InfraCity, Upplands Väsby Riskanalys Slutversion Stockholm 2006-10-24 reviderad 2007-06-21 Helén Andersson Elisabeth Mörner Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Industrigatan 2A, 112 46 STHLM, Org.nr. 556655-7137 Tel: 08-54555630, Fax:08-54555750 M:\Uppdrag\2006\M600062_Riskanalys InfraCity\18-Slutversion\Komplettering\Riskanalys InfraCity 070621.doc
Sammanfattning InfraCity är en företagspark belägen i Upplands Väsby kommun längs E4:an mellan Stockholm och Arlanda. InfraCity är framförallt utbyggt på den östra sidan om E4:an men vill nu utöka verksamheten på den västra sidan. På den västra sidan av E4:an är idag två byggnader belägna och InfraCity vill utvidga med tre till. Området gränsar till E4:an som är en primär transportled för farligt gods, och enligt Länsstyrelsens rekommendationer ska olycksriskerna analyseras och riskanalysen vara ett av underlagen vid planering om verksamheter eller bebyggelse ska lokaliseras inom 100 m från en väg som används för transporter för farligt gods. Den planerade utbyggnaden innebär att fem byggnader jämfört med dagens två kommer att lokaliseras i närheten av ovan nämnd riskkälla vilket innebär att fler människor kommer att uppehålla sig i området. Byggnaderna inom planområdet, befintliga och nybyggda, kommer att vara lokaliserade på ett avstånd mellan ca 35-75 m från vägkanten. Närmast belägna byggnad är en av två befintliga i planområdets centrala del. Avsteg från Länsstyrelsens rekommendationer om skyddsavstånd sker (personintensiva verksamheter planeras inom 75 m från väg). I sammanhanget bör dock nämnas att den närmaste byggnaden är en befintlig och att inga nya byggnader uppförs inom 40 m från vägen som också är ett, av länsstyrelsen, rekommenderat skyddsavstånd. Parkeringar kommer att vara belägna närmare, som närmast ca 20 m från E4:an. Inga byggnader uppförs inom 25 m vilket medför att Länsstyrelsens rekommendationer om att 25 m närmast transportleden bör lämnas byggnadsfritt uppfylls. Avsteg från Länsstyrelsens rekommendationer medför att vissa risker kan uppkomma för de byggnader och människor som befinner sig i området. Riskerna beror av sannolikheten för, samt konsekvenserna av, oplanerade händelser såsom kollisioner, urspårningar och läckage av miljöoch hälsofarliga ämnen. Riskanalysen visar att de riskscenarion som främst kan påverka byggnaderna är utsläpp av brandfarlig eller giftig gas samt explosiva ämnen. Sannolikhetsberäkningar visar att riskerna för bebyggelsen inom området, med avseende på farligt gods transporter längs E4:an, är belägna inom ALARP-området 1. Detta medför att vissa åtgärder är motiverade, främst gäller det att skapa en trygg utrymning från byggnaderna närmast vägen. Byggnaderna bör utformas så att de som befinner sig inomhus snabbt kan ta sig ut på baksidan, d.v.s. den sida som ej är exponerad mot E4:an. Vidare ska fönster i fasader mot E4:an skyddas mot tryck från en explosion för att förhindra uppkomst av skadligt glassplitter, central nödavstängning av ventilationen bör finnas i byggnader inom 100 m från riskobjektet och friskluftintag ska placeras så långt bort från E4:an som möjligt, placerade på en skyddad sida. De förslag på åtgärder som nämnts ovan gäller för de byggnader för sällanköpshandel som är/kommer att vara belägna inom planområdet. Parkeringsplatser och vägar inom området bedöms kunna placeras på markområdena mellan byggnader och E4:an. 1 ALARP står för as low as reasonably practicable 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 LOKALISERING OCH OMRÅDESBESKRIVNING... 4 4 PLANFÖRHÅLLANDEN... 6 5 PLANERAD VERKSAMHET... 6 6 RISKBEDÖMNING... 6 6.1 BEDÖMNINGSGRUNDER... 6 6.2 TRANSPORTER AV FARLIGT GODS... 7 6.3 RISKOBJEKT... 7 6.3.1 Farligt gods på E4:an... 8 6.4 SKYDDSOBJEKT... 9 6.5 KONSEKVENSER... 9 6.5.1 Olika scenarier vid transport av farligt gods på väg... 9 6.5.2 Konsekvenser vid utbyggnaden av InfraCity... 11 6.6 BERÄKNINGAR AV INDIVIDRISK... 12 6.7 ACCEPTANSKRITERIER... 13 6.8 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER... 14 7 SAMMANFATTANDE RISKBEDÖMNING... 15 Bilaga 1. Beräkningar av individrisk 3
1 Bakgrund InfraCity är en företagspark belägen i Upplands Väsby kommun längs E4:an mellan Stockholm och Arlanda. InfraCity är framförallt utbyggt på den östra sidan om E4:an men vill nu utöka verksamheten på den västra sidan. På den västra sidan av E4:an är idag två byggnader belägna och InfraCity vill utvidga med tre till. Inför denna nybyggnation skall ändring av gällande detaljplaner för området ske. I samband med detaljplanearbetet har Länsstyrelsen, Vägverket och Upplands Väsby kommun krävt att en riskanalys skall upprättas med anledning av att området är beläget utmed E4:an som är en primär transportled för farligt gods. Enligt länsstyrelsens rekommendationer ska olycksriskerna analyseras och en riskanalys upprättas om verksamheter eller bebyggelse ska lokaliseras inom 100 m från en väg som används för transporter för farligt gods eller från bensinstationer. Byggnaderna inom planområdet, befintliga och nybyggda, kommer att vara lokaliserade på ett avstånd mellan ca 35-70 m från vägkanten. Den närmast belägna byggnaden är en av de befintliga. Närmast belägna nybyggnation kommer att lokaliseras ca 45 m från vägkant. Parkeringar är/kommer att vara belägna mellan byggnader och E4, på ett avstånd om ca 20-30 m från vägkant. 