Hälso- och sjukvård i Region Skåne

Tillgänglighetspaket 2016 Hälso- och sjukvård i Region Skåne - en samlad resurs för ökad tillgänglighet 2015-11-17 1

2014-01 2014-02 2014-03 2014-04 2014-05 2014-06 2014-07 2014-08 2014-09 2014-10 2014-11 2014-12 2015-01 2015-02 2015-03 2015-04 2015-05 2015-06 2015-07 2015-08 2014-01 2014-02 2014-03 2014-04 2014-05 2014-06 2014-07 2014-08 2014-09 2014-10 2014-11 2014-12 2015-01 2015-02 2015-03 2015-04 2015-05 2015-06 2015-07 2015-08 Bakgrund aktuell situation Tillgängligheten har under de senaste åren försämrats i Region Skåne och skapar ett tillitsproblem till den skånska hälso- och sjukvården. Problemen är störst inom SUS (se figur 1 och 2). En viktig orsak är bristen på personal och vårdplatser. Situationen har lett till att många patienter samordnas till andra vårdgivare i första hand privata vårdgivare inom Skåne men också till andra delar av landet. Vi ser också ett ökat antal patienter som själva söker vård i annat EU-land. Ur medicinsk synpunkt innebär bristande tillgänglighet att patienter som väntar ofta söker akut på grund av försämring eller oro över lång väntetid. Detta skapar missnöje hos patienterna och ett behov av extra vårdkontakter, vilket leder till merarbete och ökade kostnader. Kostnaderna ökar också som följd av samordning till annan vårdgivare. Allvarligast är lång väntetid vid misstanke om livshotande sjukdom som till exempel cancersjukdomar. Idag är utredningstiderna för flertalet cancersjukdomar oacceptabelt långa. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% SUS Sund Kryh HS Figur 1. Andel väntande inom 60 dagar till besök (målet är att ligga över 80 procent). 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% SUS Sund Kryh Figur 2. Andel väntande inom 60 dagar till operation/åtgärd (målet är att ligga över 80 procent). 2

Även om långa väntetider är ett problem inom såväl opererande som icke-opererande verksamheter är det framförallt väntetider till operation/åtgärd inom ortopedi, kirurgi, urologi, öron-näsa-hals och gynekologi som utmärker sig i statistiken. En viktig del i all utredning, och i vissa fall behandling, är diagnostik. Hit räknas laboratorieutredning, patologisk analys och radiologi (röntgen). Vi ser idag en vikande tillgänglighet inom dessa områden vilket påverkar alla andra områden. I vissa fall beror den bristande tillgängligheten på att modern diagnostik i allt högre grad kräver avancerad utredning med bland annat MR (magnetresonanskamera) och PET-CT (datortomografi med radioaktivt ämne). För att möta behoven inom dessa områden krävs såväl investeringar som specifik kompetens. Det handlar också i hög grad om att effektivt utnyttja aktuella maskiner. Figur 3. Tillgänglighet till MR uttryckt som andel väntande patienter inom 30 dagar (målsättningen är att andelen ska vara mer än 80 procent). Till diagnostik hör även undersökning med så kallad endoskopi, till exempel gastroskopi och koloskopi. Även inom dessa områden är väntetiderna alltför långa vilket kan få allvarliga konsekvenser för såväl patientsäkerhet som väntetider till behandling. Det finns långt framskridna planer på att införa allmän screening för koloncancer vilket avsevärt kommer att öka behovet av koloskopi. En gemensam nämnare för bristande tillgänglighet är bristen på vårdplatser. Antalet vårdplatser har under de senaste fem åren minskat med ca 400 platser (se figur 4). Även om vi på sikt kommer att kunna behandla och vårda patienter i allt högre grad utanför sjukhuset i hemsjukvård och med hjälp av mobila insatser så är idag tillgången på vårdplatser alltför låg vilket begränsar tillgänglighet och i sig skapar ineffektivitet. Överbeläggning och utlokalisering av patienter kan också få konsekvenser för patientsäkerheten. I medeltal ligger antalet överbeläggningar totalt i Region Skåne idag på ca 100-120 (se figur 5). 3

