Proposition 1 Medlemskap för förening stadgeändring Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår: Att Att förbundsmötet beslutar om att anta stadgeändring som syftar till att öppna verksamheten och locka fler medlemmar. förbundsmötet beslutar om att uppdra till Tävlingsgruppen att inför tävlingssäsongen 2015 2016 presentera nya tävlingsregler som öppnar för ett större deltagande. Bakgrund Kansliet har den senaste tiden fått förfrågningar från traditionella idrottsföreningar om de får bli medlem hos oss. Men även från fristående föräldrar som vill bilda en förening och söka medlemskap. Våra stadgar säger dock att våra föreningar ska vara knuten till en skola. Det känns fel att neka någon som delar verksamhetsidén när vi dessutom vet att vi har en fantastisk verksamhetsidé som rimmar väl med som önskas av Framtidens IF (bland annat gemenskap och delaktighet). Dessutom skulle förbundet med en öppnare inställning också öka verksamheten. Fler föreningar betyder också ökade bidrag från Riksidrottsförbundet. Fleridrottsföreningar som delar verksamhetsidén borde få vara medlem i Svenska Skolidrottsförbundet utan att nödvändigtvis vara kopplade till en specifik skola. Vi är det ledande barn- och ungdomsförbundet och ska stärka den positionen. Ur stadgarna: 4 Nuvarande lydelse: Förbundet består av de självständiga ideella föreningar som på ett riktigt sätt tagits upp som medlemmar i förbundet. Dessa självständiga ideella föreningar består av ungdomar vid grundskolan och gymnasiet eller med dessa jämförliga skolor. 4: Förslag: Förbundet består av de självständiga ideella föreningar som på ett riktigt sätt tagits upp som medlemmar i förbundet. Dessa självständiga ideella föreningar består av barn och ungdomar vid grundskolan och gymnasiet eller med dessa jämförliga skolor samt vuxenstöd. 35 4. Nuvarande lydelse: Föreningen ska vara knuten till en skola, vilket då ska framgå av föreningsnamnet. 35 4. Förslag: Föreningen kan vara knuten till en skola. Föreningen kan också vara en förening med upptagningsområde från ett större område, exempelvis kommun eller kommundel. I båda fallen ska det framgå av föreningsnamnet att det är en skol-if.
Risken finns, vid exempelvis sammanslagningar, att antalet föreningar minskar. Men viktigare är att det ger möjlighet till att så många som möjligt får ta del av vår verksamhet. Det är också individer, det vill säga aktiva i idrott som är det SF-stödet från RF bygger på. Alltså också en möjlighet till högre SF-stöd. Tävling Styrelsen vill också öppna för att det ska bli lättare att tävla, vi ska så ofta som möjligt slippa säga nej till den som vill vara med. Ett exempel är de individuella idrottare som går på en skola utan Skol-IF. Ska vi nödvändigtvis kräva att hen tillsammans med ytterligare två personer startar en förening bara för att få tävla? Förbundsstyrelsen menar att hen då genom att bli medlem i närmast liggande Skol-IF får rätt att delta i tävling arrangerad av Svenska Skolidrottsförbundet och/eller alla SDF. Betonas att detta förslag gäller individuella tävlingar då det inte ska finnas möjlighet att bilda elitlag genom att bli medlem i annan skol-if. TG bör också se över möjligheterna att tävla i mixade klasser. FS föreslår att förbundsmötet uppdrar åt TG att till tävlingssäsongen 2015-2016 reviderat tävlingsreglerna enligt ovanstående andemening. För bifall till stadgeändring fordras beslut av ett enhälligt förbundsmöte (ordinarie eller extra) eller med minst 2/3 av antalet angivna röster vid två på varandra följande förbundsmöten (ordinarie eller extra) hållna med minst ett års mellanrum.
