C 160/12 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 4.7.2002 KOMMISSIONEN EUROPEISKA GEMENSKAPENS PROGRAM FÖR UTBILDNING SOKRATES ALLMÄN INBJUDAN ATT LÄMNA PROJEKTFÖRSLAG FÖR 2003 (EAC/30/02) (sista ansökningsdag för vissa programområden är den 1 november 2002) (2002/C 160/09) (Text av betydelse för EES) I. INLEIDNING I.1 Sokratesprogrammet Beslutet om att genomföra den andra etappen av Sokratesprogrammet antogs av Europaparlamentet och rådet den 24 januari 2000 (beslut nr 253/2000/EG). Programmet löper under perioden 2000 2006 och har en budget (EU-15) på 1 850 miljoner euro. Utöver de femton EU-medlemsstaterna får även Efta/EES-länderna ( 1 ), inom ramen för Avtalet om europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och kandidatländerna ( 2 ) delta i programmet. Under den period som denna inbjudan att lämna projektförslag gäller kan ansökningar lämnas in för verksamhet som inbegriper personer och institutioner i alla dessa länder. Bidrag kommer att beviljas för verksamhet med deltagande av länder utanför EU under förutsättning att dessa länder har lämnat sina ekonomiska bidrag. I denna inbjudan att lämna projektförslag för 2003 finns även annan viktig information, t.ex. om sista ansökningsdagar, eventuella ändringar i Ansökningshandledningen och särskilda årliga prioriteringar ( 4 ). För programverksamhet meddecentraliserad handläggning kan det finnas nationella årliga prioriteringar som bara gäller specifika länder (se avsnitt II.3). Ansökningshandledningen bör därför läsas tillsammans med inbjudan att lämna projektförslag för 2003. Sammantaget innehåller de all den information som behövs för att söka bidrag frånsokratesprogrammet. Sokratesprogrammet stöder samarbete inom de åtta programområden som sammanfattas nedan. Närmare beskrivningar finns i Ansökningshandledningen. En fullständig beskrivning av Sokratesprogrammet, målgrupper och bidrag som kan sökas inom varje programområde finns i Ansökningshandledningen (tryckt i juni 2000), som finns tillgänglig under de adresser som anges i avsnitten V och VI. I Ansökningshandledningen ges information om bidragskriterier, de viktigaste urvalskriterierna och prioriteringar av mer konstant karaktär ( 3 ). Ansökningshandledningen kompletteras med årliga inbjudningar att lämna projektförslag och av specifika inbjudningar att lämna projektförslag för vissa områden i programmet. Comenius ska höja kvaliteten och stärka den europeiska dimensionen i skolutbildningen genom att främja transnationellt samarbete mellan skolor, bidra till en bättre grundutbildning och fortbildning för personal som medverkar direkt i skolutbildning samt främja språkinlärning och interkulturell medvetenhet. ( 1 ) Island, Liechtenstein och Norge. ( 2 ) Bulgarien, Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. När denna inbjudan att lämna projektförslag offentliggörs får Turkiet ännu inte medverka i programmet. Om Turkiet börjar att delta i programmet Erasmus ska höja kvaliteten och stärka den europeiska under den tid som denna inbjudan avser kommer ett tillägg att dimensionen inom den högre utbildningen genom att publiceras om detta. uppmuntra till transnationellt samarbete mellan högskolor, ( 3 ) Med prioriteringar avses i detta sammanhang tilldelningskriterier, som främja rörlighet över gränserna för studenter och lärare är den term som normalt används i inbjudningar att lämna projektförslag. Eftersom Ansökningshandledningen och de nationella av studier och kvalifikationer i hela unionen. samt förbättra öppenheten och det akademiska erkännandet programkontoren använder termen prioriteringar görs även detta i denna inbjudan att lämna projektförslag för 2003, för den terminologiska enhetlighetens skull. ( 4 ) Se fotnot 3.
