Min vårdplan Bröstcancer Till dig som fått diagnosen bröstcancer Att drabbas av bröstcancer väcker i sig oro hos de flesta, men det finns en väg ut ur detta. Vi är till för att hjälpa dig och dina närstående. Du kan få hjälp och stöd av kurator under sjukdoms- och behandlingsperioden. Det kan vara bra att ha någon med sig, till exempel en anhörig eller vän, till sina besök i vården då det kan vara svårt att ta till sig ny information och samtidigt hantera de känslor som kan dyka upp. Om du vill läsa mer om reaktioner vid ett cancerbesked, se bilaga 1 och om du har minderåriga barn, se bilaga 2. Kontakta oss om något känns oklart. Du är välkommen att ringa, telefon 044-309 22 56. Kontaktsjuksköterska: Viktiga telefonnummer och telefontider hittar du på sista sidan. Planering och tider Förundersökning sker på, plan 2, korridor K dagen den / klockan Var beredd på att förundersökningen kan ta hela förmiddagen/eftermiddagen i anspråk. Registrera dig i kassan. Ta med din legitimation och medicinlista! Operatör/ansvarig läkare: När allt är klart får du åka hem och återkomma operationsdagens morgon till avdelningen om inget annat är avtalat. Du är välkommen dagen den /. Ring till avdelning 51 (vån 5) på 044 3091051 mellan klockan 16:00 och 17:00 kvällen före din operation för att få besked om tid för inläggning på operationsdagen. Du behöver inte registrera dig i kassan. Operationsdatum:
Vårdplan och rehabiliteringsplan Min vårdplan är till för dig som är patient för att du ska kunna vara delaktig i din vård i den utsträckning du önskar. Vårdplanen ska bidra till att du känner dig trygg och välinformerad, har inflytande över det som är viktigt för dig och att du förstår vad som händer under utredning och behandling. Planen ska uppdateras när vård och behandling ändras på ett sätt som har betydelse för dig. Rehabilitering har till syfte att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och behandling. Rehabiliteringen börjar redan under din behandling för att på så sätt förebygga eventuella komplikationer och problem. Målet är att du ska fungera och må så bra som möjligt. Behöver du stöd, tala med din kontaktsjuksköterska. Saker jag vill diskutera med min kontaktsjuksköterska/läkare innan operation: Sömn Trötthet Smärta Kost Vikt Fysisk aktivitet Oro Tobaksvanor Alkohol Sexualitet Rädsla Närstående Relationer Minderåriga barn Arbete Studier Livsåskådningsfrågor Annat, vad Mat och dryck Ingen fast föda, rökning eller snusning efter klockan 24:00. Fram till två timmar innan operationen får du dricka klar dryck som vatten, äppeldryck och kaffe (utan socker och mjölk). Feber, förkylning eller annan sjukdom kan innebära att operationen måste skjutas upp. Kontakta så snart du kan vid symtom! Rökning Du som röker - nu är det tillfälle att sluta. Rökstopp kan minska risken för komplikationer i samband med operationen. Förberedelser inför operation Köp Descutan 4 % på ett apotek. Duscha enligt medföljande tvätt instruktion kvällen före operationen och på operationsdagens morgon. Använd inte någon hudkräm eller lotion. Allt smink, nagellack, smycken och piercing måste tas bort. Ta på rena kläder och sov i renbäddad säng. Inför operationsdagen Vilken tid ska du vara på avdelningen? Ta med de mediciner du använder.
