Kulturvanor i Håbo, Älvkarleby och Östhammar

Kulturvanor i Håbo, Älvkarleby och Östhammar En enkätundersökning gjord av Kultur i länet, Landstinget i Uppsala län, i samarbete med Håbo, Älvkarleby och Östhammars kommuner Gunnar Matti, Kultur i länet

INNEHÅLL SAMMANFATTNING I PUNKTFORM... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND... 4 SYFTE... 4 METOD... 5 Undersökningsmetod... 5 Urval... 6 SVARSFÖRDELNING/BORTFALLSANALYS... 6 Svarsfördelning... 6 Bortfallsanalys... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR... 8 Samband mellan kultur och hälsa... 8 Kulturdefinition... 8 Inga lokalt anknutna frågor behandlas... 8 Inga kommundelar, bara hela kommuner... 9 Viss databearbetning är gjord i förväg... 9 Antalet bakgrundsvariabler är begränsat... 9 REGELBUNDNA KULTUR- OCH FRITIDSAKTIVITETER... 11 INLEDNING... 11 TIO I TOPP HOS TONÅRINGAR (ÅLDERSGRUPP 1: 13 19 ÅR)... 13 Kommentar... 14 EGET UTÖVANDE AV KULTURAKTIVITETER (KULTURPRODUKTION)... 15 INLEDNING... 15 EGET UTÖVANDE... 15 Kommentar... 17 EGET UTÖVANDE AV KULTURAKTIVITETER BLAND TONÅRINGAR... 17 Kommentar... 19 KULTURKONSUMTION... 20 INLEDNING... 20 Kommentar... 24 KULTURKONSUMTION BLAND TONÅRINGAR... 25 Kommentar... 28 OREGELBUNDNA AKTIVITETER (NÅGON GÅNG PER ÅR)... 29 INLEDNING... 29 OREGELBUNDNA KULTUR- OCH FRITIDSAKTIVITETER ( TIO I TOPP )... 29 Kommentar... 30 OREGELBUNDNA KULTUR- OCH FRITIDSAKTIVITETER BLAND TONÅRINGAR... 31 Kommentar... 32 OREGELBUNDNA KULTURAKTIVITETER... 33 Kommentar... 36 OREGELBUNDNA KULTURAKTIVITETER BLAND TONÅRINGAR... 38 Kommentar... 41 INTRESSERADE ICKE-UTÖVARE... 43 2

INLEDNING... 43 TIO I TOPP FÖR SVARET ALDRIG MEN MYCKET STORT INTRESSE... 44 Kommentar... 45 INTRESSERADE ICKE-UTÖVARE I ÅLDERSGRUPP 1... 45 Kommentar... 46 KULTURINTRESSERADE ICKE-UTÖVARE... 47 Kommentar... 51 KULTURINTRESSERADE ICKE-UTÖVARE I ÅLDERSGRUPP 1 (13-19 ÅR)... 53 Kommentar... 56 SLUTORD OCH DISKUSSION... 59 Musik en livsavgörande impuls för ungdomar... 59 Informationsteknologi navet i en ny kulturform?... 60 Geografin har betydelse för kultur- och fritidsvanorna... 60 Biblioteket en kulturell knutpunkt i kommunen... 61 BILAGA: FREKVENTA AKTIVITETER (NÅGON GÅNG PER VECKA)... 65 FREKVENTA KULTURAKTIVITETER... 67 SAMMANFATTNING I PUNKTFORM Här nedan redovisas några intressanta observationer från arbetet med denna rapport. Kvinnor är mera aktiva än män som kulturutövare och som kulturkonsumenter. Andelen aktiva kulturutövare (kulturproducenter) minskar med stigande ålder. Invånare i Östhammars kommun besöker kulturinstitutioner i Uppsala i betydligt högre utsträckning än boende i Håbo och Älvkarleby kommuner. Bok och tidskriftsläsning är de vanligaste kulturaktiviteterna i alla tre kommunerna. 1 av 3 tonåringar skriver eller diktar regelbundet i Håbo och Östhammar. 9 av 10 tonåringar i Håbo, Älvkarleby och Östhammar går på bio i annan kommun än den egna någon gång per år eller oftare. 28 procent av invånarna i Håbo går på teater i annan kommun någon gång per år. 19 procent av invånarna i Östhammar besöker Uppsala Stadsteater någon gång per år. Släktforskning och besök på Upplandsmuseet är de kulturaktiviteter som fått flest svar i kategorin Aldrig, men mycket stort intresse. 19 procent av tonårsflickorna i Håbo kommun utövar dans som konstform någon gång per månad eller oftare. 3

