HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET HÅLLBAR STADSUTVECKLING

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS November 2011 Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus Nr. 10 HÅLLBAR STADSUTVECKLING 3STEG SAMVERKAN FÖR HÅLLBARHET Lena Ek, (c) miljöminister; Det finns globalt en enorm affärspotential i kunnande och teknik för grön tillväxt. Social samhällsbyggnad BIM Energioptimering Grön insida Fastighetsutveckling VI BYGGER EN NY GRÖN STADSDEL www.krokslattsfabriker.se

2 NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET UTMANINGAR Miljö och ekonomi måste gå hand i hand, vi måste skapa en grön ekonomi. Det finns globalt en enorm affärspotential i kunnande och teknik för grön tillväxt. VI REKOMMENDERAR Tobias Malmgren Handläggare på Energimyndigheten. SIDA 08 Klimatarbetet, både en utmaning och möjlighet För att möta klimatutmaningen är det avgörande att vi kan visa både här hemma och i andra delar av världen - att det är möjligt att åstadkomma ekonomisk utveckling och minskad fattigdom, samtidigt med minskade utsläpp av växthusgaser och andra miljöförsämringar. Miljö och ekonomi måste gå hand i hand, vi måste skapa en grön ekonomi. Samtidigt som detta är en utmaning är det också en möjlighet. Grön tillväxt Det finns globalt en enorm affärspotential i kunnande och teknik för grön tillväxt. Det gäller allt ifrån förnybar energi, transport system, vatten och avfalls hantering, energi effektiva byggnader till hållbar planering av städer. Den omfattande urbanisering svåg som sveper över världen ger också ökad tyngd åt städerna som arenor för att möta de stora samhällsutmaningarna. Jag är övertygad om att det är en fördel för både miljö och näringsliv om vi satsar på att gå före in i den gröna ekonomin. Den dramatiska urbaniseringen innebär att 75 procent av världens befolkning kommer att leva i städer inom några få decennier. Genom att bygga hållbara städer kan vi visa att klimatutmaningen kan vändas till något positivt, och att vi kan skapa bättre livs kvalitet genom att vara klimatsmarta. En hållbar stad gör det roligare och enklare att göra det som är bra för miljön. Globala nollutsläpp krävs I SMHI:s uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet, som kom i början av hösten, framgår att läget är allvarligare än när FN:s klimat panel kom med sin rapport 2007. Då uppskattades den globala havsnivåhöjningen bli 0,2-0,6 m. Nu bedömer forskare att havsnivån i stället kan höjas med 0,9 1,6 meter. Och fortsätter avsmältningen av Arktis i samma takt som nu är hela Arktis öppet vid 2030. Detta visar att det behövs stora och snabba utsläppsminskningar för att hindra att temperaturen stiger över två grader, vilket är vårt mål. Över hundra länder, däri bland många lågt liggande ö -länder anser att temperaturökningen skulle behöva begränsas till 1,5 grad. För att klara det med en sanno likhet runt 70 procent - vilket är en förhållandevis riskfylld nivå - krävs globala nollutsläpp redan runt år 2050. Jag har nyligen startat upp arbetet med målet att Sverige ska vara ett land utan klimatutsläpp år 2050 och gett Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en färdplan. Detta är en ambitiös målsättning som handlar om en fortsatt modernisering som berör flera delar av samhället och givetvis hur vi bygger våra framtida hållbara städer. Vi behöver använda mindre energi och fortsätta utbyggnaden av de förnybara energikällorna. Sverige har fastslagit ett klimatmål att minska utsläppen med 40 procent till 2020. Moderniseringen av vårt samhälle är i full gång, men behöver intensifieras. Offensivt klimatarbete År 2050 ligger långt fram i tiden, men de beslut vi tar i dag på verkar i hög grad om vi klarar de långsiktiga målen. Vi kommer att bryta ner arbetet per sektor. Och vi kommer att analysera hur uppgiften delas upp över tiden; till exempel vad som behöver göras årligen från nu till år 2050. Jag ser med tillförsikt fram emot utmaningen och ser så många exempel på att ett offensivt klimatarbete stärker konkurrenskraften. FOTO: PATRICK TRÄGÅRD Lena Ek (c) Miljöminister Att aktivt arbeta med energieffektiviserig har inte enbart en positiv inverkan på miljön. Ett ökat energimedvetande i företaget leder dessutom ofta till en konkurrens fördel. Delegationen för hållbara städer 4 En social och en ekonomisk del av hållbarhets begreppet Gröna hissar och rulltrappor 10 Byggnader står för 40 procent av världens energiförbrukning. Vi får våra läsare att lyckas! HÅLLBAR STADSUTVECKLING NR 10, NOVEMBER 2011 Produktionsledare: Martin Björinge Affärsutvecklare: Carl Dohrmann Layout: Madeleine Svensson Ansvarig för denna utgåva: Projektledare: Richard Waller Tel: 08-510 053 00 E-post: richard.waller@mediaplanet.com Distribution: Svenska Dagbladet, November 2011 Tryckeri: V-Tab Repro: Bert Lindevall Korrektur: Christian Malmgren Mediaplanet kontaktinformation: Tel: 08-510 053 00 Fax: 08-510 053 99 E-post: synpunkter@mediaplanet.com Vid förfrågningar kontakta: Richard Waller Citera oss gärna, men ange källan. Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera. Idag bor över 50% av jordens befolkning i städer. Inom en snar framtid är det över 70%. Städerna får en allt större betydelse för våra samhällens utveckling, såväl ekonomiskt, ekologiskt, socialt som kulturellt. Maja Manner, verksamhetschef ISU och Carina Listerborn, professor Malmö högskola. Samverkan för en hållbar stadsutveckling I Malmö satsar vi bland annat på mötet mellan forskning och praktik, på kunskapsdelning mellan människor och sektorer. Vi tror att det är en av lösningarna till att Malmö kan bli en mer hållbar stad. Institutet för hållbar stadsutveckling ISU etablerades för fem år sedan som en gemensam samverkansplattform mellan Malmö stad och Malmö högskola. Urbana studier vid Malmö högskola är en ung och växande institution som är en viktig aktör för utbildning och forskning om den hållbara staden: Vi forskare har bland annat jobbat med räddningstjänsten för att förstå orsaker till sociala konflikter i bostadsområden. I forskningsprojektet Sociala risker arbetar vi tillsammans med områdesutvecklare för att stärka den sociala hållbarheten i bostadsområden i Malmö, Landskrona och Helsingborg, säger Per- Olof Hallin, professor i kulturgeografi. Den sociala polariseringen i dagens städer är en utmaning. Malmös satsning på ett stråk för att knyta ihop staden, är ett intressant försök att integrera sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarhetssaspekter, och något vi studerar i Omvandling av fragmenterade städer, berättar Carina Listerborn, professor i stadsbyggnad. Globala kriser och lokala utmaningar Den 12 december firar vi ISUs 5-årsjublieum och Urbanforskningens dag. Inbjudna föreläsare kommer att ge fyra perspektiv på hållbar stadsutveckling: ekonomiskt, socialt, ekologiskt och kulturellt. Det blir workshops och kvällen avslutas med Urban Drinks och Sustainable Clubbing. Välkomna till Malmö! Läs mer om dagen och om oss på: www.isumalmo.se www.mah.se/urbanforskning

