Maj 213 Fakta om löner och arbetstider 213 Kapitlets namn 5
Fakta om löner och arbetstider 213 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande deltagit: Kajsa Lindell, redaktör Anna Bergsten Tommy Björk Kjell Frykhammar Pär Lundqvist Klara Sjögren Svenskt Näringsliv, telefon 8-553 43 För beställning av ytterligare exemplar av denna publikation, kontakta Svenskt Näringslivs förlagsservice telefon 2-72 eller e-mail svensktnaringsliv@cm.se
Innehåll Fakta om löner och arbetstider 213 Tema: Kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden 3 1. Löneutveckling, BNP och KPI 1 2. Lönespridning 16 3. Löner och löneformer 22 4. Löneavtalens utveckling 29 5. Konflikter 33 6. Arbetsgivaravgifter och premier till avtalsförsäkringar 35 7. Internationella löner och arbetskraftskostnader 4 8. Arbetstid och semester 47 9. Tidsanvändning och frånvaro 49 1. Arbetsmarknadens struktur 56 Källor 64 1
Fakta om löner och arbetstider 213 Löner och arbetstider är ständigt aktuella frågor såväl i det enskilda företaget som i samhällsdebatten. Det är frågor som hör till företagandets vardag samtidigt som de ofta påverkas eller regleras av viktiga aktörer utanför företaget i kollektivavtalen eller genom politiska beslut. Svenskt Näringsliv verkar för att det finns goda förutsättningar för företagande och tillväxt i Sverige. Det är viktigt för våra möjligheter till långsiktig tillväxt att frågor om löner och arbetstider kan ges företagsanpassade lösningar. Därför är dessa frågor viktiga i samhällsdebatten och det finns ett stort behov av aktuella och relevanta fakta. I Fakta om löner och arbetstider 213 ger vi en översiktlig bild av löner, arbetskraftskostnader, arbets tider m.m. Huvuddelen av uppgifterna baseras på lönestatistik som samlas in av Svenskt Näringsliv. Faktasamlingen är avsedd för alla som behöver lättillgängliga uppgifter om löneoch arbetstidsfrågor som till exempel företag, anställda, näringslivsorganisationer, fackföreningar, politiker, journalister, lärare och studerande. Vår förhoppning är att Fakta om löner och arbetstider 213 ska bidra till konkretion och nytta och samtidigt stimulera till diskussion. Skriften utkommer årligen och finns både i tryckt form och i en interaktiv version på www.svensktnaringsliv.se, där även data och diagram kan laddas ned. Stockholm i maj 213 Carina Lindfelt Avdelningschef Arbetsmarknad & Förhandlingsservice Svenskt Näringsliv
Tema: Kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden Andelen kvinnliga chefer inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag ökar snabbt och har närmast fördubblats under en 15-årsperiod. År 1998 var 17 procent av cheferna kvinnor och år 212 var siffran 34 procent. Samtidigt är andelen kvinnor inom näringslivet relativt oförändrad. Det innebär att kvinnorna i näringslivet klättrar i karriären och var tredje chef är kvinna. Av de knappt 14 medarbetare som utsågs till chefer mellan 211 och 212 var hela 4 procent kvinnor. Det är nästan en fördubbling av andelen kvinnliga medarbetare som blir chef på 15 år. År 212 var andelen sysselsatta kvinnor, i procent av befolkningen i åldern 15-74 år, 63 procent. Motsvarande siffra för män var 68 procent. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män har i stort sett varit densamma de senaste 25 åren. Andelen kvinnor i befolkningen, bland de sysselsatta och bland de fast anställda, har under lång tid legat på samma nivå. Det som däremot skiljer är att andelen kvinnor är överrepresenterade bland personer med tidsbegränsade anställningar och underrepresenterade bland företagare. Av andelen sysselsatta kvinnor hade nästan hälften, 48 procent, en eftergymnasial utbildning, medan motsvarande siffra för män var 38 procent. 