogram - nytt direktiv? 3
MASKULINITET I FÖRÄNDRING Den 21/10 hölls konferensserien Maskulinitet i förändring - som belyser aktuell forskning och praktiskt arbete för att uppnå ett bredare köns- och genusperspektiv, med betoning på pojkar, män och maskulinitet. Landshövding Rose-Marie Frebran inledde programmet med att berätta att detta är femte gången som konferensserien arrangeras i samarbete mellan Länsstyrelsen, Män för jämställdhet och Örebro läns landsting. Dagens tema var Maskulinitet och makt, frågor som är viktiga att belysa när vi pratar om män och manlighet, vare sig vi pratar om representationer i styrelserummen, mäns våld eller ekonomisk makt. Vi vet att Sverige inte är ett jämställt samhälle, och att män som grupp har mer makt än kvinnor som grupp. Medan många kvinnor upplever en underordning är det ovanligt att män upplever att den rådande ordningen ger dem fördelar. Hur upprätthålls ordningen och hur kan vi arbeta med kön och makt? Föreläsare under dagen var bland annat Yvonne Hirdman, David Tjeder, Dag Balkmar, Klas Hyllander, Robert Hamrén och Anna Lindqvist. Nedan följer ett axplock av dagens innehåll: Det största som har hänt de senaste årtiondena är maktförskjutningen mellan kvinnor och män. Tekniska landvinningar och krig har alltid funnits - det är ingenting nytt. "Vilken nytta har vi av kvinnor i företagsstyrelser?" - vilka vi? Den manliga normen är under diskussion. Det ingår i den överordnandes privilegier att vara blind för strukturer. Man är ju norm. Genom att analysera bilder kan vi få bilder av synen på maskulinitet och femininitet, där män oftast framställs i en maktposition. När män är trygga kan de gå utanför manlighetsnormen. Vid rädsla och hot går man lätt in i stereotypen. Ju högre upp i hierarkin desto mer homogen grupp - män med liknande livsstil, intressen och beteenden. En snäv norm som utestänger de som inte passar in. Män som är "engagerade" i vård eller omsorg använder mindre våld och är också mindre könsstereotyp. När pojkar/unga män besöker Ungdomsmottagningen Knuffen vill de framförallt samtala om relationer. I separata kill- och tjejgrupper blir det öppnare samtalsklimat, då vågar man prata mer normkritiskt. Föräldrarollen utmanar manlighetsnormen. Omsorgs kräver empati och respekt, det vill säga motsatsen till makt. Det är bra om man i grupper kan se och höra hur och när andra bryter mot normer, för att få inspiration. Det är viktigt att arbeta med detta redan i förskolan, motverka slentrianmässigt arbete från pedagogerna, göra dem mer reflekterande och medvetna om genus. 4
Klas Hyllander, Anna Lindqvist, David Tjeder, Peter Strand, Timmy Leijen, Per Åsell REGIONFÖRBUNDET HAR TRENDSPANAT Den 17/10 hade Regionförbundet bjudit in till Fredagsakademi på temat Trendspaning. Utvecklingsledaren Lena Sahrblom, certifierad framtidsstrateg, har tagit del av en mängd omvärldsspaningar och trendbedömningar genom rapporter och studier. Hon har också själv scannat marknaden på fenomen och signaler via media, statistik och regionförbundets rapportoch utredningsmaterial. Detta har bland annat resulterat i en "kortlek" föreställande de olika trenderna, med information om omfattning, utveckling, positiva och negativa effekter av respektive trend. Sahrblom poängterar att man måste komma ihåg att det är ett urval, ett axplock, som tagits fram och att trender är färskvara eftersom världen är föränderlig. Det som definierar en trend är att den ska ha en domän, vara förankrad i verkligheten, vara i långsam förändring som har stor betydelse och den ska ha bärare. Utmanar trenderna oss idag i Örebroregionen? Hur kan vi möta utmaningarna? NY MALL FÖR INTYG AV HANDLEDARUTBILDNING Ann Gripenlöf på VO-College kansli har gjort en mall till intyg för genomförd handledarutbildning. Örebroversionen finns på Projify: Dokument/ Arbetsgrupper/ Handledare & handledarutbildning/ Intyg handledarutbildning Örebro län 141031 5
TREDJE GÅNGEN GILLT? NY YH-ANSÖKAN SPECIALISTUTBILDNING INOM DEMENS Den 9/9 skickade Stiftelsen för Kvalificerad Yrkesutbildning (SKY), Rudbeckskolan och VO- College Örebro län in en ansökan om att få starta en YH utbildning vid namn Specialistutbildning för undersköterska inom demensvård. Utbildningens omfattar 200 poäng. Studieorten är Örebro, studieformen är bunden och studietakten är deltid 50 %. I januari 2015 får vi svar från Myndigheten för yrkeshögskolan. Det är tredje gången vi ansöker om att få starta utbildningen så vi håller tummarna att vi får den beviljad! INSPIRERANDE UPPLEVELSEVERKSTAD I NORDLIGT VO-COLLEGE Den 23/10 var VO-College Örebro läns ungdomsinformatör Linnéa Sanfridsson på studiebesök hos VO-College Södra norrland, närmare bestämt Ånge strax utanför Sundsvall. Där har de i flera år arrangerat så kallade upplevelseverkstäder för grundskoleelever i syfte att väcka intresset för vård- och omsorgsprogrammet och branschen i stort. Ånge är en liten kommun men upplevelseverkstäderna har ändå blivit så etablerade att rektorerna på grundskolorna ser till att eleverna får möjlighet att vara med. Upplevelseverkstäderna har olika upplägg och innehåll och den här gången fick eleverna: Se på när Räddningstjänsten varit utförde ett litet skådespel hämtat från en akutsituation Se på film om ett gruppboende och där elever berättade om varför de valde att gå VOprogrammet Lyssna till när olika medarbetare från branschen berättade om sina yrken och arbetsuppgifter Träffa en studie- och yrkesvägledare som berättade om olika yrkesutgångar och hur det kommer att se ut med personal framöver Titta på ett bildspel från en dag i skolan på VO-programmet Linda Carlsson, processledare Linnéa Sanfridsson, ungdomsinformatör Vård- och omsorgscollege Örebro län Vård- och omsorgscollege Örebro län linda.carlsson@regionorebro.se linnea.sanfridsson@regionorebro.se Tfn: 019-602 63 68, 070-612 63 68 Tfn: 070-618 04 00 6