Utredning - Nacka som finskt 2012-02-09 Tove Löfgren KFKS 2010/527-009
Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Minoritetslagstiftning... 3 1.2 Varför lagstiftning för minoriteter?... 4 1.3 Vad vill arbetsgruppen för minoritetsspråket finska?... 5 2 Omvärldsbevakning... 5 2.1 Äldreomsorg och förskola... 6 2.2 Kartläggning... 6 2.3 Samråd... 7 2.4 Personal, information och andra aktiviteter... 7 2.5 Kommuner som inte blivit... 8 2.6 Rapporter och forskning... 8 3 Nacka idag... 9 3.1 Nackabor med finsk anknytning... 9 3.2 Äldreomsorg inom kommunen... 9 3.3 Förskoleverksamhet och modersmålsundervisning... 10 3.4 Information och service... 10 4 Vad innebär minoritetslagstiftningen för Nacka?... 11 4.1 Om Nacka ingår i för finska... 12 5 Resonemang och slutsats... 13 6 Utredningens genomförande... 16 2 (17)
1 Bakgrund Ett medborgarförslag inkom till kommunen under oktober 2010 med förslag att kommunen tar upp ärendet om frivillig anslutning till t för finska. Medborgarförslaget var insänt av en finskspråkig arbetsgrupp för minoritetsspråket finska. Förslaget behandlades i Kommunstyrelsen den 2 maj 2011 där beslutades att uppdra till stadsledningskontoret att ytterligare utreda frågan om vilken servicenivå de som har finska som minoritetsspråk ska erbjudas. Det har även inkommit en bidragsansökan från den finska arbetsgruppen om stöd för att starta en finsk förening. Denna utredning initierades utifrån beslutet i kommunstyrelsen. 1.1 Minoritetslagstiftning Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft den 1 januari 2010 (vidare i texten kallas lagen minoritetslagen). Redan 2000 infördes minoritetspolitik som ett politikområde i anslutning till att Sverige ratificerade Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Sveriges nationella minoriteter är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De nationella minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Minoritetslagen innehåller ett så kallat grundskydd för de nationella minoriteterna men ger även kommuner och landsting/regioner möjlighet att bli ett så kallat na för något eller flera av minoritetsspråken. Läs mer om vad och grundskyddet innebär under rubriken 4 Vad innebär minoritetslagstiftningen för Nacka? Det är regeringen som fattar beslut om anslutning till efter ansökan av kommun som vill ingå. Ansökan ska ha inkommit till Regeringskansliet senast den 1 april. Det är alltså det medborgarförslaget från den finska arbetsgruppen för minoritetsspråket finska i Nacka har föreslagit. I och med att en kommun ingår i ett utbetalas ett statsbidrag beroende på kommunens storlek. Statsbidraget ska gå till merkostnader för att tillhandahålla den service som lagen kräver och ska inte användas till sådant som man tidigare är skyldig att göra, ex anlita tolk. Exempel på merkostnader kan vara organisationsöversyn och förändringar, del av personalkostnader, samråd, informationsinsatser, översättningar, synliggörande av minoriteter och deras språk t ex skyltning, kartläggning, dialog, inköp till bibliotek, handlingsplan och pedagogiskt material. I Nackas fall skulle statsbidraget för 2012 bli 1 320 000 kr. Kommunen är skyldig att lämna en redovisning av de utbetalda medlen och vad de använts till. 3 (17)
Idag fr.o.m. 1 februari 2012 omfattas 40 kommuner 1 av det finska t. Antalet har ökat för varje år, under 2011 ansökte 8 kommuner om att frivilligt ansluta sig till det finska t. 1.2 Varför lagstiftning för minoriteter? Minoritetslagen tillkom för att förtydliga den rättsliga regleringen av de nationella minoriteternas rättigheter. Allmänna bestämmelser i lagen förtydligar samhällets ansvar. Lagstiftningen är bland annat till för att främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken och ge de nationella minoriteterna inflytande och dessutom motverka diskriminering och utsatthet av de nationella minoriteterna. Minoriteternas rätt till inflytande blir reglerat i lagen genom att möjlighet till samråd på lokal nivå poängteras. Ofta dyker frågan upp varför det behövs kommunal service på finska då de allra flesta finsktalande boende i Sverige även talar svenska. Minoritetslagstiftningen handlar inte om att kunna göra sig förstådd utan att stärka de nationella minoriteternas rättigheter i praktiken och hålla minoritetsspråken levande. En vanlig missuppfattning är att kalla de nationella