Proposition 2 Stadgeändring färre styrelseledamöter Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår: Att förbundsmötet beslutar om att anta styrelsens förslag till stadgeändring i mening att öka effektiviteten i styrelsearbetet. Bakgrund Svenska Skolidrottsförbundet har idag inskrivet i stadgarna att styrelsen inklusive suppleanter ska bestå av 11 personer. En utblick mot andra specialidrottsförbund visar att de allra flesta har sju eller nio ledamöter. Att minska antalet ledamöter bör ge vinster både ekonomiskt och effektivitetsmässigt. Ett argument mot färre styrelseledamöter kan vara att möjligheten till geografisk spridning blir mindre. Styrelsen vill då påminna att ledamot inte representerar sitt SDF, utan i första hand förbundet i sin helhet. Om denna proposition enhälligt bifalles av förbundsmötet blir det alltså en förändring av valproceduren, vilket valberedningen förberetts på. Stadgarnas nuvarande lydelse: 27 Förbundsstyrelsen, som har sitt säte i Stockholm, består av ordförande och sex ledamöter samt fyra suppleanter. Antalet övriga ledamöter ska vara jämnt fördelade mellan könen. Bland suppleanterna utses en förste och en andre suppleant. Ordförande, två ledamöter och samtliga suppleanter väljs för en tid av två år. Övriga fyra ledamöter utses för en tid av fyra år, av dessa fyra ledamöter väljs två vid varje förbundsmöte. Ledamot av styrelsen kan maximalt inneha samma styrelsepost (ordförande, ledamot eller suppleant) i åtta sammanhängande år. Föreslagen lydelse: 27 Förbundsstyrelsen, som har sitt säte i Stockholm, består av ordförande och sex ledamöter samt två suppleanter. Det ska vara en jämn könsfördelning mellan ledamöterna. Ordförande, två ledamöter (26 år eller yngre vid inval) och två ersättare (varav minst en 26 år eller yngre vid inval) väljs på två år. Fyra ledamöter väljs på fyra år enligt saxad modell så att det alltid är några som sitter över Förbundsmötet. Ledamot av styrelsen kan maximalt inneha samma styrelsepost (ordförande, ledamot eller suppleant i åtta sammanhängande år).
Nuvarande lydelse: 24 Ärenden vid förbundsmötet 13. val av förbundsordförande, tillika styrelsens ordförande, för en tid av två år. 14.val av två ledamöter för en tid av fyra år. 15.val av två styrelsesuppleanter för en tid av två år. 16. Val av två ordinarie ledamöter jämte två suppleanter (26 år eller yngre vid inval) för en mandattid av två år. Föreslagen lydelse: 24 Ärenden vid förbundsmötet 13. val av förbundsordförande, tillika styrelsens ordförande, för en tid av två år. 14.val av två ledamöter för en tid av fyra år. 15.val av två ledamöter som är 26 år eller yngre för en tid av två år. 16. val av två suppleanter (varav minst en är 26 år eller yngre vid inval) för en mandattid av två år.
Proposition 3 Stadgeändring arbetsgrupper Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår: Att förbundsmötet beslutar om att anta förbundsstyrelsens förslag till stadgeändring, vilket innebär att det aktuella behovet styr vilka arbetsgrupper som tillsätts. Bakgrund Tiderna förändras, behovet av flexibilitet och effektivitet ökar. När samhället förändras berör det även idrottsrörelsen som måste bli mer snabbfotad och ha beredskap för att snabbt kunna ändra arbetssätt eller inriktning på arbetet. Även när det gäller individen märker vi av snabbare livsförändringar, inte minst när det gäller yngre människor. Under den gångna mandatperioden har flera avhopp skett från arbetsgrupperna i förbundet, delvis beroende på förändrade livssituationer. En iakttagelse är också att det inte alltid blir så effektivt att i stadgarna bestämma vilka arbetsgrupper som ska finnas. Exempelvis kan verksamhetsinriktning och fokusområden för en kommande period fastslås i en riktning som visar att en speciell grupp inte behövs just den mandatperioden. Det handlar om effektivitet, ekonomi och om att ge personer större möjlighet att ta på sig och fullfölja uppdrag. Istället föreslås att styrelsen tillsätter de grupper som är nödvändiga för mandatperioden. Och om behovet uppstår istället för fasta grupper tillsätta kommittéer/grupper för kortare, väl definierade uppdrag. Om ett uppdrag är kortare och tidssatt innebär det också att det är lättare att engagera sig. I stadgarna finns redan följande skrivning: 3 Förbundets verksamhet grundas på utbildnings-, tävlings- och breddverksamhet. Förbundets verksamhet ska organiseras av förbundsstyrelsen och i arbetsgrupper/utskott på sådant sätt som förbundsstyrelsen bestämmer. Vilket kan tolkas som att styrelsen redan nu äger rätten att tillsätta nödvändiga grupper. Men, i 27 står följande: 27 Styrelsen utser vidare ordföranden och övriga ledamöter i arbetsgrupperna, vilka är breddgruppen, tävlingsgruppen och utbildningsgruppen. Därför föreslår förbundsstyrelsen att paragrafen ändras till följande lydelse: 27 Styrelsen utser vidare ordföranden och övriga ledamöter i arbetsgrupper, utskott och kommittéer.