2900 Totalt antal öppna vårdplatser 2700 2500 2300 2100 1900 1700 1500 2009 2010 2011 2013 2014 2015 Figur 4. Totalt antal disponibla vårdplatser 2009-2015. Figur 5. Överbeläggning och utlokalisering av patienter uttryckt som antal per 100 disponibla vårdplatser. (Målsättningen är att andelen överbeläggning ska ligga under 1,5 och andelen utlokaliserade patienter under 0,5.) Sammanfattning Målsättningen med aktuellt förslag är att: Öka tillgängligheten inom alla områden Frigöra resurser på SUS i första hand vårdplatser och operationsresurser Minska överbeläggningarna Uppnå målen för den nationella cancerstrategin 4

Åtgärderna kan sammanfattas i följande fem punkter: 1. Riktade kö-satsningar 2. Arbetsuppgiftsomflyttningar 3. Cancersatsning 4. Öka antalet disponibla vårdplatser 5. Incitamentspaket 1. Riktade kö-satsningar För att uppnå snabba effekter måste ett antal specifika kö-satsningar genomföras. För att uppnå målsättningarna enligt ovan fokuseras på att korta köerna på SUS inom vissa opererande områden. Härigenom skapas förutsättningar för SUS att fokusera på åtgärder som hör till den högspecialiserade vården. Utifrån aktuell kö-situation har områden med störst antal väntande till operation/åtgärd identifierats. Dessa områden är allmän kirurgi, gynekologi, ortopedi, urologi och öron- näsahals (ÖNH). Därutöver finns några specifika områden som också kräver särskild satsning. Detta gäller dyslexi, tidig språkstörning och dyskalkyli samt neuropsykiatrisk utredning (vid misstanke om bland annat ADHD). Vid beräkning av kostnaden för kö-satsning i enlighet med detta förslag har kösituationen på SUS inom allmän kirurgi, gynekologi, ortopedi, urologi och öron- näsa- hals (ÖNH) den 31/8 2015 varit utgångspunkt. Se tabell 4. Modeller bygger på att i första hand Sund och Kryh, mot specifik ersättning, omhändertar viss andel av patienterna som väntar på SUS. I de förberedande beräkningarna prognostiseras att cirka 70 procent av totalt antal väntande kan och vill omhändertas på annan förvaltning. För att uppnå bästa möjliga effekt samtidigt som den administrativa insatsen minimeras bör ordinarie rutiner i så hög grad som möjligt användas vid den planerade kö-satsningen. Det innebär att tillgänglighetskoordinatorerna på respektive sjukhus tillsammans med berörda kliniker/områden är huvudansvariga för genomförandet som också i vissa fall kan innebära att patienter redan vid uppsättning till operation (det vill säga i anslutning till sitt första besök på SUS) sätts upp för operation på annan förvaltning. Viss förstärkning av administrativ personal på respektive förvaltning ingår i satsningen. Totalt antal väntande 70% av totalt antal väntande Gynekologi 776 543 Kirurgi 580 406 Ortopedi 1117 782 Urologi 393 275 ÖNH 584 409 Totalt antal väntande till operation/åtgärd den 31/8 2015 på SUS samt 70 procent av dessa. 5

