Regler för automatisk brandlarmanläggning SBF 110:6

Regler för automatisk brandlarmanläggning SBF 110:6 OBS! Detta dokument anger de regler som gäller vid utgivningen 2001-01-01. Regelverket uppdateras regelbundet genom tolkningar och/eller kompletteringar. Dessa finns tillgängliga genom utskick till abonnenter på pärmen BRANDLARM och utgör en integrerad del av regelverket. Förord...3 1 Allmänt 1.1 Giltighetsområde...4 1.2 Uppgift... 4 1.3 Definitioner... 4 1.4 Principbeskrivning... 9 1.5 Larmorganisation... 10 1.6 Utförande, allmänt...11 2 Materiel 2.1 Allmänt...12 2.2 Detektorer...12 2.3 Larmknappar...12 2.4 Centralutrustning...12 2.5 Larmdon...13 2.6 Larmöverföring...13 2.7 Skylt...13 3 Planering 3.1 Brandlarmanläggningens omfattning...14 3.2 Indelning i sektioner och detektorkretsar...17 3.3 Val av detektortyp...20 3.4 Detektorplacering...23 3.5 Centralutrustningens placering...30 3.6 Strömförsörjning...31 3.7 Larm- och felsignaler...33 3.8 Särskilda regler för datorutrymmen och andra el- eller elektronikutrymmen med hög lufthastighet etc...35 3.9 Särskilda regler för höglager...36 Januari 2001 Brandförsvarsföreningens Service AB 1

3.10 Tvådetektorsberoende/tvåsektionsberoende larm...38 3.11 Åtgärder mot onödiga larm...40 3.12 Släckanläggningar...41 3.13 Särskilda regler för samplingdetektorer...42 4 Installation 4.1 Allmänt...43 4.2 Ledningsnät...43 4.3 Detektorer, centralutrustning och larmknappar...45 5 Anläggarfirma, anläggarintyg, besiktning och provning 5.1 Allmänt...47 5.2 Leveransbesiktning...47 5.3 Revisionsbesiktning...48 5.4 Brandprov i anläggning...49 6 Underhåll 6.1 Allmänt...52 6.2 Behörighet...52 6.3 Omfattning och intervall för underhåll...52 6.4 Enkla underhålls- och reparationsarbeten...52 6.5 Större underhålls- och reparationsarbeten...53 6.6 Reservdelar...53 7 Skötsel 7.1 Allmänt...54 7.2 Säkerhetsföreskrifter...54 7.3 Kontrolljournal...55 7.4 Kontroller och skötsel som anläggningsinnehavaren skall svara för...55 7.5 Övriga skötselanvisningar...57 Bilagor Bilaga 1. Anvisningar för orienterings- och serviceritningar...59 Bilaga 2. Ledningstyper för brandlarmanläggning...60 Bilaga 3. Skylt angående anläggningsskötare mm...62 Bilaga 4. Referenser...63 Bilaga 5. Detektorplacering i höglager...66 Bilaga 6 Principbild - larmlagring...67 Bilaga 7 Krav för larmlagringstablå...68 Bilaga A Anvisningar för automatiskt brandlarm i mindre objekt... se Flik 10 Alfabetiskt register...70 Januari 2001 Brandförsvarsföreningens Service AB 2

Förord Svenska Brandförsvarsföreningen är en ideell förening vars vision är att brandskador inte ska uppstå på grund av människors beteenden eller av tekniska orsaker. Svenska Brandförsvarsföreningens strategi för att uppnå visionen är att påverka : - privatpersoner, - företag, organisationer m.m., - tillverkare, konsulter, entreprenörer m.fl., - regelsystem, såsom lagstiftning, försäkringsvillkor, normer, rekommendationer m.m. så att brandrisker elimineras och brandsäkerheten ökar. Svenska Brandförsvarsföreningen ger ut regelverk avseende olika brandskyddsanordningar. Regelverken anger egenskaper som anses vara av betydelse för funktion och tillförlitlighet. Avsikten med regelverken är att lägga fast kvalitets- och säkerhetsnivåer som kan tillämpas generellt av berörda parter. Tillämpningen är emellertid frivillig. Regelverken har tidigare utgivits av försäkringsbranschen, de så kallade RUS-reglerna. Genom ett avtal mellan Svenska Brandförsvarsföreningen och Sveriges Försäkringsförbund har huvudmannaskapet för dessa regelverk fr.o.m. 2001-01-01 övergått till Svenska Brandförsvarsföreningen. Detta har inte inneburit någon förändring av den tekniska kravnivån. Ett uppfyllande av ett RUS-regelverk i december 2000 är därför att anse som likvärdigt ett uppfyllande av motsvarande regelverk utgivet av Svenska Brandförsvarsföreningen. Kraven för utförandet av brandlarmanläggninar är nu uppdelade i flera delar vilka fastställts och utges av Svenska Brandförsvarsföreningen under följande benämningar : - SBF 110 Regler för automatisk brandlarmanläggning - SBF 1003 Norm för besiktningsfirma brandskyddsanordning - SBF 1007 Norm för behörig ingenjör brandlarm - SBF 1008 Norm för anläggarfirma brandlarm - SBF 1010 Norm för centralutrustning - SBF 1011 Norm för detektorer - SBF 1021 Anvisningar för orienterings- och serviceritningar för brandlarm Ett regelverk eller norm avser inte att inkludera alla nödvändiga förbehåll eller bestämmelser som kan förekomma i en överenskommelse eller i ett kontrakt. Överensstämmelse med ett regelverk eller norm medför inte i sig själv att krav eller skyldigheter enligt lag, förordning eller offentlig föreskrift automatiskt uppfylls. Stockholm i Januari 2001 Svenska Brandförsvarsföreningen Januari 2001 Brandförsvarsföreningens Service AB 3