APPLY NOW Application period ends on16 January International masters degree in SUSTAINABLE URBAN DESIGN SUDes The Technical Faculty at Lund University in Lund provides excellent resources for studying diverse aspects of sustainability and design. The School of Architecture and Built Environment has a well established reputation for developing humanistic values in modern designs by promoting liveability, inclusiveness and social sustainability. Design projects as well as theoretical courses in the master s programme are carried out in close collaboration with a number of faculties, private actors and public institutions such as Landscape Architecture at SLU Alnarp, Malmö City Planning Office, Faculty of Engineering at LTH and the Ax:son Johnson Institute for Sustainable Urban Design. Lund also has the huge advantage of being located in the dynamic Öresund region, a global leader in balancing urban economic growth and environmental conservation. Illustration by Dziugaz Lukosevicius, SUDes Class of 09 Apply at www.lunduniversity.lu.se Hållbara Järva I en av Stockholm stadsdelar, Järva, pågår just nu ett stort miljöarbete. Med ny teknik, information och utbildning ska Järva bli ett hållbart område med miljöhänsyn och effektiv energianvändning. Målet är att bli en nationell och internationell förebild för hållbar upprustning av miljonprogramsområden. Lisa Enarsson jobbar som projektledare för Hållbara Järva som drog igång 2010 håller på till 2014. Varför genomför man detta miljöprojekt i Järva? Stockholms stad jobbar med Järvalyftet som utvecklar och förbättrar framför allt de sociala bitarna i Järva. Men vi tycker att det är viktigt att även inkludera miljöaspekten. Svenska Bostäder hade redan planerat att renovera sina bostäder i Järva fram till 2020. Vi sökte medel från Delegationen för hållbara städer, för att göra renoveringarna ännu mer energieffektiva än det som hade tänkts från början. Klimatsmart boende bebyggelse och ska halvera energianvändingen. Främst ska husen få ett bra klimatskal, fönster och dörrar byts ut, ventilationssystem ska återvinna värme och energisnåla induktionsspisar och andra vitvaror ska installeras. När man från början byggde dessa hus så var det inget fokus på energi. Av all energi som används i staden till uppvärmning, el och transporter går 40 procent till fastighetssektorn. Det är en stor del av den totala energianvändningen och därför är det viktigt att minska den. EU har satt upp mål att till 2050 halvera förbrukningen. Men renoveringen av bostäder är endast en del av projektet. Andra viktiga arbeten som genomförs är att skapa förutsättningar för förnyelsebar energi, solenergi och vindkraftverk, som ska försörja fastigheterna med el, hållbara transporter som ska öka cyklandet i området samt informationsinsatser för att engagera boende i Järva. Det räcker inte med tekniska lösningar, det är också viktigt att involvera de boende med dialog och utbildningar. Lisa Enarsson Kommer det vara värt pengarna? Det beror på hur långt i framtiden man räknar, men Ja, det kommer det. Vi hoppas också att detta arbete blir en bra förebild inte bara för andra kommuner i Stockholm men också i Europa och världen. Foto: Johan Pontén

4 NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER DELEGATIONEN GER STIMULANS ÅT ATTRAKTIVA STÄDER TIP/STEP 1 MOT KLIMAT- HOTET Fråga: Vad gör Delegationen för hållbara städer? Svar: Stimulerar arbetet för långsiktigt välfungerande och attraktiva stadsmiljöer. Urbaniseringen går fortfarande fort, även i Sverige och städerna gör djupa avtryck på miljön, till exempel genom att bidra till växthuseffekten. För att mildra denna påverkan tillsatte regeringen 2008 Delegationen för hållbara städer. Det innersta motivet handlar om att möta klimathotet genom att anpassa städerna. Vårt uppdrag är att bidra till utvecklingen av hållbara städer, stads delar, kvarter och bostadsområden, säger dele gationens ordförande Peter Örn. Peter Örn framhåller att det finns en miljömässig, en social och en ekonomisk del av hållbarhetsbegreppet. Arbetar mot orättvisor För att kunna utveckla miljömässigt hållbara städer måste vi samtidigt arbeta mot segregation, orättvisor i boendet, osäkerhet och otrygghet. Dessutom krävs en god ekonomi med fungerande näringsliv och transporter, säger han. Delegationen för hållbara städer har tre uppgifter: Att fördela ekonomiskt stöd nära 400 miljoner kronor till stora investeringsprojekt och mindre planeringsprojekt. Att vara en arena för diskussioner och kunskaps spridning genom seminarier och konferenser. Att bidra till export av svenskt miljökunnande och teknik. Jag kan se att fördelningen av pengar har bidragit till att ett stort antal ombyggnads- och nybyggnadsprojekt med nya smarta energi- och transportlösningar har kunnat genomföras från Umeå och i norr till Malmö i söder, säger Peter Örn. Sammanhållen forskning Han tror också att delegationens arbete har bidragit till att hållbarhets frågorna har hamnat högre på den politiska dagordningen och hoppas på att det kan bidra till en mer sammanhållen forskning inom området. Några exempel på projekt som drivits med medel som delegationen fördelat: Hållbar utveckling i Malmö I Västra Hamnen har elva byggherrar gått samman i en satsning på Sveriges största samling av l ågenergi- och passivhus. Nybyggnads projektet omfattar bostäder, förskola och kontorslokaler samt ett energisnålt parkerings hus. Organiskt avfall tas Peter Örn Ordförande för Delegationen för hållbara städer. FOTO: PAVEL FLATO omhand och används till områdets biogasbilpool. Gång- och cykelstråket som binder samman östra och västra Malmö ska utvecklas till en trygg, social mötesplats där fler ska välja att gå och cykla. Hållbara Järva Stockholm Stads delarna kring Järvafältet ska energieffektiviseras i samspel med de boende. Idrotts- och skol lokaler samt bostäder ska förses med solceller och solfångare för el- och varmvattenproduktion. Värme till bostäder lagras i borrhåls lager och tas upp med värmepump som drivs med lokal vindkraft och i övrigt ska fossilfri fjärrvärme användas. Staden satsar också på cykelvägnätet, cykelparkeringar och cykel - pumpar i området. Ålidhem - den hållbara stads delen Umeå-stadsdelen Ålidhem, som brandskadades julen 2008, har byggts upp och förtätats med Norrlands största lågenergi husbygge, samtidigt som befintliga miljonprograms byggnader har rustats upp med fokus på energi, klimat och attraktiv boendemiljö. Projektet satsar på ny energi tillförsel med förnybar fjärr värme och minskad total energi användning. EVA GUSTIN Ruukki vet att en stad aldrig blir färdig Medevetet arbete under över tio år gav i september företaget topplacering på Dow Jones Sustainability Index inom stålbranschen. Våra konstruktioner och lösningar kommer fortfarande att fungera när det blir dags att göra något nytt av dem. Och om konstruktionerna någon dag inte längre behövs är materialet fortfarande värdefullt. Stål är världens mest återvunna material. Mer information: Minna Kuusela-Opas ansvarar för flervåningsstommar i Sverige. Johan Löw är Business development director i Sverige Petteri Lautso är koncernens arkitekt- och hållbarhetsdirektör. www.ruukki.se www.ruukki.com Prisbelönt shoppingcenter i Sollentuna visar att stål gör det även möjligt att snabbt och effektivt bygga flervåningshus i trånga stadsmiljöer. Tillbyggnaden ovanpå och intill det gamla köpcentret som byggdes på 1970-talet resulterade i ett av de största köpcentren i Stockholm. Med hjälp av stålkonstruktioner kunde man förverkliga arkitekternas vision om höga tak och öppna utrymmen. Köpcentret som invigdes år 2010 utsågs i år till Europas bästa köpcentrum, ICSC Shopping Centre Award Winner 2011. En bro utgör ett mycket visuellt element i stadsbilden. Den kan smälta in i miljön eller bli ett ikoniskt landmärke som utmärker en stad. Vattendrag utgör känsliga inslag i miljön och brons placering måste därför utnyttjas som en unik möjlighet. Broar i städer är numera planerade i minsta detalj. Konstruktionernas ytor och färger, räcken, ljussättning, anslutningar och stenläggning övervägs noggrant. I broprojekt krävs material och konstruktioner som håller i 100 år. Plusenergikontorshus är en utmaning. En orsak är arkitekturen, eftersom dessa byggnader ofta har fasader med mycket glas. Kraven på luftkonditioneringen är höga och förutom uppvärmning behövs ofta även nedkylning. Ruukki deltar i det europeiska projektet Zemusic, det vill säga Zero Energy Solutions of Multifunctional Steel Intensive Commercial Buildings.