2 Syfte Syftet med riskanalysen är att tidigt i planprocessen identifiera riskkällor och göra en grov bedömning av risken för att en olycka ska inträffa. På detta sätt uppmärksammas risker redan i ett tidigt skede och riskreducerande åtgärder kan vidtas genom exempelvis lämplig lokalisering, skyddsavstånd, utformning och tekniska åtgärder. 3 Lokalisering och områdesbeskrivning Planområdet är huvudsakligen beläget i Upplands Väsby kommun längs E4:an mellan Stockholm och Arlanda. Södra delen av området är beläget inom Sollentuna kommun. Väster om planområdet går Stockholmsvägen och österut går E4:an vilket medför att området är beläget mellan två vägar. På andra sidan E4:an fortsätter InfraCity, huvuddelen av InfraCity är idag belägen öster om E4:an. I planområdets norra del är Bygg Max beläget. Intill Bygg Max finns vägar, asfalterade parkeringar, grusade ytor, gräsmattor samt upplag för virke. En brant avgränsar området mot Stockholmsvägen. Marken i området sluttar kraftigt från +26 m vid Stockholmsvägen till ca +17 m vid E4:an. Nivåskillnaderna mellan väg och planerad byggnad kommer i denna del av området att vara mellan ca 1-3 m. Inom planområdets centrala delar finns idag två byggnader från 1969 och 1978 som innehåller handel av olika slag. Nivåskillnaderna här är lika kraftiga som i planområdets norra delar och befintliga byggnader är belägna mellan ca 3-5 m över E4:an. Områdets södra delar består av igenvuxen mark med grusade och asfalterade ytor. Den södra delen av området är starkt kuperad och befinner sig på avsevärt högre nivå än E4:an, de planerade byggnaderna kommer här att ligga mellan ca 7-10 m över vägnivån. De olika delområdena kan ses i foton nedan tillsammans med en flygbild över området. 4
E4:an Flygbild över planområdet och dess Planområdets norra del omgivning (www.eniro.se) Områdets centrala del Områdets södra delar Området är beläget inom sekundärområde för Hammarby grundvattentäkt (reservvattentäkt). 5
4 Planförhållanden I Upplands Väsbys strategiska kommunplan är aktuellt område markerat som utvecklingsområde för verksamheter. Området omfattas av ett flertal olika detaljplaner: detaljplan 34 från 1967 som anger större delen av området som J industriändamål, detaljplan 117 gäller för Stockholmsvägen (laga kraft 1984), detaljplan för område Breddens trafikplats II (2002) gäller för E4:an och den södra delen av området (med bestämmelser som anger kontor, småindustri och hantverk) och detaljplan för del av område Södra Kranvägen från 2005. Syftet med den senare planen var att bredda användningsbestämmelserna inom området från enbart industriändamål till industri, lager, kontor samt handel med i huvudsak skrymmande varor och sällanköpsvaror. 5 Planerad verksamhet Planområdet planeras att utökas med tre byggnader som kommer att innehålla verksamheter för handel. Parkeringar planeras att anläggas mellan byggnader och väg. Ovan nämnda planer medför att gällande detaljplaner måste ändras, markanvändningen kommer att gå från industri och kontorsverksamhet till sällanköpshandel. Detaljplan för del av Södra Kranvägen kommer att bibehållas. Planerad ny bebyggelse i områdets norra del innebär att den byggnad (Bygg Max) och det virkesupplag som är beläget där idag kommer att rivas. 6 Riskbedömning 6.1 Bedömningsgrunder Länsstyrelsen i Stockholm har tagit fram rekommendationer för ny bebyggelse intill järnvägar och vägar som är transportleder för farligt gods samt för ny bebyggelse invid bensinstationer. Enligt denna ska risksituationen bedömas vid exploatering inom 100 meter från transportled för farligt gods eller från bensinstationer. Om risk föreligger ska en riskanalys vara ett av underlagen vid planering. 2 Det finns ingen bensinstation belägen inom detta avstånd från planområdet varför dessa risker inte behandlas vidare i riskanalysen. Kortfattat innebär rekommendationerna följande vid ny bebyggelse intill vägar med transporter av farligt gods: 25 meter byggnadsfritt bör lämnas närmast transportleden. Tät kontorsbyggelse närmare än 40 m från vägkant bör undvikas. Sammanhållen bostadsbebyggelse eller personintensiva verksamheter närmare än 75 m från vägkant bör undvikas. 2 Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, 2000, Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2000:01. 6
Figur 1. Minimiavstånd kring transportleder för farligt gods 3 6.2 Transporter av farligt gods I Sverige beräknas ca 8-10 % av den tunga vägtrafiken innehålla farligt gods och transportmängderna har de senaste åren (2003-2004) legat runt ca 13 miljoner ton per år. Farligt gods grupperas i nio olika klasser med avseende på likartad riskbild. 1. Explosiva ämnen och föremål 2. Gaser 3. Brandfarliga vätskor och petroleumprodukter 4. Brandfarliga fasta ämnen m.m. 5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider 6. Giftiga ämnen 7. Radioaktiva ämnen 8. Frätande ämnen 9. Övriga farliga ämnen och föremål Den mest dominerande klassen på vägarna är brandfarliga vätskor (klass 3) men även gaser (klass 2) förekommer i relativ stor omfattning. Hur fördelningen mellan de olika klasserna ser ut på vägnätet i Stockholms län finns inte analyserat på djupet. Räddningsverket genomför dock övergripande karteringar av flödet av transporter av farligt gods. 6.3 Riskobjekt Planområdet gränsar till E4:an som är en av länets största transportleder för farligt gods. Stockholmsvägen som går på västra sidan av området är varken primär eller sekundär transportled för farligt gods och i övriga området finns inga andra riskobjekt såsom industriverksamheter eller bensinstationer som föranleder denna riskanalys. 3 Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, 2000, Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2000:01. 7
