Jordbrukets tekniska utveckling.



Relevanta dokument
Välkommen till Västergården på Hjälmö

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

Hur mycket jord behöver vi?

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

Köper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud?

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Kretslopp mellan. stad och land? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap. från Sveriges lantbruksuniversitet

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

ca Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö

Våra naturresurser. Vi måste vara rädda om våra naturresurser

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

Bondestenåldern år före Kristus år före Kristus

Orsakerna till den industriella revolutionen

Stenarnas mångfald. 1. Djurkort. 2. Sortering. 3. Karta. 4. Stensamlingar

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Upptäck Sverige Lgr 11

Äger du ett gammalt träd?

Utveckling och hållbarhet på Åland

Rikedom - länder. Merkurius vt 19

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Av: Erik. Våga vägra kött

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Allemansrätten på lätt svenska

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Allemansrätten paddling

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Gödselstacken. Teoridel Utförs i skolan

Tidslinje med rep. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN

Klimat, vad är det egentligen?

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Tidens Väg - Handledning till Hästagårdsskylten

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord

Skansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader

Guidade turer vid Bulls måse

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

Ett lantbruk som inte bara minimerar sina egna utsläpp av växthusgaser utan dessutom binder in mer kol i mark och växter än vad som släpps ut.

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Mjölkens historia. Årskurs: 4-6 Ämnen: Historia, Bild, Svenska, Hem & konsumentkunskap

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

BRONSÅLDERN. Ca 2000 f.kr f.kr

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad!

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Vatten och luft. Åk

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Varför var landskapet öppnare förr? Delsbo Byaråd Öppet landskap

Torvströ. - strö med omtanke.

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Stenåldern. * Från ca år fkr till ca 2000 år fkr *

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

DÅTID NUTID FRAMTID TEKNIK

Vika Förskola Spring önskelista

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER

Välkommen till Naturstig Miskarp

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid?

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Vardag På kolonilotten

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

Vad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige?

Natur och kultur. Natur. Naturens gång. Kultur

Kronobergs läns författningssamling

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Efter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet.

Svar till spelkorten

Syfte: Ur kunskapskraven i Historia åk 6:

Träningsmaterial till boken Människan och världen Sverige

Våra nordiska smådjur

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén

1. Vad är allemansrättens

Du kanske minns att man talade mycket om algblomning för bara ett par år sedan? Det gick inte att bada och fiskar blev förgiftade och dog.

DÄGGDJUR. Utter. Utter

Matens klimatpåverkan

Det här gäller för träda och vall 2017

om förändringar, emigration och nya levnadsvillkor

Min bok om hållbar utveckling

Transkript:

/BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli bofasta och bo på samma ställe under längre tider. Det var så att klimatet försämrades och det blev kallare. Jordbruket var mycket enkelt och primitivt. När familjen kom fram till en plats, där de tyckte att jorden verkade bra, började männen att hugga ned skog för att röja mark. De brände upp alla grenar och ris. Av stockarna kanske de byggde hus. I den brända marken, som då var full av aska, sådde de sina korn och önskade att få en bra skörd av brödsäd och andra grödor. Man odlade bl.a. Hirs, Korn, Havre, Rovor. Vetet kom långt senare i historien. Man höll sig också med djur. Svin, getter och i bästa fall någon ko. För att få jorden fruktbar en längre tid gödslade man med djurens avföring (bajs). Man hackad och luftade i jorden. Då växte det bra på åkrarna. Denna typ av jordbruk fanns under en lång tidsperiod, med en långsam utveckling, som yttrade sig i bättre åkrar. Framåt i historien röjde man stubbar, sten togs bort och lades upp i stenrösen. Observera att först på 700-talet började människorna använda dragare t.ex. oxar och häster i jordbruket. De drog då en mycket enkel plog som kallades för Bo Duberg, OP-skolan, Örebro 1