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NOVEMBER 2011 5 DELEGATIONEN FÖR HÅLLBARA STÄDER För att kunna utveckla miljömässigt hållbara städer måste vi samtidigt arbeta mot segregation, orättvisor i boendet, osäkerhet och otrygghet. FOTO: PAWEL FLATO FOTO: SHUTTERSTOCK Engagemang och samarbeten krävs för hållbara städer För att nå framgång med arbetet kring hållbar stadsplanering räcker det inte med pengar och modern teknik. Minst lika viktigt är de mjuka delarna som människors engagemang, samarbeten och synergier. EXEMPEL Enligt Peter Örn är den viktigaste beståndsdelen för att uppnå ett hållbart samhälle människors engagemang i miljöfrågor och global utveckling samt solidaritetskänsla med kommande genera tioner. Själv är han hoppfull då han möter ett stort engagemang runt om i landet. Bland annat berättar han om en man som han träffade på tåget efter ett möte om hållbar utveckling i Malmö för några år sedan: Vi växlade några ord om vädret och klimathotet och snart visade det sig att mannen var ledare för ett av de projekt som vi har talat om under dagen. Jag smittades av hans kunnande och engagemang och såg då tydligt att världen ropar på kvinnor och män av hans sort, säger Peter Örn. Förändra vår livsstil Peter Örn och tågmannen har sedan träffats fler gånger, senast i Helsingborg för någon vecka sedan, tillsammans med före trädare för kommunen och ett antal företag. Det blev ett givande samtal om hur vi kan skapa ett mer hållbart Helsingborg. I centrum var frågor om energi, transporter, vatten och avfall samt hur man kan skapa synergier mellan dem. Diskussionerna sträckte sig från frågan om hur vi ska förändra vår livsstil för att leva mer hållbart till hur vi kan skapa nya affärsmodeller som gör det lönsamt för företagen att utveckla och introducera ny teknik, säger han. Peter Örn menar att engagerade och kunniga personer kan bidra till att bryta känslan av upp givenhet inför de utmaningar som världen och det utsatta jordklotet står inför. Visa upp goda exempel Genom att förena människor, offentliga och kommersiella aktörer med skilda intressen och verksamheter, kan vi se till att hållbarhet och affärer går hand i hand. Det är också viktigt med regionala och lokala arenor för att sprida kunskaper och erfarenheter som kan omsättas i praktiska åtgärder och resultat, säger han. Dessutom framhåller han vikten av att kunna visa upp goda exempel på hållbara städer för utländska borgmästare, guvernörer och andra som kommer på besök. Sverige ligger långt framme när det gäller resurseffektivitet, helhetssyn, samverkansmodeller och synergieffekter i stads planeringen. De utländska besöken leder ofta till affärsmöjligheter för svenska miljöteknikföretag, säger ordförande Peter Örn. EVA GUSTIN SOCIAL SAMHÄLLSBYGGNAD Fakta om Delegationen för hållbara städer Delegationen består av företrädare för bland andra arkitekt er, planerare, teknikkonsulter och exportfrämjare. Uppdraget är att verka för en hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden, i samarbete med kommuner, marknadens aktörer och andra parter. Regeringen tillsatte Delegationen för perioden 2008-2010 och upp draget har förlängts med två år. Under 2011 och 2012 ska arbetet fokusera på att: Följa, stödja och utgöra mötesplats för projekt för hållbara städer. Redovisa erfarenheter och goda exempel. Främja arbetet med miljöteknikutveckling och export. Stärka den sociala dimen sionen i hållbar stads utveckling. Främja samverkan kring forskning och utveckling. Identifiera hinder för hållbar stadsutveckling och förslag till åtgärder och lösningar. Hantera statligt stöd till utveckling av hållbara städer. EVA GUSTIN Ny gångbro över jänrvägsparken i London och Stockholm Waterfront kongresshall med sina krävande stålkonstruktioner är några av de företagets utmanande produktionsprocesser. Några av Ruukkis bidrag till den hållbara staden Energipålar som levererar geoenergi från marken samtidigt som de fungerar som byggnadskonstruktion. Energipaneler som minskar energiåtgången från byggnader. Solceller som fungerar i dimma och när det är molnigt väder. Takcensorer som varnar i fall snöbelastningen på taket blir för stor. Vattenledningssystem Bullerstaket Hållbara ståltak För fordon lättare och mer hållfast stål som minskar vikten och därmed bränslebehovet och utsläppen. Effektiv logistik sker när stålkomponenterna levereras till byggplatsen precis då de behövs och så långt som möjligt prefabricerade. Svetsning och lagerhållning minskar avsevärt, vilket förbättrar kvaliteten och minskar byggtiden.