1 Allmänt 1.1 Giltighetsområde Dessa regler gäller för elektrisk automatisk brandlarmanläggning fast installerad i byggnad. Om automatisk brandlarmanläggning skall användas för att utlösa fast släckanläggning eller annan automatisk brandskyddsutrustning skall för sådana gällande regler också beaktas. Reglerna är baserade på den teknik som var allmänt tillämpad vid utarbetandet. För annan teknik kan de användas i tillämpliga delar. Kompletterande fordringar kan därvid ställas t ex i samband med intygande/certifiering av materiel. 1.2 Uppgift Det är en automatisk brandlarmanläggnings uppgift att upptäcka begynnande brand (med beaktande av skyddsåtgärder för att undvika onödiga larm) så tidigt att verksamma räddnings- och brandsläckningsåtgärder kan vidtagas. 1.3 Definitioner Detta avsnitt upptar begrepp som användes i reglerna och inte definieras på annan plats. Anläggarfirma En firma som har intyg eller certifikat enligt Norm för anläggarfirma Brandlarm, SBF 1008. Anläggarintyg Ett intyg där anläggarfirman efter egenkontroll verifierar att installerad anläggning uppfyller aktuellt regelverk. Anläggningsskötare Person som utsetts av anläggningsinnehavaren som ansvarig för skötsel av brandlarmsystemet och vilken har erhållit adekvat utbildning för detta. Automatisk brandskyddsutrustning Anordningar för begränsning av rök- och brandspridning eller brandsläckning, som utlöses från centralutrustningen (t ex automatisk släckanläggning, branddörr-/brandluckstängning etc). Biledning Del av detektorkrets, innehållande detektorer utan egen adress som anslutes till adressenhet på detektorledning. (Se 1.4.2). Behörig ingenjör brandlarm Person som har certifikat enligt Norm för behörig ingenjör brandlarm, SBF 1007. Januari 2001 Brandförsvarsföreningens Service AB 4

Besiktningsintyg Ett dokument där besiktningsfirma efter opartisk tredjepartskontroll verifierar att installerad anläggning uppfyller kraven i aktuellt regelverk. Besiktningsman Behörig ingenjör som är tillsvidareanställd på certifierad besiktningsfirma för brandskyddsanordning och av denna utsetts till besiktningsman. Brandförsvarstablå (BFT) Del av centralutrustningen som främst är avsedd för utryckningspersonalen. Denna del kan placeras på annan plats än centralutrustning och endast innehålla begränsade möjligheter till manövrering och indikering. Centralutrustning (CU) Centralutrustning för brandlarmanläggning med övervaknings-, indikerings-, larmförmedlings- och manövreringsfunktioner. Centralutrustning kan även innehålla strömförsörjningsutrustning eller delar av denna. Vissa funktioner kan separeras från centralutrustningen till en brandförsvarstablå. Detektorkrets Media som förbinder detektorer, larmknappar och andra komponenter med centralutrustningen (se 1.4.2). Detektorledning Ledning för en detektorkrets ansluten till centralutrustning direkt eller via matarledning (se 1.4.2). Flamdetektor (FD) Detektor som reagerar för strålning som uppstår vid brand. Flamdetektorer kan indelas i följande: a) UV-typ (FDu) som reagerar för ultraviolett strålning. b) IR- typ (FDi) som reagerar för oscillerande infraröd strålning inom visst våglängdsområde. Flödesvakt Givare som reagerar då t ex vattensprinkler öppnat så att vattenflöde uppstår i huvud- eller grenledning. Jordtag Jordtag i brandlarmanläggning är avsett att utgöra referens för jordfelsavkännande utrustning och/eller potentialutjämning för överspänningar. Jordtaget kan utgöras av: a) Anslutning till elnätets skyddsledarsystem. b) Separat jordtag i form av jordlinor, spett och/eller plåtar. Kompletterande larmadress Adressangivelse på centralutrustning som vid utlöst larm med ett signifikativt larmnummer kompletterar och närmare preciserar den larminformation som erhålls genom sektionsangivelsen. En kompletterande larmadress kan utgöras av enstaka eller grupp av detektor (er), larmknapp(ar), släckanläggning(ar) m.m. En kompletterande larmadress skall på centralutrustningen anges som t.ex. Detektor xx, Adress xx eller Zon xx. Januari 2001 Brandförsvarsföreningens Service AB 5