INLEDNING Bakgrund Hösten 2003 gjordes en kultur- och fritidsvaneundersökning i kommunerna Håbo, Älvkarleby och Östhammar. Projektet var ett samarbete mellan de undersökta kommunerna och Kultur i länet, dvs. kulturförvaltningen i Landstinget i Uppsala län. Undersökningen var från början tänkt att omfatta även Enköpings kommun, men de valde att inte medverka av bl.a. ekonomiska orsaker. Eftersom Tierp året innan gjort motsvarande undersökning fanns där inget intresse av att delta. Inte heller Uppsala kommun ville vara med i projektet, delvis på grund av sin storlek och sin till viss del annorlunda organisation, men också för att man även där relativt nyligen gjort en liknande undersökning. 1 Syfte Det mest uppenbara syftet med denna undersökning är från kulturförvaltningens och de deltagande kommunernas sida att fylla behovet av kunskap om kommuninvånarnas vanor och intressen inom kultur- och fritidssektorn. Denna kunskap kan användas för att bättre möta olika gruppers behov inom dessa sektorer och den kan under alla omständigheter utgöra ett underlag för planering och beslut. I denna rapport fokuseras på kulturområdet och en prioriterad åldersgrupp är ungdomar. För kulturförvaltningen är även det länsövergripande perspektivet viktigt. Särskilt intressant är hur de regionala kulturinstitutionerna används av länets invånare. Finns skillnader i detta avseende mellan de olika kommunerna? Vilka konstarter och vilka kulturinstitutioner engagerar och intresserar länsbefolkningen och hur är fördelningen med avseende på ålder och kön? Hur når kulturinstitutioner som Uppsala Stadsteater, Uppsala konstmuseum, Musik i Uppland och Upplandsmuseet ut till invånare i länets mera perifera delar? Andra frågor som denna rapport försöker ge svar på är t.ex. hur vanligt det är med eget kulturutövande i olika åldrar och vilket slags kulturaktiviteter som dominerar i de olika åldersgrupperna och med avseende på kön. De åldersgrupper som i första hand behandlas och sinsemellan jämförs är gruppen tonåringar (13-19 år) och alla grupper tillsammans (13-74 år). Undersökningens upplägg påverkar strukturen på denna rapport och därför faller det sig naturligt att jämföra de medverkande kommunerna med varandra. 1 FRITID UPPSALA: Fritidsvaneundersökning i Uppsala kommun 2001 4

Metod Undersökningsmetod Mätningen av kultur- och fritidsvanorna i Håbo, Älvkarleby och Östhammars kommuner gjordes genom postala utskick av enkäter till ett representativt urval av kommuninvånarna i åldern 13-74 år. Urvalet stratifierades i sex åldersgrupper: 13-19 år, 20-29 år, 30-39 år, 40-49 år, 50-59 år samt 60-74 år. Kön och ort var två andra bakgrundsvariabler. Enkäterna skickades ut i början av oktober 2003 och det var respektive kommun som skötte denna hantering. Denna undersökning har en väl beprövad och standardiserad utformning och har med vissa regionala skillnader utförts i många av landets kommuner. Den är utformad för att bland annat ge svar på i vilken utsträckning kommuninvånarna tar del av det tillgängliga kultur- och fritidsutbudet samt hur intresserade de är av att göra det. Metoden är utvecklad i samarbete med forskare och har alltså en vetenskaplig förankring. Skandinaviska Utvärderingsinstitutet UviAB, som är specialiserade på denna typ av undersökningar, bistod med utbildning i enkätkonstruktion och analys, support och egenproducerad programvara för bearbetning av resultatet. De förde över svaren till digital form och gjorde en grundläggande bearbetning av materialet. Enkäten bestod av frågor om hur ofta den svarande på sin fritid utövat olika aktiviteter eller besökt olika lokaler, institutioner eller anläggningar inom kultur- och fritidsområdet under det senaste året. 2 Men man ville också kartlägga intresset av att utöva dessa aktiviteter eller besöka dessa institutioner/anläggningar hos dem som inte var aktiva utövare eller besökare. Frågorna formulerade som påståenden, t.ex. Gått på körkonsert, och svarsalternativen var Någon/några gånger/vecka, Någon/några gånger/månad, Någon/några gånger/år, Aldrig men mycket stort intresse, Aldrig men något intresse samt slutligen Aldrig/inget intresse. De svarande fick bara välja ett av dessa svarsalternativ för varje fråga. Mer än 80 procent av frågorna är gemensamma för alla tre kommunerna. Kultur i länet och kommunerna utgick till stor del från ett frågebatteri som funnits i tidigare kultur- och fritidsvaneundersökningar i andra kommuner. Frågorna är som synes konstruerade så att även ett latent intresse för någon kulturaktivitet kan fångas. Många människor kan vara intresserade av olika kulturella yttringar som av skilda anledningar inte är så lätta att delta i, t.ex. på grund av geografiska eller ekonomiska hinder. Också social bakgrund kan påverka de kulturella vanorna, t.ex. är det inte lika vanligt att människor ur arbetarklassen går på opera eller balett som att överklassen gör det. 2 Den övergripande frågan löd: Hur ofta har du på din fritid utövat följande aktiviteter eller besökt följande anläggningar lokaler institutioner under de senaste 12 månaderna? 5

