IP Indikatorprotokoll Ekonomisk påverkan (EC) 2000-2006 GRI
G3 Indikatorprotokoll: EC IP Indikatorprotokoll: Ekonomisk påverkan Resultatindikatorer Aspekt: Ekonomiska resultat Kärn Kärn Kärn EC1 EC2 EC3 Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde, inklusive intäkter, rörelsekostnader, ersättning till anställda, gåvor och andra samhällsinvesteringar, balanserad vinst samt betalningar till finansiärer och den offentliga sektorn. Finansiell påverkan samt andra risker och möjligheter för organisationens aktiviteter, hänförliga till klimatförändringen. Omfattningen av organisationens förmånsbestämda åtaganden. Kärn EC4 Väsentligt finansiellt stöd från den offentliga sektorn. Aspekt: Marknadsnärvaro EC5 Skalan för normala ingångslöner jämfört med minimilöner på orter där organisationen har betydande verksamhet. Kärn Kärn EC6 EC7 Policy och praxis samt andelen utgifter som betalas till lokala leverantörer på väsentliga verksamhetsplatser. Rutiner för lokalanställning och andelen av ledande befattningshavare som anställts lokalt där organisationen har betydande verksamhet. Aspekt: Indirekt ekonomisk påverkan Kärn EC8 Utveckling och påverkan av investeringar i infrastruktur och tjänster som huvudsakligen görs för allmänhetens nytta, på kommersiell basis eller utan full ersättning. Tilläggs- Tilläggs- EC9 Förståelse om och beskrivning av betydande indirekta ekonomiska effekter, inklusive effekternas omfattning. 1
IP G3 Indikatorprotokoll: EC Relevans De data som tas fram för indikatorerna i denna sektion ska visa: kapitalflöden till och från olika intressentgrupper och mer betydande ekonomisk påverkan som organisationen har på samhället. En organisations ekonomiska resultat är grundläggande för att förstå organisationen och vad dess hållbarhet bygger på. Denna information redovisas emellertid i många länder redan på ett bra sätt i årsredovisningar och rapporter. Finansiella rapporter ger information om en enhets finansiella ställning, resultat och kassaflöde. De visar också hur väl det kapital som tillskjutits organisationen förvaltats. Vad som redovisas mer sällan, men som många läsare av hållbarhetsredovisningar vill ha information om, är vilket bidrag organisationen ger till de ekonomiska system inom vilka organisationen arbetar. En organisation kan fungera bra ekonomiskt, men detta kan ha åstadkommits genom påverkan på omgivningen som drabbar andra intressenter. Indikatorerna för ekonomisk påverkan har som mål att mäta de ekonomiska resultaten av en organisations aktiviteter och den effekt som dessa resultat har på ett brett spektrum intressenter. Indikatorerna i denna sektion har delats upp i tre kategorier: 1. ekonomiska resultat. Denna indikatorkategori riktar sig mot de direkta ekonomiska effekterna av organisationens aktiviteter och det ekonomiska värde som dessa aktiviteter bidrar med. 2. marknadsnärvaro. Dessa indikatorer ger information om hur organisationen växelverkar med specifika marknader. 3. indirekt ekonomisk påverkan. Dessa indikatorer mäter den ekonomiska påverkan som följer av organisationens ekonomiska aktiviteter och transaktioner. Det finns ett antal samband mellan olika ekonomiska indikatorer. Element i tabellen för skapat värde i EC1 sammanhänger med andra ekonomiska indikatorer, och det finns också anknytningar mellan löner och andra ersättningar (EC1 2.1c och EC5), transaktioner med den offentliga sektorn (EC1 2.1e och EC4) och investeringar i samhället (EC1 2.1f och EC8). De ekonomiska indikatorerna sammanhänger också nära med indikatorerna i andra protokoll, däribland: EC1 2.1c, EC5, och LA14 beträffande löner; EC1 2.1c, EC3, och LA3 beträffande andra ersättningar; EC1 2.1f, EC6, EC8, och SO1 om hur organisationen växelverkar med lokalsamhället; EC2 (risker beroende på klimatförändringar) och