Minnesanteckningar från Täkthandläggarträffen i Vetlanda den 15 maj Närvarande: Susanne Johansson, Alvesta kommun, Torbjörn Adolfsson, Aneby kommun, Ingemar Bergbom, Habo kommun, Magnus Nilsson, Jönköpings kommun, Thomas Hultquist, Ljungby kommun, Emelie Gustavsson, Ljungby kommun, Gustav Enander, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Niklas Johansson, Länsstyrelsen i Jönköpings län, (endast på em.), Anna Nicklason, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Erik Sjödin, Länsstyrelsen i Kronobergs län (endast på em.), Daniel Karlsson, Miljöförbundet Blekinge Väst, Mikael Jönsson, Miljöförbundet Blekinge Väst, Mattias Gustafsson, SGU, Dörte Schuldt, Vaggeryds kommun, Pernilla Nordqvist, Vetlanda kommun, Daniel Erikson, Växjö kommun, David Lindsjö, Älmhults kommun, Linda Helander, Miljösamverkan F, Linda Petersson, Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge. Linda Helander, samordnare för Miljösamverkan F hälsade välkomna till Täkthandläggarträffen i Vetlanda. Grundvattenfrågor i grus och bergtäkter Mattias Gustafsson, SGU, presenterade SGU:s organisation. Se presentation. Tjänst där man kan låna en geolog, en supporttjänst som SGU erbjuder. Databaser: Mattias visade exempel på hydrogeologiska kartor. Mer information hittar du på www.sgu.se Kontakt: kundservice@sgu.se Tjänst: Geolagret. Sök på karta eller via fritext. Kan ladda ner beskrivning och karta i PDFformat. SGU:s kartvisare. Den som används mest är kartan för brunnsregistret. Kartgeneratorn här kan man skapa sin egen karta. Ex. Jorddjupskartan. Kan få kartan skickad till sig i PDF-format. Sida 1 av 5
Mobilapplikationer, kan ladda ner via Google-play. Tjänst har bara funnits ett par år. Fortfarande dåligt upplöst karta. Punktobservationer är bra. Än så länge går det bara ladda ner till androidtelefoner. Lägg till karta i egen GIS-klient, WMS. När SGU gör nya kartor så är de ute i fält och gör observationer och tar prover och sedan flygplanstolkar området. Nationella Höjddatabasen Traditionellt har SGU:s kartor visat vilket jordlager som ligger över - nu när kartor görs kartorna mer tredimensionella så att man får information om vad det finns för jordlager under det översta lagret. Ex. sand under silt vilket kan ge stabilitetsproblem. Vattnets kretslopp Samspelet mellan grund- och ytvatten har blivit allt viktigare. Vatten försörjning i Sverige idag: Kommunal dricksvattenförsörjning baseras på: Ytvatten 50 % Grundvatten 50 % varav 25 % är konstgjord Vattentäktsarkivet, här kan kommuner mata in information om täkten och arkivet är kopplat till laboratorierna. Har gjort undersökning av dricksvatten tillsammans med Socialstyrelsen. Resultatet visade att 1/5 hade ett vatten utan anmärkning, 3/5 hade vatten som hade anmärkningar och 1/5 hade otjänligt vatten. Nu har livsmedelsverket tagit över ansvaret för enskilda vattenbrunnar. Finns inte någon information om hur man gräver en brunn. Finns inte mycket material hur man renoverar sin grävda brunn. Brist på större grundvattenmagasin i Stockholms området, Västra Götalands regionen, Gotland och stora delar av Småland och Blekinge. Geologin styr sårbarheten av grundvattnet. Grundvattnet rör sig i samma riktning som ytvattnet utom i isälvsavlagringar - och det är där vi har våra grustäkter. Ex. kemtvätten i Hagfors där det finns gjorts mycket undersökningar inför saneringar. Extra sårbara områden är där jordmånsprofilen tagits bort och fastläggningen är reducerad (grustag, vägdiken, urban mark). Sida 2 av 5
Ex. tankbilsolycka i Karlshamn, fanns föroreningar av diesel kvar i vattnet Grävmaskin i Nässjö. Diselstöld i Vetlanda. Jordartskartor kan göras om till ex. genomsläpplighetskartor för att se lämplighet för att anlägga enskilda avloppssanläggningar. I Alvesta, Ljungby och Växjö finns sårbarhetskartor. I Ljungby finns 10 % av all grundvattenproduktion. Brunnsarkivet: här finns borrade brunnar från 1976. Dålig information om grävda brunnar. Ansökan om täktverksamhet SGU får ärende på remiss vid betydande miljöpåverkan. Kan alltid skicka ett ärende på remiss till SGU. Finns checklista på SGU:s hemsida om vad som ska finnas med i ansökan. Det ska gå att avgöra om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom grundvattenpåverkan. Ex. på dåliga underlag. SGU anser generellt att underlaget måste bli bättre. Detta skulle minska antalet överprövningar. Frågor: Hur många brunnar finns det i Sverige? Svar: Ca 500 000 borrade brunnar inklusive energibrunnar. Ca 1,2 miljoner grävda brunnar. Kommuner och länsstyrelser håller med om att underlaget ofta är bristfälligt vid täktansökningar. Det finns behov av att ta fram nya grusförsörjningsplaner. En ny grustäkt har fått tillstånd 2009 i Vetlanda kommun. Denna täkt ska endast användas till betongtillverkning. Det finns inte någon inventering av husbehovstäkter. Sida 3 av 5
Efter lunch åkte vi till grustäkten i Rödjenäs som ligger norr om Vetlanda. Samling vid täkten i Rödjenäs. Foto: Linda Petersson Pernilla Nordqvist, Miljöinspektör, Vetlanda kommun informerade om grustäkten. Ca 20 000 m3 grus bryts per år i täkten. Niklas Johansson, biolog på Länsstyrelsen i Jönköpings län sammanfattade varför täkter är viktiga för biologisk mångfald. Se även Niklas föredragning vid förra täkthandläggarträffen i Växjö. Vi tittade på en sydbrant. Blir som en gryta med ett gynnsamt klimat för många organismer. Ju större sydslänter desto bättre förutsättningar. Bra att lämna avbaningsmassor blandat med sand. Gulsporre - en växt som trivs här. Niklas hittade en larv som är en rödlistad art och det visade sig att det är den västligaste förekomsten i Sverige! Sida 4 av 5
Niklas Johansson, biolog, står i sydbrant i täkten. Foto: Linda Petersson Vi tittade på sjöar/dammar i täkten. En grund och en lite djupare. Det är bra med flacka stränder. Vi såg paddyngel i den grunda dammen. Ruderat områden. Dessa finns ofta i stadsnära områden - exempel är platser där avbaningsmassor lagras. I denna täkt finns en del som är sortering och mottagning av massor. Denna del är anmälningspliktig verksamhet. Nästa täkthandläggarträff hålls i västra Blekinge den 17 september 2015. Daniel Karlsson på Miljöförbundet Blekinge Väst är kontaktperson. Önskemål finns om att besöka en bergtäkt vid denna träff. Kontakta någon av samordnarna för Miljösamverkan om du har frågor eller ämnen som du vill ta upp vid nästa träff. Minnesanteckningar förda av: Linda Petersson Samordnare för Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge Regionförbundet södra Småland, Videum Science Park, 351 96 Växjö. Besöksadress: P G Vejdes väg 15 Tfn: 0470-77 85 24, e-post: linda.petersson@rfss.se, Blogg: www.mskb.se Sida 5 av 5