6 NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER 2TIPS GÖR DITT JOBB ROLIGARE BIM BIM en vision för bättre byggprocesser Begreppet BIM kan användas på olika sätt: En del menar informationshantering i byggprojekt, andra BIM som namn för 3D-projektering och ytterligare några ser begreppet som ett sätt att spara pengar. Grunden är ändå ett förändrat sätt att tänka när det gäller produktivitetsutveckling. SHOWCASE Många är intresserade av fenomenet BIM i dag. Det talas både om paradigmskifte och nya visioner för byggbranschen. Just nu är BIM ett populärt ord och, i princip, alla inom byggnadsbranschen har BIM på sin agenda. I grunden handlar BIM om att byggprocesserna ska bli mer effektiva och därför också mer lönsamma, säger Pontus Bengtson som driver BIM-utvecklingen. Effektivare metoder Han menar att intresset för BIM är så stort just nu eftersom hela byggbranschen efterlyser effektivare metoder för att öka produktiviteten, förbättra kvaliteten och få ned kostnaderna. BIM har inte svaret på hela lösningen på hur vi ska göra byggbranschen mer produktiv och effektiv. Den fungerar snarare som en katalysator för att skapa intresse runt de här frågorna och våga tänka i nya banor. Man börjar redan FOTO: JONAS EDENVIK ifrågasätta sina processer i alla led; från beslutprocessen till projektering och så vidare, säger Pontus Bengtson. Att använda en BIM-modell har många fördelar: Misstagen FAKTA BIM Building Information Modeling (byggnadsinformationsmodellering) BIM är ett brett begrepp och snarare en vision än teknik. För att göra en mer konkret sammanfattning: Bygg bransch en går från ritningar på papper till virtuellt byggande där grunden är en 3Dmodell. Det handlar inte bara om geometri utan mer om att ifrågasätta alla processer i alla led byggandet. I BIM-modellen lägger man in information som tidplan, kostnader, olika byggobjekt med mera som är viktig i byggprocessen. Det finns ingen gräns för hur mycket i nformation man kan lägga in i en BIM-modell. I en komplett BIM-process minimeras informationsglappen BIM är ett förhållningssätt, en vilja till öppenhet och samarbete för projektets bästa. Pontus Bengtsson Teknik utvecklare i ett byggprojekt blir färre och man sparar in på projekteringskostnader. Det sägs också att BIM är roligare och effektivare att jobba med än på det traditionella sättet. BIM handlar inte främst om mellan de olika aktörerna efter - som alla delar samma infor mation. Detta innebär att alla aktörer i program-, projekterings-, bygg- och förvaltningsfasen arbetar i flera informationsmodeller som är sammansatta på olika sätt med olika syfte. Projektet Open BIM startade 2009 och består av 88 företag som är konsult-, bygg-, fastighets-, och byggmaterialbolag samt programvaruleverantörer. Projektet vill lyfta hela bygg branschens kunnande om BIM. Läs mer! på webben: http://www.bimobject.com/sv BIM Just nu är BIM ett populärt ord och, i princip, alla inom byggnadsbranschen har BIM på sin agenda. FOTO: WSP GROUP ny teknik. Poängen är att alla har insyn och alla kan verka för bättre lösningar för helheten. Detta synliggör tidigt fel och krockar, och på så sätt effektiviseras hela processen från planeringsfas till produktion och senare förvaltning, ombyggnad och rivning. - BIM är ett förhållningssätt, en vilja till öppenhet och samarbete för projektets bästa. Det handlar mer om att förändra processerna inom byggindustrin än om teknik. BIM är snarare en del av den stora lösningen och inte den enda lösningen. Gränslös hantering Det finns ju ingen gräns för hur mycket information som BIM kan hantera. Kan det bli svårt att hantera all information, se till att den är uppdaterad och att den senaste versionen är korrekt? - Klart det blir svårt om man inte har en struktur. Jämför med vilket arkiv / bibliotek som helst. Om vi bara hade ställt in böckerna helt okontrollerat hade vi inte hittat något alls efter en tid. Det är precis samma sak här, därför är det viktigt med standardiseringsjobbet. Vårt problem är inte att det blir för mycket information utan att rätt information sparas. Det är därför det är viktigt att brukaren av anläggningen funderar på vilken information som är relevant i driftskedet, säger Pontus Bengtson. MAJ STABERG BIM Generation 2 på väg En ny generation BIM - orienterade program är på väg som kan prata med andra program som klarar standardiserad kommunikation. FOTO: SHUTTERSTOCK Det är föreningen OpenBIM som driver på utvecklingen genom projektet BIM Info på Lunds tekniska högskola. Projektet startade år 2009 och i början var de 15 företag inom olika branscher som slog sig ihop för att driva på utvecklingen och sprida information om goda exempel och erfarenheter. I dag har Open BIM 88 medlemmar och fortsätter att driva dessa frågor. De stora byggföretagen som Skanska, NCC och Peab går i spetsen för att utnyttja de möjligheter BIM ger och successivt har många andra följt efter. Redan nu kan BIM Generation 1 ha betytt besparingar på i storleksordningen 10 till 15 procent för byggindustrin och fastighetsägare. Samma besparingar hoppas man att den nya generationen BIM ska ge men först måste både standarder och teknik utvecklas. Bättre beslutsunderlag - För att nå de stora effekterna behöver majoriteten arbeta med samma basprocesser och dokumentera på likartat sätt. För att detta ska bli en sanning krävs standardisering och utveckling av våra format. I framtiden ser vi att man kommer att kunna ta fram investeringskalkyler och erbjuda en objektbaserad kalkyl med relevanta mängder vid anbud. - Det ger bättre besluts underlag och minimerar branschens ovana att leverera obehagliga överraskningar. Detta är tyvärr alltför vanligt i dag, säger Pontus Bengtson, teknikutvecklare. MAJ STABERG

I framkanten för hållbarhet och virtuellt byggande Nyréns Arkitektkontor finns i Stockholm och Malmö med ett hundratal medarbetare. Företaget grundades 1948 av den legendariske arkitekten Carl Nyrén. Arkitektkontoret har under tre år jobbat med 3D-projektering i stora projekt. Alla medarbetare är utbildade i det nya förhållningssättet att kommunicera i hela byggkedjan. Just nu håller Nyréns på att projektera ett veterinärmedicinskt centrum i Ulltuna, utanför Uppsala. Byggnaden ska stå klar 2014 och byggkostnaden beräknas till cirka 1,2 miljarder. Nyréns är arkitekt, landskapsarkitekt, inredningsarkitekt och generalkonsult för projektet. Vi gör stora investeringar för att jobba i 3D eftersom fördelarna är många. Man minimerar projekteringsfelen och upphandlingarna blir mer exakta. I dag använder man 3D-modell på bygget som komplement till ritningar. Utsättning görs direkt från den digitala modellen, berättar Lena Wallin, BIMansvarig på Nyréns. BIM är verktyget som ger arkitekterna möjlighet att exempelvis kontrollera husets placering, göra energiberäkningar och sol- och vindstudier. Det är stimulerande att se vilka möjligheter som öppnas redan i ett tidigt skede. Genom att tidigt ta fram bilder på byggmodellen från början underlättas kommunikationen med beställaren betydligt, säger Therese Rowland, hållbarhetsansvarig på Nyréns. På Nyréns knyts hållbarhetsaspekten ihop med BIM. Flera professioner kan medverka för att fördjupa analyser kring kretslopp, byggteknik och gestaltning. Kompetensbredden på kontoret betyder mycket då vi arbetar över gränserna: Planarkitekter, landskapsarkitekter, arkitekter, inredningsarkitekter, byggnadsantikvarier, modellverkstad och visualiseringsstudio.just nu arbetar kontoret med projekt som ska certifieras enligt BREEAM, LEED och Miljöklassad byggnad. Det är viktigt att ha en aktiv dialog kring hållbarhetsfrågorna. Det handlar inte bara om ekonomi och teknikfrågor utan även om identitet, trygghet och långsiktighet. Nyréns anser att vi som arkitekter bär på ett stort ansvar i detta arbete, berättar Therese Rowland.