4.7.2002 Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 160/13 Grundtvig ska höja kvaliteten, stärka den europeiska dimensionen och öka möjligheterna och tillgången till livslångt lärande genom vuxenutbildning i dess vidaste bemärkelse, medsikte på att ge bättre utbildningsmöjligheter för personer som lämnat skolan utan grundläggande kvalifikationer och uppmuntra till förnyelse genom alternativa utbildningsvägar. Förutom utbildning inom det formella utbildningssystemet omfattar detta även lärande på icke-formell, informell och självständig grund. Lingua för språkundervisning och språkinlärning stöder övrig verksamhet inom Sokratesprogrammet genom att uppmuntra och stödja språklig mångfald i hela unionen, bidra till att förbättra kvaliteten på språkundervisning och språkinlärning samt främja en livslång tillgång till språkinlärning som är anpassadtill varje persons egna behov. grunden till framtida projekt eller nätverk. Mer information om dessa bidrag finns att få från de nationella programkontoren (se avsnitt VI), som också kan ge information om eventuella förberedande seminarier som planeras under den period som denna inbjudan att lämna projektförslag omfattar. I.2 Den ökade betydelsen av utbildning och livslångt lärande i Europeiska unionen Vid Europeiska rådets möte i Lissabon den 23 24 mars 2000 sattes utvecklingen av ett kunskapsbaserat samhälle högst upp på unionens politiska dagordning som en förutsättning för en långsiktig konkurrenskraft och medborgarnas personliga strävan. Utbildningen är mycket viktig i detta avseende. EU:s program för allmän utbildning kommer i full utsträckning att bidra till att förverkliga de politiska mål som sattes upp i Lissabon. Minerva främjar europeiskt samarbete när det gäller öppen undervisning och distansundervisning samt informations- och kommunikationsteknik (IKT) inom utbildningen. Detta sker genom att verka för bättre förståelse blandlärare, elever, beslutsfattare och allmänheten i stort om distansutbildningens och informationsteknikens betydelse på utbildningsområdet, genom att se till att pedagogiska överväganden får tillräckligt stor betydelse i utvecklingen av IKT- och multimediebaserade utbildningsprodukter och tjänster och genom att främja tillgången till bättre metoder och utbildningsresurser på detta område. Observation och innovation i utbildningssystem och utbildningspolitik bidrar till att öka kvaliteten och öppenheten i utbildningssystemen och till att främja förnyelse inom utbildningen i Europa genom utbyte av information och erfarenheter, kartläggning av godpraxis, jämförande analys av system och politik samt diskussion och analys av frågor av gemensamt utbildningspolitiskt intresse. Utöver all annan verksamhet ingår i detta programområde även bidrag till nätverken Eurydice och Naric och till Arionstudiebesök. Gemensamma åtgärder knyter samman Sokrates medandra EU-program, t.ex. Leonardo da Vinci för yrkesutbildning och programmet Ungdom. Härigenom kommer programmet att bidra till att fullgöra medlemsländernas åtagande i enlighet med ingressen i EG-fördraget i dess lydelse enligt Amsterdamfördraget, nämligen att ge medborgarna högsta möjliga kunskapsnivå genom en bredtillgång till utbildning och kontinuerlig fortbildning. Att omsätta principen om livslångt lärande i praktiken kommer därför att vara en ledstjärna i Sokratesprogrammet. II. ÅRLIGA PRIORITERINGAR I Ansökningshandledningen för Sokratesprogrammet (se webbplatser i avsnitten V och VI) anges de bidragskriterier, viktigaste urvalskriterier och prioriteringar av mer konstant karaktär som gäller för bedömningen av ansökningar om bidrag genom programmet. Vissa kompletterande årliga prioriteringar, som ändras från år till år, kan också fastställas. Observera att de kompletterande årliga prioriteringar som anges i denna inbjudan att lämna projektförslag kompletterar, inte ersätter de kontinuerliga prioriteringar som anges i Ansökningshandledningen. Dessa prioriteringar kan antingen vara av allmän karaktär och gälla alla programområden i Sokrates (avsnitt II.1) eller bara avse ett specifikt programområde (avsnitt II.2). För decentraliserade delområden i programmet kan de nationella programkontoren fastställa årliga prioriteringar på nationell nivå som bara gäller vissa länder (avsnitt II.3). Kompletterande åtgärder stöder en rad olika initiativ som bidrar till att förverkliga programmets allmänna mål genom upplysning och information, spridningsverksamhet och utbildningsinsatser och verksamhet som bedrivs av föreningar och icke-statliga organisationer. Bidrag kan också sökas för att lämpliga personer i personalen vid de institutioner som får delta ska kunna bedriva förberedande verksamhet i något annat deltagarland för att lägga II.1 Årliga allmänna prioriteringar ( 5 ) De kompletterande allmänna prioriteringar A G som anges nedan gäller för alla programområden under den period som denna inbjudan att lämna projektförslag avser. Sökande inom samtliga programområden uppmanas att beakta upplysningarna nedan i samband med utarbetandet av projektförslagen. ( 5 ) Den fullständiga texten till de dokument det hänvisas till nedan finns på webbplatsen för kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur: http://europa.eu.int/comm/dgs/education_culture/index_sv.htm