Kortslutningsskydd Anordning i detektorkrets, ingående i adresserbart system som automatiskt frånkopplar del av detektorkrets vid fel. Kravställare Den som krävt eller begärt installationen av brandlarmanläggningen t.ex. försäkringsbolag, myndighet eller ägare/beställare av anläggningen. Det kan också vara den som via avtal ställer krav på anläggningens utförande t.ex. ett försäkringsbolag som ställer krav för att premierabatt skall utgå eller en larmmottagare som ställer krav för larm skall mottagas och föranleda åtgärd. Larmcentral Plats där larmmottagare är placerad och varifrån räddningstjänsten kan tillkallas. Larmcentral förutsättes ständigt bemannad. Larmdon Apparat för akustisk respektive optisk larmgivning, t.ex.: a) Larmklockor och högtalare b) Sirener och motsvarande c) Signallampor d) Blixtljus e) Rotationslampor (s k saftblandare) Larmknapp Don för manuell larmutlösning. Larmmottagare Mottagningsutrustning för larm och felsignaler överförda från larmsändare via överföringsmedia och eventuella koncentratorer eller dylikt. Mottagningsutrustningen övervakar även överföringsmediet. Larmsändare Utrustning för överföring av larm och felsignaler via överföringsmedia (t ex ledning) till mottagare eventuellt via koncentrator eller annan mellanutrustning. Larmsändaren utgör en del av larmöverföringen. Larmsändaren kan ingå i centralutrustning eller inrymmas i denna. Larmtryckvakt Pressostat/tryckströmställare som påverkas och ger larm till centralutrustning vid utlöst vattensprinkler. Normalt anslutes denna via fördröjningskärl eller elektronisk fördröjning. Matarledning Ledning från centralutrustning till spridningsplint gemensam för en eller flera detektorkretsar och eventuella andra funktioner enligt 4.2 (se 1.4.2). Januari 2001 Brandförsvarsföreningens Service AB 6

Rökdetektor (RD) Detektor som reagerar för förbränningspartiklar eller förbränningsgaser, varvid larm ges då viss partikel- respektive gaskoncentration uppnås. Rökdetektorer kan indelas i följande grupper: a) Joniserande rökdetektor (RDj) där luften i en mätkammare joniseras genom en strålkälla. Detektorn kan genom kompensationskammare eller motsvarande lösning göras mindre känslig för förändringar i temperatur, luftfuktighet och lufttryck. b) Optisk rökdetektor (RDo) som i regel har mätkammaren utförd som en labyrint där partikeltätheten mätes genom reflektions- eller genomsiktsmätning. c) Linjerökdetektor (RDL) som reagerar på den fördunklingseffekt som uppstår av brandrök. Samplingdetektor (SD) (även kallad aspirationsdetektor) Detektor som med fläkt eller liknande via ett rörsystem samlar in luft från det övervakade området och detekterar/ analyserar förekomsten av förbränningspartiklar. Sektion Ett geografiskt område i ett övervakat objekt med gemensam indikering vid brandlarm (se även 3.2.1). Strömförsörjningsutrustning Denna kan uppdelas i följande huvudenheter: a) Laddningslikriktare eller nätaggregat, som utgör ordinarie strömförsörjning då nätspänning finnes. b) Ackumulatorbatteri som inkopplas vid nätavbrott eller arbetar parallellt med nätaggregat/laddningsriktare. Ackumulatorbatteri underhållsladdas normalt från laddningslikriktare. Utrymningslarm En anläggning som har till uppgift att varna människor som finns i en byggnad för att brand eller annan nödsituation har uppstått och att byggnaden därför ska utrymmas. Ett utrymningslarm kan aktiveras via en automatisk brandlarm-anläggning. Anmärkning: Utförandet av utrymningslarm behandlas inte i dessa regler. Krav för utrymningslarm anges i Boverkets Byggregler och i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter. Se bilaga 4 beträffande standarder och rekomendationer om utförande av utrymningslarm. Ventilvakt Kontakt (gränsläge- eller mikrobrytare) som övervakar ventilläge i sprinkleranläggning. Ger felsignal vid onormalt läge. Värmedetektor (VD) Detektor som reagerar vid temperaturökning, varvid larm ges: a) Då viss temperaturgräns passeras s k maximalvärmedetektor (VDm). b) Vid viss temperaturökning inom bestämd tid eller då viss temperaturgräns passeras s.k. värmedetektor med differentialfunktion. (VDdm). Januari 2001 Brandförsvarsföreningens Service AB 7