minoriteterna invandrare och då diskutera frågor såsom integration i det svenska samhället. För minoritetsgrupperna är det tvärtom, de har historiskt funnits länge i Sverige och är en del av Sveriges historia. Det handlar om att upprätthålla och bevara de nationella minoriteternas kultur och språk. Gemensamt för minoritetsgrupperna, förutom att de har befolkat Sverige under lång tid, är att de har en uttalad samhörighet. De har även en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet. I lagstiftningen är förskola och äldreomsorgen särskilt utvalda som områden där minoritetsspråket bör eftersträvas. Förskolan bedöms som betydelsefull för att revitalisera minoritetsspråken och ge barn tillgång till sitt språk och sin kultur. För äldre i behov av omsorg ses det viktigt att människor får vistas i en miljö där personal och andra boende talar ens modersmål, många äldre förlorar gradvis förmågan att förstå och tala andra språk än modersmålet. Minoritetsspråken har under lång tid tappat mark i Sverige 2. Eftersom majoritetsspråket dominerar utvecklas inte minoritetsspråken med termer, begrepp m.m. och man befarar att språkfärdigheten och möjligheten att föra språket vidare till barn och barnbarn försämras. Genom att höja språkets status 1 Borås, Botkyrka, Eskilstuna, Gällivare, Gävle, Göteborg, Hallstahammar, Haninge, Haparanda, Hofors, Huddinge, Håbo, Hällefors, Kalix, Karlskoga, Kiruna, Köping, Lindesberg, Norrköping, Norrtälje, Pajala, Sigtuna, Skinnskatteberg, Skövde, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Surahammar, Södertälje, Tierp, Trollhättan, Umeå, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Uppsala, Västerås, Älvkarleby, Österåker, Östhammar och Övertorneå. 2 Nationella minoriteters rättigheter, en handbok för kommuner, landsting och regioner. S. 19 4 (17)
och skapa ett språkbevarande klimat ökar chansen för minoritetsspråkens bevarande och utveckling. 1.3 Vad vill arbetsgruppen för minoritetsspråket finska? Under 2010 väckte en arbetsgrupp för minoritetsspråket finska förslaget att Nacka ska bli ett för finska. Man framförde då att kommunen oavsett om man ingår i eller ej har skyldigheter men kommunen har rätt att få statsbidrag om man ingår i t. En viktig fråga för arbetsgruppen är att få hjälp med att nå ut med information till finsktalande i kommunen. För att nå dit är ett sätt att ha stormöte med information till finsktalande om rättigheter och kommunal service för finsktalande. Med på ett sådant möte skulle förslagsvis politiker, Sverigefinska riksförbundet, kanske någon lokal finskspråkig kändis samt även Lennart Rohdin som är ansvarig för minoritetsfrågor på Länsstyrelsen vara delaktiga. Idag är arbetsgruppen en löst sammansatt grupp, men de önskar att få hjälp med att bilda en förening. Gruppen har kommit in med en ansökan om 30 000 kr för bidrag till administration för att aktivt kunna informera om finska språkets betydelse och för att bevara finskan levande bland finländare i Nacka. Gruppen menar att kommunens information för finsktalande är bristfällig. Nu är man hänvisad till att använda Googles översättningsfunktion på webben vilken inte fungerar. Översättningarna blir bristfälliga och ofullständiga. Det finns en tryckt broschyr om äldreomsorgen som även finns tillgänglig på webben, men ingen ytterligare information. Arbetsgruppen framför också att det finns vinster för alla parter med ett utökat samarbete mellan kommunen och en finsk förening. Ett sådant konkret exempel på samarbete kan vara att den finska föreningen har frivillig uppsökande verksamhet bland finsktalande äldre. Anledningen till att gruppen engagerar sig är: -för att behålla modersmålet levande vilket är särskilt viktigt hos äldre -för att stärka grundidentiteten -för att erbjuda möjlighet till inspiration och nya insikter -för att verka som nätverk och nå så många finskspråkiga som möjligt -för att diskutera samhällsfrågor på finska, att ha inblick i nutid som vi lever i 2 Omvärldsbevakning Länsstyrelsen i Stockholms län är tillsammans med Sametinget sedan den 1 januari 2010 huvudansvariga för att samordna och följa upp hur Sveriges minoritetspolitik genomförs i landet. 5 (17)