Proposition 4 Färdplan 2025 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår: Att förbundsmötet beslutar om att anta propositionen och ger förbundsstyrelsen i uppgift att snarast lägga upp en långsiktig plan för hur Färdplanens mål ska uppnås. Bakgrund Vid förbundsmötet 2012 gavs förbundsstyrelsen att ta fram en vision för förbundet som siktar mot 2025. Arbetet med visionen tog fart i september 2012 med en av styrelsen tillsatt grupp. Visionen, Färdplan 2025, har sedan processats på olika nivåer och alla har getts möjlighet att kommentera och komma med synpunkter. För att leda utvecklingen föreslår förbundsstyrelsen att förbundsmötet antar Färdplan 2025.
Färdplan 2025 Vi bygger inte om vi bygger ut! Skolidrottsförbundet 2013 De 1 300 skolidrottsföreningarna med totalt 150 000 medlemmar är en bidragande faktor till att barn och ungdomar i Sverige är fysiskt aktiva och genom glädje och gemenskap lär sig föreningsdemokrati, sunda värderingar och får en meningsfull tillhörighet. Samtidigt finns det inom idrottsrörelsen och i samhället händelser som gör att barn och unga mår dåligt och inte upplever att de kan eller får vara med. Bland annat under våren 2013 har olika nyhetsmedier uppmärksammat missförhållanden inom idrotten som inte följer intentionerna i Idrotten Vill. Det handlar till exempel om tidig selektering och alltför hård träning i ung ålder. Något som också uppmärksammades i Utbildningsradions tv-serie Idrottens himmel och helvete under början av 2014. Skolidrottsförbundet har under de senaste åren genomgått en stor formalisering då våra föreningar dels har skaffat organisationsnummer samt fört in sina medlemmar och andra uppgifter i idrottsrörelsens gemensamma kommunikationssystem; IdrottOnline. Detta har gjort att både antalet föreningar och medlemmar har minskat då många upplever att den administrativa bördan blir för stor. Dock ser förbundet åter en uppåtgående trend. En betydande intressent för Skolidrottsförbundet och skolidrottsföreningarna är skolans huvudmän som avgör vilket stöd som skolan ger till idrottsföreningen. Det finns skolor som har avsatt arbetstid för att lärare eller fritidspedagoger ska kunna agera vuxenstöd i skolidrottsföreningen. Denna insats från skolan betyder mycket för föreningen och är många gånger en förutsättning för att föreningen ska kunna blomstra. Även skolan har förändrats under de senaste åren där bland annat nya direktiv från Skolverket tolkats så att det påverkat skolans möjlighet att ge stöd till föreningen negativt. Samtidigt som Skolidrottsförbundet möter dessa utmaningar så finns det ett stort behov i samhället av en verksamhet som tillgodoser behovet hos de som inte sätter idrottens traditionella aktiviteter och strukturer som träning-tävling i fokus utan också bejakar andra värden. Skolidrottsförbundet kan möta dessa behov och bidra till ett sundare och mer demokratiskt samhälle. För att svara på hur det ska gå till lyfts fem strategiska områden fram som förbundet behöver förhålla sig till. Under respektive område beskrivs nuläget samt vilket eller vilka mål som gäller. Hit ska vi! Visionen - Världens bästa Skolidrottsförbund I världens bästa Skolidrottsförbund står våra värderingar i fokus. Inte bara som en konsekvens av vår verksamhet utan vi gör medvetna val för att lyfta fram och verkligen leva efter dessa värderingar. All verksamhet i förbundet ska vila på medvetna val med glädje, glöd, gemenskap, demokrati och delaktighet som grundfundament. Världens bästa Skolidrottsförbund har behållit det vi gör bra idag och samtidigt blivit än mer tillgängliga och bedriver verksamhet även under kvällar och helger. Då kan vi vara det ständigt närvarande alternativet för alla som vill engagera sig i verksamhet som är styrd av