8 NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Energimyndigheten verkar för en effektiv och hållbar energianvändning både för kommuner, företag och privatpersoner. Tobias Malmgren berättar om det stora arbetet mot ett hållbart energianvändande: Det kan låta som en klyscha men det är faktiskt lätt att välja rätt. Alla måste göra sitt för att minska energianvändningen LEDARE TILL LEDARE HÅLLBAR ENERGIANVÄNDNING Energimyndigheten ligger under Närings departementet, en förvaltningsmyndighet för frågor om användning och tillförsel av energi. Här ansvarar man för att trygga tillgången på el och annan energi med konkurrenskraftiga villkor. Samtidigt är myndighetens uppgift att verka för en effektiv och hållbar energi användning, med låg negativ inverkning på hälsa miljö och klimat och vara kostnadseffektiv, berättar Tobias Malmgren. Energimyndigheten försöker på olika sätt arbeta med den offentliga sektorn som ett föredöme inom energi- och klimat arbete, ett verktyg för detta är energieffektiviseringsstödet som ges till kommuner och landsting för att ta fram och genomföra strategier för energiarbete. Planering ett viktigt verktyg Tobias är utbildad kulturgeograf en utbildning som handlar om hur vi människor påverkar och utformar landskapet. På Energimyndigheten jobbar han som handläggare. Jag jobbar främst med planeringsfrågor inom programmet Uthållig kommun. Här arbetar vi med en energieffektiv planering av städer. Hur fysiska strukturer och miljöer utformas skapar olika förutsättningar för transport- och energisystemet. Planering är därför ett viktigt verktyg för att minska på samhällets energianvändning och klimatpåverkan. Grön tillväxt för företag Ett annat spår som Energimyndigheten jobbar med är att få en grön tillväxt för företag, här får de hjälp med att få en miljövänlig struktur i företaget. Vi stödjer tillverknings- och processindustrin, där vi ger skattelättnader mot att energieffektiviseringsåtgärder genomförs. Även små och medelstora företag kan få hjälp med energi kartläggningscheckar. För att Sverige ska kunna få ett hållbart energisystem måste alla göra sitt. Små som stora företag och energi intensiva industrier måste på olika sätt minska energianvändningen. En viktig faktor är att engagera personalen i arbetet. Att aktivt arbete med energieffektivisering har inte enbart en positiv inverkan på miljön. Ett ökat energi medvetande i företaget leder dessutom ofta till en konkurrensfördel. Rutiner förtydligas FOTO: PRIVAT PROFIL Tobias Malmgren Ålder: 35 år Yrke: Handläggare på Energimyndigheten. Utbildning: Kulturgeograf. och drifts- och underhållningskostnaderna minskar, liksom energikostnaderna, menar Tobias. Erfarenheter från området är ju att det finns stora energibesparingar att göra och möjligheter att spara medel som kan användas till annat så som investeringar. På vår hemsida kan man läsa mer om hur man kan gå till väga för att minska energianvändningen. Välj energisnåla alternativ Det kan låta som en klyscha men det är faktiskt lätt att välja rätt. Vad som är rätt är ju självklart en personlig uppfattning, om det så handlar om val av transportmedel till jobbet, eller val av elleverantör och energi produkter i hemmet. Jag tror på att skapa förutsättningar för att kunna leva ett mer hållbart liv, det vill säga välja energisnåla alternativ. För enskilda hushåll är det viktigt att det hela är lustfyllt och inte känns som ett tvång, annars tror jag att människor lätt tröttnar. Med det arbete vi bedriver inom en rad olika områden på Energimyndigheten så tror jag att vi bidrar till detta. ANNA CARLSTEDT ENERGIMYNDIGHETENS ENERG Energiförsörjning Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi med konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken ska skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NOVEMBER 2011 9 ENERGIOPTIMERING Vad är LEED? Leadership in Energy and Environmental Design, är ett internationellt erkänt certifieringssystem för grönt byggande. LEED har utvecklades av US Green Building Council (USGBC) i mars 2000. Hållbart bygg ande främjas genom en svit av bedömningssystem som erkänner projekt som genomför strategier för bättre miljö- och hälso prestanda. ENERGIMYNDIGHETEN Myndighetens uppgift att verka för en effektiv och hållbar energi användning, med låg negativ inverkning på hälsa miljö och klimat och vara kostnadseffektiv, berättar Tobias Malmberg. FOTO: SHUTTERSTOCK. Flexibilitet; tillräckligt flexibelt för att gälla för alla typer av byggnader - både kommers iella och bostäder. Det fungerar i hela byggnadens livscykel design och konstruktion, drift och underhåll, hyresgäst och betydande eftermontering. LEED gör också affärsnytta då det gynnar kommersiella fastighetsägare samt hyresgäster. Vad är BREEAM? Det är världens främsta miljöbedömningsmetod och klassificeringssystem för byggnader. I- OCH MILJÖMÅL inverkan på hälsa, miljö och klimat, samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Tre grundpelare Den svenska energipolitiken bygger i första hand på samma tre grundpelare som energisamarbetet inom EU ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Genom propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik har det dessutom satts upp ett antal nya mål till år 2020. Sverige ska då genom energieffektivisering minska energianvändningen med 20 procent jämfört med år 2008. Andelen förnybar energi ska då vara 50 procent. I dag beräknas drygt 47 procent av den totala energianvändningen komma från förnybar energi, vilket innebär att den förnybara energin ökar snabb are än tidigare rapporterat. Andra viktiga målsättningar för år 2020 är: 10 procent förnybar energi i transportsektorn. 20 procent effektivare energianvändning. 40 procent minskning av utsläppen av klimatgaser för den icke handlande sektorn, varav 2/3 inom Sverige. ANNA CARLSTEDT Begreppet lanserades 1990 och har sedan dess certifierat 200 000 byggnader och över en miljon byggnader väntar på att bli certifierade. BREEAM sätter standard en för hållbart byggande vare sig det handlar om design, konstruktion eller drift och har blivit en av de mest omfattande och allmänt erkända certifieringarna inom byggnaders miljöprestanda. KÄLLA: (LEED) WWW. USGBC.ORG KÄLLA: (BREEM) WWW.BREEAM.ORG