Ett första enkätutskick gick till samtliga i urvalet. De som inte besvarat enkäten fick efter 10 dagar en påminnelse i form av ett vykort. Efter ytterligare 7 dagar skickades hela enkäten på nytt till dem som ännu inte inkommit med något svar. Urval Ett representativt urval eftersträvades vilket även uppnåddes även om antalet utskick var betydligt färre i Östhammar pga. ekonomiska överväganden. Där skickades enkäten till 5 procent av befolkningen i åldern 13 74 år. I Håbo ingick 10 procent av befolkningen i detta åldersspann i undersökningen medan 20 procent av invånarna mellan 13 och 74 år i Älvkarleby kommun fick enkäten. Urvalet var helt slumpmässigt. I Håbo kommun användes det egna datasystemet KIS med inbyggd slumpvalsmodul när man gjorde urvalet. Östhammar och Älvkarleby anlitade extern konsult (SYSteam i Uppsala) som gjorde ett slumpat utdrag ur landstingets befolkningsregister. Svarsfördelning/bortfallsanalys Svarsfördelning Håbo kommun: 1 400 utskick Adress okänd: -17 I urval: 1383 Godkända svar: 967 Svarsfrekvens: 70 % Ålder Svar totalt Kvinnor Män 13-19 år 126 68 58 20-29 år 106 57 49 30-39 år 198 113 85 40-49 år 153 83 70 50-59 år 190 99 91 60-74 år 194 94 100 SUMMA 967 514 453 Älvkarleby kommun: 1 343 utskick Adress okänd: -9 I urval: 1334 Godkända svar: 996 Svarsfrekvens: 75 % 6

Ålder Svar totalt Kvinnor Män 13-19 år 115 56 59 20-29 år 95 45 50 30-39 år 169 100 69 40-49 år 187 92 95 50-59 år 211 98 113 60-74 år 219 100 119 SUMMA 996 491 505 Östhammars kommun: 824 utskick Adress okänd: -2 I urval: 822 Godkända svar: 595 Svarsfrekvens: 72 % Ålder Svar totalt Kvinnor Män 13-19 år 79 44 35 20-29 år 53 30 23 30-39 år 88 49 39 40-49 år 101 58 43 50-59 år 131 64 67 60-74 år 143 78 65 SUMMA 595 323 272 Svarsfrekvensen är 70 procent eller mer i de tre kommunerna vilket är fullt tillräckligt för att uppnå statistisk säkerhet. Bortfallsanalys När enkätsvaren kontrollerades ströks vissa enkäter från undersökningen på grund av att felaktiga uppgifter lämnats, t.ex. att man inte angett kön eller att man skrivit in fel kön. Vissa svarande vägrade uppge kön, ålder eller postnummer. Relationen mellan inkomna svar och utskickade enkäter var inte skev utom i viss mån i Östhammar där betydligt fler kvinnor än män svarade. 3 Som vid alla former av bortfall uppstår en viss osäkerhet om det finns ett bakomliggande mönster hos dem som inte svarade, 3 För att rätta till denna skevhet gjordes en viktning i en ny databas där ett antal resultat i kategorin kvinnor slumpades bort tills svarsfrekvensen blev ungefär lika stor för kvinnor som för män. I den databasen blev svarssiffrorna 252 kvinnor och 272 män och totalsiffran blev följaktligen 524. Även om denna manipulerade databas stämmer bättre överens med befolkningsstrukturen i Östhammar har den inte använts i föreliggande analys då den sammantaget inte ger någon ökad statistisk säkerhet. Underlaget för kategorin kvinnor är lägre i den nya databasen och därmed ökar osäkerheten även om totalsiffran för Östhammar, åtminstone i teorin, bör kunna bli en aning säkrare. Vid närmare granskning har det dock visat sig att skillnaderna i svarsutfall mellan den gamla och den nya databasen är marginella. 7

dvs. att enkätresultatet skulle ha blivit ett annat ifall fler män i Östhammar svarat, men skevheten var dock inte alarmerande stor på något sätt. Även i Håbo var det fler kvinnor än män som svarade om än skillnaden inte var fullt lika stor som i Östhammar. I Älvkarleby var det nästan helt jämnt mellan könen med männen i knapp majoritet. Förutsättningar Samband mellan kultur och hälsa I denna rapport förutsätts att det finns ett samband mellan kultur och hälsa. Detta i enlighet med ett för landstingets kulturpolitik bakomliggande grundantagande, men även med stöd av många forskningsrön som pekar i denna riktning; Camilla Nyberg har för Folkhälsoinstitutets räkning sammanställt en rapport där hon bland annat ger en översikt av forskningen på detta område. Hon visar att det finns vetenskapligt stöd för att kulturupplevelser av olika slag kan spela en viktig roll för människors välbefinnande och hälsa. 4 Sambandet gäller inte bara på individnivå utan även för större grupper; man kan här tala om kultur och folkhälsa. Kulturdefinition Eftersom begreppet kultur är centralt i denna rapport är det på sin plats att kort förklara hur detta mångtydiga ord här används. Jag ansluter mig i stort till det avgränsade kulturbegrepp som presenterades i 1995 års statliga kulturutredning Kulturpolitikens inriktning; där avses med kultur: konstarterna, medierna, bildningssträvanden och kulturarven. 5 Inga lokalt anknutna frågor behandlas Inga exklusivt lokala eller lokalt anknutna frågor behandlas. Bara frågor som finns i alla enkäterna räknas med. Enkäterna har avdelningar med frågor som rör förhållanden, institutioner, inrättningar etc. i den egna kommunen, och svaren på dessa kommer inte att redovisas i tabeller eller analyseras. Detta för att jämförelser mellan de olika kommunerna bättre ska kunna göras. Dock behandlas frågor av typen Besökt bibliotek i min egen kommun eftersom denna kategori frågor finns i alla tre enkäterna och inte heller gäller någon specifik namngiven institution som bara finns i just den berörda kommunen. Däremot är frågor av typen Besökt hembygdsgård i Östhammars kommun eller Besökt Åbergsmuseet (finns i Håbo kommun) inte införlivade i analysen eller tabellerna. 4 Camilla Nyberg, Uppleva känna skapa: Om kulturens betydelse för hälsan (2003), 2 5 SOU 1995:84, Kulturpolitikens inriktning: Slutbetänkande av Kulturutredningen (Stockholm, 1995), 40 8