Överföringsmedia Överföringsmedia kan vid larmöverföringssystem utgöras av (galvanisk) ledning (egen eller förhyrd), bärfrekvenssystem på annat ledningssystem, radiolänk eller optisk förbindelse. Begreppet överföringsmedia omfattar även eventuella terminal- och mellanutrustningar vid t.ex. optisk förbindelse. Övervakad yta Med övervakad yta avses utrymmen som övervakas med branddetektorer enligt dessa regler. Övervakat system Brandlarmsystem där ledningar och för funktionen viktiga komponenter övervakas kontinuerligt eller periodiskt så att felsignal erhålles vid avbrott eller annat fel. Januari 2001 Brandförsvarsföreningens Service AB 8

1.4 Principbeskrivning 1.4.1 Kort beskrivning Upptäckten av brand genom automatisk brandlarmanläggning utföres genom mätning av brandparametrar i det övervakade området. Larm ges om brandparametrarna överstiger ett givet värde. Exempel på principuppbyggnaden av en brandlarmanläggning visas i följande figur. M C A B E F J K D G H L A Branddetektor B Centralutrustning C Larmdon D Larmknapp E Brandlarmöverföring F Larmmottagare för brandlarm G Kontrollutrustning för brandskyddsutrustning H Automatisk brandskyddsutrustning J Felsignalöverföring K Larmmottagare för felsignal L Strömförsörjning M Brandförsvarstablå Januari 2001 Brandförsvarsföreningens Service AB 9

1.4.2 Detektorkrets Principskiss för definitionerna detektorkrets, matar-, detektor- och biledning i en brandlarmanläggning. Detektorkrets CU A Matarledning Detektorledning Biledning 1.5 Larmorganisation Varje anläggningsinnehavare bör upprätta en larmorganisation där utbildad och instruerad personal har följande uppgifter: fastställa platsen varifrån larmet uppkommit och orsaken till larmet, underrätta berörda personer inom objektet om en eventuell brand, initiera utrymning av de personer som vistas i byggnaden, svara för tillgängligheten till larmade utrymmen t.ex. upplåsning av dörrar, vidta åtgärder avsedda att begränsa branden, förbereda räddningstjänstens ankomst I de fall larmlagring enligt 3.7.2 används skall en larmorganisation alltid finnas. Se 7.2 beträffande utbildning av personal. Januari 2001 Brandförsvarsföreningens Service AB 10

1.6 Utförande, allmänt För att brandlarmanläggningar skall uppfylla dessa regler skall de vara planerade och installerade enligt dessa regler och uppbyggda av materiel som uppfyller reglerna. Anläggningarna skall vidare skötas och underhållas regelbundet samt besiktigas. Ett anläggarintyg skall utfärdas av en anläggarfirma. Anläggningen skall normalt projekteras av anläggarfirma eller av certifierad behörig ingenjör för brandlarm. Om detta inte kan uppfyllas skall projektören i ett tidigt skede vända sig till en anläggarfirma eller till en behörig ingenjör för rådgivning och för granskning av projekteringen. Är installatören inte anläggarfirma skall arbetet utföras under överinseende av den anläggarfirma som skall utfärda anläggarintyget. Anläggarfirman skall innan kanalisationen respektive ledningsförläggningen påbörjas granska installationsritningarna (se även 4.1). Utlösningssystem för släckanläggningar skall planeras i samråd med anläggarfirman för släcksystemet. Januari 2001 Brandförsvarsföreningens Service AB 11

2 Materiel 2.1 Allmänt Det är av stor betydelse för en brandlarmanläggnings riktiga och säkra funktion att ingående materiel har avsedda prestanda och bibehåller sin funktionsduglighet i aktuell användningsmiljö. Centralutrustning, brandförsvarstablå, strömförsörjningsutrustning, detektorer och larmknappar skall vid provning ha uppfyllt kraven enligt SBF 1010 respektive SBF 1011. Materiel skall ha kapslingsklass för användning i aktuell miljö enligt ELSÄKER- HETSVERKETS gällande föreskrifter. 2.2 Detektorer Beträffande definitioner av respektive detektortyp hänvisas till 1.3. Detektorer skall uppfylla fordringarna i SBF 1011. Tillsatsutrustning och kompletteringsdetaljer till detektor såsom vindskydd, filter, ventilationsmätkammare etc avsedda att förbättra detektors funktion i speciella miljöer måste vara utförda så att de inte väsentligt försämrar detektors normala funktion. Detektorer som innehåller radioaktiv strålkälla skall vara godkända av STATENS STRÅLSKYDDSINSTITUT. 2.3 Larmknappar Larmknapp skall uppfylla kraven i SBF 1011. Larmknapp skall vara försedd med texten BRANDLARM (på eller vid knappen). 2.4 Centralutrustning Centralutrustning och strömförsörjning skall uppfylla kraven i SBF 1010. För centralutrustning som saknar individuell optisk sektionsindikering krävs speciell brandförsvarstablå (BFT). Denna kan vara integrerad i centralapparaten eller separat enhet. Brandförsvarstablå skall uppfylla kraven i SS 3654. Centralutrustning skall vara utförd så att orienteringsritningar, skötselanvisning och kontrolljournal kan förvaras i centralutrustningen eller i kompletterande skåp. Anvisning om åtgärder vid brand- och felsignaler samt plats för uppgift om anläggningsskötare skall finnas i eller på centralutrustning alternativt tillhörande kompletteringsskåp (se även 3.5). Då centralutrustningen är uppdelad i flera enheter skall förbindelsen mellan enheterna vara övervakad (se definition under 1.3). Januari 2001 Brandförsvarsföreningens Service AB 12