Den föreslagna kö-satsningen innebär att kostnaden för respektive patientkategori (operation och tillhörande besök) beräknas och att medel tilldelas den förvaltning som tar hand om patienten. För dyslexi/tidig språkstörning/dyskalkyli och neuropsykiatrisk utredning (för bland annat ADHD) avsätts separata medel som fördelas enligt särskild modell till berörda verksamheter. Särskild kö-satsning görs även avseende MR och CT. Denna satsning utgår till samtliga förvaltningar. Avsätts 60 mkr till särskilda satsningar till förvaltningarnas egna åtgärder för att korta egna köer. Dessa medel avsätts till driftsnämnderna för respektive förvaltning. 30 mkr avsätts också för eventuell upphandling enligt LOU alternativt utlösning av optioner inom redan befintliga avtal. Totalt avsätts 200 mkr för kö-satsningar. 2. Arbetsuppgiftsomflyttningar Verksamhetsförflyttning kan vara en följd av nivåstrukturering men kan även genomföras av andra skäl till exempel brister avseende kvalitet, effektivitet, kompetens och tillgång till viss utrustning eller av skäl som betonas i aktuellt förslag att frigöra resurser och därmed möjliggöra totalt sett ökad produktion och effektivare utnyttjande av resurser. För att markera att vi i aktuellt förslag syftar på denna senare form av verksamhetsförflyttning används termen arbetsuppgiftsomflyttning. Ett exempel på en omfattande verksamhetsförflyttning är koncentreringen av ledplastikverksamheten till Hässleholm och Trelleborg. Idag görs nästan 90 procent av all primär ledplastikkirurgi på dessa sjukhus. Verksamheten håller hög kvalitet och produktiviteten är hög. Genom rotationstjänstgöring kan blivande ortopeder få god träning på dessa båda sjukhus. Motsvarande koncentrering har även skett inom andra områden såsom operationer för gallsten, ljumskbråck och prostataförstoring (TUR-P). Sedan ett par år pågår ett nivåstruktureringsarbete inom Region Skåne. Hittills har arbetet resulterat i beslut avseende bland annat följande områden: Käkkirurgi Esofaguscancer (matstrupscancer) Hematologi (blodsjukdomar) Tyroideacancer (sköldkörtelcancer) Peniscancer I samtliga fall har det inneburit att verksamhet flyttats till SUS. 6

På det nationella planet pågår en utredning om nivåstrukturering av högspecialiserad vård 1. En preliminär rapport beräknas under 2015. Utredningen kommer att få avgörande konsekvenser för Region Skåne där SUS i flera fall kommer att få uppdrag att bli nationellt respektive regionalt centrum. Samtidigt pågår omfattande nivåstruktureringsarbete inom nationella respektive regionala cancerstrategin vilket också kommer att få avgörande betydelse för uppdragen till SUS. För att göra det möjligt för SUS att ta emot regionala och nationella uppdrag måste plats beredas genom förflyttning av annan verksamhet från SUS till Sund och Kryh. Utifrån den aktuella tillgänglighetssituationen och utifrån vilka verksamheter som baserat på kompetens och utrustning kan flyttas från SUS till Sund och Kryh föreslås arbetsuppgiftsomflyttningar inom vissa cancerdiagnoser, benign gynekologi och endoskopi (gastroskopi och koloskopi). Modellen som i viss mån kan jämföras med den modell som sedan flera år gäller för ledplastikverksamheten innebär att en viss volym av verksamheten på SUS flyttas till annan förvaltning. I det fortsatta arbetet kommer verksamheterna att ta fram underlag som identifierar områden som kan bli föremål för arbetsuppgiftsomflyttningar. Därefter ska riskoch konsekvensbedömningar genomföras. Först därefter kan beslut tas avseende förflyttning och volym. I detta arbete måste hänsyn tas till att viss volym krävs för upprätthållande av akut verksamhet och jourverksamhet. Avseende utbildning och forskning utgår förslaget från att även patienter som opereras utanför SUS kan ingå i forskningsstudier och att utbildningsläkare inom respektive område genomför viss del av sin utbildning utanför SUS. Målsättningen är att volymen som flyttas ska vara av den storlek att det ger mottagande verksamhet förutsättningar att bygga upp en effektiv organisation. Effekten av förflyttningarna får inte omedelbart full verkan eftersom det tar viss tid att skapa förutsättningar, inklusive kompetens och rutiner, för en ökad verksamhet på mottagande enheter. Syftet med arbetsuppgiftsomflyttningarna är att frigöra kompetens och resurser på SUS för att härigenom skapa förutsättningar för SUS att fullgöra sitt uppdrag inom den högspecialiserade vården och även bli centrum för nationell och regional nivåstrukturering. För att uppnå maximal effekt av föreslagna förflyttningar är det viktigt att satsningen blir långsiktig så att mottagande enheter kan skapa trygga förutsättningar för verksamheten på lång sikt. Den ekonomiska grundprincipen i förslaget är att finansiering tillförs mottagande enheter och att SUS behåller nuvarande resurser för att kunna fullgöra sitt aktuella och kommande uppdrag som kräver högspecialiserade resurser som endast finns på SUS. Idag hanterar respektive enhet sina remisser. När enheten inte har kapacitet att handlägga remissen inom vårdgarantin får patienten besked om detta och ärendet anmäls för så kallad samordning, vilket innebär att särskilda tillgänglighetskoordinatorer (finns på varje 1 http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/utredningar/kommittedirektiv/utveckling-av-denhogspecialis_h2b156/ 7