Inga kommundelar, bara hela kommuner I denna rapport studeras endast kommunerna i sin helhet. Enkäterna är så konstruerade att man kan välja att betrakta kommunernas olika kommundelar för sig och jämföra dem med varandra, men eftersom alla tre kommuner i lika hög grad behandlas i denna analys skulle arbetet bli alltför tids- och utrymmeskrävande ifall också samtliga kommundelar skulle tas med i redovisningen och den jämförande analysen. Viss databearbetning är gjord i förväg Svaren någon gång per vecka är inräknade i svaren någon gång per månad och någon gång per år och svaren någon gång per månad är följaktligen inräknade i svaren någon gång per år. Denna bearbetning är gjord innan enkätens databaser (en databas för varje kommun) blev tillgängliggjorda för Kultur i länet samt för de berörda kommunerna. Även andra bearbetningar av de rådata som hämtades ur de ifyllda pappersenkäterna är gjorda i förväg av det företag som anlitats för denna uppgift, dvs. UviAB. Detta företag har konstruerat en specialanpassad programapplikation med vilken användare kan hämta olika data från databaserna. Denna programvara har sina förtjänster men medför samtidigt vissa begränsningar. Det är t.ex. inte möjligt att göra egna typer av frågor till databasen eftersom det är inprogrammerat vilka slags frågor som går att ställa. Man kan t.ex. inte göra korskörningar där man undersöker vad individer som avgett ett visst svar på en fråga svarat på en annan fråga. Exempelvis går det inte att ställa en fråga av typen: Hur många av dem som svarat att de aldrig släktforskat, men är mycket intresserade av att göra det, har svarat att de har ett icke-realiserat stort intresse av att gå på Upplandsmuseet?. Man kan däremot se hur många i de olika åldersgrupperna som svarat si eller så på en fråga, samt hur fördelningen mellan könen är. Det går även att studera de olika kommundelarna för sig. Inför framtida kultur- och fritidsvaneundersökningar vore det önskvärt om uppdragsgivarna tänkte igenom ifall det finns behov av att denna beprövade metod utvecklas. Bearbetningen och analysen kan förbättras och få nya dimensioner t.ex. genom konstruktionen av en mera avancerad databasapplikation vilken möjliggör betydligt fler och friare frågeställningar som riktas till det insamlade och dataregistrerade materialet. Antalet bakgrundsvariabler är begränsat En tydligare bild av befolkningens kultur- och fritidsvanor skulle man även kunna få genom en annan utformning av enkäterna, t.ex. genom att utöka antalet bakgrundsvariabler. Risken är dock att en mera avancerad enkätkonstruktion med fler och andra bakgrundsvariabler än som finns i dessa enkäter, ålder, kön och geografiskt område, kan medföra problem med svarsfrekvens och göra analysen och bearbetningen av svaren för tids- och arbetskrävande. 9

Men en bakgrundsvariabel som t.ex. social bakgrund eller yrke skulle troligen kunna ge intressanta resultat. Enligt Per Nilssons studie Fritid i skilda världar om ungdomars fritidssysselsättningar är det uppenbart att ungdomars sociala bakgrund, liksom deras regionala förankring, spelar en viktig roll för deras kulturutövande. Barn till högre tjänstemän är överrepresenterade jämfört med barn från andra samhällsklasser vad gäller kulturvanor, särskilt när det handlar om aktiviteter som att gå på teater, opera, balett och att besöka museum, konstutställningar och gallerier. 6 Ser man däremot på allt som har med musik att göra eget utövande eller musikkonsumtion så är de sociala klyftorna där betydligt mindre än på andra kulturområden. 6 Per Nilsson, Fritid i skilda världar: Ungdomsstyrelsen rapporterar 1998:11 10