C 160/14 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 4.7.2002 A. Förberedelser inför EU:s utvidgning (Europeiska kommissionens allmänna prioritering) Senast 2003 ska förhandlingarna med den första gruppen av kandidatländer vara slutförda. Europeiska kommissionen har därför fastställt att EU:s utvidgning ska vara en allmän prioritering. Sokratesprogrammet står väl rustat för att utveckla och stärka banden mellan kandidatländerna och de nuvarande EUländerna eftersom kandidatländerna redan deltar i programmet. För att kunna bidra till kommissionens allmänna prioritering kommer ansträngningarna inom Sokratesprogrammet att intensifieras genom att man tillämpar en policy för positiv särbehandling till förmån för kandidatländerna i samband med urval och finansiering av projekt med deltagande av dessa länder, förutsatt att projekten håller den kvalitet som krävs. På begäran av Europeiska rådet i Lissabon i mars 2000 har rådet (utbildning) antagit en rapport om konkreta framtidsmål för utbildningssystemen ( 6 ), som lämnades till Europeiska rådets möte i Stockholm i mars 2001. En gemensam detaljerad arbetsplan för kommissionen och rådet som syftar till att genomföra åtgärderna enligt rapporten om framtidsmålen antogs av rådet (utbildning) och välkomnades vid Europeiska rådets möte i Barcelona i mars 2002 ( 7 ). I arbetsplanen ingår följande prioriterade teman: ny teknik, basfärdigheter, matematik, naturvetenskap och teknik. Ansökningar som lämnas in inom ramen för Sokratesprogrammet ska ha betydelse för genomförandet av dessa prioriterade teman, eftersom de ligger helt i linje medprogrammålen. E. Främja lika möjligheter För att främja lika möjligheter har Sokratesprogrammet följande fortlöpande prioriteringar (se Ansökningshandledningen): Att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Att ta hänsyn till de funktionshindrades behov. B. Hållbar utveckling (Europeiska kommissionens allmänna prioritering) Europeiska kommissionen har fastställt att främjandet av en hållbar utveckling ska vara en politisk prioritering under 2003. Sokratesprogrammet bör därför bidra till att utveckla en ekonomi som grundas på principerna om hållbar utveckling och ömsesidig solidaritet och skapa projekt inom detta område. Det är viktigt att notera att termen hållbar utveckling inbegriper ekonomiska, sociokulturella och miljömässiga aspekter som kompletterar och förstärker varandra. Att bidra till att motverka rasism och främlingsfientlighet. Att mildra effekterna av socio-ekonomiska nackdelar. Medhänsyn till att 2003 är Europeiska handikappåret kommer Sokratesprogrammet att lägga särskildvikt vidprojekt och verksamhet som syftar till att undanröja hinder för de funktionshindrades fullständiga deltagande på utbildningsområdet, främja en så stor integrering i samhället som möjligt för funktionshindrade och bidra till att förändra attityder och tänkesätt. C. Stabilitet och säkerhet (Europeiska kommissionens allmänna prioritering) Stabilitet och säkerhet kan bara uppnås och rasism och främlingsfientlighet bara motverkas genom fördjupad interkulturell dialog och samarbete. Europeiska unionen bygger på gemensamma värden och måste därför ta sitt ansvar i detta avseende. Europeiska kommissionen har därför fastställt att denna fråga ska vara en av dess politiska prioriteringar under 2003. Sokratesprogrammet kan genom sin karaktär bidra till en fruktbar dialog mellan olika kulturer. D. Framtida utmaningar för den allmänna och yrkesinriktade utbildningen F. Livslångt lärande Efter en omfattande europeisk debatt om politik och behov när det gäller livslångt lärande antog Europeiska kommissionen ett meddelande med titeln Att förverkliga det Europeiska området för livslångt lärande den 21 november 2001 ( 8 ). Meddelandet mottogs positivt av rådet (utbildning) i november 2001, vilket ledde till att rådet (utbildning) i maj 2002 antog en resolution där man förordade omfattande uppföljningsåtgärder på detta område. Sökande inom Sokratesprogrammet uppmanas att utarbeta och lämna in projekt som gäller de viktigaste frågorna (värdesätta lärandet, vägledning och rådgivning, investering i lärande, inlärare och möjligheter till lärande, basfärdigheter, pedagogisk förnyelse) och som riktar sig till de målgrupper som beskrivs i meddelandet. G. Handlingsplanen elearning Efter att olika initiativ hade tagits för införande och utnyttjande av informations- och kommunikationsteknik (IKT) på utbildningsområdet antog Europeiska kommissionen handlingsplanen elearning den 28 mars 2001 ( 9 ). Sokratesprogrammet kommer att vara en viktig aktör när det gäller att genomföra handlingsplanen eftersom användning av informations- och kommunikationstekniken i utbildningen är en fortlöpande allmän prioritering i programmet som helhet. ( 6 ) Rådets dokument 5980/01 EDUC 18, 12.2.2001. ( 7 ) Rådets dokument 6365/02 EDUC 27, 14.2.2002. ( 8 ) KOM(2001) 678 slutlig. ( 9 ) KOM(2001) 172 slutlig.