Sjukhuset har begränsade möjligheter att förvara dina värdesaker. Undvik att ta med större summor pengar, kreditkort eller värdefulla smycken. Varje patient ansvarar själv för sina tillhörigheter! Operationsdagen På avdelningen tar en sjuksköterska emot dig och frågar om namn och personnummer för att kontrollera din identitet. Du tar medicinen som narkosläkaren ordinerat och förflyttas i din säng till operationsavdelningen. Före operationen kommer du också att få träffa din operatör som markerar (indikering) vilken sida som ska opereras med en tuschpenna. Om tumören i bröstet inte går att känna behöver tumörområdet markeras. Det görs på mammografiavdelningen på operationsdagens morgon. Vid operationens början tas prov från den så kallade portvaktskörtel, den första lymfkörteln i armhålan som avleder lymfvätska från tumörområdet. För att veta vilken lymfkörtel som sitter först i armhålan ges en injektion med isotop runt vårtgården. Injektionen kan ges inne på operationssalen eller på enheten för nuklearmedicin. På operationsavdelningen kommer du till ett förberedelserum där du träffar narkospersonalen. Här planeras narkosen och en injektionsnål sätts i din arm/handens ovansida. Därefter är du klar för sövning och operation. När operationen avslutats förs du över till uppvakningsavdelningen. Där kontrolleras din puls, andning, blodtryck, smärta och vakenhet. När du är ordentligt vaken får du komma tillbaka till avdelningen. Efter operationen Ibland kan du må illa efter operationen, men det går fort över. Du kan även ha en skav känsla i halsen och känna muskelvärk. Detta beror på narkosen och försvinner relativt snabbt. Det kan också värka i operationssåret. Det kan behövas tillfälliga dränage för att tömma operationssåret på blod och vävnadsvätska. Ett dränage är en liten slang av silikon som läggs i operationssåret och som tömmer sig i en behållare. Har du ett dränage inlagt kan du känna stickningar i såret. Dränaget får sitta kvar i upp till 1 vecka. Tala om för sjuksköterskan om du har ont så får du smärtstillande medicin. Efter operationen bildas ärrvävnad i operationsområdet. Ärrvävnaden är ofta stram och påverkar rörligheten i axel och skulderpartiet samt inverkar på lymfcirkulationen. För att motverka stramhet i området och så snart som möjligt återfå normal rörlighet samt minska risken för armsvullnad är det viktigt att du följer de råd som du får från sjukgymnasten på avdelningen. Om du ska få strålbehandling kommer du att ligga med armarna ovanför huvudet och därför måste du då ha normal rörlighet i axelleden. Utskrivning I regel får du gå hem på den första eller andra dagen efter operationen. Förbandet över snittet ska sitta kvar till den planerade sår-kontrollen hos
distriktssköterskan eller på. Om du har ett dränage inlagt bestäms det individuellt när det ska tas bort. Om hela bröstet har opererats bort får du en mjuk provisorisk protes som sjukgymnasten/sjuksköterskan på avdelningen hjälper dig att prova ut före hemgång. När du går hem skrivs eventuella e-recept och sjukskrivningsintyg av läkaren. Sjukskrivningstiden är vanligtvis 2-3 veckor. Du får också besked om när och var sårkontrollen ska göras. Vid återbesöket efter operationen får du besked om undersökningsresultat och om efterbehandling behövs. Svullnad i operationsområdet När dränaget har tagits bort kan det ibland bli en svullnad i armhålan på grund av vätskeansamling, vilket är naturligt vid sårläkning. Detta kallas för serom och är ofarligt. Detta brukar kroppen klara av själv. Ibland behöver vätskan sugas ut, eventuellt flera gånger med några dagars intervall. Det är viktigt att du kontaktar sjuksköterskan på om du känner svullnad i armhålan. Även om det är ovanligt kan det alltid uppstå komplikationer efter en operation. Blödning - är sällsynt, men kan uppstå efter en operation. Infektion - sällsynt, men om det uppstår en infektion behandlas det oftast med antibiotika i tablettform. Vanliga symtom är feber, rodnad