2.5 Larmdon Larmdon i brandlarmanläggning bör avge larmsignal enligt svensk standard, SS 03 17 11. En brandlarmanläggning kan användas för aktivering av larmdon för utrymningslarm. Utförande av larmdon för utrymningslarm behandlas inte i dessa regler. 2.6 Larmöverföring 2.7 Skylt Överföringsutrustning skall medge överföring av brandlarm- och felsignaler. Brandlarm skall kunna överföras automatiskt från anläggningens centralutrustning till mottagaren och där indikeras inom 15 sekunder. Utrustningen skall vara så utförd att vitala delar inklusive överföringslinjen (eller överföringsmediet) är övervakade. Avbrott eller annat fel som kan hindra larmsignal att överföras skall signaleras vid larmmottagaren efter högst 100 sekunder. Detta gäller även felsignal från brandlarmanläggningen. Larm från flera larmsändare samtidigt får inte medföra att informationsförluster uppstår. Brandlarm skall alltid ha företräde framför fel- och övervakningssignaler och oavsett eventuell annan informationsöverföring indikeras vid mottagaren inom 15 sekunder. Tillförlitligt överspänningsskydd skall finnas för inkommande linje vid larmsändare och larmmottagare. (Se även 4.2.8). Där reglerna föreskriver skylt ska denna vara utförd i beständigt material och med beständig text. Skylt skall vara fastsatt på underlaget på ett beständigt sätt med en för underlaget lämplig fastsättningsmetod. Texten och/eller symbolen ska vara vit text på röd botten alternativt röd text på vit botten (detta krav gäller dock inte skylt enligt bilaga 3). Skylt vid eller på larmdon skall vara utförd enligt vedertagen standard och läsbar med normal syn från närmaste ståplan. Januari 2001 Brandförsvarsföreningens Service AB 13

3 Planering 3.1 Brandlarmanläggningens omfattning 3.1.1 Detektorövervakningens omfattning skall uppfylla ett av nedanstående tre alternativ: 1. Fullständig övervakning av byggnad. Detta alternativ innebär att samtliga utrymmen i byggnaden är försedda med detektorer med endast de undantag som anges i 3.1.3 och 3.1.4. 2. Fullständig övervakning av en eller flera brandceller. Detta alternativ innebär att samtliga utrymmen i de övervakade brandcellerna är försedda med detektorer med endast de undantag som anges i 3.1.3 och 3.1.4. De övervakade brandcellerna skall vara avskilda i minst brandteknisk klass EI 60 mot de delar av byggnaden som saknar övervakning. 3. Övervakning med omfattning enligt bilaga A. Detta alternativ innebär en förenklad detektorövervakning för mindre objekt. Kraven enligt avsnitt 1.1 och 1.6 i bilaga A skall vara uppfyllda för att denna omfattning skall få användas. Brandlarmanläggning med en omfattning som inte uppfyller något av alternativen ovan är att betrakta som en anläggning med ofullständig övervakning enligt dessa regler. En brandlarmanläggning enligt alternativ 1-3 ovan där det finns mindre avvikelser i omfattningen behöver i anläggarintyget inte anges som en anläggning med ofullständig övervakning under förutsättning att avvikelserna är beslutade vid projekteringen och godkända av (den blivande) anläggningsinnehavaren. Avvikelserna skall dock alltid vara preciserade i anläggarintyget. För en anläggning med ofullständig övervakning skall principerna för den valda omfattningen vara beskrivna i anläggarintyget. 3.1.2 I den övervakade byggnaden respektive brandcellen skall, med undantag av vad som anges i 3.1.3, samtliga utrymmen - även dolda - vara helt över-vakade. Anmärkning Exempel på utrymmen som speciellt skall uppmärksammas (jfr undantag enligt 3.1.3 och detektorplacering enligt 3.4) - Hiss-, transport-, transmissions- och ljusschakt. - Kanaler och schakt (för EL, VVS m.m.). - Luftbehandlingsanläggningar. (se 3.1.4). - Kanaler för material och avfall och tillhörande behållare. - Utrymmen ovanför undertak och under förhöjt golv. - Utrymmen i rum som skapas genom hyllsektioner eller motsvarande. - Utrymmen under entresoler, läktare och liknande. Januari 2001 Brandförsvarsföreningens Service AB 14