64 procent av alla examina i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå tas idag ut av kvinnor. Anmärkningsvärt är också att andelen kvinnor med forskarutbildning har ökat från 24 till 38 procent mellan 1985 och 212. Tabell.1 Nyckeltal om kvinnor och män på arbetsmarknaden avseende 212 Andel i procent av befolkningen 15-74 år Kvinnor Män Samtliga sysselsatta 63 % 68 % 65 % arbetslösa 5 % 6 % 6 % ej i arbetskraften 32 % 26 % 29 % Andel i procent av sysselsatta 15-74 år Kvinnor Män Samtliga fast anställda 77 % 73 % 75 % tidsbegränsat anställda 17 % 12 % 15 % företagare (inkl medhjälpande hushållsmedlem) 6 % 15 % 1 % med förgymnasial utbildning 9 % 13 % 11 % med gymnasial utbildning 43 % 49 % 46 % med eftergymnasial utbildning 48 % 38 % 43 % Antal (andel i procent) med examina i högskoleutbildning 25 239 (64 %) 44 525 (36 %) 69 764 (1 %) på grundnivå och avancerad nivå Antal (andel i procent) med forskarutbildning 44 41 (38 %) 26 669 (62 %) 7 71 (1 %) Källa: SCB Kvinnor och män i ledande ställning Inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag finns idag närmare 132 chefer. Sedan 1998 har andelen kvinnliga chefer ökat bland från 17 procent till 34 procent 212. Det kan jämföras med andelen kvinnor totalt sett bland Svenskt Näringslivs medlemsföretag som är 39 procent. Av samtliga kvinnor inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag är 8 procent chefer, medan motsvarande värde för männen är 1 procent. Högst andel kvinnor finns idag bland mellanchefer, 4 procent, och lägst andel bland VD:ar, 15 procent. Kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden 3
Diagram.1 Andel kvinnor samt andel kvinnliga chefer i Svenskt Näringslivs medlemsföretag 1998-212 5 4 36% Andel kvinnor inom SN 39% 3 34% 2 Andel kvinnliga chefer inom SN 1 17% 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 211 Bland chefer i diagrammet ovan inkluderas Verkställande direktörer (VD) Drift- och verksamhetschefer Chefer med särskilda funktioner, dvs. chefer inom ekonomi, personal, försäljning, marknad, reklam, inköp, IT, forskning m.m. Chefer för mindre företag (med färre än 1 anställda) Mellanchefer, dvs chefer som inte tillhör företagets högsta ledningsgrupp Andelen kvinnor har ökat i alla chefskategorier. Det gäller VD:ar, drift- och verksamhetschefer, chefer med särskilda funktioner, chefer för mindre företag samt mellanchefer. Den största ökningen har skett för mellanchefer, som har ökat från 25 till 4 procent sedan 24. Andelen kvinnliga mellanchefer har varit högre än andelen kvinnor totalt sett i näringslivet sedan 28. Andelen chefer för mindre företag låg 212 på 39 procent, vilket är samma andel som andelen kvinnor i Svenskt Näringslivs medlemsföretag totalt. Den minsta ökningen av andel kvinnor finns bland VD:ar där andelen kvinnor ökat från 1 till 15 procent. Noteras bör att det enbart gäller anställda VD:ar och att det 212 fanns 72 kvinnliga VD:ar av totalt 4 883 VD:ar. Diagram.2 Andel kvinnor inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag 1998-212 5 4 3 2 1 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 VD Drift- och verksamhetschefer Chefer för särskilda funktioner Chefer för mindre företag Mellanchef Andel kvinnor inom SN 4 Kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden
Tabell.2 Antal chefer inom Svenskt näringsliv 212 Chefskategori Antal män Antal kvinnor Samtliga Andel kvinnor VD 4 163 72 4 883 15% Chefer för särskilda funktioner 27 798 12 32 4 118 31% Drift- och verksamhetschefer 21 84 9 488 31 292 3% Chefer för mindre företag 7 68 4 596 11 664 39% Mellanchef 26 228 17 446 43 674 4% Samtliga chefer 87 61 44 57 131 631 34% Tabell.3 Antal nyutnämnda chefer inom Svenskt näringsliv 211/12 Chefskategori Antal män Antal kvinnor Samtliga Andel kvinnor VD 116 28 144 19% Chefer för särskilda funktioner 2 475 1 446 3 921 37% Drift- och verksamhetschefer 2 294 1 127 3 421 33% Chefer för mindre företag 734 713 1 447 49% Mellanchef 2 65 2 37 4 957 47% Samtliga chefer 8 269 5 621 13 89 4% Varje år blir i medeltal nästan 15 personer nya som chefer. Mellan 211 och 212 utsågs nästan 14 personer till chefer, av dem var 4 procent kvinnor och motsvarande uppgift för perioden 1998/99 var 21 procent. Det motsvarar en ökning med 18 procentenheter. Andelen nyutnämnda kvinnliga chefer 211/12 var alltså