Befintliga byggnader för handel E4:an Nybyggnation för handel Figur 2. Risk- och skyddsobjekt i aktuellt planområde 6.3.1 Farligt gods på E4:an Räddningsverkets mätningar från fjärde kvartalet 1998 4 visar hur mycket farligt gods som går på E4:an förbi planområdet. Fördelningen mellan olika klasser av farligt gods redovisas i tabell 1. Tabell 1. Farligt gods på aktuell del av E4 enligt mätningar från fjärde kvartalet 1998 ADR-klass Antaget antal Antal Ton/år ton/transport 5 transporter/år 1. Explosiva ämnen och föremål 40-400 2 20-200 2. Gaser 4000-20 000 25 160-800 3.Brandfarliga vätskor och 37 2160-5400 200 000-440 000 petroleumprodukter 4. Brandfarliga fasta ämnen m.m. 2040-4400 25 80-180 5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider 2000-10 000 25 80-400 6. Giftiga ämnen 40-800 25 5-10 7. Radioaktiva ämnen - - - 8. Frätande ämnen 4000-20 000 45 90-445 9. Övriga farliga ämnen och föremål 800-4000 25 30-160 Totalt 212 920-499 600 209 2625-7595 4 Kartläggning av vägtransporter med farligt gods i Sverige 4:e kvartalet 1998, Statens räddningsverk, www.raddningsvarket.se 5 InfraCity, Upplands Väsby. Beräkningar av individrisk. Brandskyddslaget 2007-06-20. 8
6.4 Skyddsobjekt Planförslaget leder till att fem byggnader jämfört med dagens två kommer att vara lokaliserade i anslutning till E4:an. Detta kommer medföra att fler människor än i nuläget kommer att uppehålla sig i närheten av transportled för farligt gods. De som kommer att uppehålla sig i byggnaderna kommer huvudsakligen att befinna sig i det redovisade planområdet under dagtid. Eftersom de som vistas i området kommer att vara vakna, kan de snabbt nås av information och därmed söka sig i skydd och sätta sig i säkerhet vid eventuell olycka. Människor kommer främst att vistas inomhus, men även till viss del ute i det fria, på parkeringsplatser och dylikt. 6.5 Konsekvenser 6.5.1 Olika scenarier vid transport av farligt gods på väg Möjliga olycksscenarier har valts utifrån identifierat riskobjekt. En kollision kan innebära att människor skadas och kan bl.a. bero på vägkvalitet och hastighet. En kollision vid farligt gods transporter kan även innebära läckage av miljö- och hälsofarliga ämnen. Gaser är den ämnesgrupp som vid olycka kan medföra stora konsekvenser och drabba ett stort antal människor, speciellt gäller detta de tryckkondenserade gaserna. Kategorin brandfarliga vätskor utgör en risk framförallt p.g.a. att de hanteras i så stora volymer. På aktuell vägsträcka förekommer även transporter med explosiva ämnen. Exempel på vad som kan hända vid en farligt gods olycka på väg; 6 Kollision mellan två fordon kan innebära att fordonen lämnar körbanan och träffar människor och byggnader. Olycka med explosiva ämnen det är tillåtet att transportera explosiva ämnen i så stora mängder som 16 ton, oftast består dock transporterna av mindre mängder. Lasten kan detonera till följd av stötar vid exempelvis en krock eller vid brand i fordonet. Trycket som uppstår kan medföra att människor skadas eller att hus raseras. Människor klarar tryck relativt bra och skadas bara allvarligt om de vistas i direkt närhet av explosionen. Byggnader klarar tryck sämre och kan rasa och på så sätt skada människor inuti byggnaden. Vid detonation av 2 ton explosivämne kan nyare betongbyggnader rasa på upp till ca 50 m från explosionscentrum. Äldre och sämre byggnader kan raseras på upp till ca 100 m. Olycka som leder till utläckage av giftig gas kan innebära att människor och natur skadas inom ett väldigt stort område (på flera hundra meters avstånd från utsläppet). I händelse av en olycka med t.ex. ammoniak bör människor i omgivningen ta skydd genom att hålla sig inomhus samt stänga fönster och dörrar. 6 Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, 2000, Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2000:01 9