Länsstyrelsen menar att en kommun som påbörjar arbete med minoritetsfrågor bör fokusera på två områden dels hur samråd med minoritetsgrupperna ska organiseras dels kartläggning av vilka minoriteter som finns i kommunen och deras behov av service. Efter kontakt med några kommuner som sedan tidigare är för finska redovisas några exempel på hur man kan arbeta med samråd, hur man kan göra kartläggning och även andra exempel på hur man driver frågan i kommunen. Några exempel presenteras nedan 3, man ska dock komma ihåg att de bra exemplen inom varje område kan komma från olika kommuner. Kommunerna har kommit olika långt och är olika bra på respektive område. För de kommuner som ingår i det finska fr.o.m. 2012 har tillvägagångssättet varit att ansöka om att bli, få statsbidrag och sedan göra kartläggning av minoriteterna och deras behov av stöd. Att göra en kartläggning av behovet är fastställt i lagstiftningen och det ska ske i samverkan med minoritetsgruppen. 2.1 Äldreomsorg och förskola Många har, precis som i Nacka, finskspråkig personal inom hemtjänst eller boenden. Det finns även kommuner som erbjuder både förskola och äldreomsorg för finsktalande, det kan exempelvis handla om finskspråkiga avdelningar inom ett äldreboende eller förskolegrupper som är helt finskspråkiga eller tvåspråkiga grupper. Förskolorna och äldreboendena med finskspråkig verksamhet kan ha olika upplåtelseformer, finns såväl exempel på fristående som kommunala verksamheter. Det finns även exempel där en kommun varken har förskola eller äldreomsorg på finska trots att de ingår i t. Eftersom det är nytt att ingå i uppger flera kommuner att de fortfarande utreder behovet av finskspråkig äldreomsorg respektive förskola. 2.2 Kartläggning Ett första steg för de nya kommunerna i na är att genomföra en kartläggning över minoritetsgruppernas behov. Ett sätt har varit att ge ut en enkät, både i papper och på webb till sverigefinnar. Enkäten har exempelvis funnits tillgänglig på bibliotek och arbetsplatser men även skickats ut till sverigefinnar i brevlådan med hjälp av kontaktuppgifter från finska föreningar. Ett annat sätt är att besöka föreningar och församlingar samt att ha informationsmöten för att på så sätt samla in behov. Allmänt verkar det vara så att många äldre finsktalande inte vet om sina rättigheter och därför inte efterfrågar finsktalande äldreomsorg. 3 För kontaktade kommuner och organisationer se kapitel Utredningens genomförande 6 (17)
En annan typ är kartläggning är den interna kartläggningen. Flera kommuner har genomfört enkätundersökning av de anställdas språkkunskaper, vilka som kan både tala och skriva finska och även kan tänka sig använda språket i arbetet. Deltagande i enkäten ska vara frivilligt. Ofta finns det ett stort antal finsktalande i kommunen och efter enkätundersökning har flera kommuner erbjudit kurser för finsktalande anställda för att fräscha upp språket eller lära sig termer för arbetslivet. 2.3 Samråd En av de viktigaste frågorna för kommuner i är hur man samverkar med minoriteternas representanter. Några av de tillfrågade kommunerna har bildat en samrådsgrupp bestående av förtroendevalda, representanter för olika finska föreningar och ibland även församlingar samt tjänstemän från kommunen. Många påpekar vikten av att ha med politiker i samrådsgruppen. I något exempel ingick inte politiker i samrådsgruppen, då löste man kommunikationen genom att ansvarig tjänstemannen förde med sig relevanta frågor från samrådsgruppen till ledningsgruppen i kommunen. I samrådsgruppen ventileras övergripande frågor som berör minoriteten, det finns inga exempel med att ha samrådsgrupper inom respektive område ex bara inom äldreomsorg. Frekvensen av samrådsmötena varierade, eftersom flera är i startskede bedömdes det som att det var viktigt med relativt täta möten, ca 1 ggn per månad. Eftersom detta är nytt för kommunerna att ingå i ett försöker flera fortfarande hitta arbetsformerna. 2.4 Personal, information och andra aktiviteter De kommuner som ingår i har i de allra flesta fall anställt en informatör eller koordinator som kan finska för att driva frågorna kring minoritetslagstiftningen. Information på finska finns bland annat på webbsidan, i broschyrer, nyhetsbrev och lokalradio. Några jobbar med att ha informatörer inom framför allt äldreomsorgen och förskola som kan finska. Kommunen har även hållit i informationsmöten för allmänheten och på så sätt både informera personer med finskanknytning men även fånga deras behov av kommunal service. Även internt i organisationen behövs information till anställda om minoriteternas rättigheter. En kommun skickade ut broschyrer till alla hushåll att kommunen är ett för finska. Flera kommuner har även servicen att det finns en finskspråkig person som kan besvara frågor vid exempelvis receptionen, omfattningen är dock varierande till någon gång i veckan till varje dag. 7 (17)