- Alla typer av inbyggnader. - Utrymmen under utvändiga skärmtak m.m. 3.1.3 Följande utrymmen behöver inte förses med detektorer: 3.1.3.1 Utrymme för elutrustning t ex nischer (för mindre gruppcentraler) slitsar, kanaler med ett tvärsnitt maximalt 0,25 x 0,5 m om det direkt ansluter till övervakat utrymme och är brandtekniskt avskilt lägst EI 60 i varje bjälklags-genomgång. 3.1.3.2 Slutna VVS-schakt med tvärsnitt maximalt 0,25 x 0,5 m och avskilda i lägst EI 30 mot angränsande övervakat utrymme eller med lägst EI 60 i varje bjälklagsgenomgång. 3.1.3.3 Andra utrymmen med högst 1 m² golvyta per enhet ingående i fast inredning (t ex toaletter och garderober) under förutsättning att utrymmet inte används för förvaring av lätt brännbart material eller avfall. 3.1.3.4 Utrymme under skärmtak helt utfört av obrännbart material som går ut från väggen mindre än 2,5 m eller utrymme under andra takutsprång eller dylikt (t ex av arkitektoniska skäl) med högst 1,5 m djup. För båda gäller förut-sättningen att utrymmet inte används för lagring av brännbara varor eller brännbart emballage. 3.1.3.5 Slutna "oanvända" utrymmen där öppningarna mot underliggande övervakad lokal inte överstiger 5 % av ytan om höjden är maximalt 1,5 m och utrymmet saknar träreglar, annat brännbart material eller större mängd ledningar än vad som erfordras för enbart belysningsarmaturer och teleanläggningar i direkt underliggande respektive överliggande lokal. Förekommer annan elutrustning, andra ledningar, ledningsstegar och/eller ledningsrännor erfordras detektorer vid dessa delar av utrymmet. 3.1.3.6 Utrymme (lokal) under undertak om utrymmet ovan undertaket är övervakat och öppningarna i denna utgör minst 25 % av ytan och jämnt fördelade samt så utformade att passage av värme respektive rök till ovanförliggande detektorer säkerställes. Dessutom skall eventuell ventilationsfrånluft tagas i övre utrymmet. Utrymme under förhöjt golv behöver inte heller förses med detektorer om golvet och lokalen ovanför uppfyller dessa krav. 3.1.3.7 Oanvändbart och svårtillgängligt utrymme mellan innertak av minst brandteknisk klass EI 60 och yttertak. 3.1.4 Luftbehandlingsinstallationer 3.1.4.1 Detektorer i luftbehandlingsinstallationer är avsedda att upptäcka begynnande brand i installationen och kan inte ersätta rumsövervakning. Kanaler för till- och frånluft behöver normalt inte förses med detektorer. Nedan uppräknade luftbehandlingsvägar skall dock förses med detektorer. 3.1.4.2 Evakueringskanal från yrkesmässigt använd grill, stekbord, flottyrgryta eller liknande. Detektorn placeras i kanalens början alternativt i sugkåpa eller liknande. Vid detektorplaceringen måste hänsyn tagas till rensningsmöjlighet av kanalen. Vidare skall detektorn vara anpassad till placeringen och klara mekaniska påfrestningar vid rensning av kanalen. Då så erfordras av rensningsskäl skall detektorn vara lätt demonterbar. 3.1.4.3 Evakueringskanaler från dragskåp, då detektor inte kan placeras i dragskåpet eller då placering i skåpet inte bedöms ge tillräckligt snabbt larm. Januari 2001 Brandförsvarsföreningens Service AB 15

I de fall dragskåp användes uteslutande för våthantering eller hantering av icke brännbara föremål erfordras inte detektor. 3.1.4.4 Luftbehandlingsenhet ansluten till kanalsystem för tilluft förses med detektor i de fall enheten innehåller elmotor och/eller elvärmebatteri. Detektorn placeras i samma utrymme som elmotorn eller efter eventuellt värmebatteri. Avskiljningar i form av värme-/kylbatterier och torrfilter betraktas inte som väggar. Hänsyn behöver inte tagas till enstaka reglermotorer eller givare även om dessa är placerade i luftbehandlingsväg. 3.1.4.5 Luftbehandlingsenhet för frånluft behöver endast förses med detektor i de fall lokalerna varifrån luften hämtas inte är övervakade och/eller lokalen där enheten är uppställd inte är övervakad. I de fall lokalerna varifrån luften hämtas är klassade som brand- eller explosionsfarliga skall detektor med erforderlig kapslingsklass placeras även i de delar av luftbehandlingsvägen där motorer är placerade. 3.1.4.6 Större luftbehandlingssystem där varje del består av ett rum förses med detektorer enligt de regler som gäller för andra utrymmen. Dock behöver utrymme med golvyta < 4 m² inte förses med egen detektor under förut-sättning att avskiljning mot övervakad del endast utgöres av torrfilter eller värme- /kylbatteri för genomströmning samt att ingen del av taket ligger på ett större horisontellt avstånd från en detektor än 5 m. Dock skall varje samman-byggt system vara försett med minst en detektor. 3.1.4.7 I första hand placeras detektorer i eventuell blandningskammare och i tillluftsutrymme efter eller vid eventuell fläkt. Mindre utrymme (högst 1 m² golvyta) som användes enbart för VV-installationer (även mindre pumpar, reglermotorer och givare) i anslutning till luftbehandlingsutrustning förses med detektorer endast i följande fall: - om avskiljningen mot luftväg och omkringliggande byggnadsdelar är av brännbart material. - om i utrymmet finns el- och/eller reglercentral med kapslingsklass lägre än IP 54 enligt ELSÄKERHETSVERKETS gällande föreskrifter. 3.1.4.8 Beträffande sektionsindelning se 3.2.6. Januari 2001 Brandförsvarsföreningens Service AB 16