sjukhus/förvaltning samt regionövergripande) tar vid och letar efter annan vårdgivare som kan ta över. Som en följd av bristerna i tillgängligheten har antalet samordningar kraftigt ökat under senare år. Även om samordningsorganisationen i Region Skåne i sig är välfungerande innebär modellen att onödigt många remisser snurrar runt i systemet. För att skapa förutsättningar för en effektivare hantering av remisserna föreslås att förutsättningar för regional remisshantering utvärderas för de verksamheter som enligt ovan blir föremål för arbetsuppgiftsomflyttning. Med ett sådant system förväntas handläggningen bli snabbare samtidigt som det alltid är helt klart för alla remittenter vart remissen ska skickas. Erfarenheterna från liknande lösning inom obesitaskirurgin är positiva. Regional remisshantering måste avseende cancerprocesser, stämmas av med pågående projekt kring standardiserade vårdförlopp. Totalt avsätts 42 mkr för arbetsuppgiftsomflyttningar och regional remisshantering. 3. Cancersatsning Ett omfattande arbete pågår såväl nationellt som i Region Skåne för att korta väntetiderna för patienter med misstänkt eller fastställd cancer. Inom ramen för den nationella cancersatsningen avsätter staten vissa medel till landsting och regioner för att specifikt arbeta med så kallade standardiserade vårdförlopp (SVF) för vissa cancerformer. Region Skåne avser att använda dessa medel för bland annat fler kontaktsjuksköterskor, koordinatorer samt utveckling av logistik och processer i samverkan mellan primärvård och specialistvård. Utöver dessa satsningar krävs flera andra åtgärder för att uppnå hög tillgänglighet för patienter med cancersjukdom. I det aktuella tillgänglighetspaketet för 2016 avsätts därför specifika medel för följande områden: Läkemedel En kraftig kostnadsökning fortsätter för läkemedel mot malign tumörsjukdom. Nya läkemedel och indikationer introduceras inom t ex prostata- och bröstcancer, malignt melanom och blodcancer. Vissa läkemedel ersätter befintlig terapi medan andra erbjuder behandling där det inte finns någon att tillgå idag eller är tilläggsbehandling. Prognosen är att det kommer öka med cirka 60 mkr 2016. Av dessa avser 34 mkr rekvisitionsläkemedel vilket är summan i detta beslut. PET-CT Realistiska väntetider till PET-CT diagnostik säkras för hela Skåne genom utbyggnad av antalet undersökningsmaskiner via beslut kring investeringsbudgeten i Region Skåne. Det medför ökade driftkostnader för förvaltningarna. Nationell nivåstrukturering SUS har ansökt att få bli nationellt centra för sex nya cancerområde; vulvacancer, buksarkom, analcancer, HIPEC behandling, muskoloskeletala sarkom och esofagus/cardia cancer. SUS får 8

