Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Delrapport

Relevanta dokument
Regeringsuppdrag Underlag till Färdplan 2050

Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid. Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016

Om BIL Sweden n e d e w S IL B

Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket

Vindkraft! Konferens i Piteå, Strömsund, Falkenberg, Söderåkra och Höör.

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Underlag till inriktning för plan

Cirkulär ekonomi och koldioxidfri järnframställning. 4 april 2016

Budgetpropositionen Stora satsningar för ökad hållbarhet

Hur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en långsiktig och effektiv klimat- och energipolitik och tillkännager detta för regeringen.

Fossilbränslefri region Mål och strategier, samt handlingsprogram 2011

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Fordonskonferensen 2016

INITIATIVET FÖR MILJÖ ANSVAR

Utredning av systematisk ökning av solenergi i Västra Götalandsregionen förslag till solenergiplan

S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället

Framtiden börjar i Ropsten

Systematiskt kvalitetsarbete

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013

Power to gas i Sverige? Karin Byman, ÅF

Socialdepartementet

Arbetsplan Jämjö skolområde

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

vägtrafiken? Hur mycket bullrar

Klimatkunskap PERSPEKTIV 1 KLIMATFÖRÄNDRING. Energikontor

Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar

Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

Svenska kyrkans förhållningssätt till Sveriges klimatpolitik

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Världshandel och industrialisering

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Riktlinjer för medborgardialog

Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård

Riksantikvarieämbetet

Analysgruppen för Grön omställning

Syftet med en personlig handlingsplan

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Diskussionsfrågor till version 1 och 2

Ny miljövänligare anläggningscement. Arvid Hejll, Investering Gävle

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537)

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Holistiskt angreppssätt för ökad trafiksäkerhet

Pemco Energi, Pär Westborg

ETT UPPROP FÖR KLIMATET

Food and Agriculture Organization of the United Nations

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Hur påverkar energirevolutionen forskning, näringsliv och politik. Isadora Wronski, Greenpeace klimat och energikampanj

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-13

Hållbarhetsindex. Referensgruppsmöte 12 juni

Skolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan

REMISSVAR (U2016/01529/UH) Trygghet och attraktivitet en forskarkarriär för framtiden (SOU 2016:29).

Regeringens skrivelse 2015/16:87

NYHETER ISO 14001:2015

Fakta om Modity. Energihandelsbolaget Modity startade 2010 av sina nuvarande ägare, Kraftringen och Öresundskraft (50-50).

Mål och budget för Tomelilla kommun

Uppförandekod för vindkraftprojektörer. Tomas Söderlund, TSEM AB 1 december 2010

Genomförandet av infrastrukturdirektivet i Finland handlingsplan och åtgärder

Lokal examensbeskrivning

Alternativa bränslen för järnvägsdrift

Socialstyrelsens författningssamling

Vad är hållbar utveckling?

Delmål. Försurade sjöar och vattendrag Försurad skogsmark Utsläpp av svaveldioxid Utsläpp av kväveoxider. Bara naturlig försurning

En gemensam bild av verkligheten

Omarbetningen av direktivet om byggnaders energiprestanda och lågenergibyggnader.

ADMINISTRATIVA REGLER OCH VÄGLEDNING

Miljöanpassad upphandling UPPHANDLA EN HÅLLBAR FRAMTID FÖRUTSÄTTNINGAR OCH DET NATIONELLA STÖDET

Osårbara? Kommunernas roll för en hållbar framtid

Nudging för hållbar konsumtion av elektronik. HKP 3 februari 2016

VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10

På väg mot världens renaste kollektivtrafik

Verksamhetsplan 2014

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Uppdrag att ta fram kunskapsstöd som är inriktat på attityder och värderingar kring jämställdhet, maskulinitet och våld

Ulf P Andersson miljösamordnare Revisionsledare för interna miljörevisioner GMV

Statens skolverks författningssamling

Framtida skattesystem för biodrivmedel?

N2000/3548/ESB EUN2000/959/ESB Näringsdepartementet Stockholm

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2011

Promenadstaden. The City of Stockholm. Niklas Svensson, Stadsbyggnadsstrateg

Frågor i ansökan om statsbidrag för läxhjälp år 2016 skolhuvudmän

Barn- och familjeplan

Så når vi miljömålen i Jämtlands län! 9-10 februari 2016, Östersund.

Investeringskalkyl för EcoPar

Asfaltdagen Hvordan möter de. Sverige? Åsa Lindgren Presentation v 1.0 TMALL 0141 P

Beslut för förskoleklass och grundskola

Arbetsplan Jämjö skolområde

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Fristående brobyggare

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Barnomsorg

Du behöver ha tillgång till: Olika typer av material som man bearbetar på El- och energiprogrammet, Olika typer av plugg.

Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen

Utan underhåll stannar tågen. Virkesforum Jonas Swartling, försäljningschef

Transkript:

Underlag till Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 Delrapport 1

Uppdraget Uppdraget är att lämna underlag till en svensk färdplan för att uppnå visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2050. 2

Delrapport Delrapport ska lämnas: avseende hur olika sektorer kan bedömas bli berörda. samt om det framkommit resultat av t.ex. klimatförhandlingarna eller Europeiska kommissionens arbete som kan vara av större betydelse för uppdragets fortsättning.