Vid utläckage av bensin bildas vätskepölar som lätt kan antändas, s.k. pölbrand. Även de brännbara ångorna kan sprida sig med vinden innan de antänds. Skador på människor och egendom är relativt begränsade 7. Olycka som leder till utläckage av oxiderande ämnen och organiska peroxider kan leda till explosion. Vissa oxiderande ämnen och organiska peroxider ur klass 5 kan, om de blandas med brännbart material, bilda en blandning som kan självantända. Vid utsläpp till följd av trafikolycka kan det utläckta ämnet blandas med exempelvis bensin eller motorolja från det egna fordonet och blandningen kan innebära ett explosionsartat brandförlopp som motsvarar explosion med massexplosiva ämnen. 8 Kollision mellan två fordon varav ena är en tankbil lastad med gasol kan innebära att gasol börjar strömma ut. Den utströmmande gasen kommer att samlas i lågt belägna punkter som källare, dagvattenbrunnar, svackor i terrängen m.m. eftersom den är tyngre än luft. Om gasmolnet antänds har den ett mycket kort brandförlopp. Vid själva källan till läckaget kan en jetbrand uppstå om gas fortfarande strömmar ut från tanken. En flamma med en längd av ca 10-30 m kommer att orsaka bränder i området. Om jetflamman träffar tanken kan den rämna, gasolen förångas och ett eldklot bildas. Vid ett utsläpp av 10 m 3 (ej full tank) gasol kan ett eldklot få en radie på 50 m. En full gasolbil kan generera ett eldklot på 100 meter i diameter vilket ger brännskador på oskyddade personer inom 300 meters radie. Värmestrålningen från eldklotet gör att de flesta brännbara material inom ca 100 m från utsläppet antänds i och utanför byggnader. Gas som inneslutits i kulvertar, källare m.m. kan orsaka kraftiga explosioner som kan rasera väggar och tak. Skadade byggnader och bränder kan inträffa inom ett mycket stort område, upp till flera hundra meter från utsläppets källa. Exempel på vilka effekter värmestrålningen från ett eldklot kan få på människor och material vid ett momentant utsläpp av 10 m 3 gasol. 9 Avstånd från tanken (m) Strålning (kw/m 2 ) Effekt på människor och material 80-90 37 50 % risk för dödsfall inom 20 sekunder < 100 > 30 Brännbara material antänds och byggnader skadas kraftigt av tryckvågen 100 30 De flesta brännbara material antänds 125 25 De flesta trämaterial antänds 150 18 Svåra brännskador efter >5 sekunder 200 10 Andra gradens brännskador efter ca 20 sekunder. 7 Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg, 1994, VTI rapport 387:4 8 InfraCity, Upplands Väsby. Beräkningar av individrisk. Brandskyddslaget 2007-06-20. 9 Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, 2000, Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2000:01 10
6.5.2 Konsekvenser vid utbyggnaden av InfraCity Planen medför att byggnader för handel är placerade som närmast på ett avstånd om ca 35 m från transportled av farligt gods vilket innebär att de rekommenderade skyddsavstånden överskrids då byggnader för sällanköpshandel kan bedömas som personintensiv verksamhet. Enligt Länsstyrelsens rekommendationer bör denna typ av verksamhet undvikas närmare än 75 m från vägkant. I sammanhanget bör dock nämnas att den närmaste byggnaden är en befintlig och att inga nya byggnader uppförs inom 40 m från vägen som också är ett, av länsstyrelsen, rekommenderat skyddsavstånd. Parkeringar kommer att vara belägna närmare, som närmast ca 20 m från E4:an. Inga byggnader uppförs inom 25 m vilket medför att Länsstyrelsens rekommendationer om att 25 m närmast transportleden bör lämnas byggnadsfritt uppfylls. Efter samråd med bl.a. länsstyrelsen har som skyddsåtgärd anpassning av planen skett. Denna anpassning har inneburit att inga nya byggnader tillkommer närmare än 40 meter från vägen. Med hänsyn till att rekommenderade skyddsavstånd kan komma att överskridas finns vissa risker för människor som befinner sig inom planområdet. Gasmoln från olycka med giftig eller brandfarlig gas kan t.ex. spridas långa sträckor och därmed beröra området. Även om olyckor med giftiga gaser är mycket sällsynta kan de dock inträffa och byggnader kan nås av eldklot eller gaser och försätta de som befinner sig inuti byggnaderna i fara. Riskerna med tunga brännbara ångor bedöms som lägre för planområdets södra delar eftersom dessa ångor är tyngre än luft och det därav är mindre troligt att de sprider sig till de södra delarna av planområdet som är belägna på en betydligt högre nivå jämfört med E4:an. För tunga brännbara ångor bedöms risken som något högre i den norra delen av planområdet där skillnaderna mellan höjdnivåerna är mindre och även avstånden mellan byggnader och E4:an är mindre. Risker med transporter av oxiderande ämnen och organiska peroxider (klass 5) bedöms vara låga. Det är en mycket begränsad andel av ämnena ur klass 5 som kan leda till kraftiga brandoch explosionsförlopp och det är framförallt ej stabiliserade väteperoxider och vattenlösningar av väteperoxider med över 60 % väteperoxid. Vattenlösningar av väteperoxider med mindre än 60 % väteperoxid bedöms inte kunna leda till explosion. I Räddningsverkets regelverk ADR-S anges att det inte är tillåtet att transportera ej stabiliserande väteperoxider eller vattenlösningar med över 60 % väteperoxid på svenska vägar. Det är inte heller tillåtet att transportera ammoniumnitrat med mer än 0,2 % brännbara ämnen om det inte utgör en beståndsdel i ett ämne eller föremål i klass 1 (explosiva ämnen). Ovanstående innebär att andelen av de ämnen i klass 5 som bedöms kunna självantända explosionsartat vid kontakt med organiskt material antas vara mycket begränsad i transporter längs E4:an. Risken för antändning och explosion anses därför vara så låg att den ej utgör någon risk för planområdet. 10 Risken för att byggnader och människor blir påkörda av skenande fordon efter kollision bedöms som obefintlig i huvuddelen av planområdet eftersom det huvudsakligen är högre beläget än E4:an. 10 InfraCity, Upplands Väsby. Beräkningar av individrisk. Brandskyddslaget 2007-06-20. 11