medvetna värderingar och erbjuder en uppsjö av aktiviteter med grunden i rörelse och med sociala och kulturella aspekter. Världens bästa Skolidrottsförbund fortsätter att vara idrottens ledande ledarskola där alla utvecklas till ledare via våra aktiviteter, från att leda sig själv till att leda andra. Genom att erbjuda aktiviteter där alla ges chansen att vara ledare så kan individer hitta sin nivå av ledarskap och välja att utvecklas därifrån. Allt ledarskap vilar på medvetna val grundade i Skolidrottsförbundets värderingar oavsett vem som utövar det eller hur det utövas. Fem strategiska områden Kännedom Skolidrottsförbundet inledde under 2013 inlett arbetet med att stärka sitt varumärke och öka sin synlighet. Enligt en enkätundersökning baserad på 700 svar från skolledare känner idag 78 % av dessa till Skolidrottsförbundet och det som främst förknippas med förbundet är skolidrottsförening (74 %), Skoljoggen (54 %) samt skolämnet idrott och hälsa (45 %). Upplevelsen är att skolpersonal har svårt att skilja på skolans och föreningens verksamhet och därmed också organisation och värdergrund. Mål Alla intressenter ska känna till skolidrottsföreningens värdegrund och verksamhet. Engagemanget i skolidrottsförbundet ska ge större status i samhället och det ska vara attraktivt att engagera sig i skolidrottsförbundet. Organisation I dagsläget finns cirka 1 300 skolidrottsföreningar i Sverige där alla är medlemmar i Skolidrottsförbundet. Skolidrottsförbundet är i sin tur indelat i 26 specialidrottsdistriktsförbund som driver aktiviteter och håller kontakten med skolidrottsföreningarna inom den geografiskt avgränsade området. Distrikten ansvarar för utbildningar, vissa breddaktiviteter samt vissa tävlingar. De 26 distrikten är inordnade i samverkansorgan, nio till antalet, som kallas regioner och som syftar till att öka samarbetet mellan distrikten. Skolidrottsförbundet representeras och drivs av förbundsstyrelsen mellan förbundsmöten som genomförs vartannat år. För att sköta den operativa verksamheten har en generalsekreterare anställts och ett kansli bildats. Mål Skolidrottsföreningen är navet för vår verksamhet och organisationen ska vara utformad för att ge föreningen bästa möjliga stöd baserat på den värdegrund som gäller i förbundet. Organisationen ska också vara föränderlig och anpassningsbar och därmed kunna möta nya krav från samhället och idrottsrörelsen. Samverkan Den naturliga samverkansparten är skolan och idag sker redan mycket samverkan med dessa. Dessutom finns det inslag av samverkan med främst idrottsföreningar i skolidrottsföreningarnas närhet som erbjuder prova-på-verksamhet. Även enstaka samverkansprojekt med föreningar utanför idrottsrörelsen förekommer.
Mål Skolan och skolidrottsföreningen samverkar i alla frågor som rör skolidrottsföreningens verksamhetsområde i allt ifrån värdegrund till aktiviteter. Skolidrottsföreningen har breddat sin verksamhet och bedrivs även utanför skolan och dess ramar och därmed sker samverkan med andra parter med intresse i medlemmarnas fritid. Exempelvis fritidsgårdar, idrottsföreningar, andra ideella organisationer samt myndigheter. Verksamhet Den verksamhet som bedrivs i Skolidrottsförbundet indelas i huvudsak under områden tävling, bredd och utbildning och bedrivs i huvudsak under dagtid (skoltid). Dessutom tillkommer stödjande verksamheter som kommunikation, ekonomi och administration. Verksamheten bedrivs under hela året men främst under skolans läsår. Mål Skolidrottsförbundet har via skolidrottsföreningarna verksamhet för alla barn och ungdomar oavsett om denne finns på skolan eller inte. Skolidrottsföreningen finns i anslutning till skolan men bedriver även verksamhet under kvälls- och helgtid. Under skoltid finns det aktiviteter som faller inom områdena bredd, tävling och utbildning och som medlemmarna utformar efter sina önskemål. På fritiden under kvälls- och helgtid flyttas fokus till enbart bredd och utbildningsaktiviteter och medlemmarna erbjuds en tävlingsfri verksamhet. Tillgänglighet Skolidrottsförbundet strävar efter att erbjuda alla en möjlighet att få idrotta och aktivera sig på sina egna villkor. Detta görs genom ledorden enkelt, roligt och nästan gratis. I de flesta fall är förbundet lyckosamt i sina strävanden men inte alltid. En idrottslyfts- kartläggning (genomförd 2013) visar att Skolidrottsförbundet dels inte finns i alla kommuner och inte heller i alla skolor. Dessutom upplever vissa deltagare en stor tävlingshets och en för stor fokus på att vinna vilken gör att alla inte trivs i verksamheten. Ibland kan deltagarna också uppleva att det blir fokus på en idrott och att allsidigheten som möjliggörs med