4.7.2002 Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 160/15 II.2 Årliga områdesspecifika prioriteringar De kompletterande årliga prioriteringarna för varje programområde anges nedan. Vissa av de kompletterande allmänna prioriteringar som beskrivs ovan kan återkomma i de kompletterande årliga prioriteringarna för varje programområde ur områdesspecifik synvinkel. Observera att de kompletterande årliga prioriteringar som anges i denna inbjudan att lämna projektförslag kompletterar, inte ersätter de kontinuerliga prioriteringar som tas upp i Ansökningshandledningen (se webbplatserna som anges i avsnitten V och VI). COMENIUS SKOLUTBILDNING Skolledarskap och rektorns roll ur exempelvis följande aspekter: skolans föränderliga roll i samhället, vikten av system för utvärdering och kvalitetssäkring, effektivt resursutnyttjande, strategier för att skapa en trygg skolmiljö och för att motverka rasism och främlingsfientlighet. Öka intresset för studier i naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Stärka banden med arbetslivet och forskningen och förbättra övergången från skola till arbetsliv, medsärskild tonvikt på yrkesvägledning och rådgivning. COMENIUS 1: PARTNERSKAP MELLAN SKOLOR Ansökningar kan lämnas in för tre olika typer av projekt som kan genomföras som skolpartnerskap: Comenius skolprojekt, Comenius språkprojekt och Comenius skolutvecklingsprojekt. Blanddessa tre typer välkomnas särskilt språkprojekt och skolutvecklingsprojekt. Utveckla samarbetet i ett nätverk med olika aktörer som kan stödja eleverna både i och utanför skolan (t.ex. lärare i skolorna, föräldrar, kamrater, studie- och yrkesvägledare, ungdomsarbetare, medlare, fältassistenter, socialtjänsten, hälso- och sjukvården, polisen, näringslivet, föreningar, idrotts- och ungdomsklubbar), inklusive utveckling av lagarbetet. COMENIUS 2: GRUNDUTBILDNING OCH FORTBILDNING FÖR PERSONAL VID SKOLOR Comenius 2.1: Europeiska samarbetsprojekt Företräde kommer att ges projekt som på ett påtagligt sätt bidrar till förnyelse när det gäller utbildning av personal vid skolor, medsärskildtonvikt på nya aspekter av lärarens roll. Följande är exempel på vad som kan behandlas i projekten: Ramar för utbytesverksamhet för lärarstuderande, inklusive anordnande av praktikperioder och erkännande av sådan verksamhet vid berörda institutioner. Utarbeta metoder för att öka närvaron i skolan och skolprestationerna medsärskilduppmärksamhet på behov hos barn till migrerande arbetstagare, romer, resande och andra icke bofasta. Comenius 2.2: Individuella utbildningsstipendier Företräde kommer att ges åt personer som förutom att de uppfyller det utbildningsrelaterade syftet med vistelsen utomlands även kan styrka att den verksamhet de deltar i kan stödja dem i deras roll som förmedlare inom sina institutioner och bidra till att förverkliga sina institutioners policymål, Utbilda lärarstuderande och lärare i att använda ny informations- och kommunikationsteknik som ett pedagogiskt redskap och ett nytt hjälpmedel för att stödja samarbetet mellan lärare. Stimulera och bibehålla lärarnas förmåga att lära. Lärarens roll som en person som underlättar lärandeprocessen, hjälper och vägleder eleverna när de inhämtar kunskaper och färdigheter som ofta delvis tillägnas utanför skolan ( lära sig att lära ). Utbilda lärare i att använda specifika metoder för att undervisa i andra ämnen via ett främmande språk och för att undervisa i ett främmande språk på förskola och låg- och mellanstadium (särskilt i främmande språk som används och lärs ut i mindre utsträckning). främja bildandet av nya skolpartnerskap inom Comenius 1 i framtiden. Följande avsnitt med kursiv stil ersätter motsvarande avsnitt i Ansökningshandledningen: C. Individuella stipendier för fortbildning Målen för detta delområde i programmet är att deltagarna ska uppmuntras till att förbättra sina kunskaper och färdigheter, öka sina kunskap om skolutbildningen i Europa och få insikt i den europeiska dimensionen i sitt arbete. Stipendierna ska göra det möjligt för lärare och andra personalgrupper inom skolutbildningen att delta i fortbildning (kurser)under en till fyra veckor i ett annat land än där de normalt arbetar.