Även om skadorna på människor och egendom är relativt begränsade vid eventuella oljeläckage kan det dock medföra risker för dem som rör sig inom planområdet. Bensinångorna kan spridas med vinden och medföra faror för planområdet och de som befinner sig där, som tidigare bedöms riskerna vara större i planområdets norra del. Mängden brandfarliga vätskor inklusive petroleumprodukter är dessutom den ämnesgrupp som fraktas i störst mängder förbi planområdet. Andra ämnesgrupper än gaser och brandfarliga vätskor kan innehålla kemikalier som hanteras i stora mängder och kan medföra stora konsekvenser vid en olycka. Dessa sprids dock inte ut lika lätt och snabbt och i samma utsträckning som gaser och brandfarliga vätskor. Övriga ämnen ger normalt upphov till mindre skadeområden varför de bedöms innebära låg risk för dem som vistas i området. Området är beläget innanför sekundärt område för grundvattentäkt Som nämnt ovan är brännbara ångor och gaser tyngre än luft vilket gör att de samlas i terrängens lågpunkter som t.ex. dagvattenbrunnar. Vid utläckage av brandfarliga eller giftiga vätskor kan ämnena nå grundvattnet genom infiltration i marken eller genom dagvattensystemet. Förutom den akuta risken med förorening av vattentäkten kan ett utsläpp i marken finnas kvar under lång tid och medföra att grundvattnet förblir obrukbart som dricksvatten under en lång tid. Vägverket har utfört åtgärder längs aktuell vägsträcka med avseende på grundvattentäkten och vägdagvatten samt eventuella olyckor med utläckage av miljö- och hälsofarliga ämnen. Åtgärderna omfattar bl.a. tätning av vägslänter och mittremsa samt tätning av dagvattenledningar och dagvattenbrunnar. 12 13 Vägverkets åtgärder minskar riskerna för att eventuella läckage av miljö- och hälsofarliga ämnen skall nå grundvattentäkten vid olyckor med farligt gods. 6.6 Beräkningar av individrisk Beräkningar av sannolikheter för att en olycka av ett visst slag ska inträffa har utförts av Brandskyddslaget 14, se bilaga 1. Resultatet av beräkningarna har redovisats i form av individrisk som är ett mått på hur en fiktiv, oskyddad person som står på en viss plats dygnet runt påverkas av de aktuella riskerna. Beräkningarna har baserats på sannolikheten att ett farligt godsfordon är inblandat i en olycka, sannolikheten för utsläpp av produkt givet att olycka inträffat samt risk för antändning givet att utsläpp/olycka inträffat. Sannolikheter för olycka på fordon, utsläpp av produkt samt antändning har vägts ihop och resultat har erhållits för olika ämneskategorier (massexplosiva ämnen, brandfarlig gas, giftig gas och brandfarliga vätskor (lättantändliga och svårantändliga)). Sannolikheter har inte beräknats för klass 5 (oxiderande ämnen och organiska peroxider) då risken för antändning och explosion av dessa ämnen ansetts vara mycket låg. 12 Lars Jansson, Vägverket Region Stockholm. Muntlig kontakt 2006-09-15. 13 Relationshandlingar Väg E4, Rotebro-Väsby. 2005-06-10. 14 InfraCity, Upplands Väsby. Beräkningar av individrisk. Brandskyddslaget 2007-06-20. 12
De olika olyckstyperna har sedan vägts ihop med den sträcka eller riskradie de orsakar och riskkonturer har ritats upp, se figur 3. Tabell 2 visar vilka olika ämneskategorier som bedöms medverka till individriskerna på de olika avstånden från E4:an. Tabell 2. Individrisker på olika avstånd från E4:an samt vilka ämneskategorier som bedöms medverka. Avstånd Individrisk Individrisk Medelvärde Medräknade konsekvenser (m) min max Brandfarlig vätska Explosivt ämne Brandfarlig gas Giftig gas 0-15 1,8E-06 4,9E-06 3,3E-06 Små-medelstora ja ja ja 15-30 1,4E-06 3,9E-06 2,6E-06 Medel-stora ja ja ja 30-50 9,7E-07 2,8E-06 1,9E-06 Stora ja ja ja 50-125 1,6E-07 8,2E-07 4,9E-07 nej ja ja ja 125-250 1,5E-07 7,4E-07 4,5E-07 nej nej ja ja Figur 3. Riskkonturer där Y-axeln i m visar avstånd från E4. De olikfärgade fälten visar att risken för en farligt gods olycka är som störst mellan 0-15 m från E4:an, varefter risken avtar med ökande avstånd. Riskkonturerna har även jämförts med aktuellt planområde, se figur 2, bilaga 1. 6.7 Acceptanskriterier I Räddningsverkets rapport Värdering av risk 15 anges följande acceptanskriterier som förslag till individrisk: 15 Räddningsverket, 2002. Värdering av risk. FoU rapport. ISBN 91-88890-82-1. 13
Acceptabel risk <10-7 ALARP (as low as reasonably practicable), behov av skäliga åtgärder utreds 10-7 till 10-5 Oacceptabel risk, krav på åtgärder >10-5 Slutsatsen 16 av sannolikhetsberäkningarna är att riskerna i detta fall är belägna inom den undre delen av ALARP-området. Byggnaderna inom området hamnar huvudsakligen på individrisknivå 5 x 10-7 (befintlig bebyggelse hamnar något högre), se figur 3 och figur 2 i bilaga 1. Vissa åtgärder är motiverade, främst gäller det att skapa en trygg utrymning från byggnaderna närmast vägen. Risken för brandspridning till byggnaderna p.g.a. pölbränder med brandfarlig vätska anses som relativt låg eftersom avståndet till närmsta fasad är ca 35 m. De riskscenarion som främst kan påverka byggnaderna är utsläpp av brandfarlig eller giftig gas samt explosiva ämnen. 