Ett annat exempel på stöd är möjligheten att söka medel till aktiviteter och verksamhet som främjar finska språket och den finska kulturen. Sökande kan vara förening, företag eller privatpersoner. Och även att kommunen initierar kulturella aktiviteter för minoritetsgrupperna. Som ett led i att kunna ha service på finska har flera kommuner erbjudit anställda att få kompetensutveckling i språket. Det kan exempelvis handla om att lära sig termer för arbetslivet eller få en uppfräschning i språket. 2.5 Kommuner som inte blivit Några kommuner fattade beslut om att inte ingå i under 2011, bland annat Trosa, Mark och Luleå. Motiveringen till det har bland annat varit att man ändå finner att man tillvaratar sverigefinnars intresse genom exempelvis grundskyddet i minoritetslagstiftningen. En annan motivering är att det är viktigt att behandla alla lika oavsett minoritetsgrupp. En kommun tar upp problemet att det inte finns någon utträdelseparagraf om kommunen efter hand väljer att inte vara förvaltningskommun. Det kan inträffa att statsbidraget upphör och att kommunen då inte har möjlighet att leva upp till lagkraven men har ändå inte möjlighet att lämna t. Ytterligare ett argument som tas upp är att det i förvaltningslagen 8 anges att man är skyldig att anlita tolk då någon inte behärskar svenska. Och på så sätt menar att man tillgodoser behovet 2.6 Rapporter och forskning Socialstyrelsen har genomfört en rapport hur äldre från de nationella minoriteterna uppfattar kvaliteten på äldreomsorgen. Rapporten bygger på ett begränsat antal intervjuer med respektive minoritetsgrupp. Socialstyrelsen konstaterar att underlaget är för begränsat för att göra några generella slutsatser men ger ändå en fingervisning om minoriteternas behov. De intervjuade sverigefinnarna anser att det ska finnas möjlighet att välja äldreomsorg på finska för den som vill det. Av intervjuerna att döma ser sverigefinnar det finska språket som en viktig identitetsmarkör och som ett starkt band till Finland. Äldre sverigefinnar uttryckte missnöje med personalkontinuiteten och den bristfälliga informationen om vilken hjälp som finns att tillgå. Socialstyrelsen konstaterar att de intervjuade personerna har väntat länge med att begära samhällets hjälp med omsorg. Socialstyrelsen menar att det kan finnas anledning att se över informationsaktiviteter riktade till minoritetsgrupperna i kommunerna. Eftersom det är så pass nytt med den nu gällande minoritetslagstiftningen finns det inte mycket forskning i ämnet efter införandet. Men redan 2000 infördes laglig rätt att använda samiska, finska och meänkieli i vissa utpekade geografiska områden. För finska och meänkieli omfattade t Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå kommuner. I och med införandet i 8 (17)
dessa områden finns det forskning av framför allt Lars Elenius som haft konstitutionsutskottets uppdrag att följa upp detta. I en rapport från 2005 konstateras bl.a. att minoritetsspråken har haft en mycket stor betydelse för upprätthållandet av en särpräglad minoritetsidentitet. För sverigefinnarna är prognosen för upprätthållandet av minoritetsspråket bättre än för samer och tornedalingar. Det beror bl.a. på närheten till Finland där det finska språket är majoritetsspråk och har en hög status sedan lång tid tillbaka som ett officiellt statsbärande språk. Det har inneburit att finska språket har moderniserats i takt med samhället på ett helt annat sätt än samiska och meänkieli. En stor andel av dem som tillhör nationella minoriteter använder minoritetsspråket i hemmet och ute i samhället, men trots detta använder endast en mindre del språket i kontakter med myndigheter. Bland dem Elenius intervjuat anses de främsta hindren för genomförande av språklagarna olika språkliga hinder och psykologiska hinder. 