och ovanligt varmt runt operationssåret. Praktiska tips Du kan duscha som vanligt. Förbandet torkar snabbt om det blir blött. Undvik deodorant de första 14 dagarna om du har operationssår i armhålan. För att ärret ska bli så fint som möjligt, tejpa såret i 2 3 månader. Köp hudvänlig papperstejp på apoteket. Byt tejpen var 7:e till 10:e dag. Sola inte ärret under det första året. Var försiktig vid rakning i armhålan i fortsättningen om många lymfkörtlar har tagits bort. Bröstproteser Permanent bröstprotes provas ut på 4 8 veckor efter operationen. Protesen är kostnadsfri. Ring och boka tid, telefon 044-309 12 34. I samband med den första protesprovningen får du en protesbehå. I fortsättningen får du själv köpa behå i butik eller via internet. Smärta/känsel En tid efter utskrivningen kan ibland smärtan i armen förvärras. Ibland kan en sträng i armhålan ses som vanligtvis försvinner efter några veckor. Fortsätt att träna rörligheten som vanligt. Lång tid efter operationen kan du uppleva olika fenomen från operationsområdet, även bak mot skulderbladet och ut i armen. Det kan göra ont, hugga, sticka, bränna, krypa och så vidare. Detta är vad vi kallar sårläkningsfenomen och är helt normalt. Överarmens undersida kan kännas bedövad och det kan bränna när du rör vid din arm. Det beror på att vissa nerver måste skäras av vid operationen i
armhålan. Det kan även upplevas som om det sitter en stor klump eller svullnad i armhålan. Detta är detsamma som kan upplevas vid tandläkarbedövning då kinden kan kännas mycket stor och svullen utan att vara det. Det är inte farligt och i de flesta fall återkommer normal känsel, men det kan ta mycket lång tid. Kontakta din sjuksköterska och läkare om något bekymrar dig. Hemma igen När du kommer hem kan du drabbas av trötthet. Detta är en reaktion på allt du gått igenom och är helt naturligt. Vila är inte alltid det bästa om du känner dig trött. Ibland blir du piggare av fysisk aktivitet på lagom nivå och i lagom mängd. Det är bra om du hittar balans mellan aktivitet och vila. Fysisk aktivitet ett sätt att må bättre När du ska komma igång och öka din fysiska aktivitet efter en tids sjukdom, ibland med påfrestande behandlingar, gäller det att anpassa nivån så att den passar dig bäst för tillfället. Du kan till exempel ta promenader eller cykelturer. Det möter inget hinder att du deltar i motionsgymnastik eller spelar golf. Välj en aktivitet som du gillar eller lär dig att gilla. Positiva effekter av fysisk aktivitet Förbättrar din kondition. Bättre ork som gör att du känner dig piggare. Muskelmassan ökar. Det skyddar ditt skelett och du blir dessutom starkare. Immunförsvaret stärks och du blir till exempel inte så lätt förkyld. Risken för benskörhet och viktuppgång minskar. Minskad risk för förstoppning. Ett ökat välbefinnande genom att endorfin frisätts och nivån av stresshormoner sjunker. Förbättrar din sömn. Minskad risk för återfall av bröstcancer. Ta upp rörelseträningen på nytt om du märker att området för operation och strålbehandling börjar kännas stramt och stelt. Kontrollera då och då att du har full rörlighet i axelleden. Unna dig fysisk aktivitet livet ut! Hur behandlas bröstcancer? Den kirurgiska behandlingen (operationen) syftar till att ta bort hela tumören med god marginal. Detta kan göras genom att en del av bröstet eller att hela bröstet opereras bort. Vilken operationsmetod som är lämpligast för dig, avgör du tillsammans med din läkare med utgångspunkt från de undersökningar som gjorts. Av medicinska skäl kan det ibland vara nödvändigt med mer än en operation. Den kirurgiska behandlingen kompletteras oftast med strålbehandling, antihormonell behandling (tabletter för att hindra östrogenpåverkan) eller cytostatika (cellhämmande medel). Behandlingen bestäms enligt bröstkonferensen tillsammans med en onkolog. I många fall kombineras de olika behandlingarna. Ibland påbörjas behandling med antihormoner eller cytostatikabehandling före operationen.