C 160/16 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 4.7.2002 Kurser för undervisning i främmande språk ska i regel, men behöver inte nödvändigtvis, äga rum i ett land där målspråket talas och lärs ut. För all Erasmusverksamhet kommer särskildvikt att läggas vid projekt som Kursen får i vissa fall utgöras av praktik inom handel eller industri om det anses kunna bidra till att förverkliga de mål som anges ovan. Varje kurs föregås av en period av förberedelser och åtföljs av en uppföljningsperiod. Dessa etapper genomförs i deltagarens hemland. Bestämmelserna för språklärare skiljer sig i vissa fall något från de bestämmelser som gäller för lärare i andra ämnen. Mer information finns under respektive avsnitt i texten nedan. COMENIUS 3: COMENIUS-NÄTVERK Företräde kommer att ges åt nätverk som ska stärka unionsmedborgarskapet, nätverk som inriktas på temaövergripande frågor, t.ex. baskunskaper, språkinlärning, naturvetenskap och teknik, miljökunskap, konstnärlig utbildning och uppmuntran av kreativitet, garanterar en europeisk dimension i frågor som står på den politiska dagordningen för den högre utbildningen och forskningen och projekt som bidrar till det livslånga lärandet och sysselsättningen, hållbar utveckling (särskilt miljöaspekterna), utvidgningen, kampen mot rasism och främlingsfientlighet och stärkandet av demokratin i Europa, bidrar till att förverkliga det europeiska området för högre utbildning (Bolognaprocessen), syftar till ökad anpassning och jämförbarhet mellan de högre utbildningssystemen och ökar högskolornas attraktivitet och konkurrenskraft, behandlar universitetens ökade betydelse i kunskapssamhället; särskildvikt läggs vidatt på europeisk nivå anpassa den övergripande utvecklingen av kursplaner vid högskolorna till de nya färdigheter som krävs på arbetsmarknaden, att överbrygga bristen på matematikkunskaper och utnyttja högskolornas möjligheter att verka som plattformar för överföring av kunskaper, färdigheter och värden mellan olika generationer och kulturer, fokuserar på användning av informations- och kommunikationsteknik i överensstämmelse medinitiativet elearning. Detta gäller särskilt nyskapande kombinationer av fysisk och virtuell rörlighet, effekterna av användningen av IKT i utbildningen på strukturer och metoder vid högskolorna och skapandet av nya inlärningsmiljöer med en europeisk dimension. nätverk som inriktas på olika aspekter av skolutveckling, t.ex. föräldramedverkan i skolutbildningen, skolornas förvaltning, lärarnas framtida roll, undervisning och integrering av särskilda målgrupper (barn till migrerande arbetstagare, romer, resande och till andra icke bofasta, elever som riskerar att bli socialt utslagna och elever med behov av särskilt stödi undervisningen). ERASMUS 1: PROJEKT FÖR UTVECKLING AV KURSPLANER (CD) Särskildvikt kommer att läggas vid projekt som De sökande uppmanas särskilt att föreslå nätverk på de områden som knyter an till prioriteringar som inte behandlas av befintliga nätverk. tar upp etiska frågor på något av följande ämnesområden: företagskunskap, teknik, medicin, naturvetenskap, kommunikation- och informationsvetenskap, ERASMUS HÖGRE UTBILDNING Anmärkning: Ansökningsförfarandet för högskoleavtalen inom Erasmus kommer i stor utsträckning att ändras för den ansökningsomgång som startar den 1 november 2002. Mer information samt de nya ansökningsformulären kommer att finnas på webbplatsen Europa, webbplatsenför Byrånför tekniskt stöd till Sokrates, Leonardo da Vinci och Ungdom och hos de nationella programkontoren (se avsnitten V och VI). behandlar det framtida kunskapsbehovet på kommunikations- och informationsteknikens område med hänsyn till effekterna av utvecklingen på detta område, främjar dialog och förståelse mellan olika kulturer i Europa och angränsande regioner, utvecklar en europeisk dimension i studieprogram som rör genforskning och bioteknik för ökadhälsa,