6.8 Förslag till åtgärder Hur lång tid en människa utsätts för en strålningskälla beror av vilka möjligheter som finns att sätta sig i säkerhet efter det att exponering skett. Exponeringstiden blir i de flesta fall kort då personer instinktivt flyttar sig snabbt från strålningskällan om den är synlig som är fallet på parkeringar och dylikt. Om olyckan skulle vara framme bör planområdet vara förberett. Byggnader bör utformas så att de som befinner sig inomhus snabbt kan ta sig ut på baksidan, d.v.s. den sida som ej är exponerad mot E4:an. Markområden mellan bebyggelse och E4:a ska utformas på ett sådant sätt att de inte uppmuntrar till längre vistelser. Exempelvis ska inte lekplatser eller uteplatser placeras mellan väg och byggnader. Parkeringsplatser och vägar kan däremot placeras på markområden nära E4:an. Fönster i fasader mot E4:an ska skyddas mot tryck från en explosion för att förhindra uppkomst av skadligt glassplitter. Detta kan exempelvis göras genom att använda härdat glas som lamineras på insidan av ett treglasfönster. Central nödavstängning av ventilationen bör finnas i byggnader inom 100 m från riskobjektet. Vid förekomst av giftig gas eller brandrök kan spridning in i byggnaderna hindras om ventilationen på ett snabbt och enkelt sätt kan stängas av. För att ytterligare hindra giftig gas att komma in i byggnaderna ska friskluftintag placeras så långs bort från E4:an som möjligt, placerade på en skyddad sida. 16 InfraCity, Upplands Väsby. Beräkningar av individrisk. Brandskyddslaget 2007-06-20. 14
7 Sammanfattande riskbedömning Planen medför att fem byggnader för sällanköpshandel (istället för två) kommer att vara belägna i närheten av E4:an som är en primär transportled för farligt gods. Närmaste placerad byggnad är en av de befintliga på ett avstånd om ca 35 m från E4:an. Detta innebär att de rekommenderade skyddsavstånden överskrids då byggnader för sällanköpshandel kan bedömas som personintensiv verksamhet som enligt Länsstyrelsens rekommendationer bör undvikas närmare än 75 m från vägkant. I sammanhanget bör dock nämnas att den närmaste byggnaden är en befintlig och att inga nya byggnader uppförs inom 40 m från vägen som också är ett, av länsstyrelsen, rekommenderat skyddsavstånd. Parkeringar kommer att vara belägna närmare, mellan byggnader och väg, som närmast ca 20 m från E4:an. Inga byggnader uppförs inom 25 m vilket medför att Länsstyrelsens rekommendationer om att 25 m närmast transportleden bör lämnas byggnadsfritt uppfylls. Avsteg från Länsstyrelsens rekommendationer medför att vissa risker kan uppkomma för de byggnader och människor som befinner sig i området. Den planerade utbyggnaden innebär att fler människor kommer att uppehålla sig i området jämfört med dagens läge. Riskerna beror av sannolikheten för, samt konsekvenserna av, oplanerade händelser såsom kollisioner, urspårningar och läckage av miljö- och hälsofarliga ämnen. Efter genomförd riskanalys bedöms att de riskscenarion som främst kan påverka byggnaderna är utsläpp av brandfarlig eller giftig gas samt explosiva ämnen. Risken för brandspridning till byggnaderna p.g.a. pölbränder med brandfarlig vätska anses som relativt låg eftersom avståndet till närmast belägna fasad är ca 35 m. Sannolikhetsberäkningar visar att riskerna för bebyggelsen inom området med avseende på farligt gods transporter längs E4:an är belägna inom ALARP-området. Detta medför att vissa åtgärder är motiverade, främst gäller det att skapa en trygg utrymning från byggnaderna närmast vägen. Byggnaderna bör utformas så att de som befinner sig inomhus snabbt kan ta sig ut på baksidan, d.v.s. den sida som ej är exponerad mot E4:an. Vidare ska fönster i fasader mot E4:an skyddas mot tryck från en explosion för att förhindra uppkomst av skadligt glassplitter, central nödavstängning av ventilationen bör finnas i byggnader inom 100 m från riskobjektet och friskluftintag ska placeras så långt bort från E4:an som möjligt, placerade på en skyddad sida. De förslag på åtgärder som nämnts ovan gäller för de byggnader för sällanköpshandel som är/kommer att vara belägna inom planområdet. Parkeringsplatser och vägar inom området bedöms kunna placeras på markområdena mellan byggnader och E4:an. 15
InfraCity, Upplands Väsby BERÄKNINGAR AV INDIVIDRISK 2007-06-20 www.brandskyddslaget.se Stockholm Box 9196 102 73 Stockholm Tel: 08-442 42 50 Fax: 08-442 42 62 Karlstad Box 187 651 05 Karlstad Tel: 054-777 74 70 Fax: 054-21 55 08 Lidköping Box 628 531 16 Lidköping Tel: 0510-43 08 55 Fax: 0510-43 08 95 Gävle Skolgatan 17 805 45 Gävle Tel: 026-10 90 75 Fax: 026-10 90 74 Brandskyddslaget AB Org.nr 556634-0278 Styrelsens säte: Stockholm Innehar F-skattebevis
2 (10) PROJEKTNUMMER 100989 PROJEKTNAMN INFRACITY, UPPLANDS VÄSBY PROJEKTLEDARE Torkel Danielsson PROJEKTANSVARIG Bo Wahlström UPPDRAGSGIVARE Structor Miljöbyrån AB REFERENS UPPDRAGSGIVARE Elisabeth Mörner DOKUMENTTYP Beräkningar av individrisk ÖVRIGT UPPRÄTTAT AV (SIGNERAS) Torkel Danielsson INTERNKONTROLL (SIGNERAS) Rosie Kvål / Erik Midholm 2007-06-20 Rev m.a.p. organiska peroxider EMm 2006-09-22 Beräkningsbilaga RKl DATUM STATUS INTERNKONTROLL (IK) 100989 2007-06-20 InfraCity, Upplands Väsby
2 (10) Innehållsförteckning 1 BERÄKNING AV SANNOLIKHETER OCH INDIVIDRISK... 3 1.1 BEDÖMNING AV SANNOLIKHET FÖR OLIKA OLYCKSTYPER... 3 1.2 RESULTAT FRÅN BERÄKNINGAR... 6 1.3 ACCEPTANSKRITERIER... 10 1.4 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER... 10 100989 2007-06-20 InfraCity, Upplands Väsby