Vid behandling med cytostatika är risken för infertilitet stor. Om du vill ha barn i framtiden, så diskutera tänkbara fertilitetsbevarande åtgärder med din behandlande läkare. Menstruationen kan försvinna under behandlingstiden, men kan komma tillbaka om du inte har kommit in i det normala klimakteriet. Om du är fertil ska preventivmedel användas. Varje vecka på den så kallade bröstkonferensen diskuteras alla nya patienter. Då finns alltid röntgenolog, patolog och onkolog närvarande tillsammans med kirurg och kontaktsjuksköterska. Där diskuteras varje patient individuellt och det enas om en behandlingsrekommendation baserat på det regionala vårdprogrammet. Rekommendationen får du veta vid besöket på. Om du önskar har du möjlighet att få en second opinion. Alla som har opererats bedöms på en terapikonferens. Utifrån svaren på de mikroskopiska proverna ges en individuell rekommendation av åtgärder eller tilläggsbehandlingar. Detta resultat får du besked om vid ditt återbesök efter operation, då bedöms även läkningen av såret. Du kan också erbjudas att vara med i olika undersökningar och studier. Samtliga studier är godkända av Etikprövningsnämnden och genomförs för att vi ska lära oss mer om bröstcancersjukdomen och om hur vi ska bekämpa den. Att vara med i en studie är alltid helt frivilligt. Uppgifter kring din tumör förs in i ett kvalitetsregister, INCA. Önskar du mer information om detta kontaktar du din sjuksköterska. Återbesök efter operation Välkommen på återbesök till, plan 2, korridor K dagen den / klockan Vid återbesöket görs en ny bedömning av rehabiliteringsbehovet. Sömn Trötthet Smärta Kost Vikt Fysisk aktivitet Oro Tobaksvanor Alkohol Sexualitet Rädsla Närstående Relationer Minderåriga barn Arbete Studier Livsåskådningsfrågor Min rehabiliteringsplan
Medicinska fakta om din bröstcancer Vilken typ av operation? Bröstbevarande kirurgi (sektorresektion) Borttagande av hela bröstkörteln (mastektomi) Enbart portvaktskörtel (sentinel node) Utrymning av lymfkörtlar i armhåla (axillarutrymning) Omedelbar rekonstruktion Vilken form av bröstcancer? Duktal - utgår från celler i mjölkgång Lobulär - utgår från celler i mjölkkörtel In situ (förstadium) Annan Vilka egenskaper hade bröstcancern? Storlek mm Antal lymfkörtlar borttagna varav spridning till Grad 1 2 3 Hormonkänslighet Nej Ja HER 2 Nej Ja Ki 67 % Subtyp Luminal A Luminal B Fortsatt behandling Antihormoner Nej Ja Behandlingstid Strålning Nej Ja Behandlingstid Cytostatika Nej Ja Behandlingstid Herceptin Nej Ja Behandlingstid Så påverkar tumörens egenskaper min behandling Cancertumörer har olika egenskaper som till exempel påverkar hur snabbt de växer och vilken typ av behandling som de är känsliga för. Storlek: Storleken på tumören har betydelse och påverkar valet av behandling.
Spridning till lymfkörtlar: Om bröstcancern har spridit sig till lymfkörtlar i armhålan eller inte påverkar behandlingsbeslutet. Om bröstcancern har spridit sig till lymfkörtlarna ges ofta utökad behandling för att förhindra återfall. Hormonkänslighet: Många bröstcancertumörer är hormonkänsliga. Det betyder att de är beroende av kvinnliga könshormoner (östrogen och progesteron) för att växa. Om tumören är hormonberoende kan antihormoner ges för att minska risken för återfall. Det är ett läkemedel som blockerar östrogenets effekt, eller minskar nivån av östrogen. Om tumören inte är hormonkänslig har antihormoner ingen effekt, då ges cytostatika för att minska risken för återfall. HER 2 +: HER2-positiv bröstcancer innebär att cancercellerna har ovanligt många så kallade HER2-receptorer på cellernas yta. Det gör att deras tillväxt stimuleras. Om du har en sådan tumör kan du behandlas med antikroppen trastzumab (Herceptin). Det är ett läkemedel som hämmar