EN3 (direkt energikonsumtion) och EC10 (indirekt ekonomisk påverkan) och SO1 (samhällsekonomisk påverkan). Definitioner Platser där organisationen har betydande verksamhet Platser för vilka intäkter, kostnader, betalningar till intressenter, produktion, eller antal anställda för en enskild marknad utgör en tillräckligt betydande del av en organisations total för att vara viktiga för organisationens eller dess intressenters beslutsfattande. Tillsammans utgör dessa platser förmodligen den större delen av respektive total. Redovisande organisationer ska ange och förklara vilka specifika kriterier man använt för att bestämma vad som är betydande. Redovisande organisationer ska ta ledning från International Accounting Standards 14 (IAS14) när man definierar betydande verksamhetsställen. Allmänna hänvisningar Hemsidan för International Accounting Standards Board (IASB) (www.iasb.org) ger information om relevanta International Financial Reporting Standards (IFRS). När man förbereder sig för att redovisa information enligt de ekonomiska indikatorerna, bör data närhelst detta är möjligt tas från belopp i organisa tionens reviderade redovisning eller från internredovisning som granskats av intern revi sorerna. I vart fall ska data sammanställas enligt antingen: 2 2000 2006 GRI
G3 Indikatorprotokoll: EC IP relevanta International Financial Reporting Standards (IFRS) och Interpretations of Standards, utgivna av the International Accounting Standards Board (IASB) (vissa indikatorprotokoll hänvisar till specifika International Accounting Standards, som i sådana fall ska konsulteras) eller nationella eller regionala standarder som erkänns internationellt för finansiell rapportering. Den redovisande organisationen ska klart ange vilka standarder som använts och ge tydliga hänvisningar till relevanta källor. Segmentsrapportering Redovisande organisationer ska konsultera International Accounting Standards 14 (IAS14) när man definierar plats, ort och lokal, såsom dessa begrepp används i indikatorerna EC1, EC5, EC6 och EC7. 3
IP G3 Indikatorprotokoll: EC EC1. Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde inklusive intäkter, rörelsekostnader, ersättning till anställda, gåvor och andra samhällsinvesteringar, balanserad vinst samt betalningar till finansiärer och den offentliga sektorn. Data om tillskapandet och fördelningen av ekonomiskt värde visar på ett grundläggande sätt hur organisationen har skapat värde för sina intressenter. Flera komponenter i tabellen Tillskapat och fördelat ekonomiskt värde (T&FEV) ger också en ekonomisk profil av den redovisande organisationen, som kan användas för att normalisera andra resultatsiffror. Om T&FEV ges på landnivå, kan den ge en bra bild av vilket direkt monetärt värde organisationen tillfört lokala ekonomier. 2.1 Presentation T&FEV bör, närhelst detta är möjligt, samman ställas utifrån data i organisationens reviderade finansiella rapporter, eller utifrån internredovisning som granskats av internrevisorerna. En annan rekommen dation är att data presenteras enligt bokföringsmässiga grunder i en tabell som innefattar de grundläggande komponenterna för organisationens globala verksamhet så som visas i tabellen nedan. Data kan också presenteras på kassabasis när det finns skäl för detta och när upplysning lämnas i en tabell som innefattar de grundläggande komponenterna på sätt som visas nedan. För att bättre mäta effekterna på lokala ekonomier ska T&FEV visas separat per nationell, regional eller marknadsnivå, när dessa är betydande. Redovisande organisationer ska ange och förklara kriterierna för hur betydande definierats. 