4 3 Nacka idag 3.1 Nackabor med finsk anknytning Det förs ingen statistik över nationella minoriteter i Sverige. Varje enskild individ avgör själv om han eller hon anser sig tillhöra en nationell minoritet och om han eller hon vill göra anspråk på det skydd och stöd som samhället erbjuder minoriteten. Tillhörigheten baseras därmed på individuell självidentifikation. Antal folkbokförda Nackabor som är födda i Finland är ca 2500 personer, de flesta i åldern 50-80 år. Vilket motsvarar ca 3 % av Nackas befolkning. Ett annat mått som används är antal person med finskanknytning, d.v.s. 2:a respektive 3:e generationens finländare. Antal 2:a generationens finländare, personer som ej är födda Finland men har minst en förälder född i Finland är 3642 st, 4,3 % av nackaborna, och antal 3:e generations finländare dvs personer ej födda i Finland och ingen förälder född i Finland men minst en far/morförälder född i Finland är 3097 st 3,6 %. Sammantaget ger det 10,9 % personer med finskanknytning. Nacka ligger jämförelse med andra kommuner i länet på 14:e plats med antal personer med finskanknytning. Före några av de kommuner som valt att ingå i såsom Solna, Sundbyberg och Huddinge. 3.2 Äldreomsorg inom kommunen Idag finns äldreboendet Nacka-hemmet vid Ektorps Centrum med personal som talar både finska och svenska. Nacka-hemmet erbjuder både permanent- och korttidsboende dementa. Efterfrågas plats för någon somatisk sjuk, försöker kommunen hitta lämpligt finskt boende utanför Nacka. När det gäller särskilt boende har inte efterfrågan varit speciell stor. Det har handlat om några enstaka platser per år. 4 SOU 2005:40 9 (17)
Inom hemtjänst finns 15 företag av 45 som anger att de erbjuder service på finska. 3.3 Förskoleverksamhet och modersmålsundervisning Tidigare fanns förskoleverksamhet på finska vid Vilans skola. Kultur- och utbildningsenheten menar att det inte haft någon efterfrågan på finsk grupp sedan 70-talet. Några enstaka frågor kring förskola på finska kommer då och då. Även om Nacka idag inte har någon specifik enhet för finsktalande barn finns det pedagoger som talar finska, bland annat anger Fisksätraskolans förskola att de har finsktalande pedagoger. I både förskola och grundskola erbjuds modersmålsstöd respektive modersmålsundervisning. I förskolan handlar det om ett pedagogiskt stöd i barnets språkutveckling som ska vara ett stöd i den vardagliga verksamheten där arbetsätt, material och miljö anpassas till barnets behov. Medan det i grundskolan är en undervisning. För de nationella minoriteterna behöver barnet inte tala språket hemma varje dag eller ha grundläggande kunskaper i språket för att ha rätt till modersmålsstöd eller modersmålsundervisning. Antal med finska som modersmålsstöd i förskolan (inklusive förskoleklass) är 31 barn. I grundskolan har 59 elever modersmålsundervisning i finska samt en elev i gymnasieskolan. Det kan även finnas enstaka förskolor och skolor med egna modersmålstränare/lärare i finska. Uppgifterna kommer från Nacka språk- och utbildningscentrum som menar att finska i skolan har minskat men ökat i förskolan. Totala antalet barn/elever är dock ganska stabilt. 3.4 Information och service Nacka kommun har ingen samlad information kring minoritetsgrupperna. Det finns en broschyr på www.nacka.se med lättläst information om service för äldre på finska. I övrigt är man hänvisad till Google translate för att få information på annat språk än svenska. Inom telefoni och reception kommer några förfrågningar på finska per vecka som hanteras av finsktalande inom Kontaktcenter. Det bedöms inte som någon stor efterfrågan av service för finsktalande. 10 (17)
4 Vad innebär minoritetslagstiftningen för Nacka? Minoritetslagen är en rättighetslagstiftning som påverkar kommunen oavsett om man är ansluten till eller inte. Grundskyddet är oberoende om kommunen är ansluten till eller ej. Ingår kommunen i för finska innebär det ett så kallat förstärkt skydd för finsktalande. Skillnaden mellan att vara eller ej beskrivs i tabellen nedan. Punkterna 1-5 är desamma oavsett eller ej, däremot skiljer sig punkterna 6-8 åt. Observera att grundskyddet gäller alla minoritetsgrupper. Nedanstående punkter är ett urval ur lagen och något omformulerade för att bli tydligare. Kommuner utanför, s.k. grundskydd för minoriteter Kommuner inom för finska, s.k. förstärkt skydd 1 Kommuner ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt minoritetslagen (3 ) 2 I kommuner ska nationella minoriteter ges möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och om möjligt samråda med