större än andelen kvinnor totalt inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag, 39 procent. Trendmässigt ökar andelen kvinnor i samtliga chefskategorier. När det gäller VD:ar så är det förhållandevis få personer det handlar om, vilket gör statistiken känslig. Antalet nyutnämnda VD:ar 211/12 var totalt 144 personer och av dem var 28 kvinnor. För chefskategorierna mellanchefer och chefer för mindre företag ligger andelen kvinnliga nyutnämnda chefer på en högre nivå än andelen kvinnor totalt inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag och har gjort så under de senaste åren. Diagram.3 Andel kvinnliga nyutnämnda chefer i Svenskt Näringslivs medlemsföretag 1998-212 5 4 3 2 1 98/99 99/ /1 1/2 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 7/8 8/9 9/1 1/11 11/12 VD Drift- och verksamhetschefer Chefer för särskilda funktioner Chefer för mindre företag Mellanchef SAMTLIGA CHEFER Kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden 5
Sedan 1998 har andelen kvinnliga chefer ökat inom alla näringsgrenar. Den procentuella ökningen har varit störst inom handel, hotell och restaurang, där andelen kvinnliga chefer har ökat med 19 procentenheter. Inom vissa andra näringar ökar andelen kvinnor mer försiktigt och från lägre nivåer. Andelen kvinnliga chefer inom exempelvis byggbranschen har ökat från 3 procent 1998 till 11 procent 212. Diagram.4 Andel kvinnliga chefer inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag 1998-212 per näringsgren 5 4 3 2 1 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Industri Byggnadsverksamhet Handel, hotell o restaurang Transporter Jord o skogsbruk Service & Tjänster Inom flera branscher börjar andelen kvinnliga chefer närma sig andelen kvinnliga anställda inom respektive näring. Inom byggnadsverksamheten är andelen kvinnliga chefer högre än andelen kvinnor totalt i branschen. Inom transportbranschen är andelen kvinnliga chefer och andelen kvinnor totalt lika hög. Andelen kvinnliga chefer är högst inom handel, hotell och restaurang, 48 procent, men där är också andelen kvinnor högst, 58 procent. Diagram.5 Andel kvinnliga chefer/kvinnor inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag 212 per näringsgren 6 58% 5 54% Andel kvinnor inom SN: 39% 48% 4 42% 3 Andel kvinnliga chefer inom SN: 34% 32% 2 2% 24% 22% 22% 2% 1 11% 8% Industri Byggnadsverksamhet Handel, hotell o restaurang Transporter Jord- o skogsbruk Service & Tjänster Andel kvinnliga chefer Andel kvinnor 6 2-68 Kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden
Löneskillnader mellan kvinnor och män Vid en jämförelse av kvinnors och mäns genomsnittliga löner inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag finns en skillnad som visar att kvinnorna hade 89 procent av männens lön 212, en skillnad på 11 procent. Om man med hjälp av standardvägning tar hänsyn till skillnader i yrke, näringsgren, utbildning, ålder, arbetstid, om man är chef eller inte samt vilket företag man arbetar på, minskar löneskillnaden till drygt 4 procent. Tabell.2 Kvinnors och mäns löner 24-212 År Ovägt Efter standardvägning Heltidslön* Heltidslön* Kvinnor Män Kvinnors lön i procent av mäns lön Kvinnor Män Kvinnors lön i procent av mäns lön 24 18 7 21 3 87,6% 22 6 23 8 95,% 25 19 4 22 88,% 23 4 24 7 94,7% 26 2 22 7 88,2% 23,9 25 95,% 27 2 8 23 6 88,2% 25 26 3 94,9% 28 21 7 24 5 88,4% 25 9 27 2 95,1% 29 22 4 25 2 89,2% 26 9 28 3 95,2% 21 23 25 9 88,6% 28 1 29 5 95,1% 211 23 4 26 2 89,1% 28 1 29 5 95,3% 212 24 3 27 2 89,4% 29 3 3 95,5% * Fast månadslön inkl tillägg uppräknad till heltid Standardvägning av löneskillnader tar hänsyn till de lönepåverkande faktorer som vi har uppgifter om. Den variabel som påverkar löneskillnaden allra mest är vilket företag man arbetar i. Det innebär att det finns företag som, av olika anledningar, har ett högre löneläge och företag med ett lägre löneläge. Att det finns en löneskillnad mellan kvinnor och män som inte går att förklara med standardvägning innebär att statistiken inte kan ge mer