order, den vände inte jorden till skillnad från plogen, som kom ca 1000 år senare på 1700-1800 talet Under europeisk medeltid skedde många framsteg inom jordbruk. På 700-talet kom bogträet från Asien vilket gjorde att man kunde utnyttja hästar för att dra tunga lass. Hästarna kunde nu användas till att plöja mark; tidigare hade man använt oxar till detta då hästarna strypts av dragselen. I stora delar av Europa infördes treskifte vilket innebar att man odlade varje område ett år med vårsäd (t.ex. havre), ett år med vintersäd, och lät det ligga i träda bara var tredje år. Under trädan gödslades marken av djuren. Produktionen ökade på så sätt och eftersom man ibland fick två skördar minskade risken för missväxt. Fram till 1300-talet steg korntalet (skörden i förhållande i utsädet) kraftigt. Det skulle dröja till 1700-talet till nästa stora höjning av skördarna. Det medeltida sättet att bruka jorden förändrades under sent 1700-tal i Europa i och med den Agrara 1 revolutionen, i slutet av 1700- talet och början av 1800-talet. Bönderna sätter potatis med hjälp av häst 1 Agrara betyder jordbruk och kommer från det engelska ordet AGRICULTURE Bo Duberg, OP-skolan, Örebro 2

Den agrara revolutionen gick bland annat ut på att man slog ihop mindre åkertegar som hade skapats genom många generationers arvskifte i en stor lantmäterireform, då bl. enheten (meter) introducerades. Jorden styckades alltså upp till större åkrar, så att varje gård fick färre men större tegar dvs. små åkrar i det så kallade laga skifte. Detta förändrade också samhällsstrukturen på landet, genom att de gamla radbyarna tenderade att försvinna när varje gård istället kunde ligga nära sina åkrar. Nya traktorn provas i början på 1900-talet Under 1900-talet kom många nya jordbruksmaskiner, till exempel traktorn. Dessutom bidrog följande till rika skördar: - Traktorn - Konstgödsel, en mycket viktig kemisk-teknisk uppfinning - Plogen av stål - en mängd olika jordbruksredskap. Vet du några? Skriv här:... - Dikning av blöta åkrar. Täckdikning, alltså man gräver ner en preforerad grov slag ca 120 mm. Bo Duberg, OP-skolan, Örebro 3

- Spannmålsförädling, genom att välja stora fina korn - Konstbevattning - 2000-talet Genmanuliption av grödor och kreatur. Detta är mycket kontroversiellt och etiskt ifrågasatt metod Vi diskuterar dess två bilder i klassen. Vad är det vi ser? Miljökonsekvenser Miljön har farit mycket illa av det högproducerande tekniska jordbruk. Följande saker kan nämnas: # Övergödningen av åkermark är ett stort problem. Bonden har svårt att ge rätt mängd av gödning och blir det för mycket så rinner överskottet ut i våra vattendrag och havet. Detta innebär bl.a. den återkommande algblomningen i Östersjön. # Utdikningen av våtmarker, för att vinna åkermark gör att svamp effekten på vattnet i en myr/ mossmark uteblir med översvämningar som följd. När människan gör åar och bäckar raka rinner vattnet för fort ut i sjöar och hav och överflödig näringsämnen följer med istället för att sugas upp av träd efter Å och bäckkanten. # Om man plockar bort gamla stenmurar, åkerholmar. Lägger igen öppna diken förstörs förutsättningarna för ett rikt fågelliv och insekter. Konsekvenserna är att pollinerande insekter minskar drastiskt, samt att frånvaro av fåglar gör att Bo Duberg, OP-skolan, Örebro 4

skadeinsekter får fritt spelrum att föröka sig utan att fåglarna äter upp den. Skadeinsekterna äter då upp skörden istället för att det blir mat åt oss människor. Bo Duberg, OP-skolan, Örebro 5 Vi måste ha någonstans att bo, säger fjärilen!

Vad heter nedanstående maskiner och vad använder man dessa till. Bo Duberg, OP-skolan, Örebro 6

Besvara nedanstående frågor! Riv loss detta blad och lämna in till Bosse! 1. Hur kunde en åker se ut som brukades av de första jordbrukarna, som kom till Sverige? 2. Nämn två saker som ska till för att det ska växa bra på en åker? 3. Nämn tre grödor (sädesslag / växter) som vi odlar i vårt jordbruk! 4. Vad gör en plog? 5. Skriv ned tre miljö-förstörande saker som kan inträffa, om man inte är aktsam i jordbruket. 6. Diskutera och skriv ned händelsekedjan från Vete / Råg på åkern till bröd i affären! Se nedan! Vete / Råg på åker - - - - - Bröd i affären Namn: Klass: Bo Duberg, OP-skolan, Örebro 7