flera idrotter försvinner. Mål I Skolidrottsförbundet görs medvetet aktiva val för att alla ska kunna vara med och delta i verksamheten, oavsett om det rör sig om fysiska, psykiska eller sociala hinder. Hänsyn tas till barn- och ungdomars individuella förutsättningar och alla ges rätt att delta och påverka verksamheten. Processen att ta fram färdplanen Skolidrottsförbundet har, under ett antal år, gått ifrån att vara en del av skolans verksamhet till att tydligare vara en fristående organisation inom den svenska idrottsrörelsen och medlem i Riksidrottsförbundet. Den brytningen har blivit än tydligare under de senaste tio åren med införandet av bland annat organisationsnummer och andra administrativa idrottsgemensamma system. Denna ökade belastning har påverkat Skolidrottsförbundet och dess skolidrottsföreningar. I och med den ständigt föränderliga omvärlden och viljan av att vara proaktiv istället för reaktiv så beslutade Skolidrottsförbundet på förbundsstämman i Linköping våren 2012 att påbörja arbetet med en plan för framtiden. Styrelsen valde att skapa
en specifik projektgrupp för detta arbete och gruppen fick namnet Färdplan 2025 utifrån gruppens uppgift; att skapa en strategisk plan och ett måldokument för 2025. Projektgruppen påbörjade sitt arbete i september 2012 där en tidsplan skapades för hur arbetet skulle fortskrida fram till dess att förbundsmötet 2014 beslutade att fastställa färdplanen. Framtidens idrottsförening och Framgångsrik idrottsförening Färdplansgruppen har under arbetets gång haft inspel från två rapporter som RF har tagit fram. Rapporterna är Framtidens idrottsförening samt Framgångsrik idrottsförening och dessa har använts som underlag både för diskussioner och praktiska övningar. Den framgångsrika idrottsföreningen är framtagen på initiativ av SISU Idrottsutbildarna och på uppdrag av Riksidrottsförbundet har Torbjörn Einarsson vid Handelshögskolan i Stockholm genomfört denna studie. Rapporten tar upp vad medlemmarna i idrottsföreningar menar med framgång och vad det är man uppfattar leder till framgång. Att det är intressant att känna till bygger på antagandet att ju fler i en förening som delar samma eller liknande målbilder och uppfattningar om hur man bäst ska göra för att uppnå dessa mål, desto större är chansen att man gör rätt saker på rätt sätt vid rätt tillfällen. Resultaten som redovisas i rapporten visar att det finns en mängd olika saker som kan ses som framgång i idrottsföreningar. Deltagarna i fokusgrupperna talar bland annat om idrottslig framgång, bra idrottsledarskap och idrottslig verksamhet, många medlemmar, glädje, bra ekonomi samt hälsa. Den framgång som flest tycks se som viktig är dock delaktighet och gemenskap. Framtidens idrottsförening är ett idéprojekt som började med att Narva Boxningsklubb motionerade till RF-stämman 2011. Föreningen föreslog att RS skulle initiera en speciell föreningsutvecklingsgrupp med uppdraget att på forskningsgrund ge förslag på innovativa förändringar gällande organisering, arbetssätt och regler. Motionen bejakades och i slutet av 2011 startades idéprojektet Framtidens idrottsförening. Projektgruppens uppdrag var att till RF-stämman 2013 presentera ett antal scenarier som beskriver idrottsföreningens förutsättningar fram till 2020, samt förslag till idéer och lösningar som kan möta framtidens krav, möjligheter och utmaningar så att: idrottens verksamheter vitaliseras för att än bättre svara på individens och samhällets förväntningar ledningen av framtidens idrottsförening underlättas och förenklas Diskussioner på framtidskonferens Det huvudsakliga arbetet har bestått av omvärldsarbete där samhällstrender sammanfattats och analyserats med stöd i aktuell forskning från den ideella sektorn. Projektet har även omfattat en rad presentationer och processer kopplade till de aktuella trenderna. De fyra trenderna har ett perspektiv fram till 2020 och behandlar demografiska förändringar, ökande individualisering och kommersialisering samt förändrade kommunikationsmönster. Sammantaget bidrar de fyra samhällstrenderna till en kontext av ökade krav och en ökad komplexitet. En kontext som utmanar idrottsrörelsen nuvarande organisering, arbetssätt och regler.