REGELBUNDNA KULTUR- OCH FRITIDSAKTIVITETER Inledning Rent definitionsmässigt är alla aktiviteter som görs på fritiden fritidsaktiviteter. Men eftersom denna rapport är inriktad på aktiviteter inom kulturområdet är det rimligt att tala om kulturaktiviteter till skillnad från övriga aktiviteter som hör fritiden till, vilka därför betecknas fritidsaktiviteter. På grund av denna fokusering på kulturaktiviteter redovisas fritidsaktiviteter mera summariskt och främst i jämförande syfte. Om man gör en topplista över de aktiviteter som totalt sett är populärast i de tre undersökta kommunerna ser man att mönstret är ganska likartat. Tabellerna nedan redovisar aktiviteter som utförts regelbundet, dvs. någon gång per månad eller oftare, och gäller hela urvalet (13-74 år). Håbo kommun tio i topp Aktivitet någon gång per månad Totalt % Kvinnor % Män % 1. Läst tidskrifter 80 85 76 2. Promenerat som motion 71 82 57 3. Surfat på internet hemma 61 60 65 4. Trädgårdsskötsel 60 64 56 5. Läst böcker 59 74 42 6. Cyklat som motion 37 38 36 7. Besökt café/gatukök etc. 36 35 38 8. Frilutfsliv, paddlat, strövat i skogen 35 39 31 9. Husdjur- skött, tränat, tävlat 31 38 25 10. Joggat 27 25 30 Älvkarleby kommun tio i topp Aktivitet någon gång per månad Totalt % Kvinnor % Män % 1. Promenerat som motion 73 84 64 2. Läst tidskrifter 73 75 72 3. Trädgårdsskötsel 60 64 57 4. Läst böcker 52 66 39 5. Surfat på internet hemma 51 47 54 6. Cyklat som motion 47 50 44 7. Besökt café/gatukök etc. 38 36 40 8. Frilutfsliv, paddlat, strövat i skogen 37 39 35 9. Husdjur- skött, tränat, tävlat 29 35 23 11

10. Varit åskådare vid idrottsaktivitet 29 23 34 Östhammars kommun tio i topp Aktivitet någon gång per månad Totalt % Kvinnor % Män % 1. Läst tidskrifter 76 82 68 2. Promenerat som motion 70 82 56 3. Trädgårdsskötsel 59 63 56 4. Läst böcker 58 73 40 5. Surfat på internet hemma 52 52 52 6. Cyklat som motion 42 50 34 7. Frilutfsliv, paddlat, strövat i skogen 41 42 40 8. Besökt café/gatukök etc. 36 35 38 9. Husdjur- skött, tränat, tävlat 32 35 29 10. Hobbyarbete, handarbetat, byggt modeller 29 40 17 De vanligaste aktiviteterna är i alla kommunerna att läsa tidskrifter och promenera som motion. I Håbo kommun kommer Surfat på internet hemma på en god tredjeplats med 62 procent, men i både Älvkarleby och Östhammars kommuner är det vanligare att sköta sin trädgård och läsa böcker än att surfa på nätet i sitt hem. Ser man på könsfördelningen är det kvinnorna som i alla tre kommunerna är de mest aktiva, fr.a. när det gäller att läsa böcker och promenera som motion. I Östhammars kommun kommer aktiviteten hobbyarbete, handarbete in på tio i topplistan och också den fritidssysslan har en övervägande andel kvinnor som utövare. Fortfarande är det något fler män än kvinnor som surfar hemma förutom i Östhammars kommun där könsfördelningen är helt jämn för denna fritidsaktivitet. Också något fler män besöker cafén, gatukök etc. Ser man på hur aktiviteterna fördelat sig mellan de olika åldersgrupperna blir bilden något mera splittrad. En aktivitet som är starkt korrelerad till ålder är surfa på internet hemma. Ju yngre åldersgrupp desto mera vanligt förekommande är det att surfa i sitt hem. Bland de yngsta grupperna är denna fritidsaktivitet den överlägset vanligaste men ju äldre ålderskategori man undersöker desto mindre vanligt förekommande är det att surfa hemma. Dock ligger denna aktivitet ganska högt upp på topplistan ända till och med åldersgrupp 5 (50-59 år). Det är bara i den äldsta gruppen som det ännu inte blivit så vanligt med internetanslutna datorer i hemmet. 12

Tio i topp hos tonåringar (åldersgrupp 1: 13 19 år) Eftersom de yngsta invånarna ofta sägs vara en prioriterad målgrupp inom kultur- och fritidsområdet är det av särskild vikt att studera hur kultur- och fritidsvanorna ser ut hos gruppen tonåringar i Håbo, Älvkarleby och Östhammars kommuner. Tio i topp hos tonåringar i Håbo kommun Aktivitet någon gång per månad Totalt % Kvinnor % Män % 1. Surfat på internet hemma 82 82 81 2. Läst tidskrifter 61 68 53 3. Läst böcker 58 74 40 4. Besökt café/gatukök etc. 54 62 45 5. Husdjur- skött, tränat, tävlat 46 56 34 6. Promenerat som motion 44 60 24 7. Joggat 44 50 36 8. Cyklat som motion 40 41 40 9. Deltagit i föreningsverksamhet 35 40 29 10. Spelat musikinstrument el. sjungit individuellt 34 34 34 Tio i topp hos tonåringar i Älvkarleby kommun Aktivitet någon gång per månad Totalt % Kvinnor % Män % 1. Surfat på internet hemma 82 75 88 2. Läst böcker 62 70 54 3. Besökt café/gatukök etc. 59 55 63 4. Promenerat som motion 51 73 31 5. Läst tidskrifter 50 45 56 6. Joggat 48 50 46 7. Cyklat som motion 44 50 39 8. Gått på bio i annan kommun 41 41 41 9. Husdjur skött, tränat, tävlat 39 55 24 10. Spelat fotboll 37 34 41 Tio i topp hos tonåringar i Östhammars kommun Aktivitet någon gång per månad Totalt % Kvinnor % Män % 1. Surfat på internet hemma 92 91 94 2. Läst böcker 67 73 60 3. Besökt café/gatukök etc. 61 66 54 4. Läst tidskrifter 58 64 51 13