4.7.2002 Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 160/17 projekt som inriktas på utarbetande av fullständiga studieprogram på grund- och påbyggnadsnivå i överensstämmelse medbolognaprocessen, och som ERASMUS 3: TEMATISKA NÄTVERK Särskildvikt kommer att läggas vid inbegriper utbytesverksamhet för studenter och lärare med partnerhögskolor som en integrerad del av studieprogrammet, projektförslag som syftar till att undersöka områden som hittills inte har behandlats i projekt inom detta delområde (se webbplatsen Europa), ger studenterna en examen som erkänns i de länder som deltar i projektet, projektförslag som knyter an till två eller flera undersökningsområden på ett tvärvetenskapligt sätt, projekt som skapar kopplingar och synergieffekter med annan Erasmusverksamhet, främst delområdet tematiska nätverk (se Erasmus 3) eller projekt som stöds genom ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling. ERASMUS 1: INTENSIVPROGRAM (IP) Särskildvikt kommer att läggas vid: projekt som behandlar det framtida kunskapsbehovet på kommunikations- och informationsteknikens område med hänsyn till effekterna av utvecklingen på detta område, tar sikte på ett tvärvetenskapligt förhållningssätt till företagande, tar upp etiska frågor på något av följande ämnesområden: företagskunskap, teknik, medicin, naturvetenskap, kommunikations- och informationsvetenskap, främjar dialog och förståelse mellan olika kulturer i Europa och angränsande regioner, behandlar frågor med anknytning till genforskning och bioteknik för ökadhälsa. projekt som behandlar nya behov och utmaningar på europeisk nivå meden stark tvärvetenskaplig inriktning, projekt som projektförslag som syftar till analys av övergripande teman som är knutna till universitetens förändrade roll i ett kunskapsbaserat samhäll, t.ex. universiteten och lokala och regionala partnerskap, samarbete mellan universitet och näringsliv, partnerskap för utbildningsforskning eller universiteten och kunskapsöverföringen, projektförslag för spridning av resultaten från projekten inom de tematiska nätverken, projektförslag som syftar till ökadöppenhet, förnyelse och kvalitetssäkring inom den högre utbildningen genom kartläggning av kärnkunskaper hos personer medexamina från europeiska universitet inom ett eller flera ämnesområden, projektförslag som skapar kopplingar och synergieffekter medannan Sokratesverksamhet, främst kursplansutveckling och intensivprogram, Comenius- och Grundtvig-nätverken och/eller projekt som stöds genom Leonardo da Vinciprogrammet eller ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling. GRUNDTVIG VUXENUTBILDNING OCH ANDRA UTBILD- NINGSVÄGAR Centraliserade delområden (Grundtvig 1 och 4) Både inom Grundtvig 1 och 4 kommer följande typer av projekt och nätverk att prioriteras: Projekt och nätverk som tar upp de centrala teman, målgrupper och verksamhetstyper som anges i Europeiska kommissionens meddelande av den 21 november 2001 (hänvisning ovan). är försöksprojekt inför kommande projekt för utveckling av kursplaner och som genomförs i nära samarbete medexperter och parter på arbetsmarknaden och i näringslivet, Projekt och nätverk för utarbetande av nationsövergripande kurser för fortbildning av personal inom vuxenutbildningen, även som ett sätt att öka möjligheterna till utbildning för stipendiater inom Grundtvig 3. skapar kopplingar och synergieffekter medannan Erasmusverksamhet, främst delområdet tematiska nätverk eller projekt som stöds genom ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling. Projekt och nätverk för spridning av nyskapande verksamhet och godpraxis mellan olika delar av Europa, oavsett om denna praxis har utvecklats ur Sokratesprojekt inom Grundtvig eller inte.