information om vad löneskillnaden beror på. Det finns naturligtvis många fler faktorer som skulle kunna påverka lönen. En del går att mäta, andra inte. Dessa faktorer är i viss mån bestämda inom det företag individen arbetar, medan andra bestäms utanför företaget. Det centrala för lönesättningen är företagets behov, det utförda arbetet, individens egenskaper och den sammantagna värderingen av detta. Svårigheten i arbetsuppgifterna är en central faktor. Utbud och efterfrågan samt branschens betalningsförmåga är marknadsfunktioner som påverkar lönen i hög utsträckning. Likaså kan en större grad av konkurrensutsättning skapa ett större utrymme för nya karriärmöjligheter och en högre grad av differentiering i lönebildningen. Vid en diskussion om kvinnors och mäns löner är denna komplexitet i lönesättningen viktig att ha i åtanke. Kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden 7
Lönespridning mellan kvinnor och män Lönespridningen skiljer sig också mellan kvinnor och män. 8 procent av alla kvinnor har en månadslön mellan 19 8 och 29 4 kronor, dvs en spridning på 9 6 kronor, medan 8 procent av alla män har en månadslön på 21 4 och 33 1 kronor, dvs en spridning på 11 7 kronor. Medianlönen för kvinnor är 23 7 kronor och för män 26 6 kronor. I intervallet mellan mäns 1:e percentillön på 21 4 kronor och kvinnors 9:e percentillön på 29 4 kronor finns många likheter men vad skiljer sig mellan de kvinnor som har en lön mellan kvinnors 1:e percenttillön på 19 8 kronor och mäns 1:e percentillön på 21 4 kronor respektive de män som har en lön mellan kvinnors 9:e percentillön på 29 4 kronor och männens 9:e percentillön på 33 1 kronor? Det är alltså de två gråmarkerade rutorna i diagrammet ovan som jämförs. Män är i högre utsträckning arbetsledare och chefer, både på ledningsnivå och på lägre chefsnivå, det vi kallar mellanchefer. Det är också betydligt vanligare att männen är specialister, 1 procent jämfört med 1 procent bland kvinnorna i dessa jämförda grupper. Utbildningsmässigt i de två jämförda grupperna har också männen generellt sett en längre utbildning, 11 procent av männen och 7 procent av kvinnorna har en eftergymnasial utbildning på minst 3 år. När det gäller yrken är de vanligaste yrkena i de två jämförda grupperna för kvinnor hotelloch kontorsstädare, köks- och restaurangbiträden, vårdbiträden och personliga assistenter medan männen är byggnadsträarbetare och inredningssnickare, installationselektriker, VVSmontörer och företagssäljare. I debatten om lönebildningen framförs ibland att kvinnodominerade arbeten systematiskt betalas lägre än manligt dominerade arbeten. Sverige har länge haft en könsuppdelad arbetsmarknad, där förutsättningarna för lönebildningen skiljer sig mellan privat och offentlig sektor. Enligt Medlingsinstitutet går dock utvecklingen mot en allt mindre könsuppdelad arbetsmarknad. Diagram.6 Lönespridning 212 per kön 35 33 31 29 27 29 4 Förklaring till diagrammet 9:e perentilen: dvs 9 procent har en lön som understiger detta belopp Medianen: dvs 5 procent har en lön som understiger detta belopp 25 23 21 19 Kvinnor Män 21 4 1:e percentilen: dvs 1 procent har en lön som understiger detta belopp 2-68 8 Kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden
Kvinnors och mäns löneutveckling Kvinnor har generellt sett haft en bättre löneutveckling än män under de senaste åren. Sedan 24 har löneutvecklingen totalt sett varit 3, procent för kvinnor och 27,4 procent för män. Det innebär ett årligt medelvärde för löneökningarna på 3,3 procent för kvinnor och 3,1 procent för män. Mellan 21 och 211 hade män en bättre löneutveckling och mellan 26 och 27 var löneutvecklingen lika för kvinnor och män. Övriga år har kvinnor haft en bättre löneutveckling. Diagram.6 Genomsnittlig löneutveckling per år 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, 24/5 (95%) 25/6 (95%) 26/7 (95%) 27/8 (95%) 28/9 (95%) 29/1 (95%) 21/11 (95%) 211/12 (95%) Kvinnor Män Även inom respektive näringsgren har kvinnor haft en bättre löneutveckling än män, med undantag av jord- och skogsbruk där löneutvecklingen har varit lika för kvinnor och män. Störst skillnad mellan mäns och kvinnors löneutveckling har skett inom branschen Service & Tjänster, där kvinnor har haft löneutveckling på 3,9 procent jämfört med männen som har haft 3, procent i genomsnitt sedan 24. 