5. Joggat 56 57 54 6. Promenerat som motion 49 61 34 7. Spelat fotboll 41 34 49 8. Husdjur- skött, tränat, tävlat 41 41 40 9. Spelat innebandy 35 20 54 10. Cyklat som motion 35 43 26 Kommentar Att surfa på internet i hemmet är något nästan alla tonåringar gör idag; mer än 8 av 10 i Håbo och Älvkarleby och hela 9 av 10 tonåringar i Östhammar gör det. Att läsa böcker är vanligt i alla åldersgrupper, men fr.a. bland de yngsta i undersökningen. Totalt sett är café- och gatuköksbesök en vanlig fritidssysselsättning men statistiken dras upp av den yngsta åldersgruppen där denna aktivitet hamnar på tredje plats på topplistan i Älvkarleby och Östhammar och på fjärde plats i Håbo. En intressant notering är att relativt stillasittande aktiviteter är i popularitetslistans topp bland de yngsta; att surfa, läsa böcker och tidskrifter eller besöka café och gatukök fordrar ingen särskild fysisk ansträngning. En bit längre ned på tio i topp-listan flockas dock olika slags fysiska aktiviteter, men den totalt sett mycket vanliga fritidssysslan promenad som motion är inte alls lika populär i gruppen 13-19-åringar även om den hamnar på topplistan i alla tre kommunerna. Ser vi till aktiviteter inom kulturområdet finns inte många inslag av detta på tio i topp-listorna ovan; i Håbo kommer spelat musikinstrument el. sjungit individuellt på tionde plats bland tonåringarna och i Älvkarleby hamnar gått på bio i annan kommun också på tio i topplistans sista plats, men totalt sett hamnar alla kulturaktiviteter längre ned i popularitet. Två undantag är förstås läst böcker och läst tidskrifter, men på grund av enkätundersökningens konstruktion kan vi inte veta vilket slags böcker eller tidskrifter som åsyftas, det kan lika gärna handla om skönlitteratur som praktiska handböcker eller manualer i tekniska ämnen. Därför gränsar dessa aktiviteter till fritidsvanor. Mer om detta framöver. Går vi lite längre ned på topplistan finner vi emellertid några andra renodlade kulturaktiviteter, särskilt i den yngsta ålderskategorin. Det är t.ex. mycket vanligt att tonåringar skriver/diktar; i Håbo kommun hamnar den aktiviteten på plats 12 på topplistan med 32 procent utövare, i Östhammar är placeringen 14 (33 procent) och i Älvkarleby 18 (25 procent). 14

EGET UTÖVANDE AV KULTURAKTIVITETER (KULTURPRODUKTION) Inledning I detta avsnitt behandlas medborgarnas eget utövande av kulturaktiviteter, eller vad som kan kallas kulturproduktion. De aktiviteter i enkäten som åsyftas är: Deltagit i lajv (levande rollspel) Utövat konstnärligt hantverk, t.ex. målat, skulpterat, vävt Spelat musikinstrument eller sjungit individuellt Spelat eller sjungit i musikgrupp Sjungit i kör Utövat dans som konstform, t.ex. balett, jazz, hiphop, flamenco Dansat folkdans Skrivit, diktat Deltagit i studiecirkel Filmat som konstform Fotograferat som konstform Spelat amatörteater Släktforskat Det är alltså frågan om aktiviteter där de tillfrågade själva varit aktiva deltagare/utövare och inte haft rollen som kulturkonsumenter i någon form, dvs. som läsare, åskådare, åhörare. Eget utövande Nedan framgår hur många i de undersökta kommunerna som regelbundet utövar någon form av kulturaktivitet, dvs. någon gång per månad eller oftare. Håbo kommun (hela kommunen) Kulturaktivitet någon gång per månad Totalt % Kvinnor % Män % 1. Skrivit, diktat 13 18 6 2. Utövat konstnärligt hantverk 12 18 5 3. Spelat musikinstrument el. sjungit individuellt 11 12 11 4. Deltagit i studiecirkel 6 8 3 5. Fotograferat som konstform 5 5 4 6. Spelat el. sjungit i musikgrupp 4 4 4 7. Sjungit i kör 4 6 1 15