Inga nettoutsläpp 2050 Hur olika sektorer kan tänkas bli berörda beror på vad som avses med inga nettoutsläpp Visionen 2050 behöver förtydligas Analysen ska enligt uppdraget utgå från; de senaste vetenskapliga bedömningarna av hur de långsiktiga globala målen för minskade utsläpp ska kunna nås antingen genomföra hela utsläppsminskningen inom landet eller fullt ut utnyttja internationella marknader för koldioxidhandel för att nå målet LULUCF ska beaktas och konsekvenser av olika bokföringsalternativ ska belysas 4

Flera möjliga vägar att nå visionen 1. Nettonollvision enbart med åtgärder i Sverige; A. Utsläppen i landet ska vara noll Eventuellt bidrag från koldioxidavskiljning på biobaserade anläggningar inkluderas. Historiskt upptag av CO 2 i LULUCF ska fortsatt bevaras. B. Utsläpp i landet kompenseras med ökad kolsänka Eventuellt bidrag från koldioxidavskiljning på biobaserade anläggningar inkluderas. Upptag av koldioxid från markanvändning från nya eller utökade sänkor som resultat av politiska beslut, ökar möjligheten att klara 2-graders målet och borde kunna tillgodoräknas för måluppfyllnad (UNEP 2010) 5

Flera möjliga vägar att nå visionen 2. Nettonollvision med internationell växthusgasmarknad A. Utsläpp i Sverige kompenseras med utsläppsminskande investeringar i andra länder koldioxidavskiljning på biobaserade energianläggningar B. Utsläpp i Sverige kompenseras med utsläppsminskande investeringar i andra länder ökad kolsänka koldioxidavskiljning på biobaserade energianläggningar 6

Flera möjliga vägar att nå visionen 7

Delrapportens fokus En översiktlig genomgång av det naturvetenskapliga kunskapsläget om tvågradersbanor En syntes av internationella och svenska scenariostudier 2050 Europeiska kommissionens modellering för en Europeisk färdplan mot låga utsläpp är ett kunskapsunderlag Vad olika sektorer kan bidra med baseras uteslutande på dessa studiers slutsatser. Inga egna sektorsvisa eller sektorsövergripande bedömningar görs. 8

Vad krävs för att begränsa den globala temperaturförändringen till högst 2 grader För att sannolikt klara 2 graders målet behöver de globala utsläppen kulminera före år 2020, minska till 44 miljarder ton koldioxidekvivalenter år 2020 och halveras till år 2050 relativt 1990 års nivå. 9

Inga nettoutsläpp 2050 Publicerade studier kommer fram till att de inhemska utsläppen kan minska med 70 90 procent jämfört med 1990. Men det kräver teknikgenombrott, teknikutveckling och teknikspridning, samt ett energioch transportsystem baserat på förnybarhet. 10

Potential för minskade utsläpp per sektor El- och fjärrvärmeproduktion Redan idag låga utsläpp jämfört med andra länder. Kan bli koldioxidfri till 2050. Utbyggnad av vindkraft och annan förnybar energi och elnäten förstärks Bostäder och service Kan vara fri från utsläpp långt före 2050. Förutsättningarna för effektivisering bedöms goda. Energisnåla system enligt passivhusprinciper används vid både nybyggnation och renovering av befintliga bostäder. 11

Potential för minskade utsläpp per sektor Transporter Kan nå nära nollutsläpp till 2050. Dock beroende av teknikgenombrott, och biodrivmedel producerat energisnålt och från en hållbar råvarubas. Satsning på teknisk utveckling av energieffektiva motorer och fordon bl.a. för att minska kostnader för batterier. Ett transportsnålt samhälle förbättrar förutsättningarna för låga utsläpp. 12

Potential för minskade utsläpp per sektor Industri Många branscher har redan i dagsläget låga utsläpp. Stora utsläppsminskningar är beroende av ny teknik. Utveckling och användning av CCS-teknik (på biobaserade anläggningar kan koldioxid tas upp från atmosfären).

Potential för minskade utsläpp per sektor Jordbruk Utsläpp av metan och lustgas kan minskas men inte undvikas från livsmedelsproduktion. Ett trendbrott mot minskad köttkonsumtion skulle bidra till utsläppsminskningar. Skogsbruk Tillväxtfrämjande åtgärder i skogen kan bidra till ökad kolsänka och/eller för att ersätta (substitution) andra material och fossila bränslen för el- och värmeproduktion. Avverkningsnivån avgör storleken på det framtida nettoupptaget av koldioxid. Större areal skyddad skog kan öka nettoupptaget, men minskar samtidigt framtida potential för uttag av biobränsle. 14

Och så här fortsätter vi Syntesen från delrapporten kommer att kompletteras med egna scenarieanalyser av hur olika sektorer kan bidra till en svensk färdplan mot 2050. Åtgärder, åtgärdskostnader, sektorsövergripande analyser, frågor om kostnadseffektivitet liksom styrmedel kommer att behandlas. Förutsättningarna för en framväxande växthusgasmarknad liksom framtida kostnader för krediter kommer att studeras. Scenarier för kolsänkans utveckling samt konsekvenser av olika bokföringsalternativ kommer att analyseras. 15