I januari 2013 genomfördes Skolidrottsförbundets framtidskonferens med ca 60 deltagare från specialidrottsdistriktsförbundet, styrelsen samt regionala representanter. Under framtidskonferensen diskuterades och analyserades de resultat som framkommit av Riksidrottsförbundets arbete med projektet Framtidens Idrottsförening. Under ledning av processledare från SISU Idrottsutbildarna fick deltagarna i grupper diskutera framtida konsekvenser och möjliga scenarier för Skolidrottsförbundet. Syftet med konferensen vara att samla in tankar, åsikter och önskemål för att påbörja arbetet med själva färdplanen. Dokumentationen från Borås samt inspelade intervjuer utgjorde underlag för det fortsatta arbetet. De insamlade tankarna bearbetades sedan i färdplansgruppen och ett första förslag på utkast färdigställdes. Under arbetets gång deltog färdplansgruppen ledamöter i möten och diskussionsforum för att inhämta kunskap inom ämnet. Bland annat inhämtades kunskap från Ideell Arena, Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet samt Svenska Gymnastikförbundet då dessa organisationer jobbar med framtidsfrågor eller precis har avslutat ett sådant arbete. Gällande utformningen av färdplanen så inhämtades inspiration från Scouternas strategiska framtidsplan vilket hjälpte till att sätta rubriker och utforma upplägget. Det första utkastet (version 0.1) publicerades i sin helhet på hemsidan med möjligheter för intresserade att kommentera och tycka till. Utkastet diskuterades även på regionkonsulentträffen under våren 2013 där synpunkter och åsikter samlades in. Utifrån det insamlade materialet så utarbetades utkastet version 0.2 som presenterades och gick på en remiss till specialdistriktsidrottsförbunden och som sedan diskuterades på SDF-konferensen sensommaren 2013. Utifrån alla de genomförda samtalen så reviderades Färdplan 2025 till utkast 1.0 som förbundsstyrelsen la som en proposition till förbundsmötet 2014. Värdegrund vilka är vi? Svenska Skolidrottsförbundet befinner sig i en föränderlig omvärld som ställer krav och som samtidigt erbjuder möjligheter. För beslutsfattare inom förbundet, från skolidrottsföreningen till förbundsstyrelse, gäller det att ständigt vara medveten om den omvärld vi lever i och vilka konsekvenser den får på vår verksamhet. Omvärldsmedvetenheten ska ställas i relation till det vi vill i förbundet och som anges i våra stadgar och policydokument. Våren 2012 tog Svenska Skolidrottsförbundets årsmöte beslut om att förtydliga förbundets vilja och vision i ett skrivet dokument och arbetet påbörjades därpå i den, av styrelsen, skapade färdplansgruppen. Färdplansgruppen fick i uppgift att utforma ett förslag på färdplan 2025 vilket är en strategisk plan och ett måldokument som anger vart Skolidrottsförbundet vill och hur vi ska ta oss dit. Färdplan 2025 ska ses som ett policydokument som anger vart Skolidrottsförbundet ska befinna sig 2025 och vilken organisation och verksamhet som är önskvärd. Dokumentet och dess viljeinriktning kan endast förverkligas om alla i förbundet hjälps åt och jobbar tillsammans. Därför ska detta dokument spridas till och användas av alla beslutsfattare inom Skolidrottsförbundet. Då omvärlden förändras så behöver Färdplan 2025 också förändras för att möta nya behov och krav och uppgiften att regelbundet stämma av färdplanen och dess innehåll ska ligga på beslutsfattarnas agenda.