2-68 Tabell.3 Andel kvinnor, medellön och löneutveckling per näringsgren Näringsgren Andel kvinnor 212 Medellön 212 (standardvägd) Kvinnors lön i procent av mäns lön Löneutveckling totalt 24/12 medel/år 24/12 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Industri 24% 32 6 34 6 94,1% 29,7% 28,8% 3,3% 3,2% Byggnadsverksamhet 8% 31 8 33 6 94,5% 29,8% 26,5% 3,3% 3,% Handel, hotell 57% 26 4 27 2 97,1% 31,8% 28,6% 3,5% 3,2% och restaurang Transporter 22% 26 9 27 8 96,9% 26,6% 23,7% 3,% 2,7% Jord- och 31% 27 7 28 8 96,3% 24,9% 25,% 2,8% 2,8% skogsbruk Service & 52% 28 2 29 4 95,8% 35,5% 26,2% 3,9% 3,% Tjänster Totalt 39% 29 3 3 95,5% 3,% 27,4% 3,3% 3,1% Kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden 9
1. Löneutveckling, BNP och KPI Anställdas löner och sociala avgifter och därmed företagens löne- och arbetskraftskostnader revideras varje år. Löneökningar innebär inte alltid att det går att köpa mer för pengarna eftersom prisutvecklingen i nverkar på köpkraften. Löne- och arbetskraftskostnadsutveckling Den årliga löneökningstakten för arbetare och tjänstemän växlade ned från mellan 6 och 12 procent under 197- och 198-talet till mellan 2 och 6 procent under 199- och 2-talet. Tidigare var det inte ovanligt med löneökningar på mer än 1 procent och 1975 ökade tjänstemännens löner med närmare 19 procent. De senaste tio åren har löneökningarna varit mellan 2,1 och 4,4 procent. Samtidigt som den nominella löneutvecklingen växlade ned under 199-talet gjorde också inflationen det. Den reala löneutvecklingen har därför utvecklats betydligt mer stabilt under de senaste 18 åren. Mellan 1977 och 1983 var den reala löneutvecklingen negativ för både arbetare och tjänstemän liksom under några år i början av 199-talet. Det är således inte så att höga nominella löneökningar ger höga reallöneökningar. Över tid tycks det motsatta förhållandet stämma bättre. De sociala kostnaderna för arbetare har under ett antal år varit nedsatta till följd av att premierna subventioneras via överskottsmedel i de kollektivavtalade försäkringssystemen. Diagram 1.1 Löneutveckling 1965 212 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2-2 -4-6 -65-67 -69-71 -73-75 -77-79 -81-83 -85-87 -89-91 -93-95 -97-99 -1-3 -5-7 -9-11 År Tjänstemän BNP KPI och SCB Tabell 1.1 Arbetskraftskostnadsutveckling i procent 2 212 Tjänstemän BNP KPI Sociala Sociala Löneutveckling kostnader Totalt Löneutveckling kostnader Totalt 2 2,9, 2,9 5,4 1,1 6,2 4,5 1, 21 4,4,4 4,1 4,4 1,3 5,3 1,3 2,4 22 3,2, 3,2 3,7,6 3,3 2,5 2,2 23 3,4 1, 4,2 2,4 2,4 4, 2,3 1,9 24 2,7,1 2,6 3,8,1 3,9 4,2,4 25 3,2,7 2,7 3,1,2 3, 3,2,5 26 3,1 4,7,4 2,4, 2,4 4,3 1,4 27 3,7 4,7 7,4 3,3,3 3,1 3,3 2,2 28 4,4,8 3,8 3,6 7, 1,2,6 3,4 29 2,7 1,7 1,5 2,8 4,9 6,3 5,,3 21 2,1, 2,1 2,3, 2,3 6,1 1,3 211 2,4,5 2, 2,8,2 3, 3,9 2,6 212 3,1 1,4 4,2 2,4,1 2,5,8,9, Skatteverket och SCB 1 Löneutveckling, BNP och KPI
Bakgrundsinformation Utvecklingen i lön och arbetskraftskostnad kan mätas nominellt och realt. Den nominella utvecklingen är den faktiskt uppmätta. Den reala beräknas genom justering för genomsnittlig prisutveckling. På så vis ges en bild av hur mycket mer/ mindre den anställde faktiskt kan handla varor och tjänster för. I tabell 1.1 redovisas de totala ökningarna i arbetskraftskostnad, det vill säga löneökningar inklusive förändringar i sociala kostnader. Uppgifterna om sociala kostnader avser det förändrade avgiftsuttagets inverkan på de totala arbetskraftskostnaderna. Löneutvecklingstalen för arbetare t o m 1996/97 baserades på löneelementen tid- och prestationslön, skift/ob-tillägg samt helglön (TPSH) och korrigerades med hänsyn till de avtalsmässiga höjningar som inträffat under andra halvåret respektive