10 NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Gröna hissar och rulltrappor bidrar till bättre miljö FOTO: SHUTTERSTOCK GRÖN INSIDA Byggnader står för 40 procent av världens energiförbrukning. Ett sätt att motverka denna tickande miljöbomb är att bygga självuppvärmda passivhus. Ett annat är att fokusera på miljövänliga energisnåla rulltrappor och hissar. ENERGIBESPARING GRÖNA BYGGNADER Det pratas mycket om miljö vänligt byggande och energi besparingar när det gäller själva bygget och kring olika uppvärmningsmetoder. Men det är inte bara dålig isolering och fossilbaserad uppvärmning som är bovar i det här dramat. Det är också viktigt att ta hänsyn till hur hissar, rulltrappor och andra stora energidrivna medel inne i byggnader påverkar elförbrukningen. Av en byggnads energi för brukning står hissar och rull trappor för mellan två och tio procent. Det finns därför stora energibesparingar att göra genom att välja rätt typ av hiss, rulltrappa eller automatisk dörr. Regenerativ teknik Med hjälp av ny teknik, till exempel effektivare motorer, effektivare lösningar för belysning och vilo läge samt användning av re generativ teknik där energin från de ned- eller uppåtgående hissarna tillvaratas, kan hiss leverantörerna sänka energiförbrukningen dramatiskt. Ett vektorstyrt, regenerativt drivsystem kan till exempel tillvarata hissarnas bromsenergi och överföra den till byggnadens FOTO: SHUTTERSTOCK VÄLJ RÄTT! Det finns stora energi besparingar att göra genom att välja rätt typ av hiss, rulltrappa eller automatisk dörr. FOTO: SHUTTERSTOCK energinät. Med regenerativa drivsystem kan upp till 35 procent av hissens totala energiförbrukning återvinnas. Ett annat sätt att minska energiförbrukningen är att använda LED-belysning i hissarna. Det förbrukar upp till FAKTA Ett passivhus är välisolerat och saknar värmepanna och radiatorer. Det ska räcka med värmen som solen strålar in, och den värme som kommer olika hushållsapparater. Det finns flera olika krav som ska uppnås för att en byggnad ska få kallas för passivhus. Grundkravet är att bygg naden bara kräver 10 W tillförd värme effekt per kvadratmeter vid +20 grader Celsius inomhus på årets kallaste dag, definierat av dimensionerande utetemperatur. Till detta kommer 80 procent mindre el än vanlig halogenbelysning. Återanvänd energi Just nu pågår också en utveckling av standarder som ISO/DIS 25745, energiprestanda för hissar och att byggnaden skall vara lufttät, den får max läcka 0,3 l/s, m 2 oms. vid ± 50 Pa tryckskillnad. 2008 justerades definition av passivhus, som härstammar från Tyskland, och anpassades till svenska förhållanden. Energi myndigheten tillåter att man installerar mer energi per kvadratmeter i Sverige, och ännu lite mer i de norra delarna av landet. I det som kallas klimat zon söder får den extra tillförda effekten uppgå till 10 watt per kvadratmeter. I klimatzon norr är det tillåtet med 14 extra watt per kvadratmeter. rulltrappor, som ska definiera globalt överenskomna kriterier för åtgärder och jämföra olika tekniker och produkter vad gäller energiförbrukning. Ett sätt att minimera behovet av uppvärmning är att satsa på så kallade passivhus. Passivhus är extremt välisolerade och lufttäta hus, som är byggda för att undvika värmeläckage och där den värmeenergi som finns i huset kan återanvändas. Energin som alstras av de boende och alla hushålls apparater tas tillvara. Den befintliga värmen återvinns genom att den utgående luftens energi överförs till den inkommande. Dessutom används solens energi, både genom direktinstrålning genom fönster och med solfångare. Passivhus ger gratisenergi I ett passivhus är runt 70-75 procent av energin som värmer huset gratisenergi. Den största delen av värmen kommer från instrålad sol, från människor och spillvärme från apparater och matlagning. Stora delar av året räcker det med värmen från solinstrålningen, spis, torktumlare och andra apparater för att hålla en normal inomhustemperatur. Under kalla månader tillförs lite extra värme med ventilationssystemets tilluft. Energibesparingen leder till såväl minskad miljöbelastning som sänkta kostnader. Med ett passivhus kan man därför spara in investeringar i värmesystem. EVA GUSTIN Gröna byggnader kan certifi eras Green Building GreenBuilding är ett EUinitiativ som lanserades 2004 för att snabba på energieffektiviseringen i bygg- och fastighetssektorn. Ett Green- Building-certifikat visar att man arbetar med energifrågorna och på så sätt minskar miljöbelastningen. I Sverige hade runt 200 lokalbyggnader GreenBuildingcertifierats i maj 2011. Boverkets byggregler GreenBuilding riktar sig till företag, fastighets ägare och fastighetsförvaltare. Kravet för en certifiering är att byggnaden använder 25 procent mindre energi än tidigare eller jämfört med nybyggnadskraven i Boverkets byggregler, BBR. Sweden Green Building Council för GreenBuilding- certifieringen i Sverige. Diplom En certifierad lokal byggnad får ett diplom och rätten att använda n GreenBuildings logotyp. Energisparåtgärderna och uppmätta ta resultat granskas av Sweden Green Building Council. EVA GUSTIN KONE arbetar aktivt med att minska byggnaders koldioxidutsläpp KONE söker ständigt nya vägar att förbättra energieffektiviteten för sina lösningar. Sedan 2006 har KONE lyckats minska sina hissars energikonsumtion med 50 %. 2010 tilldelades KONEs hissar energiklass A, enligt VDI. KONE levererar innovativa och miljöeffektiva lösningar för hissar, rulltrappor och automatiska dörrar. KONE är en pålitlig partner under byggnadens hela livscykel och kan stötta sina kunder i alla steg på vägen, från design, tillverkning och installation till underhåll och modernisering. 2010 firande KONE 100 år som pionjär inom innovation och KONE kommer även framåt att leda vägen för utveckling av innovativa och miljöeffektiva lösningar som ska hjälpa människor att röra sig smidigt i en allt mer urbaniserad värld. Kontakta KONE för att höra hur du kan minska energikonsumtionen i din byggnad. kundcenter@kone.com 08-752 35 00. www.kone.se

12 NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER 3TIPS Stora energivinster efter utvecklingsprojekt När fastigheten Gråmunkeholmen 4 på Riddarholmen gick igenom ett fastighetsutvecklingsprojekt blev slutresultatet över förväntan: 38 procent i minskad energianvändning. SATSA PÅ ENERGI- BESPARING ÅTGÄRDSPAKET I TRE FASER Detta fastighetsutvecklingsprojekt genomförs i tre faser; projektering, entreprenad och förvaltning under en femårsperiod. En fastighet som gått igenom hela denna process är Gråmunkeholmen 4. FOTO: SHUTTERSTOCK FASTIGHETSUTVECKLING Projekt som går igenom fl era faser Ett åtgärdspaket bidrar till minskade drift- och underhållskostnader. Samtidigt moderniseras de fastighetstekniska systemen och inomhusklimatet genomgår förbättringar. Syftet med en fastighetsutvecklingsentreprenad är att göra en modernisering av byggnaden och dess installationer. Det kan också till exempel vara att förbättra fastighetens inomhusklimat, energianvändning och miljöpåverkan. Projektet genomförs i tre faser: Projektering, entreprenad och förvaltning. Till att börja med har företaget och kunden ett startmöte för att klargöra mål och vision med fastighetsutvecklingsentreprenaden. I denna fas är det absolut nödvändigt att kundens driftsoch förvaltningsorganisation är inkopplad. Man ska lägga stor vikt vid att de känner sig delaktiga i processen och att deras kunskap och erfarenhet tas till vara på. Klara utvecklingsmål Målbilden för ett fastighetsutvecklingsprojekt är i korta drag: Förbättring av driftnettot. Möjlighet till miljöklassificerad byggnad. Uppgradering av den tek niska standarden. 