8. Utövat dans som konstform, t.ex. balett, jazz 3 5 1 9. Filmat som konstform 1 2 1 10. Deltagit i lajv 1 0 1 11. Dansat folkdans 1 1 1 12. Spelat amatörteater 1 1 1 13. Släktforskat 1 > 0 2 Älvkarleby kommun (hela kommunen): Kulturaktivitet någon gång per månad Totalt % Kvinnor % Män % 1. Utövat konstnärligt hantverk 11 15 7 2. Skrivit, diktat 10 13 7 3. Spelat musikinstrument el. sjungit individuellt 10 8 11 4. Deltagit i studiecirkel 6 9 4 5. Spelat el. sjungit i musikgrupp 4 3 6 6. Sjungit i kör 3 4 2 7. Fotograferat som konstform 3 3 3 8. Utövat dans som konstform, t.ex. balett, jazz 2 2 2 9. Släktforskat 1 2 1 10. Dansat folkdans 1 1 1 11. Filmat som konstform 1 1 1 12. Spelat amatörteater 1 1 > 0 13. Deltagit i lajv > 0 > 0 > 0 Östhammars kommun (hela kommunen) Kulturaktivitet någon gång per månad Totalt % Kvinnor % Män % 1. Spelat musikinstrument el. sjungit individuellt 13 14 11 2. Skrivit, diktat 12 17 6 3. Utövat konstnärligt hantverk 11 15 6 4. Deltagit i studiecirkel 7 9 4 5. Spelat el. sjungit i musikgrupp 5 5 6 6. Sjungit i kör 5 7 1 7. Fotograferat som konstform 2 3 1 8. Dansat folkdans 2 2 1 9. Utövat dans som konstform, t.ex. balett, jazz 1 1 2 10. Filmat som konstform 1 1 1 11. Spelat amatörteater 1 1 > 0 12. Släktforskat 1 1 > 0 16

13. Deltagit i lajv > 0 > 0 > 0 Kommentar Mönstret är tydligt och likartat i alla tre kommuner. De vanligaste egna kulturaktiviteterna är utövande av konstnärligt hantverk, spela musikinstrument eller sjunga individuellt samt att skriva eller dikta. Aktiviteterna filma som konstform och spela amatörteater hamnar i alla tre kommunerna långt ner på listan vad gäller eget utövande. Att filma kräver tillgång till dyr teknisk utrustning och att spela teater fordrar att man är medlem i någon form av teatergrupp med tillgång till lämpliga lokaler vilket självfallet speglas i de låga siffrorna för dessa aktiviteter. Inte heller dans som konstform, folkdans eller släktforskning har särskilt många regelbundna utövare. Men som vi senare kommer att få se beror de låga siffrorna för aktiviteten släktforskning inte på något bristande intresse. Släktforska hamnar i topp om man ser på svaren aldrig men mycket stort intresse. Aktiviteten delta i lajv, som är en sorts rollspel, hamnar på jumboplatsen både i Älvkarleby och i Östhammar med bara några få utövare. I Håbo dras genomsnittet upp av gruppen tonårspojkar där 9 procent någon gång per månad deltagit i lajv. Två egna aktiviteter som har en markant snedfördelning mellan könen är utöva konstnärligt hantverk och skriva/dikta. Varför dessa kulturvanor mera appellerar till kvinnor än män och varför skillnaden är så pass stor mellan könen kan man bara spekulera i. Mönstret är i alla fall tydligt och i överensstämmelse med resultaten från tidigare undersökningar av samma slag. Eget utövande av kulturaktiviteter bland tonåringar Eftersom åldersgrupp 1 (13 19 år) är prioriterad i denna analys tar vi en titt på hur tonåringar i Håbo, Älvkarleby och Östhammar aktiverar sig själva inom kulturområdet. Håbo kommun (hela kommunen) åldersgrupp 1 (13-19 år): Kulturaktivitet någon gång per månad Totalt % Kvinnor % Män % 1. Spelat musikinstrument el. sjungit individuellt 34 34 34 2. Skrivit, diktat 32 47 14 3. Utövat konstnärligt hantverk 17 24 10 4. Spelat el. sjungit i musikgrupp 13 15 12 5. Utövat dans som konstform, t.ex. balett, jazz 13 19 5 6. Fotograferat som konstform 7 13 0 7. Spelat amatörteater 7 9 5 8. Sjungit i kör 6 9 2 9. Deltagit i studiecirkel 6 9 2 17

10. Deltagit i lajv 4 0 9 11. Filmat som konstform 4 7 0 12. Dansat folkdans 1 1 0 13. Släktforskat 1 0 2 Älvkarleby kommun (hela kommunen) åldersgrupp 1 (13-19 år): Kulturaktivitet någon gång per månad Totalt % Kvinnor % Män % 1. Skrivit, diktat 25 32 19 2. Spelat musikinstrument el. sjungit individuellt 23 20 27 3. Spelat el. sjungit i musikgrupp 15 9 20 4. Utövat konstnärligt hantverk 13 13 14 5. Fotograferat som konstform 7 11 3 6. Utövat dans som konstform, t.ex. balett, jazz 6 9 3 7. Filmat som konstform 4 4 5 8. Spelat amatörteater 3 5 2 9. Deltagit i studiecirkel 3 5 2 10. Sjungit i kör 3 5 0 11. Deltagit i lajv 2 2 2 12. Dansat folkdans 0 0 0 13. Släktforskat 0 0 0 Östhammars kommun (hela kommunen) åldersgrupp 1 (13-19 år): Kulturaktivitet någon gång per månad Totalt % Kvinnor % Män % 1. Skrivit, diktat 33 45 17 2. Spelat musikinstrument el. sjungit individuellt 28 36 17 3. Utövat konstnärligt hantverk 20 25 14 4. Spelat el. sjungit i musikgrupp 11 16 6 5. Sjungit i kör 9 16 0 6. Deltagit i studiecirkel 5 5 6 7. Fotograferat som konstform 5 7 3 8. Spelat amatörteater 5 7 3 9. Filmat som konstform 4 2 6 10. Deltagit i lajv 1 0 3 11. Utövat dans som konstform, t.ex. balett, jazz 1 2 0 12. Dansat folkdans 1 0 3 13. Släktforskat 0 0 0 18