år. Eftersom en ny insamlingsperiod utan helgdagar används från och med 1998, beräknas löneutvecklingen från och med 1997/98 enbart på tid- och prestationslön (TP). Diagram 1.2 Årslön, arbetskraftskostnad och reallön för arbetare 197-212 Kronor 7 6 5 4 3 2 1-7 -72-74 -76-78 -8-82 -84-86 -88-9 -92-94 -96-98 - -2-4 -6-8 -1-12 År Årslön Arbetskraftskostnad Reallön i 197 års priser Sedan 197 har arbetarnas genomsnittliga löner ökat med över 1 procent och till följd av högre kostnadsökningar i lagstadgade och avtalade arbetsgivaravgifter har arbetskraftskostnaderna ökat med närmare 1 3 procent. Reallönen har under samma period ökat med 52 procent. Under vissa perioder har reallönen till och med minskat. Sedan 1994 har reallöneutvecklingen varit god, sammantaget har den ökat med 36 procent (räknat på total statistik). 2 Tabell 1.2 197-212 -68 Arbetskrafts- Reallön i kostnad Årslön 197 års priser och SCB Arbetskrafts- Reallön i kostnad Årslön 197 års priser 197 3 2 26 8 26 8 1975 57 4 44 6 3 4 198 96 7 7 2 29 1 1985 152 9 17 4 28 9 199 231 3 161 9 32 3 1995 267 1 191 3 31 1 2 32 4 217 4 34 6 21 312 1 225 34 9 22 322 3 232 4 35 3 23 335 2 239 9 35 8 24 343 2 245 7 36 5 25 352 3 253 5 37 5 26 35 2 26 9 38 27 377 3 271 5 38 7 28 388 9 281 4 38 8 29 394 6 288 9 4 21 42 5 294 9 4 3 211 417 1 36 7 4 8 212 436 3 317 6 41 9, Skatteverket och SCB Bakgrundsinformation Uppgifterna avser arbetare i företag anslutna till Svenskt Näringsliv. Uppgifterna har inte strukturrensats och är därför inte fullt jämförbara med motsvarande uppgifter gällande tjänstemän. Löneutveckling, BNP och KPI 11
Diagram 1.3 Årslön, arbetskraftskostnad och reallön för tjänstemän 197-212 Kronor 7 6 5 4 3 2 1-7 -72-74 -76-78 -8-82 -84-86 -88-9 -92-94 -96-98 - -2-4 -6-8 -1-12 År Årslön Arbetskraftskostnad Reallön i 197 års priser och SCB 2 Sedan 197 har tjänstemännens genomsnittliga löner ökat med mer än 1 1 procent men på grund av höjningar av lagstadgade och avtalade arbetsgivaravgifter har arbetskraftskostnaderna ökat med cirka 1 4 procent. Reallönen har under samma period ökat med 66 procent. Under vissa perioder har den till och med minskat. Nästan hela reallöneökningen, 55 procent, har därför tillkommit under de senaste 15 åren (räknat på totalstatistik). -68 Tabell 1.3 Tjänstemän 197-212 Arbetskrafts- Reallön i kostnad Årslön 197 års priser 197 43 5 36 36 1975 81 3 6 3 41 1 198 132 8 92 38 1 1985 192 4 131 6 35 5 199 283 7 193 5 38 6 1995 333 8 236 4 38 5 2 433 8 295 5 47 21 464 6 313 7 48 7 22 475 2 322 2 49 23 55 1 337 5 3 Arbetskrafts- Reallön i kostnad Årslön 197 års priser 24 522 6 348 5 51 8 25 556 4 371 4 54 9 26 572 9 382 5 55 8 27 598 3 4 2 57 1 28 582 1 48 4 56 3 29 629 1 426 8 59 21 646 5 438 6 59 9 211 662 9 449 1 59 8 212 678 7 459 5 6 6, Skatteverket och SCB Bakgrundsinformation Uppgifterna avser tjänstemän i företag anslutna till Svenskt Näringsliv 12 Löneutveckling, BNP och KPI
Reallöneutveckling 197 212 De genomsnittliga reallönerna har under de senaste 41 åren ökat med 56 procent för arbetare och 68 procent för tjänstemän. Utvecklingen har emellertid varit ryckig. Under vissa perioder har reallönen stigit kraftigt och under andra perioder har reallönen sjunkit. Denna utveckling kan delas in i fem perioder. 197 till och med 1976 ökade reallönerna för arbetare med över 21 procent. Därpå följde en period på sju år då reallönerna minskade med totalt drygt 12 procent. Åren 1984 till och med 1989 ökade sedan reallönerna igen, totalt med nästan 14 procent. Trots fem år med stigande reallön var reallönen ändå inte lika hög 1989 som den var 1976. Efter 1989 följde åter en period fram till 1994 med fallande reallön. Reallönetappet under denna period summerade till totalt fem procent. Efter 1995 har reallönen ökat varje år. År 212 var reallönen för en arbetare i genomsnitt 36 procent högre än vad den var 1994. Även för tjänstemän har reallönen utvecklats ömsom positivt och ömsom negativt fram till mitten av 199-talet. 197 till 1976 ökade reallönen med över 14 procent. Därpå följde sju år med sjunkande reallön, totalt med minus 14 procent. Därefter ökade reallönen med drygt 1 procent fram till och med 1989 för att sedan åter sjunka med en dryg procent fram till och med 1995. Efter 1995 har reallönen ökat med 57 procent. Diagram 1.4 Reallön för arbetare i 212 års priser Kronor per år 45 4 35 3 25 2 15-7 -72-74 -76-78 -8-82 -84-86 -88-9 -92-94 -96-98 - -2-4 -6-8 -1-12 År Diagram 1.5 Reallön för tjänstemän i 212 års priser Kronor per år 45 4 35 2-68 3 25 2 15-7 -72-74 -76-78 -8-82 -84-86 -88-9 -92-94 -96-98 - -2-4 -6-8 -1-12 År Löneutveckling, BNP och KPI 13