tillväxten av HER2-positiva bröstceller. Oftast kombineras antikroppsbehandlingen med cytostatika. Ki 67: Ki-67 är ett mått på hur snabbt bröstcancerceller delar sig. Malignitetsgrad: Bestäms genom granskning av tre olika egenskaper hos cancercellerna i mikroskop. Egenskaperna läggs sedan ihop till en summa som anger vilken malignitetsgrad bröstcancern har. Malignitetsgrad anges på en skala från 1 till 3, där 1 är den minst aggressiva. Vid terapikonferens diskuteras alla dessa olika egenskaper och summeras i två huvudgrupper, Luminal A och B. Efterbehandling ordineras här efter aktuellt vårdprogram. Uppföljning Gemensamma riktlinjer för uppföljning efter bröstcancer finns i Södra sjukvårdsregionen. Ett år efter din operation kallas du för mammografi och efterföljande besök hos din bröstkirurg/onkolog. I samband med besöket får du en summering och information om din bröstsjukdom och eventuell efterbehandling. Du får också veta vad du ska tänka på framöver. Därefter följs du upp kontinuerligt med mammografi under 10 år. Intervallen mellan undersökningarna kan variera från 12 till 24 månader beroende på hur du är opererad och din ålder. Svar på undersökningarna kommer du att få via brev eller telefonsamtal. Efter fem år kallas du för en avslutande 5 års kontroll. Vi rekommenderar att du undersöker ditt/dina bröst regelbundet en gång i månaden. Om du fortfarande menstruerar är det enklast att du känner genom brösten veckan efter mens. Det är viktigt för dig att du fullföljer din efterbehandling. Har du frågor eller funderingar kring detta så kontakta oss. Nytillkomna besvär Om du känner en knuta i bröstet eller om du får symtom, som påtaglig trötthet, skelett-smärta, rethosta som inte går över spontant, kan du ta kontakt med din
kontaktsjuk-sköterska. Sjuksköterskan ger dig råd och om du behöver utredas vidare sker detta framförallt via din vårdcentral. Tillbaka till det vanliga livet När du har kommit så här långt borde allting kännas bra. Det är dock vanligt att känna ängslan och oro. I samband med att kontakterna med sjukvårdspersonalen glesas ut kan du uppleva en känsla av övergivenhet. Detta är normalt och beror på att du kommit in i en ny fas i livet. Det är viktigt att du fortsätter med att själv undersöka dina bröst en gång per månad. På www.cancerfonden.se finns en film som beskriver hur du undersöker dina bröst. Bröstoperationen leder ofta till både nedsatt känslighet i bröstet och påverkan på din kroppsuppfattning och självbild. Cytostatikabehandlingen kan göra att du kommer in i klimakteriet tidigare och den antihormonella behandlingen kan leda till att du får besvär med torrhet i slidan och svettningar. Detta kan i sin tur påverka ditt sexuella liv. Tala med din partner. Kontakta för råd. Armsvullnad lymfödem Om ett större antal lymfkörtlar tagits bort (axillarutrymning) kan det innebära att du får nedsatt kapacitet för att transportera lymfvätska från arm och bröstkorg. Detta kan i sin tur leda till så kallat lymfödem i armen. Oftast är kapaciteten tillräcklig för att lymfödem inte ska utvecklas men det finns faktorer som kan öka risken för ödem, till exempel strålbehandling mot armhålan, övervikt, inaktivitet och infektion i armen. Detta kan förebyggas och behandlas med sjukgymnastik. Hur hanterar du armsvullnad Håll dig aktiv för att stimulera lymfflödet. Fördela aktiviteter/arbete som är tunga, monotona och statiska. Lyssna på din kropp och om möjligt byt arbetsuppgifter för att öka variationen. Ta ofta minipauser och cykla med armen. Undvik övervikt. Vårda huden och skydda den från uttorkning. Använd skyddshandskar vid smutsigt arbete, exempelvis trädgårdsarbete, disk mm. Vid feber och tecken på infektion i armen som hudrodnad, värmeökning, ömhet och svullnad ska du söka vård för behandling. Kontakt med sjukgymnast (lymfterapeut) för utprovning av armstrumpa. Kurator Känner du behov av att få samtala kring din situation, finns det möjlighet till kontakt med kurator. De kan även ge praktisk hjälp med sociala förmåner kring till exempel ekonomi och arbete. Kontakta kurator Inger Olsson, telefon 044-309 12 52. Enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd En öppenvårdsmottagning som vänder sig till patienter som har eller har haft cancer och till närstående. Telefon 044-309 27 57