3.2 Indelning i sektioner och detektorkretsar 3.2.1 Den övervakade ytan skall uppdelas i sektioner (gäller oavsett om det finns en kompletterande larmadress eller inte). Sektion kan utgöras av ett rum, flera rum eller del av ett rum. Övervakningen kan ske med en eller flera detektorer. 3.2.2 Syftet med att indela en brandlarmanläggning i sektioner är att snabbt kunna lokalisera den eller de detektor(er) som larmar. 3.2.3 Sektionsgränser bör sammanfalla med brandcellsgränser. Undantag utgör små, enstaka brandceller exempelvis soprum, mindre arkiv. Brandceller bestående av rum överstigande 1 600 m² måste uppdelas i flera sektioner. 3.2.4 En sektion får omfatta högst 1600 m². Vid beräkningen av sektionsytan skall alla plan som är försedda med detektorer sammanräknas. Yta ovan undertak och/eller i undergolv behöver inte medräknas. 3.2.5 En sektion får omfatta flera rum/utrymmen i de fall de gränsar till varandra och en naturlig gångväg finns mellan dem. Sektionens totala yta får inte överskrida i nedanstående tabell angivna värden för respektive antal rum/utrymmen. Största sektionsyta (m²) Antal rum Normalt Om 3.2.5.1 uppfylls Antal rum Normalt Om 3.2.5.1 uppfylls 1 1600 1600 10 650 1600 2 1400 1600 12 600 1600 3 1200 1600 14 550 1600 4 1100 1600 16 500 1600 5 1000 1600 18 450 1600 6 900 1600 20 400 1600 7 850 1600 25 300 1400 8 750 1600 30 200 1200 9 700 1600 40 Ej tillåtet 1000 3.2.5.1 Under förutsättning att ett av nedanstående alternativ uppfylls får den högra kolumnen i tabell 3.2.5 användas för att bestämma största sektionsyta Alternativ 1: Utöver sektionsangivelse skall även en kompletterande larmadress (se 1.3) visas på CU/BFT vid brandlarm. Den kompletterande larmadressens yta får inte vara större än de värden som anges i kolumnen "Normalt" i tabell 3.2.5. Alternativ 2: Extra indikering från samtliga detektorer inom sektionen skall finnas i gemensamt utrymme, t ex korridor. Indikeringarna skall placeras så att de är väl synliga och försedda med skylt märkt BRANDDETEKTOR. Januari 2001 Brandförsvarsföreningens Service AB 17