i uppdrag att, till Hälso- och sjukvårdsdirektören, senast 2016-02-28 inkomma med handlingsplan hur denna utbyggnad skall ske och hur dessa medel skall användas under 2016. Utökad ASiH/palliativ cancervård En utbyggnad har skett i Skåne de senaste åren, men fortfarande är tillgången inte helt jämt fördelad i Skåne och sjukhusvården i Skåne påtalar behovet av ytterligare utbyggd hemsjukvård/palliativ vård för att lösgöra vårdplatser på sjukhusen. Kryh får i uppdrag att, till Hälso- och sjukvårdsdirektören, senast 2016-02-28 inkomma med handlingsplan hur denna utbyggnad skall ske och hur dessa medel skall användas under 2016. Diagnostiska Centra Målet med diagnostiska centra (DC) är att uppnå kortare tid från symptom till diagnos samt att tidigare upptäcka cancer vid diffusa symtom. Det finns god erfarenhet från att arbeta enligt detta arbetssätt i Skåne då det finns DC på Kryh respektive SUS. Sund har påbörjat uppbyggnad och kommer starta ett DC januari 2016. En del av DC Kryh finansieras via förvaltningsanslaget. Utökad diagnostik Just nu är väntetider till patologi och bild- och funktionsmedicin i vissa fall långa och väntetiderna är ibland ojämnt fördelade i Skåne. Dessa medel skall av förvaltningarna användas för att korta ner utredningstiderna samt att jämna ut väntetiderna mellan sjukhusen. Förvaltningar som tar del av dessa medel får i uppdrag att, till Hälso- och sjukvårdsdirektören, senast 2016-02-28 inkomma med handlingsplan hur detta skall uppnås och hur dessa medel skall användas under 2016. Totalt avsätts 91 mkr för cancersatsning inom ramen för tillgänglighetspaketet. 4. Satsning för att öka antalet disponibla vårdplatser Brist på vårdplatser leder till överbeläggning och utlokalisering av patienter till avdelningar som inte har rätt kompetens. Även om det på lång sikt kan förväntas att behovet av vårdplatser minskar som en följd av utökad hemsjukvård och medicinteknisk utveckling så har minskningen av vårdplatser under de senaste åren gått för fort. Detta får konsekvenser för tillgängligheten för såväl akut som planerad verksamhet. Vid sidan av att tillföra fler vårdplatser (eller i vissa fall öppna vårdplatser som tillfälligt stängts på grund av personalbrist) kan man på flera andra sätt öka antalet disponibla vårdplatser. I en utredning från 2011 2 lyftes nio punkter för att frigöra och öka utnyttjandet av befintliga vårdplatser som fortfarande är giltiga. Dessa nio punkter är: 1. Ökad satsning på patientsäkerhet för att minska antalet vårdskador 2 Överbeläggning och utlokaliserade patienter i Region Skåne med fokus på patientsäkerhet (febr 2011) 9

2. Omfördelning av vårdplatser från specialiteter med låg beläggning till specialiteter med hög beläggning 3. Utbyggnad av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) 4. Ökad andel dagkirurgi/dagvård 5. Förbättrat samarbete med kommun och primärvård för snabbare övertag av utskrivningsklara patienter 6. Ökad kompetens på akutmottagningarna 7. Förändrat arbetssätt så att fler patienter kan skrivas ut på förmiddagar och under helger 8. Ökad följsamhet till vårdprogram/riktlinjer 9. Möjlighet att vid specifika tillfällen utöka antalet vårdplatser Kostnaderna för åtgärder enligt 9-punktslistan ser olika ut för olika förvaltningar och enheter. I flera fall handlar det om förbättringsarbete och utbildning i samverkan med riktade investeringar i nya arbetssätt. Respektive förvaltning ska senast den 1 mars 2016 lämna in handlingsplaner till hälso- och sjukvårdsdirektören med konkreta åtgärder för att öka antalet disponibla vårdplatser varefter ersättning fördelas inför genomförande och efter visat resultat. Totalt avsätts 86 mkr för åtgärder som syftar till att öka antalet disponibla vårdplatser såväl inom den somatiska som inom den slutna psykiatriska vården. 5. Incitamentspaket Incitament föreslås för att minimera överbeläggning och utlokalisering av patienter. Ersättning baseras på två målnivåer där högsta nivån motsvarar målnivån enligt Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård. Ersättning beräknas för varje månad. Följande indikatorer och målnivåer föreslås i ett incitamentsprogram: Indikator Överbeläggning* Antal per 100 disponibla vårdplatser Utlokaliserade patienter* Antal per 100 disponibla vårdplatser * Exklusive psykiatri och ASiH Mål Nivå 1 = < 1,5 Nivå 2 = < 3 Nivå 1 = < 0,5 Nivå 2 = < 1 Totalt avsätts 49,2 mkr till incitament. 10

Ekonomisk summering Nedan tabell beskriver en summering av tillgänglighetspaketet uppdelat på olika områden. I flertalet fall utbetalas inte ersättning förrän i anslutning till uppstart av viss verksamhet och/eller vid uppvisande av resultat. Detaljer avseende ekonomisk beräkningsgrund och modell för fördelning av medlen beskrivs i särskild bilaga. Summa Kö-satsning 200 Arbetsuppgiftsomflyttning 42 Cancerstrategi 91 Vårdplatser 86 Incitament 49,2 Totalt 468,2 Summering av tillgänglighetspaket. 11