Kommentar När man enbart ser till åldersgrupp 1 får man ett liknande resultat som om man betraktar alla åldersgrupper tillsammans. Skriva eller dikta och spela musikinstrument eller sjunga individuellt hamnar i topp, men aktiviteten utöva konstnärligt hantverk som totalt sett är på ungefär samma popularitetsnivå hamnar en bit ifrån de två topplacerade aktiviteterna i gruppen tonåringar och får god konkurrens av aktiviteten spela eller sjunga i musikgrupp. I botten hamnar folkdans och släktforskning, men ett latent intresse för den senare aktiviteten finns dock även i åldersgrupp 1 vilket vi kommer att se när vi tar del av resultaten från svarsalternativet Aldrig men mycket stort intresse. Intressant att notera är att de topplacerade egna aktiviteterna i gruppen tonåringar fått så höga svarsprocent jämfört med de totala siffrorna. Att var tredje eller fjärde tonåring skriver eller diktar jämfört med drygt var tionde totalt sett är anmärkningsvärt. Men om vi tar hänsyn till kön ser vi att tonårsflickor är betydligt mera aktiva som poeter/författare än pojkar i samma ålder; i Håbo skriver hela 47 % av tonårsflickorna regelbundet mot 14 % av pojkarna, i Östhammar är fördelningen 45 % flickor och 17 % pojkar medan siffrorna för Älvkarleby är 32 respektive 19 procent i flickornas favör. Denna aktivitet är mycket vanligare i den yngsta åldersgruppen än i alla andra åldersgrupper. De olika musikaktiviteter som frågades om uppvisar dock inte någon markant skillnad mellan könen för åldersgrupp 1. En relativt stor andel tonårspojkar spelar instrument eller sjunger individuellt eller i grupp. I Håbo kommun är det lika många pojkar som flickor som spelar eller sjunger individuellt, hela 34 procent, och i Älvkarleby är denna aktivitet mer populär bland pojkarna 27 procent mot 20 procent för tonårsflickorna. I Älvkarleby blir skillnaden till pojkarnas favör än större om man ser på svarsfrekvensen på frågan Spelat eller sjungit i musikgrupp : mer än dubbelt så många tonårspojkar (20 procent mot 9) svarade på denna fråga. Östhammar avviker här från de övriga två kommunerna då flickornas svarsandel på dessa frågor är klart högre än pojkarnas; 36 procent flickor spelar eller sjunger individuellt mot 17 procent pojkar och 16 procent flickor spelar eller sjunger i musikgrupp medan endast 6 procent av tonårspojkarna gör detta. I Håbo och Östhammar är det betydligt mera populärt att utöva konstnärligt hantverk bland flickor än bland pojkar. I Älvkarleby är det däremot en viss övervikt för pojkarna på denna fråga. Snarare är det ovanligt få flickor som utövar konstnärligt hantverk i Älvkarleby jämfört med Håbo och Östhammar. Pojkarnas svarsfrekvens är ungefär lika stor i alla de undersökta kommunerna. Det finns några anmärkningsvärda siffror i tabellerna ovan, t.ex. att hela 19 procent av tonårsflickorna i Håbo kommun regelbundet utövar dans som konstform. 19

KULTURKONSUMTION Inledning I detta avsnitt redovisas kulturaktiviteter där de tillfrågade till största delen intagit konsumentens roll, dvs. som läsare, åskådare, åhörare o.d. De aktiviteter i enkäten som åsyftas är: Läst böcker Läst tidskrifter Gått på föreläsning/föredrag Besökt bibliotek i min egen kommun Besökt bibliotek i annan kommun Lånat böcker/tidskrifter på bibliotek Lånat videofilm/dvd/cd på bibliotek Sett utställningar/deltagit i program på bibliotek Besökt museum Besökt Upplandsmuseet Besökt hembygdsgård/ -område Gått på bio i min egen kommun Gått på bio i annan kommun Gått på jazzkonsert Gått på klassisk konsert Gått på opera Gått på rock-/popkonsert Gått på körkonsert Gått på folkmusikkonsert Gått på konsert med Uppsala kammarorkester Gått på konsert i Alfvénsalen i Uppsala Gått på teaterföreställning i min egen kommun Gått på teaterföreställning i annan kommun Gått på Uppsala Stadsteater Gått på dansföreställning i min egen kommun Gått på dansföreställning i annan kommun Gått på konstutställning i min egen kommun Gått på konstutställning i annan kommun Besökt Uppsala konstmuseum 20