1 FÖRÄNDRING Fastighetsutvecklingsprojektet genomförs i tre faser; projektering, entreprenad och förvaltning under en femårsperiod. Både mindre och större fastighetsbestånd kan vara lämpliga. En fastighet som gått igenom hela denna process är Gråmunkeholmen 4 på Riddarholmen. Byggnaden är mer känd som Norstedtshuset som i mer än hundra år har legat här vid Riddarfjärden. Fastigheten har en total uppvärmd yta på 9 239 m 2 och är en så kallad Green Building. Det betyder att det är en miljöklassad byggnad som uppfyller dagens nybyggnadskrav. Fem olika byggnader Byggnadsdelarna, som nästan uteslutande består av kontor, är uppförda under åren 1882 till 1889 och ombyggda åren 1992-1994. Intressant i sammanhanget är att de fem olika byggnaderna är sammanlänkade i källarplan och via olika kulvertar. Kvarteret har under många år använts som tryckeri, stilgjuteri och förlagsrörelse för bokförlaget GRÅMUNKEHOLMEN 4 på Riddarholmen. Byggnaden är mer känd som Norstedts huset som i mer än hundra år har legat här vid Riddarfjärden. FOTO: RIBA Norstedts. Förlaget finns kvar och hyr i dag kontor i byggnaden. Husen har modern ventilation med återvinning och värms med fjärrvärme och värmepump via sjövärme med vatten från Riddarfjärden. En minskad energianvändning med 38 procent. Modernisering Det är på uppdrag av fastighetsägaren AFA Sjukförsäkringsaktiebolag (AFA Fastigheter) som kvarteret Gråmunkeholmen 4 genomförde en fastighetsutvecklingsentreprenad år 2010. Detta har inneburit en modernisering av byggnaden och dess installationer med syftet att förbättra fastighetens inomhusklimat, energianvändning och miljöpåverkan. Målet och resultatet efter en del omfattande åtgärder är över förväntan: en minskad energianvändning med 38 procent. För att uppnå detta resultat har bland annat dessa åtgärd er i fastigheten genomförts: Den befintliga kylmaskinen har försetts med värmepumpsfunktion som arbetar med sjövärme med vatten från Riddarfjärden. Nytt styr- och övervakningssystem med flera energismarta funktioner till belysnings-, markvärmeoch luftbehandlingssystem. Ett exempel är att markvärmen är såväl utomhustemperaturstyrd som nederbördsstyrd. Utbyte av felaktigt dimensionerade radiatorer och omläggning av dåligt isolerade rörkulvertar. Tilläggsisolering av konstruktion. Utvändig solfilm för att reflektera bort så mycket solljus som möjligt. Mätvärdesinsamling och analysverktyg för larm vid effekt- och energiavvikelser. Behovsstyrning av luftflöde via utomhustemperatur och tryck. Övervakat energisystem Under projektet och analysen upptäcktes vissa brister i konstruktionen. Dessa är nu åtgärdade. Fastigheten är också försedd med ett nytt styr- och övervakningssystem som verkställer och övervakar energisystemen i fastigheten. MAJ STABERG Säkerställa en god funktionalitet. Upprätthålla ett hälsosamt inomhusklimat. Utveckla en befintlig driftsoch uppföljningsmodell. Minska kostnaderna för energi- och felavhjälpande underhåll. Felavhjälpande underhåll delas in i akut underhåll som exempelvis en läckande vattenledning som måste åtgärdas snarast, oavsett vilken tid på dygnet det är, och övrigt felavhjälpande underhåll som kan vänta till nästa arbetsdag. Höja kompetensen inom drifts- och förvaltningsorganisationen. Och icke att förglömma alla målbilder och visioner tas fram tillsammans med kunden. MAJ STABERG

VI CERTIFIERAR FÖRETAG & ORGANISATIONER GENTEMOT STANDARDERNA ISO 9001, 14001, ISO 22000, ISO 26000, AFS, OHSAS 18001, PEFC, FSC, BRC, BRC IOP, IP LIVSMEDEL, SVENSK STANDARD FÖR LIVSMEDELSHANTERING I BUTIK M FL. GÅ DIN UTBILDNING HOS OSS, SOM CERTIFIERINGSORGAN VET VI VAD STANDARDEN KRÄVER! FÖR MER INFORMATION WWW.BMGTRADACERT.SE WWW.PROSANITAS.SE Besöksadress: Stora Åvägen 25, Sisjön Postadress: Box 9006, 400 91 Göteborg, Tel: +46 (0) 31-771 00 70 www.bmgtradacert.se och info@bmgtradacert.se www.prosanitas.se, info@prosanitas.se RIBA PROJEKTERING, PROJEKTSTYRNING, FÖRVALTNING RIBA går i fronten för en samverkande teknikanda inom byggande och förvaltning. Med fokus på installationerna utreder, planerar, projekterar, övervakar samt förvaltar vi. Vi är aktiva i idéskedet, under planering och genomförande samt i driftskedet. Jag heter Micael Andersson och är VD på RIBA AB. Vi söker just nu VVS-projektörer och energiingenjörer. Är du intresserad av att arbeta i ett expansivt och målinriktat företag med goda framtidsutsikter så kontakta mig på min mailadress så berättar jag mer www.micael.andersson@riba.se Projektering Projektstyrning Förvaltning Projektering: Med fokus inom VVS för nybyggnad, ombyggnad och renoveringar. Energi & Miljö: Energilednings- och miljöledningsuppdrag, utredningar, energideklarationer, energiuppföljning samt energiprojekt. OVK, KVK: Obligatorisk ventilationskontroll och kvalitativ ventilationskontroll med åtgärder. Projektstyrning Installationssamordning Byggledning Utför renoverings- och hyresgästanpassning. Komplexa uppdrag innefattande framtagande av förfrågningsunderlag, inköp, projektstyrning, installationssamordning och besiktning. Förvaltning: Huvudfokus är teknisk förvaltning. Ekonomisk och administrativ förvaltning åtar vi oss i samband med uppdrag som inkluderar teknisk förvaltning. Spetskompetens inom installationsområdena VVS, kyla och el. Jour: Dygnet runt året om för våra avtalskunder. RIBA AB Horisontvägen 26 128 21 Skarpnäck RIBA AB Slöjdaregatan 11 393 53 Kalmar Tel: 08-599 02 800 www.riba.se

14 NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PERSONLIG INSIKT Bo Dahlbom MISSA INTE! Ålder: 62 år Yrke: Forskningschef SUST Utbildning: Proffessor i informationsteknologi Göteborgs Universitet. ENERGIEFFEKTIVISERING FOTO: PRIVAT FOTO: SHUTTERSTOCK Alla verkar överens om att energieffektivisering är det självklara sättet att snabbt göra någonting åt den globala uppvärmningen. Särskilt när det gäller vardagsanvändningen av energi. Vem bryr sig om framtiden? Trots att det finns stora vinster att göra med enkla insatser fortsätter skolor, sjukhus, kontorshus, butiker och bostadsfastigheter att slösa energi. Ledningen i de ansvariga företagen har naturligtvis mycket annat att tänka på och den samverkan över branschgränser som ofta krävs kan vara svår att få till. Energieffektivisering är inte spännande säger många. Kanske behövs en mer allmän attitydförändring i samhället? Media skrämmer oss Men vi har så klart annat att tänka på än framtidens natur katastrofer. Nu skrämmer media oss med skuldkriser, hotande lågkonjunkturer, åldrande befolkning och brister i välfärden. Vi hoppas att politikerna så småningom räddar framtiden med nya Kyoto-avtal medan vi ägnar oss åt mer närliggande bekymmer. I ett globalt samhälle blir politiken global. Avståndet från medborgare till beslutsfattare växer. I ett komplext tekniksamhälle, med komplexa ekonomiska system, blir samhället allt svårare att förstå och påverka för oss vanliga människor. Nödvändig utveckling Detta är en utveckling som kanske är nödvändig, men den skrämmer. Kanske borde vi alla ägna mer eftertanke åt medborgar nas möjlig heter till delaktighet i 2000-talets samhälle?...samhället blir allt svårare att förstå och påverka för oss vanliga människor. Tekniken ger oss fantastiska möjligheter, men den innebär också begränsningar. Ofta verkar