Lydiagården Lydiagården är ett center för rehabilitering för dig, som har eller har haft en cancersjukdom. Där får du under fem dagar träffa andra i samma situation, få fördjupad kunskap om din sjukdom samt stöd och råd om hur du går vidare. Är du intresserad, välkommen att kontakta eller kuratorerna. www.lydiagarden.se Mina anteckningar
Information/stödpersoner Bröstcancerföreningar (BCF) Bröstcancerföreningarna vill vara en hjälpande hand i de olika faser som den som drabbas av bröstcancer går igenom. Här finns gemenskap och kunskap. Med ökad kunskap kommer förståelsen, både hos dig själv och dina närmaste. Det finns alltid tillgång till stödpersoner, en person som har haft bröstcancer, och som kan hjälpa och stötta vid behov. BCF Victoria www.bcfvictoria.se Ordförande: Ragnhild Collbo 044-33 10 04, 0733-12 88 86. Är du intresserad av information, fråga efter broschyr på Bröstmottagningen. Unga kvinnor - är en grupp som ingår i BCF Victoria för kvinnor under 50 år. Se hemsida för träffar. Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO) www.bro.org.se Cancerfondens informations- och stödlinje 020-59 55 59 www.cancerfonden.se www.cancerrehabfonden.se www.cancersamtal.nu www.cancertjejer.forum24.se www.levalivet.com www.ungcancer.se www.1177.se
Träningsprogram efter operation i armhålan Efter att ha genomgått en operation i armhålan är det mycket viktigt att träna upp rörligheten i axeln/skuldran. Det är annars lätt hänt att ärrvävnaden orsakar stramhet och rörelseinskränkningar som gör det svårt för armen att fungera normalt. Redan dagen efter operationen är det dags att börja träna. Alla rörelser ska utföras fram till smärtgränsen. Det är normalt att det stramar, men det ska inte göra ont. Räkna med att det tar någon/några veckor att återfå samma rörlighet som du hade innan operationen. Träna minst två gånger dagligen i början. När du har återfått full rörlighet kan du dra ner på träningen, men det är bra att gå igenom programmet några gånger per vecka hela första halvåret efter ingreppet. Råd om fysisk aktivitet Efter operationen och eventuell efterbehandling kan du återgå till dina vanliga fysiska aktiviteter. Det är smärtgränsen som styr hur fort du kan återgå till normal aktivitetsnivå. Fysisk aktivitet är enormt viktigt för ditt välbefinnande både psykiskt och fysiskt. Alla aktiviteter är bra aktiviteter så länge du har trevligt när du utför dem. Operationen i sig utgör ingen begränsning vid val av aktivitet. Om du upplever att du har kvarstående funktions- eller rörelserelaterade besvär i din arm efter operationen kan du höra av dig till en sjukgymnast för råd och hjälp. Det krävs ingen remiss för att boka tid hos en sjukgymnast. Träningstips från min sjukgymnast
Följande övningar ska du börja med dag 1 efter operationen. Övning 1 Sitt eller stå. Lyft axlarna upp till öronen samtidigt som du drar lugna och djupa andetag. Andas sedan ut och låt samtidigt axlarna sjunka ner igen. Försök känna skillnaden mellan spända och avslappnade axlar. Kontrollera gärna i en spegel. Gör övningen 5 gånger morgon och kväll. Övning 2 För ena handen så högt upp längst ryggraden som du kan. Gör övningen växelvis med höger och vänster arm. Gör övningen 5 gånger morgon och kväll.