C 160/18 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 4.7.2002 Utöver de ovannämnda prioriteringarna för Sokratesprogrammet som helhet, t.ex. interkulturellt lärande och lika möjligheter, kommer följande kompletterande prioriteringar att gälla för 2003: GRUNDTVIG 4: GRUNDTVIG-NÄTVERK Inom Grundtvig 4 (nätverk) kommer bara ett fåtal projekt att beviljas bidrag. Utöver de prioriteringar som anges ovan för Sokratesprogrammet som helhet kommer följande kompletterande prioriteringar att gälla för 2003: GRUNDTVIG 1: EUROPEISKA SAMARBETSPROJEKT Göra livslångt lärande mer attraktivt och förbättra dess anseende samt stimulera efterfrågan, särskilt i de grupper som är svåra att nå ut till, t.ex. genom att främja samarbete medmedier och genomföra upplysningskampanjer. Analys av inlärarnas behov och stimulans av efterfrågan i de grupper av vuxna som är svåra att nå ut till (inklusive vuxenutbildningsveckor etc.). Utbildning för föräldrar och familjer. Uppdatera baskunskaper. Värdesätta icke-formellt och informellt lärande. Vuxenutbildning för ett aktivt samhällsengagemang. Värdesätta kunskaper och färdigheter som inhämtats genom icke-formellt och informellt lärande. Vägledning och rådgivning. Finansieringsmetoder för livslångt lärande (effektiva finansieringsmodeller och kostnadsdelning på nationell, regional eller lokal nivå). Utbildning för familjer och föräldrar samt generationsövergripande lärande: utbildningsmöjligheter för äldre. Utveckling av inlärningsmöjligheter för personer som kommer att vara aktiva i samhället på frivillig basis (frivilligarbete, föreningar, lokala program etc.). Konsumentutbildning och hälsorelaterade frågor. Möjligheter till vuxenutbildning för funktionshindrade. Lärare inom vuxenutbildningen: analys av deras förändrade yrke och roll, fortbildning och pedagogisk utveckling (särskilt för att stödja inlärarcentrerade metoder), arbetsvillkor samt strategier för äldre lärare. Möjligheter till vuxenutbildning för äldre. Vuxenutbildning på landsbygden. För att kunna väljas ut ska ett nätverk inom Grundtvig 4 Vuxenutbildningsinrättningen, inklusive aspekter såsom hantering av förändringar mot mer inlärarcentrerade metoder, hantering av organisatoriska effekter av att nå ut till marginaliserade grupper, tillgodose utbildningsbehoven i ett multikulturellt samhälle, finansieringsstrategier och ekonomisk förvaltning, kvalitetssäkring, utveckling av lokala lärcentrum på grundval av analys av inlärarnas behov. Kartläggning, utveckling och sammanförande i nätverk av resurser för vuxenutbildning i Europa: tjänster och redskap för information om möjligheter till utbildning, test, ackreditering, föreskrifter om tjänstledighet för studier etc., bibliotek och dokumentationscentrum för vuxenutbildning. Utarbetande av kvalitativa och statistiska indikatorer, hjälpmedel och databaser för godpraxis inom vuxenutbildningen (särskilt icke-formellt och informellt lärande): lokala, regionala, nationella och europeiska bidrag, utnyttjande av arbetet i internationella organisationer, utveckling av ett europeiskt statistikresurshjälpmedel. vara geografiskt omfattande och främja delaktighet, bestå av starka och representativa organisationer eller institutioner (en genuin spridningsfunktion), upprätta en koppling mellan Grundtvig-projekt på det tematiska område som berörs, ha en central spridningsfunktion, arbeta medatt utarbeta fortbildningskurser och verksamhet för personal inom vuxenutbildningen. Sökande som avser att lämna in preliminära projektförslag inom Grundtvig 4 rekommenderas att beställa ett särskilt informationsbladfrån byrån för tekniskt stöd(adress anges i avsnitt V).