Skolidrottsförbundet Svenska Skolidrottsförbundet (SSIF) är ett av 70 specialidrottsförbund som ingår i Riksidrottsförbundet (RF). Skolidrottsförbundets mål är att få så många som möjligt i rörelse samt genom utbildning ge unga bestående kunskaper inom demokrati och ledarskap. Vi vill erbjuda en mångfald av aktiviteter med koppling till idrott, lek, fysisk aktivitet, ledarskap och genom glädje få individer att stanna och utvecklas inom svensk idrott. Skolidrottsförbundet är ett fleridrottsförbund och är inte begränsat till någon speciell idrott. Det organiseras av medlemmarna som utövar de idrotts- och friluftsaktiviteter de kommer överens om, vid behov med anpassade bestämmelser. Våra mål syftar till livskvalitet, trivsel, gemenskap, glädje och hälsa. Vi skapar möjligheter till ungdomsinflytande, föreningsdemokrati och idrott hela livet. Vår verksamhet bidrar till bättre folkhälsa. Rent spel på alla plan, i alla sammanhang, är också en av våra ledstjärnor. Idrottande och lärande för alla Svenska Skolidrottsförbundet är både en idrottande och lärande organisation. Vi är en ungdomsorganisation som har en unik möjlighet att nå och påverka barn och unga. Vi arbetar med föreningsskapande verksamheter där vi erbjuder positiva lek- och träningsmöjligheter vilka genomsyras av glädje och gemenskap som ett medel för att nå våra mål. I vårt förbund är det barn och ungdomar som styr verksamheten och själva planerar och förverkligar sina idéer. Eftersom verksamheten bygger på idrott för ungdom av ungdom är det också de som tar besluten genom exempelvis olika styrelseuppdrag. En vuxen person (vuxenstöd) fyller en viktig funktion som stöd i bakgrunden. Vi utvecklar demokratiska ledare På alla nivåer finns ungdomar med och påverkar vår utveckling. Skolidrottsföreningen kan samla många barn och ungdomar, eftersom idrotten intresserar många och har stort inflytande på barns och ungdomars intresse för ett aktivt liv och gemenskap med varandra. Samspel med andra människor finns med i skolans övergripande mål, liksom att förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar, vilket gör att det finns en naturlig och självklar koppling till vår verksamhet. Vi vill att alla barn och ungdomar tillsammans med varandra ska få röra sig på ett roligt, enkelt och meningsfullt sätt som också förmedlar ideella värden och stärker dem som individer. Idrottens ingång till skolan Idrottsrörelsen kan möta alla barn och ungdomar i skolan genom skolidrottsföreningen, som kan erbjuda en mångfald av fysiska aktiviteter. Skolidrottsförbundet har en viktig roll, nämligen att bygga en starkare bas för hela idrottsrörelsen, nå grupper som bredd- och elitidrotten inte når och erbjuda det som inte ryms i specialidrottsförbunden. Vi arbetar för att hitta samarbetsformer så att olika idrotter kan nå fram via en skolidrottsförening. I rörelse hela livet Genom att se skolidrottsföreningens möjligheter, där ungdomarna inte bara är aktiva i idrottsutövandet, utan också organisations- och aktivitetsledare för sin förening, borde detta vara idrottens självklara strategi för samverkan med skolan. Föreningskunskap och praktiskt arbete i en skolidrottsförening skapar morgondagens ledare inom svensk idrott. I en framtid ska vi vara Idrottens ledande ledarskola. Det är för idrottens, barnens och ungdomarnas bästa det ska finnas en förening på alla skolor och för detta ser vi att Skolidrottsförbundet är den självklara administratören.