En viktig slutsats som kan dras är att 197-, 198- och halva 199-talet präglades av att lönebildningen inte lyckades leverera reallöneökningar. Denna period sammanfaller med en period med höga nominella löneökningar, återkommande kostnadskriser i näringslivet, devalveringar av kronan, detaljstyrande centrala avtal med olika former av pris- och löneutvecklingsgarantier, hög inflation samt osäkerhet om den framtida inflationen. Lönebildningen omgärdas sedan början av 199-talet av en delvis annan kontext. Viktiga förutsättningar är numera rörlig växelkurs och självständig centralbank vilket har resulterat i låg och stabil inflation samt lägre nominella löneökningar. Lönebildningen har också decentraliserats genom att löneförhandlingar mellan centralorganisationerna helt har avskaffats och genom att förbundsavtalen ger större möjligheter för företagen att bestämma nivå på löneökningen och/eller fördelningen av löneökningen. Allt detta har sannolikt bidragit till att lönebildningen och reallönerna har utvecklats mer stabilt under de senaste 15 åren. En tjänsteman tjänar i genomsnitt 166 kr mer per år 212 än 1994 och en arbetare 84 kr mer, räknat i 212 års priser. Jämfört med 197 har tjänstemännens genomsnittliga köpkraft ökat med 186 kr och arbetarnas genomsnittliga köpkraft har ökat med 114 kr. Löneutveckling 1977-212 Fram till slutet av 198-talet var följsamheten i löneutvecklingen stor mellan olika grupper av tjänstemän och arbetare. I samband med övergången från centrala till förbundsvisa och lokala löneförhandlingar har följsamheten minskat något. Näringsgrenarnas förmåga att bära olika löneutveckling har nu en större betydelse. Löneutvecklingen påverkas nu i större utsträckning till exempel av konjunkturen inom byggbranschen och strukturella förändringar inom industrin. Diagram 1.6 Relativ löneutveckling 1977-212 för arbetare per näringsgren samt tjänstemän totalt, 1977 = index 1 Index 7 6 5 4 3 2 1-77 -8-83 -86-89 -92-95 -98-1 -4-7 -1 År Industri Byggnadsverksamhet Handel, hotell o restaurang Transporter Tjänster & service Tjänstemän 2-68 14 Löneutveckling, BNP och KPI
Diagram 1.7 Relativ lönenivå 1977-212 för arbetare per näringsgren samt tjänstemän totalt Index 15 14 13 12 11 1 9 8-77 -8-83 -86-89 -92-95 -98-1 -4-7 -1 År Industri Byggnadsverksamhet Handel, hotell o restaurang Transporter Tjänster & service Tjänstemän, hela Svenskt Näringsliv = 1 Diagram 1.8 Löneutvecklingen 1977-212 i absoluta tal (omräknat till timförtjänster) för arbetare per näringsgren samt tjänstemän totalt Index 2 7 6-68 5 4 3 2 1-77 -8-83 -86-89 -92-95 -98-1 -4-7 -1 År Industri Byggnadsverksamhet Handel, hotell o restaurang Transport Tjänster & service Tjänstemän Bakgrundsinformation Uppgifterna avser anställda i företag anslutna till Svenskt Näringsliv. Uppgifterna avseende arbetare har inte strukturrensats och är därför inte fullt 2 jämförbara med uppgifterna avseende tjänstemän. Lönebegreppet för arbetare är tid- och prestationslön -68 samt skift-/obtillägg och helglön (T+P+S+H). Lönebegreppet för tjänstemän är fast månadslön, naturaförmåner samt genomsnittligt värde av prestationslön (provision, tantiem o dyl). Löneutveckling, BNP och KPI 15