3.2.5.2 Svårtillgängliga utrymmen, t ex värdevalv, transformator- och ställverksrum, skall ha extra indikering utanför rummet i korridor eller förrum. Vid beräkning av högsta tillåtna sektionsstorlekar tillämpas kolumnen "Normalt" i tabellen i 3.2.5. Alternativt kan maximalt 5 sådana rum utgöra egen sektion. 3.2.6 Sektion bör normalt omfatta samma våningsplan. Undantag härifrån kan vara ljus- eller hisschakt samt trapphus. Vid goda interna kommunikationer får högst 2 plan ingå i samma sektion. Dock skall pkt 3.2.3-3.2.5 beaktas. Luftbehandlingsutrymmen ovan yttertak skall utgöra egen sektion. Sådan sektion får omfatta högst 20 rumsenheter/ utrymmen med naturlig gångväg emellan. 3.2.7 Detektorer installerade under förhöjt golv och över undertak, i kabelkanaler eller luftbehandlingssystem skall markeras med extra indikeringslampa signerad med lämplig text (Se skyltkrav i 2.7). 3.2.8 Larmknappar i industrilokal eller annan lokal där frånkoppling av rökdetektorer återkommande sker får inte anslutas så att frånkoppling av rökdetektorer förhindrar larm från larmknapparna. Sektion för enbart larmknappar får omfatta flera plan och högst 10 knappar. Det sammanlagda gångavståndet mellan knapparna får vara högst 200 m. För hotell och motsvarande, se bestämmelser utfärdade av respektive myndighet. 3.2.9 Varje släckanläggning som är ansluten för att ge brandlarm via centralutrustningen skall utgöra egen sektion. Dessa sektioner skall märkas/anges på lämpligt sätt med klartext på eller vid CU/BFT, alternativt i textdisplay. 3.2.10 Indelning i detektorkretsar 3.2.10.1 Detektorkrets skall vara så utförd att kortslutning eller avbrott inte kan orsaka bortfall av mer än del av anläggningen som övervakar högst 3 000 m² dock högst 50 rum. Under förutsättning av att erforderligt antal kortslutningsskydd användes får övervakad yta för en detektorkrets omfatta högst 6 000 m² dock högst 100 rum. I de fall detektorkrets omfattar mer än 3 000 m² eller mer än 50 rum får framoch återledning i en detektorkrets inte ske i samma ledningshölje. Detta krav gäller inte för matarledning (se 1.3 och Bilaga 2). 3.2.10.2 I de fall detektorkrets omfattar mer än 3 000 m² eller mer än 50 rum skall det inte vara möjligt för anläggningsskötaren att genom en enkel manuell manöver orsaka bortkoppling av mer än del i anläggningen som övervakar högst 3 000 m² dock högst 50 rum. 3.2.10.3 Generellt gäller att detektorkrets inklusive biledning(ar) skall uppfylla 3.2.10.1 och 3.2.10.2. En biledning får inte avgrenas med adressenhet så att en ny biledning uppstår. Biledning får maximalt omfatta område enligt kolumnen "Normalt" i tabellen i 3.2.5. Januari 2001 Brandförsvarsföreningens Service AB 18

3.2.10.4 Biledning innehållande "äldre" detektor(er) som saknar egen optisk indikering får dock maximalt omfatta 5 st detektorer monterade i samma lokal eller i rum på samma våningsplan med direkt dörranslutning till varandra. I detta fall skall en separat röd optisk larmindikering placeras väl synligt och vara försedd med skylt "SUMMAINDIKERING - GRUPP AV BRANDDETEKTORER". Januari 2001 Brandförsvarsföreningens Service AB 19

3.3 Val av detektortyp Detektortyp skall väljas så att bästa möjliga detektering erhålles med beaktande av pkt 1.2 och med hänsyn till den sannolika brandutvecklingen i begynnelsefasen, rumshöjd, och omgivningsförhållandena enligt 3.3.2-3.3.9. De störningar som vid normala driftförhållanden kan ge upphov till onödiga larm skall beaktas vid val av detektortyp (se 3.11). 3.3.1 Detektorval med hänsyn till verksamhet och förväntat brandförlopp 3.3.1.1 Rökdetektor (RD). Rökdetektorer skall normalt användas i alla utrymmen, där andra detektortyper inte ger bättre detektering. Typen av rökdetektorer skall väljas med hänsyn till typ av brännbart material och detektorns känslighetsområde. Olika rökdetektortyper kan behöva kombineras för att optimal effekt skall erhållas. Beträffande datorhallar m.m. se 3.8.1. 3.3.1.2 Värmedetektor (VD). Värmedetektorer får användas i utrymmen där man alltid kan räkna med en mycket snabb värmeutveckling vid brand. I mindre lokaler ( 12 m²) får värmedetektorer användas i de fall direkt dörranslutning finns till närliggande utrymme/korridor, som är försedd med rökdetektorer. Detta gäller dock inte el- och elektronikutrymme samt utrymme där batterier laddas.. 3.3.1.3 Flamdetektor (FD). Flamdetektor kan användas för snabb detektering i utrymmen där öppen låga erhålles redan i begynnelsefasen (t.ex. utrymmen med brandfarliga varor). I utrymmen där man kan räkna med att det vid brandutbrott bildas stora mängder rök skall flamdetektorer antingen inte användas eller användas i kombination med rökdetektorer. 3.3.1.4 Linjerökdetektor (RDL). Linjerökdetektorer kan användas i höga lokaler och i lokaler där vanliga rökdetektorer inte kan användas av miljöskäl. När man kan räkna med att det vid brandutbrott snabbt bildas kraftiga mängder rök skall detektorn inte användas, eftersom detta kan uppfattas som ett ogenomträngligt hinder som endast utlöser felsignal. 3.3.1.5 Samplingdetektor (SD) kan vara ett alternativ eller komplement till rökdetektorer i utrymmen med svåra detekteringsförhållanden och i utrymmen där ett mycket tidigt larm är önskvärt. Detektorn får endast användas i utrymmen som uppfyller applikationskrav enligt tillverkarens anvisningar. 3.3.1.6 Specialdetektor. Specialdetektorer (se SBF 1011) kan vara ett alternativ eller komplement till vanliga detektorer. Detektorn får endast användas i utrymmen som uppfyller applikationskrav enligt tillverkarens anvisningar. Januari 2001 Brandförsvarsföreningens Service AB 20