3 (10) 1 BERÄKNING AV SANNOLIKHETER OCH INDIVIDRISK Brandskyddslaget har på uppdrag av Structor Miljöbyrån AB beräknat individrisk för olyckor med transport av farligt gods utmed E4 vid InfraCity i Upplands Väsby Kommun. I uppdraget ingår även att ge förslag till lämpliga riskreducerade åtgärder. 1.1 Bedömning av sannolikhet för olika olyckstyper Indata och beräkningsprinciper är hämtade ur Översiktplan för Göteborg, Transporter av farligt gods SBK Göteborg 1997. Transporterade mängder farligt gods är hämtat från InfraCity, Upplands Väsby, Riskanalys, Structor Miljöbyrån, 2006. Trafikdata är baserat på statistik från 1998. Resultatet av beräkningarna redovisas i form av individrisk. Individrisken är ett mått på hur en fiktiv, oskyddad person som står på en viss plats dygnet runt påverkas av de aktuella riskerna. 1.1.1 Omräkning av transporterad mängd till antal transporter Statistik från Räddningsverket gällande fjärde kvartalet 1998: Klass Antal ton/kvartal Antal ton/år Antaget antal ton/transport Antal transporter/år 1 10-100 40-400 2 20-200 2 1 000-5 000 4 000-20 000 25 160-800 3 20 000-50 000 80 000-200 000 37 2 160-5 400 4 510-1 100 2 040-4 400 25 80-180 5 500-2 500 2 000-10 000 25 80-400 6 10-200 40-800 25 5-10 7 - - - - 8 1 000-5 000 4 000-20 000 45 90-445 9 200-1 000 800-4 000 25 30-160 TOTALT 2 625-7 595 Vissa oxiderande ämnen och organiska peroxider ur klass 5 kan, om de blandas med brännbart material bilda en blandning som kan självantända. Blandningen kan till och med innebära ett explosionsartat brandförlopp som motsvarar explosion med massex- 100989 2007-06-20 InfraCity, Upplands Väsby
4 (10) plosiva ämnen. Ett scenario som kan inträffa vid utsläpp till följd av trafikolycka är att ämnet blandas med exempelvis bensin eller motorolja från det egna fordonet. Ett större utsläpp kan då bilda en explosiv blandning som motsvarar ca 3 ton trotyl. Det är dock enbart en mycket begränsad andel av ämnena ur klass 5 som kan leda till denna typ av kraftiga brand- och explosionsförlopp, nämligen i huvudsak ej stabiliserade väteperoxider och vattenlösningar av väteperoxider med över 60 % väteperoxid samt organiska peroxider. Vattenlösningar av väteperoxider med mindre än 60 % väteperoxid bedöms däremot inte kunna leda till explosion. För att stabilisera det oxiderande ämnet blandas ofta en stabilisator, flegmatiseringsmedel, in för att minska reaktionsbenägenheten. Dessutom anges det i regelverket ADR-S att det inte är tillåtet att transportera ej stabiliserade (d.v.s. utan flegmatiseringsmedel) väteperoxider eller vattenlösningar med över 60 % väteperoxid på svenska vägar. Det är inte heller tillåtet att transportera ammoniumnitrat med mer än 0,2 % brännbara ämnen, utom när det utgör beståndsdel i ett ämne eller föremål i klass 1 (explosiva ämnen). Detta innebär att andelen av de oxiderande ämnena som bedöms kunna självantända explosionsartat vid kontakt med organiskt material antas vara mycket begränsad. Risken för antändning och explosion anses vara så låg att den ej tas med i sannolikhetsberäkningarna. 1.1.2 Sannolikhet att ett farligt godsfordon är inblandat i en olycka För stadsmotorväg kan en grov uppskattning av olycksfrekvensen för farligt gods fordon anges till 3*10-7 per km och år. I detta förenklade beräkningsexemepel antas att vissa olyckstyper ger likvärdiga konsekvensutfall, t.ex. slås olika utfall från gasol ihop till ett utfall. Antalet trp/år multipliceras med risk -sträckan som i detta fall är det område en olycka påverkar en hypotetisk person vid fastigheterna med. Områdets storlek är beroende av vilken olycka det gäller. I detta fall antas grovt följande konsekvensområden: en pölbrand påverkar ett område av ca 100 m (radie för höga strålningsnivåer ca. 50 meter). en olycka med massexplosiva ämnen påverkar ett område av ca. 250 m (radie för förstörda hus ca. 125 meter). en gasolycka med brännbar eller giftig gas påverkar ca. 500 m (radie för hög strålning eller livshotande gaskoncentrationer ca. 250 meter). 100989 2007-06-20 InfraCity, Upplands Väsby
5 (10) De transporterade mängder som anges i huvudrapporten, viktas mot dessa fyra olyckstyper som anses dimensionerande i detta fall. Följande fördelning antas: Explosiva ämnen, klass 1: 10 % av transporterna antas utgöras av s.k. massexplosiva ämnen. Kondenserade gaser, klass 2: 60 % antas vara brännbara gaser, främst Gasol. 20 % antas vara giftiga gaser, t.ex Svaveldioxid och Klor. 20 % antas vara inerta gaser, t.ex. Nitrogen, Argon m.m. Brännbara vätskor, klass 3: 50 % antas vara vätskor med låg flampunkt som lätt antänds i normal temperatur (0-20 C), främst bensin och etanol. 50 % antas vara vätskor med högre flampunkt som måste förvärmas innan de kan antändas, t.ex. diesel, flygbränsle etc. 1.1.3 Bedömning av sannolikhet (SLH) för risken för utsläpp av produkt givet att olycka inträffat Trycktankar (gasol, giftiga gaser etc.) ca 1 % Vanliga tankbilar ca 10 %, storleken på utsläppen antas fördelas enligt följande: 50 % stora, 25 % medelstora och 25 % små utsläpp. 1.1.4 Risk för antändning givet att utsläpp/olycka inträffat Massexplosiva ämnen: 10 % Brandfarlig gas: 70 % Brandfarlig vätska: Diesel 5 %, Bensin 20 % 100989 2007-06-20 InfraCity, Upplands Väsby