Vi kan gå utanför ramarna Skolidrottsförbundet vill att det också i framtiden ska kunna bedrivas ett framgångsrikt arbete med att ge unga människor förståelse och kunskap om föreningsliv och vilket mervärde det innebär i form av gemenskap och samvaro. Av erfarenhet vet vi att den initiativkraft och det ansvarstagande som unga föreningsaktiva känner i en egen förening även blir viktigt i framtiden. Skolidrottsförbundets verksamhet bygger på idrottsrörelsens riktlinjer Idrotten vill, den värdegrund som antas på Riksidrottsförbundets förbundsmöte samt på barnkonventionens grundprinciper. Skolidrottsförbundets verksamhetsidé Därför finns vi till: Svenska Skolidrottsförbundets idé är att genom samvaro och gemenskap få barn och ungdomar att motionera och vara fysiskt aktiva. Genom intressanta och spännande aktiviteter, nya som mer traditionella, läggs grunden för god hälsa, demokratiska värderingar samt en meningsfull tillvaro. Vår verksamhet skapar förutsättningar för att fostra framtidens ledare. Skolidrottsförbundets värdegrund Vad vi står för: Glädje, glöd och gemenskap Skolidrottsförbundet skapar en positiv och lättillgänglig idrottsmiljö där såväl sociala som kulturella inslag är en naturlig del av verksamheten. Demokrati och delaktighet Skolidrottsförbundet är en demokratisk organisation med en mångfald av medlemmar. Alla är välkomna och känner sig värdefulla i sin roll som medlemmar eller ledare. Alla som engagerar sig i våra verksamheter ska känna att de ges möjlighet att vara delaktiga och inspireras genom att arbeta för och med barn och unga. Allas rätt att vara med I Skolidrottsförbundets verksamheter är alla välkomna och alla ska behandlas lika. Rent spel Moral, etik och rent spel ingår i alla sammanhang som naturliga delar i vår verksamhet.
Proposition 5 Ändring av utbildningsdelen i SDF-bidraget Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår: Att förbundsmötet beslutar om den föreslagna ändringen i SDF-bidraget att gälla från och med redovisningen för 2015, alltså för utbetalningen 2016. Bakgrund Varje år får Svenska Skolidrottsförbundet ett bidrag från RF som kallas SF-bidraget. SFbidraget består dels av ett grundbidrag som alla SF får och dels av ett rörligt bidrag som baseras på antalet aktiva i idrott (medlemmar med fullständigt personnummer i Idrottonlines medlemsregister), LOK-stöd samt utbildningstimmar i förbundet. Utöver detta finns det en del som innebär landslagsstöd men som inte är aktuellt för Skolidrottsförbundet. En del av SF-bidraget går till SDF-bidraget, vilket fördelas ut till Skolidrottsförbundets distrikt. Dagens utformning av SDF-bidraget är ett resultat av förbundsmötet 2010 i Karlstad. Dessutom reviderades utbildningsdelen, efter en del diskussion, under förbundsmötet i Linköping 2012, till att baseras på antalet deltagare istället för antal utbildningar. Detta ansågs ge en rättvisare fördelning av bidraget. Ett antal synpunkter har dock inkommit på detta sätt att fördela medel kopplat till nuvarande kursutbud; bas grön, bas blå, röd ledarskap, röd organisation samt föreningsadministratörskursen (FA). I dagsläget grundar sig inte fördelningen av utbildningsbidraget på hur lång kursen är utan endast hur många deltagare som deltar på kursen. Det innebär att en 3 timmar lång kurs med 10 deltagare ger lika mycket bidrag som en 10 timmars kurs med 10 deltagare, trots att den senare uppbringar högre kostnader med ex. övernattning och fler måltider. Redan under förbundsmötet i Linköping uppmärksammades denna snedfördelning men då fick inte förespråkarna gehör och deras förslag röstades ner. Styrelsen anser att en förändring bör göras och föreslår en ny utformning av utbildningsdelen i SDF-bidraget. Styrelsens förslag Varje kurs som genomförs inom Skolidrottsförbundet har en kursplan med en minimitid för genomförd utbildning. Denna beskrivs i termer av utbildningstimme där en (1) utbildningstimme motsvarar 45 minuter. FA genomförs under minst 3 utbildningstimmar, bas grön under minst 10 utbildningstimmar samt övriga kurser under minst 12 utbildningstimmar. Förslaget är att en (1) utbildningstimme med en (1) deltagare ger en (1) deltagartimme. Detta innebär att en FA med 10 deltagare totalt ger (3*10) 30 deltagartimmar och där en bas blå
med 10 deltagare ger (10*12) 120 deltagartimmar. En bas blå ger alltså ett bidrag som är fyra gånger större en FA eftersom kursen pågår under fyra gånger så lång tid. Deltagartimmarna är låsta till kursplanerna för respektive kurs och genomför arrangören en kurs som är längre än vad som anges i kursplanen så erhålls inga extra medel för den överskjutande tiden. En bas blå med tio deltagare ger alltså (10*12) 120 deltagartimmar oavsett om den pågår under 12 eller 20 utbildningstimmar. Den procentuella fördelningen mellan distrikten har simulerats och det blir en väldigt liten skillnad på fördelningen.