4.7.2002 Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 160/19 Decentraliserade delområden (Grundtvig 2 och 3) Företräde ges särskilt åt partnerskap för lärande (Grundtvig 2) som har en omfattande medverkan av vuxenstuderande och som visar goda möjligheter att kunna bli ett redskap för utbyte och spridning av god praxis och erfarenhet. Det minimikrav på en veckas varaktighet för utbildningsverksamhet inom Grundtvig 3 som anges i Ansökningshandledningen kommer inte längre att gälla. Personer som vill söka stipendier inom Grundtvig 2 och 3 rekommenderas bestämt att ta kontakt med det nationella programkontoret i respektive landför mer information. LINGUA SPRÅKUNDERVISNING OCH SPRÅKINLÄRNING LINGUA 1: FRÄMJANDE AV SPRÅKINLÄRNING Europeiska kommissionen uppmanar de organisationer som får delta och som kan engagera många människor att lära sig främmande språk (t.ex. universitet, språkcentrum, TV, radio och mediaföretag) att fullt ut medverka i detta delområde i programmet. Anmärkning: Projekt som behandlar bristen på läromedel för språkundervisning och språkinlärning för särskilda yrkesinriktade ändamål ska lämnas in till Leonardo da Vinci-programmet och inte till Lingua inom Sokratesprogrammet. Ordböcker betraktas inte i sig som läromedel för språkinlärning. Utarbetande av ordböcker ingår därför inte i detta delområde av programmet. MINERVA ÖPPEN UNDERVISNING OCH DISTANSUNDERVIS- NING SAMT INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEK- NIK (IKT) I UTBILDNINGEN Minerva är det viktigaste programområdet för genomförandet av handlingsplanen elearning (se ovan). I detta sammanhang kommer Europeiska kommissionen att göra särskilda ansträngningar i samarbete medmedlemsstaterna för att främja en kritisk och ansvarsmedveten användning av tekniken i utbildningen. Minerva syftar också till att skapa gynnsamma förutsättningar för europeiska inlärare genom att utveckla infrastruktur, tjänster och innehåll för ett ändamålsenligt utnyttjande av tekniken i utbildningen på alla nivåer. På följande specifika områden kommer företräde att ges åt projekt som tar upp den pedagogiska användningen av informations- och kommunikationstekniken (IKT-teknik): Särskilt följande typer av projekt kommer att prioriteras: Projekt som ökar medvetenheten om främmande språk i grupper medliten eller ingen erfarenhet av språkinlärning. Sådana projekt ska i idealfallet sammanföra partner med fackkunskaper om språkundervisning och partner med radio-, TV- eller mediebakgrund. Projekt som gör befintliga språkresurscentrum tillgängliga för personer medliten eller ingen erfarenhet av språkinlärning. Projekt som utnyttjar befintliga nätverk (t.ex. vänorts- eller vuxenutbildningsorganisationer, stödföreningar). LINGUA 2: UTARBETANDE AV LÄROMEDEL Den nyligen publicerade undersökningen Översikt över läromedel i europeiska språk är en rik källa till inspiration för partnerskap. Särskilt företräde kommer att ges projekt som utnyttjar dessa undersökningsresultat om de brister som finns på marknaden för produkter för språkinlärning. Undersökningsresultaten finns på följande webbplats: http://europa.eu.int/comm/ education/socrates/downfile/lingua_sv.pdf Medieutbildning, särskilt medsikte på att öka elevernas förmåga att sortera, analysera och förstå information som de får via olika medier, och eventuellt för att själva bli produktutvecklare. Kommunikationsutbildning, medsikte på att undervisa elever och studenter om användning av IKT på gemensam basis och att kommunicera på distans. I detta sammanhang ska IKT också användas för att främja dialogen mellan olika kulturer. Ämnesövergripande ansatser, t.ex. medborgarskapsutbildning mednya förhållningssätt till vetenskap, tvärvetenskapligt lärande om hållbar utveckling. De sökande måste lämna in en konkret projektbeskrivning. Upplysningar ska lämnas om hur den nyskapande användningen av IKT stöder de metoder de vill prova och validera i sina projekt. Projekten ska behandla nyskapande användning av befintliga hjälpmedel och teknik för lärande eller mer avancerade tillämpningar för utbildning som grundas på simulering, problemlösning eller andra konstruktiva metoder. De sökande måste tänka på den konkreta valideringen av de metoder som föreslås mot bakgrundav skolsystemets uppbyggnadi respektive land. Nya modeller för lärarutbildning och personalutveckling i syfte att underlätta den användning av IKT i utbildningen som avses kommer därför också att ägnas särskild uppmärksamhet.