representanter för minoriteter (5 ) 3 Det allmänna har särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken (4 ) 4 Det allmänna ska främja de nationella minoritetsspråken möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige (4 ) 5 Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas (4 ) 6 Om språkkunnig personal finns har enskilda rätt att få äldreomsorg helt eller delvis på finska, meänkieli resp samiska 7 Om språkkunnig personal finns har enskilda rätt att använda finska, meänkieli resp samiska vid myndighetskontakter 8 Om språkkunnig personal finns har enskilda rätt att få barnomsorg helt eller delvis på finska, meänkieli resp samiska Kommuner ska erbjuda den eller de som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service om omvårdnad inom äldreomsorgen på finska (18 ) Enskilda har rätt att använda finska i sina skriftliga resp muntliga kontakter med myndigheter Kommuner ska erbjuda barn vars vårdnadshavare begär det plats i förskoleverksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska (17 ) Gällande äldreomsorg uppfyller Nacka idag lagkraven inom att erbjuda äldreomsorg på finska. Medan det inom förskolan endast finns begränsad sådan verksamhet idag. Enlig lag ska kommuner i kunna erbjuda hela eller delar av förskoleverksamheten på finska. Vad det innebär i praktiken är, enligt författningskommentaren, att omfattningen av verksamheten kan variera beroende på hur många barn den omfattar och tillgången på 11 (17)
språkkunnig personal. Finns det tillräckligt många barn och tillräckligt mycket personal som behärskar språket kan verksamheten på finska bedrivas mer organiserat i särskilda grupper eller på särskilda tvåspråkiga förskoleavdelningar eller helt tvåspråkiga förskolor. Men det finns även exempel på att förskolor kan ha avdelningar där några men inte alla förskollärare pratar minoritetsspråket. Enligt Länsstyrelsen i Stockholm går det inte att sätta ett generellt minimikrav eller dylikt för vad det innebär att kommunen ska erbjuda förskoleverksamhet på finska. Nivån är beroende på behovet i kommunen och behovet tas fram i samråd med minoritetsgruppen. Länsstyrelsen nämner att kommuner kan samarbeta om platser inom äldreomsorgen genom att boende i en kommun kan få plats på finskt boende i annan kommun, vilket redan görs idag om efterfrågan finns för boende på finska för somatiskt sjuka. Inom förskoleverksamheten kan det säkert också finnas sådana möjligheter om det är rimligt utifrån familjernas förutsättningar för resor m.m. Lagens skrivning om enskildas rätt att använda finska i sina skriftliga respektive muntliga kontakter med myndigheter är än svårare att bedöma omfattningen och efterfrågan av. Enligt handbok från Länsstyrelsen och Sametinget är det viktigt att eftersträva en god och utbredd kunskap i minoritetsspråket bland kommunens personal för att kunna leva upp till att den enskilda ska kunna använda finskan i myndighetskontakterna. Även om det finns en finskspråkig kontaktperson i kommunen ska kommunen även verka för att det handläggande personal även har kunskaper i minoritetsspråket. Kommunen behöver inte tillhandahålla omedelbar service på finska inom verksamhetsområden, servicen kan begränsas till vissa tider och dagar. Dock ska kommunen omedelbart på finska kunna ge besked om när och hur denna information kan fås. Det är dock orimligt att ha personal inom alla tänkbara ärendehantering då får man lösa det genom att ha tolk eller översättare menar länsstyrelsen. På samma sätt som inom äldreomsorgen och förskoleverksamheten ska myndighetens service bestämmas utifrån behovet och i samråd med minoritetsgruppen. Tillsammans tas fram vilka verksamheter och under vilka tider m.m. det bör finnas finskspråkig service. 4.1 Om Nacka ingår i för finska Länsstyrelsen och Sametinget framför tre framgångsfaktorer för att lyckas i arbetet med minoritetslagstiftningen: 1. Fungerande samråd. 2. Samordnande funktion 3. Tydliga mål och förankring Ett tänkt scenario om Nacka ansöker om att bli för finska är att kommunen anställer en samordnare för minoritetsfrågor. Samordnaren ska ha 12 (17)