Övning 3 Ligg på rygg med böjda ben på ett plant underlag, gärna på golvet utan kudde om du kan. Knäpp händerna över bröstet och för dem över huvudet och försök nå underlaget bakom huvudet. Gör övningen 5 gånger morgon och kväll. När ditt dränage tagits bort kan du lägga till övning 4-6 i programmet. Fick du inget dränage vid operationen kan du göra hela programmet redan dag 1. Övning 4 Samma övning som nummer tre, men försök att hålla kvar positionen och successivt sträcka ut armarna ovanför huvudet så att överarmarna till slut nuddar öronen. En långsam stretching för dina axlar. Låt armarna ligga kvar i 3-4 minuter och upprepa två gånger vid varje träningstillfälle. Slappna av och andas med lugna andetag.
Övning 5 Även denna övning är en töjningsövning. Knäpp händerna bakom huvudet och låt sakta armbågarna sjunka utåt, nedåt mot underlaget. Ta tid på dig och fokusera på att slappna av och ta lugna, djupa andetag. Målet är att armbågarna ska nå underlaget. Ligg kvar i 3-4 minuter och upprepa två gånger per träningstillfälle. Slappna av och andas med lugna andetag. Övning 6 Ligg på rygg med böjda ben och med armarna rakt ut från kroppen med handryggen mot golvet. Släpa i lugn takt händerna längst golvet upp över huvudet tills händerna möts och tillbaka ner till midjan, precis som när man gör änglavingar i snön. Gör övningen 5 gånger morgon och kväll.
Bilaga 1 Känslomässiga reaktioner För många kommer beskedet om bröstcancer som en chock. Ofta har tumören inte gett några besvär när sjukdomen upptäcks. Kanske har du känt en knöl i bröstet, men du har inte känt dig sjuk. Därför kan det vara svårt att förstå vad som faktiskt har hänt. Vid en chock kan en känsla av overklighet infinna sig. Vanliga känslor är: Ilska Förvirring Känsla av orättvisa Detta gör att det känns svårt att ta till sig och minnas den information som ges om sin sjukdom och behandling. Chocken är oftast inte långvarig, utan övergår i någon form av reaktion på det som hänt. Det innebär att många tankar kan väckas, både om sjukdomen och om sin egen livssituation. En del tycker det känns bra att prata om sin sjukdom, medan andra vill hålla sina tankar för sig själv. Inget sätt att reagera är fel eller mer rätt än något annat.
Bilaga 2 Till dig som har minderåriga barn Din kontaktsjuksköterska kan ge stöd och råd om du känner dig osäker på vad du ska säga till dina barn. Det finns bra information om stöd till barn på Cancerfondens webbplats. Sjukvården har ett särskilt ansvar för barn under 18 år, vilket innebär att barnet har rätt till stöd, råd och information kring förälders sjukdom.
Fakta och information i materialet Informationen i detta material är hämtat från: Cancerfonden; informationsmaterial om bröstcancer Svensk förening för bröstkirurgi Svenska bröstcancergruppen, nationella riktlinjer och vårdprogram 1177.se Västra Götaland; Rosa boken, Information till dig som fått diagnosen bröstcancer Region Gävleborg; Min vårdplan Regionalt cancercentrum Stockholm i samarbete med Gotland; Vårdplan och information till dig som ska behandlas för cancer i huvud/halsområdet
Kontakta oss gärna på Öppettider Måndag torsdag 08.00 16.30 Fredag 08.00 13.00 Kontaktsjuksköterska 044 309 22 56 Måndag 09.00 09.30 och 14.30 15.00 Tisdag och onsdag 08.30 09.30 och 14.30 15.00 Torsdag 08.30 09.00 och 14.30 15.00 Fredag 08.30 09.30 Adress, plan 2, korridor K Centralsjukhuset Kristianstad 291 85 Kristianstad Sekreterare 044-309 22 53 Sjukgymnastik 044-309 13 75 Bröstprotesmottagning Marie Simonsson 044-309 12 34 Kurator Inger Olsson 044-309 12 52 Enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd 044-309 27 57 Innehållet är faktagranskat och sammanställt av sjuksköterskorna Sarah Dahlbom, Kerstin Ekerot Anderberg, och Marie Persson, Bröstmottagningen CSK. Reviderat mars 2016. Informationsmaterialet är producerat av Kommunikationsenheten Skånevård Kryh Centralsjukhuset Kristianstad 291 85 Kristianstad Skane.se/csk