2. Lönespridning Lönernas nivåer speglar både företagens och marknadens värdering av olika roller och arbetsinsatser i företagen. I toppen finns VD-arnas ersättningar i de stora bolagen och sedan på fallande skala följer höga chefer, andra tjänstemän, arbetare och anställda som utför enklare sysslor. Skatter och transfereringar gör att den verkliga spridningen har en annan struktur. Lönespridning 212 Lönespridningen är störst inom privata sektorn, särskilt bland tjänstemännen. En förklaring är de stora homogena yrkesgrupper som finns i kommuner och landsting med relativt sammanpressad lönestruktur. Diagram 2.1 Lönefördelning inom privat och offentlig sektor 212 Antal individer 8 7 6 5 Offentlig sektor Privat sektor 4 3 2 1 13 499 Månadslön 14 5 14 999 16 16 499 17 5 17 999 19 19 499 2 5 2 999 22 22 499 23 5 23 999 25 25 499 26 5 26 999 28 28 499 29 5 29 999 31 31 499 32 5 32 999 34 34 499 35 5 35 999 37 37 499 38 5 38 999 4 4 499 41 5 41 999 43 43 499 44 5 44 999 46 46 499 47 5 47 999 49 49 499 5 5 5 999 52 52 499 53 5 53 999 55, Sveriges Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarverket Diagram 2.2 Lönespridning i olika löneintervall Andel i procent 9 2 8-68 7 6 5 4 3 2 1 Anställda i kommuner inom Svenskt Näringsliv Anställda i staten Tjänstemän inom Svenskt Näringsliv Anställda i landsting 13 499 14 5 14 999 16 16 499 17 5 17 999 19 19 499 2 5 2 999 22 22 499 23 5 23 999 25 25 499 26 5 26 999 28 28 499 29 5 29 999 31 31 499 32 5 32 999 34 34 499 35 5 35 999 37 37 499 38 5 38 999 4 4 499 41 5 41 999 43 43 499 44 5 44 999 46 46 499 47 5 47 999 49 49 499 5 5 5 999 52 52 499 53 5 53 999 55 Månadslön, Sveriges Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarverket 16 Lönespridning
Lönespridning i olika åldrar Lönestrukturen för arbetare är sammanpressad både inom och mellan åldrarna. För tjänstemän däremot är lönespridningen betydligt större bland de äldre än bland de yngre. Lönespridningen efter 5 års ålder är relativt jämn och svagt minskande. Tjänstemännens lönestruktur ligger i viss utsträckning omlott med arbetarnas. Samtidigt är tjänstemännens tionde percentil cirka 1 3 kr högre än arbetarnas och för medianen är skillnaden cirka 6 2 kr. Man kan alltså inte generellt tala om arbetare som en låglönegrupp och tjänstemän som en höglönegrupp. De stora skillnaderna återfinns i stället i de högre inkomstskikten i respektive grupp. Diagrammen visar enbart lönespridningen 212 och ger inte en bild av individuell löneutveckling över tid. Diagram 2.3 Lönespridning 212 för arbetare Kr/mån 6 5 4 3 2 1 2 22 24 26 28 3 32 34 36 38 4 42 44 46 48 5 52 54 56 58 6 62 64 Ålder 1:e perc 5:e perc 9:e perc Diagram 2.4 Lönespridning 212 för tjänstemän Kr/mån 6 2-68 5 4 3 2 1 2 22 24 26 28 3 32 34 36 38 4 42 44 46 48 5 52 54 56 58 6 62 64 Ålder 1:e perc 5:e perc 9:e perc Lönespridning 2-68 17
Lönespridning 197 212 Lönespridningen minskade för både arbetare och tjänstemän från 197 till 198. Under en period i början av 198-talet var spridningen oförändrad. För arbetare ökade därefter spridningen till och med 28. Därefter har vi sett en minskad lönespridning för arbetare. För tjänstemän har lönespridningen ökat från början av 198-talet, framförallt i de högre löneskikten. Den minskade spridningen i de nedre löneskikten under början av 199-talet beror på att mer rutinbetonade och lågt betalda arbeten försvann i samband med de kraftiga rationaliseringarna. I och med stabiliseringen av arbetsmarknaden från 199-talets mitt har spridningen i de lägre skikten återgått till 1975 års nivå. Lönespridningen för tjänstemän har minskat gradvis under 2-talet minskningen har huvudsakligen skett för de med högre löner. Diagram 2.5 Lönespridning i Svenskt Näringslivs medlemsföretag 18 16 14 12 1 8 6 4 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 26 27 28 29 21 211 212 Tjänstemän P1/P5 Tjänstemän P9/P5 P1/P5 P9/5 Bakgrundsinformation Lönespridningen beräknas här som 1:e och 9:e percentillönen i relation till medianlönen för respektive grupp. Lönebegreppet för arbetare är tid- och prestationslön samt skift-/obtillägg och helglön (T+P+S+H). Lönebegreppet för tjänstemän är fast månadslön, naturaförmåner samt genomsnittligt värde av prestationslön (provision, tantiem o dyl). 18 Lönespridning