goda finska språkkunskaper. Omfattningen av en sådan tjänst kan diskuteras och säkert variera över tid, i startskedet kan det mycket väl behövas en heltidstjänst. Ett första steg i arbetet vore då att kartlägga behovet. Enligt lagstiftningen ska varje kommun tillsammans med de nationella minoriteterna kartlägga de behov som finns i kommun av åtgärder för stöd för användning av finska. Det finns en handbok framtagen av Länsstyrelsen i Stockholms län och Samtinget som ger konkret stöd och riktlinjer för hur arbetet med minoriteter kan bedrivas. Utöver kartläggning är samrådsfrågan en viktig fråga att arbeta med. Samrådet handlar om hur kommunen ska ge sverigefinnar inflytande. Flera kommuner bedriver detta på ett bra sätt exempelvis genom gemensam samrådsgrupp med representanter från finsktalande, tjänstemän och politiker. Denna typ av samråd bör utredas i samband med att rådsfrågan ses över under våren. Förutom kartläggning och samråd är även information en viktig fråga, såväl extern information som intern. Den externa informationen till medborgare är givetvis viktig och kan innefatta såväl webb, tryckta broschyrer som informationsmöten m.m. Exempel på information som bör finnas tillgänglig på finska är hur ärenden handläggs, om intagning till förskola, ansökan om äldreomsorg, olika former av bistånd, bygglov, föreningsstöd, hur en överklagan kan göras m.m. Även blanketter bör finnas på finska. Även den interna informationen är viktig och förutom kartläggning av minoriteternas behov kan det även behövas en kartläggning internt, hur många pratar finska och hur många av dem kan tänka sig använda finskan i arbetet. I förlängningen kan en insats även vara att stötta anställda som vill utveckla sina språkkunskaper med ex.vis. vidareutbildning. Samordnaren bör även vara ansvarig för översättningar och vara ett stöd internt i organisationen. Det finns ett nätverk mellan förvaltningskommunerna som gemensamt kan driva frågor m.m. Länsstyrelsen i Stockolm är även ett bra stöd i arbetet. Förslagsvis kan även studiebesök göras i en förvaltningskommun som kommit en bit på väg. Södertälje är en sådan kommun som även bjudit in Nacka på studiebesök. Kartläggning av behovet får styra det fortsatta arbetet med minoritetslagstiftningen. I och med att minoritetsfrågan inte hör hemma inom någon specifik verksamhet bör Kommunstyrelsen vara ansvarig nämnd och ha ansvar för mål och uppföljning. 5 Resonemang och slutsats Nacka kan inte sägas leva upp till grundskyddet för minoriteter enligt lagstiftningen. Idag finns ingen information om de nationella minoriteterna och deras rättigheter. Inte heller finns något samråd med gruppen som ger möjlighet till det inflytande i frågor som berör dem såsom beskrivs i lagstiftningen. 13 (17)
Gällande äldreomsorg finns det goda möjligheter för sverigefinnar att få omsorg på finska. Inom förskoleverksamhet finns det ingen specifik finsk enhet men det finns förskolepersonal som är finsktalande. Krav som ställs på kommuner i att enskilda ska kunna använda finskan i myndighetskontakter kanske är det svåraste kravet att leva upp till. Det handlar inte bara om att kunna ge en översättning av beslut eller att anlita tolk utan kommunen ska verka för att även handläggande personal har kunskaper i minoritetsspråket vilket kan påverka kommunens rekryteringshantering. Minoritetslagens formulering att kommunen helt eller delvis ska erbjuda förskola och äldreomsorg är något oklar, på samma sätt är nivån på servicen oklar när det gäller enskildas rätt att använda finskan i sina skriftliga och muntliga kontakter med myndigheter. Enligt Länsstyrelsen finns ingen miniminivå utan det handlar om att kommunen i samråd med minoritetsgruppen bestämmer nivån utifrån behov. Detta har inte upplevts som ett problem i de tillfrågade kommunerna men om saken ställs på sin spets kan det vara ett potentiellt problem. Kommunen kan inte sägas ha något långsiktigt stöd för minoriteterna att behålla och utveckla sin kultur, vilket framgår att man ska ha enligt grundskyddet. Minoritetsföreningar kan som alla andra föreningar givetvis söka kulturbidrag. Då handlar der om att söka kulturbidrag för olika evenemang som riktar sig mot allmänheten eller längre projekt. Men för att driva en kontinuerlig verksamhet för att minoritetsspråken ska kunna behålla och utveckla sin kultur finns inget stöd. Ett sådant kontinuerligt stöd kan endast ges till verksamhet för barn och unga via avtal med kommun. Fritidsnämnden ger bara bidrag till barn- och ungdomsverksamhet samt till pensionärsföreningar och handikappföreningar. Behovet av stöd för