6 (10) 1.2 Resultat från beräkningar Då sannolikheter för olycka på fordon, utsläpp av produkt samt antändning vägs ihop erhålls följande resultat för de olika ämneskategorierna: 1.2.1 Massexplosiva ämnen min max Antal transporter 20 200 Andel massexplosivt 10% 10% Antal trp per år 2 20 Sträcka i km 0.25 0.25 SLH olycka per km 3.E-07 3.E-07 SLH olycka 2.E-07 2.E-06 Andel explosioner 10% 10% SLH Explosion 2.E-08 2.E-07 1.2.2 Brandfarlig gas min max Antal transporter 160 800 Andel brandfarlig gas 0.6 0.6 Antal trp per år 96 480 Sträcka i km 0.5 0.5 SLH olycka per km 3.E-07 3.E-07 SLH olycka 1.E-05 7.E-05 SLH utsläpp 0.01 0.01 SLH antändning 0.7 0.7 SLH jet, moln, BLEVE 1.E-07 5.E-07 1.2.3 Giftig gas min max Antal transporter 160 800 Andel giftig gas 0,2 0,2 Antal trp per år 32 160 Sträcka i km 0,5 0,5 SLH olycka per km 3,E-07 3,E-07 SLH olycka 5,E-06 2,E-05 SLH utsläpp 0,01 0,01 SLH giftutsläpp 5,E-08 2,E-07 100989 2007-06-20 InfraCity, Upplands Väsby
7 (10) 1.2.4 Brandfarlig vätska, lättantändliga min max Antal transporter 2162 5405 Andel lättantändligt 0.5 0.5 Antal trp per år 1081 2703 Sträcka i km 0.1 0.1 SLH olycka per km 3.E-07 3.E-07 SLH olycka 3.E-05 8.E-05 SLH utsläpp 2.E-01 2.E-01 SLH litet utsläpp 0.25 0.25 SLH mellan utsläpp 0.25 0.25 SLH stort utsläpp 0.5 0.5 SLH antändning 0.2 0.2 SLH liten brand 3.E-07 8.E-07 SLH mellan brand 3.E-07 8.E-07 SLH stor brand 6.E-07 2.E-06 SLH brand totalt 1.E-06 3.E-06 1.2.5 Brandfarlig vätska, svårantändliga min max Antal transporter 2162 5405 Andel svårantändligt 0.5 0.5 Antal trp per år 1081 2703 Sträcka i km 0.1 0.1 SLH olycka per km 3.E-07 3.E-07 SLH olycka 3.E-05 8.E-05 SLH utsläpp 2.E-01 2.E-01 SLH litet utsläpp 0.25 0.25 SLH mellan utsläpp 0.25 0.25 SLH stort utsläpp 0.5 0.5 SLH antändning 0.05 0.05 SLH liten brand 8.E-08 2.E-07 SLH mellan brand 8.E-08 2.E-07 SLH stor brand 2.E-07 4.E-07 SLH brand totalt 3.E-07 8.E-07 100989 2007-06-20 InfraCity, Upplands Väsby
8 (10) 1.2.6 Riskkonturer De olika olyckstyperna vägs ihop med den sträcka eller riskradie de orsakar. Där kan en riskkontur ritas upp för individrisken: Avstånd Individrisk Medräknade Konsekvenser min max medelvärde Brandfarlig vätska Explosiv ämne Brandfarlig gas Giftig gas 0-15 m 1.8E-06 4.9E-06 3.3E-06 Små-Medel-Stora ja ja ja 15-30 m 1.4E-06 3.9E-06 2.6E-06 Medel-Stora ja ja ja 30-50 m 9.7E-07 2.8E-06 1.9E-06 Stora ja ja ja 50-125 m 1.6E-07 8.2E-07 4.9E-07 nej ja ja ja 125-250 m 1.5E-07 7.4E-07 4.5E-07 nej nej ja ja 4,5E-07 4,9E-07 E4 Figur 1, Riskkonturer, generellt från E4 1,9E-06 2,6E-06 3,3E-06 100989 2007-06-20 InfraCity, Upplands Väsby
9 (10) 100989 Figur 2, Riskkonturer, jämfört mot planerad bebyggelse 2007-06-20 InfraCity, Upplands Väsby
10 (10) 1.3 Acceptanskriterier I Räddningsverkets rapport Värdering av Risk anges följande acceptanskriterier som förslag till individrisk: Acceptabel risk <10-7 ALARP, behov av skäliga åtgärder utreds 10-7 till 10-5 Oacceptabel risk, krav på åtgärder >10-5 Riskerna faller i detta fall inom den undre delen av ALARP-området, planerad bebyggelse hamnar på individrisknivå 5 x 10-7, se figur 1 och 2. Befintlig bebyggelse hamnar något högre. Vissa åtgärder är motiverade. Främst gäller att skapa en trygg utrymning från byggnaderna inom området närmast vägen. Risken för brandspridning till byggnaderna på grund av pölbränder med brandfarlig vätska anses relativt låg eftersom avståndet till närmsta fasad är ca. 45 meter för planerad bebyggelse och ca. 35 meter för befintlig bebyggelse. De riskscenarion som främst kan påverka byggnaderna är utsläpp av brandfarlig eller giftig gas samt explosivämnen. 1.4 Förslag till åtgärder Hur lång tid en människa utsätts för en strålningskälla beror av vilka möjligheter som finns att sätta sig i säkerhet efter det att exponering skett. Exponeringstiden blir i de flesta fall kort då personer instinktivt flyttar sig snabbt från strålningskällan om den är synlig som är fallet på parkeringar o.dyl. o Om olyckan skulle vara framme bör planområdet vara förberett. Byggnader bör utformas så att man snabbt kan ta sig på baksidan som ej exponerad mot E4:an. o Markområden mellan bebyggelsen och riskobjekten ska utformas på ett sådant sätt att de inte uppmuntrar till längre vistelser. Exempelvis ska inte lekplatser eller uteplatser placeras mellan riskobjekt och närmaste byggnad. Parkeringsplatser och vägar kan däremot placeras på markområden nära E4:an. o Fönster i fasader mot E4 ska skyddas mot tryck från en explosion för att förhindra uppkomst av skadligt glassplitter. Detta kan exempelvis göras genom att använda härdat glas som lamineras på insidan av ett treglasfönster. o Central nödavstängning av ventilationen bör finnas i byggnader inom 100 meter från ett riskobjekt. Vid förekomst av giftig gas eller brandrök kan spridning in i byggnaderna hindras om ventilationen på ett snabbt och enkelt sätt kan stängas av. o För att ytterligare hindra giftig gas att komma in i byggnaderna ska friskluftintag placeras så långt bort från E4:an som möjligt placerade på en skyddad sida. Med tanke på riskbilden i området är det lämpligt att skyddsåtgärder väljs i samråd med räddningstjänsten. 100989 2007-06-20 InfraCity, Upplands Väsby