vi införa ny teknik utan att riktigt tänka över vilken sorts samhälle som blir resultatet. Om jag vill producera min egen energi, till exempel, så kan lagstiftning och energisystem utformas så att det blir omöjligt eller i praktiken meningslöst. Men vi kan också ha ett samhälle som uppmuntrar den här sortens initiativ. Tydliga effekter Om det ska vara någon mening med att jag ägnar mig åt energi - effektivisering i vardagen, hemma, på kontoret, i mitt resande, så måste jag kunna se resultat. Energi systemet måste utformas så att min energieffektivisering ger största möjliga effekt och jag ska själv kunna läsa av effekten. Om det är samhällsekonomiskt lönsamt att energianvändningen fördelas mer jämnt över dygnet måste det finnas effekttariffer som gör energin billigare när energi användningen är låg och tvärtom. Energieffektivisering är något för alla. Vad kan vara mer spännande än att vara med och rädda planeten? Men det blir roligare att göra en insats om energi system, teknik och lag stiftning är sådana att insatsen gör skillnad och effekterna blir tydliga. TEKNIKUTVECKLING Främjande av ny teknik Utveckling av nya metoder och ny teknik behövs för att nå de långsiktiga energi- och klimatmålen. För att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad användning av energi har Sverige infört ett femårigt energieffektiviseringsprogram Minskade utsläpp Effektivare slutanvändning av energi bedöms kunna bidra till cirka hälften av den minskning av koldioxidutsläpp som krävs för att den globala temperatur höjningen inte ska bli större än två grader. En långsiktig vision Som en del av sin 2020 - strategi har EU satt målet om en 20 procent lägre primärenergianvändning. EU-kommissionen har också lagt fast en långsiktig vision som innebär att utsläppen av växthusgaser 2050 bara ska vara 5-20 procent av vad de var 1990. Genomförandet, visionen beräknar man ska skapa mer två miljoner nya arbets tillfällen. för 2010-2014 med 300 miljoner kronor per år (utöver tidigare 260 miljoner). Det nya programmets inriktning är regionalt och lokalt arbete för energieffektivisering, insatser inom näringslivet samt främjande av ny teknik och tjänster. Totalt användes 29 terawat timmar (TWh) till uppvärmning och varm vatten i flerbostadshus 2010, vilket är en ökning med 3 TWh jämfört med 2009. Ökningen kan delvis förklaras med att 2010 var ett betydligt kallare år än 2009, säger Lars Nilsson, handläggare vid Energimyndigheten. 90% Fjärrvärmen stod för över 90 procent av energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i flerbostadshus. KÄLLA: WWW.ENERGIMYNDIGHETEN.SE, IEA, ENERGIMYNDIGHETEN, EUROPEISKA KOMMISSIONEN, SOU 2008:110, REGERINGEN. Saft AB är världsledande inom tillverkning av högteknologiska industribatterier för stationärt bruk. De 425 anställda i Oskarshamn tillverkar en miljon battericeller per år. Världens största batteri är tillverkat i Oskarshamn! Det förser en hel stad i Alaska med reservkraft vid strömavbrott, berättar Thomas Andersson, säljansvarig i Sverige. Det går bra för Saft i Oskarshamn. Under 2000-talet har omsättningen fördubblats, man dominerar marknaden för stationära nickelkadmiumbatterier och ökar hela tiden sin marknadsandel. Vi är ett bevis för att det går att skapa en trygg framtid för tillverkning av komponenter här i Sverige genom att vara kostnadseffektiv, säger Thomas Andersson, säljansvarig i Sverige. Företaget är anrikt och har tillverkat batterier i decennier i småländska Oskarshamn. Det handlar om allt från små till stora stationära nickelkadmiumbatterier, med en livslängd på upp till 25 år. Batterier som används till exempel som reservkraft till ygplatser, sjukhus, olje- och gasindustrin över hela världen. Energilagring tillsammans med sol- och vindapplikationer är andra exempel på användningsområden. Batterierna åter nns ofta i tuffast tänkbara miljöer (+60 C ner till 40 C) där kraven på driftsäkerhet är som störst. Med våra produkter hjälper vi till att skapa trygghet i verksamheter som inte tål ett driftsstopp, och gör samtidigt vardagslivet enklare för väldigt många. Saft AB ingår i Saft Groupe SA, vars huvudägare nns i Frankrike. Koncernen har tillverkning i 17 länder och kunder i mer än 100 länder över hela världen. En värld som behöver en säker elförsörjning och energilagring. Företaget är noterat på Parisbörsen och bedriver verksamhet inom två globala divisioner: Industrial Battery Group, som är världens ledande tillverkare av batterier för industri- och transportsektorerna, samt, Special Battery Group, som är världsledande på batterier för elektronik, försvaret och industrin. Saft AB 572 28 Oskarshamn Tel 0491-680 00 infosweden@saftbatteries.com www.saftbatteries.com För mer information kontakta: Thomas Andersson

CSR Factory CSR Factory har sitt säte i Malmö och Stockholm och hjälper företag att bygga in det sociala ansvarstagandet som en naturlig del i företagets strategi och affärsplan. Företaget fungerar som en brygga mellan näringslivet och den ideella sektorn. www.csrfactory.se

ARBETE PÅGÅR I internationell miljö. Det är där man kommer överens om metoderna och bestämmer reglerna. För el och elektronik är det viktigaste forumet IEC, och SEK Svensk Elstandard är den svenska medlems organisationen. Genom SEK är svenska företag och myndigheter med och tar fram och beslutar om de standarder som ska gälla internationellt, i Europa och i Sverige. I byggsektorn och på installationsområdet är SEK Svensk Elstandard kanske mest känt för Elinstallationsreglerna, alltså standarden SS 436 40 00, men verksamheten spänner över allt elektriskt, från eltejp till läsplattor och från elkvalitet till supraledning. Många standarder handlar om att apparater och anläggningar ska vara säkra och ligger till grund för provning och certifiering. Kraven på förbättrade miljöegenskaper har medfört ett behov av nya typer av tekniska regler, t ex för mätning och redovisning av olika ämnen som ingår i produkterna och för miljöhänsyn vid konstruktion och utveckling. EFFEKTIVARE ELANVÄNDNING På samma sätt förutsätter en effektivare användning av elenergin att det går att jämföra olika produkter och tekniska lösningar och då måste det finnas tydliga och vettiga krav och därmed också överenskomna, standardiserade mätmetoder. Dessa tas fram av industri, myndigheter och intresserade organisationer tillsammans, i ett arbete som organiseras av SEK Svensk Elstandard. SMART GRID Utvecklingen av smarta elnät, smart grid, som bl a behövs för att ta hand om småskalig elproduktion, kräver kommunikation och samverkan på olika nivåer i elnätet. Även här är standarder en förutsättning för att systemen ska fungera, för gränssnitt, informationsinnehåll och säkerhet. Inom smarta elnät har IEC från början spelat en ledande roll och genom det europeiska samarbetet inom CENELEC blir resultaten från IEC också europeisk standard. Standardisering handlar om kunskapsutbyte och samarbete. Och om att göra resultaten tillgängliga för alla intresserade, t ex via shop.elstandard.se. Välkommen till SEK! www.elstandard.se