sverigefinnar är svårt att bedöma utan att genomföra en större kartläggning eller ha en kontinuerlig dialog med minoritetsgruppen. Av runtfrågningar inom kommunen bedöms inte behovet vara så stort men det kan antas att det finns ett mörkertal där det finns personer som inte vet sina rättigheter eller inte vågar efterfråga service på finska. Det finns en stor grupp med finskanknytning i Nacka och flertalet av de födda i Finland är över 50 år. Det kan mycket väl tänkas att efterfrågan framför allt av äldreomsorg men även annan service kommer att öka. Ett problem som bör lyftas är också att även om statsbidraget är tänkt att vara långsiktigt kan det tas bort. Teoretiskt kan då kraven på kommunen kvarstå men inga extra resurser att tillgå och inte heller några möjligheter att träda ur t. Det är inte godtagbart att Nacka kommun inte lever upp till grundskyddet i minoritetslagen. För att nå en acceptabel nivå för efterlevnad av grundskyddet i minoritetslagstiftningen föreslås nedanstående åtgärder: 14 (17)
- kommunen kompletterar informationen på webb och i broschyrer med information om minoritetslagstiftning och dess innebörd på svenska och finska - kommunen ser över hur samråd med representanter från minoriteterna bör ske utifrån minoritetslagstiftningen - kommunen ser över föreningsstödet med inriktning att minoritetsgrupperna ska kunna söka kontinuerligt stöd samt stöd för arbetsgruppen att få bidrag för att starta en finsk förening En hel del informationsmaterial som är kommunneutralt finns att hämta centralt så det behöver inte betyda en omfattande insats att lägga ut information på finska. Det finns ett uppdrag sedan tidigare att samrådsfrågan ska ses över generellt i kommunen, i den utredningen bör även samrådsfrågan med minoritetsgrupperna ingå. Osäkerhetsfaktorer såsom behovsfrågan, statsbidraget, utträdesklausul samt kraven på språkkompetensen hos handläggande personal och att det inte finns forskningsresultat från nuvarande n talar emot att gå med i för finska. Detta tillsammans med att kommunen idag har en god service för finskspråkiga som kan förbättras enligt punkterna ovan ger att förslaget är att inte ansöka om att ingå i under 2012. I och med att punkterna för att uppnå grundskyddet genomförs kommer kommunen följa minoritetsfrågan i form av samrådet. Genom att kommunen får till en bra dialog med minoritetsrepresentanter kan vi gemensamt ta fram en behovsbild och göra gemensamma prioriteringar. Kommunen behöver för att kunna samverka en organiserad motpart och ser gärna att arbetsgruppen för minoritetsspråket bildar en förening. Frågan att gå med i för finska är inte akut, ett beslut om att ansluta sig till t kan hellre växa fram utifrån den gemensamma dialogen och behovsdiskussionen. Det som talar för att gå med i är att kommunen får ett statsbidraget för 2013 som kan finansiera de aktiviteter som föreslås samt ytterligare förstärka kommunens arbete med minoritetens rättigheter på så sätt som beskrivs under rubriken 4.1 Om Nacka ingår i för finska. Inför beslut om att gå med bör frågan remitteras till berörda nämnder och verksamheter. Förslaget är därmed att Nacka kommun inte ska ansöka om att ingå i t för finska språket under 2012 men genomföra de nämnda punkterna för att leva upp till grundskyddet i minoritetslagstiftningen. Ny ställning för beslut om att gå med eller ej kan tas till nästa ansökningsmöjlighet den 1 april 2013. 15 (17)
6 Utredningens genomförande Kontaktade organisationer: Länsstyrelsen, Sverigefinska riksförbundet, Södertälje kommun, Upplands Väsby kommun, Surahammar kommun, Mälardalens Högskola (mail), Sollentuna kommun (mail), Solna stad. Hämtat material från: Botkyrka, Sundbyberg, Eskilstuna och Socialstyrelsen. Beslutsunderlag från: Karlskoga, Lindesberg, Norrtälje, Trollhättan, Gävle, Göteborg, Skövde, Hällefors, Norrköping, Mark, Luleå, Trosa, Sundsvall. Internt: Kultur- och utbildningsenheten (både ang föreningsbidrag och finsk förskoleverksamhet), Plus-enheten och äldreenheten, Graham Brodie (Nacka språk- och utbildningscentrum), Fritidsenheten, Kontaktcenter. Träff med representanter i arbetsgruppen för finskt : 24 jan, 31 jan samt 8 februari. 16 (17)
Öppenhet och mångfald Vi har förtroende och respekt för människors kunskap och egna förmåga - samt för deras vilja att ta ansvar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167