2.2 Vägledning för de olika raderna i T&FEV-tabellen a) Intäkter: Nettoförsäljningen är lika med bruttoförsäljningen för varor och tjänster minus returer, rabatter och avdrag. Intäkter från finansiella investeringar innefattar inbetalningar såsom ränta på finansiella lån, utdelningar från aktieinvesteringar, royalties och licensintäkter och direkta intäkter från tillgångar (t. ex. hyresintäkter). Intäkter från försäljning av tillgångar innefattar materiella tillgångar (fastigheter, infrastruktur, utrustningar) och immateriella tillgångar (t. ex. patent etc., designrätter och varumärken). Komponent Direkt tillskapat ekonomiskt värde Anmärkning a) Intäkter Nettoförsäljning plus intäkter från finansiella investeringar och försäljning av tillgångar Fördelat ekonomiskt värde b) Rörelsekostnader Betalningar till leverantörer, icke-strategiska investeringar, royalties och otillbörliga betalningar c) Löner och ersättningar till anställda Summan av betalningar till anställda (löpande betalningar, inte åtaganden för framtiden) d) Betalningar till finansiärer Alla finansiella betalningar som gjorts till dem som bidragit med kapital till organisationen. e) Betalningar till den offentliga sektorn (per land se not nedan) Skatter brutto f) Investeringar i samhället Frivilliga bidrag och investeringar i det bredare samhället (inklusive gåvor) Behållet ekonomiskt värde (beräknat som Investeringar, återbetalning av kapital, etc. tillskapat ekonomiskt värde minus fördelat ekonomiskt värde) 4 2000 2006 GRI
G3 Indikatorprotokoll: EC IP b) Rörelsekostnader: Utbetalningar som gjorts till omvärlden för råvaror, komponenter, lokaler och köpta tjänster. Detta innefattar hyresbetalningar, licensavgifter, otillbörliga betalningar (eftersom dessa har ett tydligt kommersiellt ända mål), royalties, betalningar för kontraktsanställda, utbildningskostnader för anställda (om utbildningen ombesörjs av utomstående), skyddskläder för anställda etc. c) Löner och ersättningar till anställda: Summa lönekostnad innefattar löner till anställda inklusive belopp som betalats till den offentliga sektorn (löneskatter, avgifter och arbetslöshetskassor) för de anställdas räkning. Ej anställda som arbetar i verksam heten ska normalt inte tas med här, utan hellre under Rörelsekostnader som en köpt tjänst. Summa andra ersättningar innefattar normala betalningar (t.ex. för pensioner, firmabilar och sjukvård) såväl som andra betalningar för an ställ da som för bostäder, räntefria lån, bidrag till lokaltransporter, utbildningsbidrag och avgångsvederlag. De innefattar inte utbildningskostnader, kostnader för skyddskläder eller andra kostnader som är direkt hänförliga till den anställdes arbetsuppgifter. d) Betalningar till dem som skjutit till kapital: utdelningar till alla aktieägare; räntebetalningar till långivare. posten ska innefatta räntor på alla former av upplåning och skulder (inte bara långfristiga skulder) och även uppskjutna betalningar av utdelning på preferensaktier. e) Betalningar till den offentliga sektorn: alla bolagsskatter (bolagsskatter, inkomstskatter, fastighetsskatter etc.) och med dessa förknippade betalda straffavgifter på internationell, nationell och lokal nivå. Detta belopp ska inte innefatta uppskjuten skatt eftersom sådan skatt kanske inte har betalats. För organisationer som har verksamhet i mer än ett land, ska skatter redovisas per land. Organisationen ska redovisa vilken definition av segment man har tillämpat. f) Investeringar i samhället: Frivilliga bidrag och gåvor och investeringar i det bredare samhället när förmånstagarna finns utanför företaget. Hit hör bidrag till organi sa tioner för välgörande ända mål, andra frivilligorganisationer och forskningsinstitut (som inte har knytning till företagets egen forsk nings- och utvecklings verk samhet), be lopp som ges för att stödja samhällets infrastruktur (t. ex. fritidsanläggningar) och direkta kostnader för sociala program (inklusive för konst- och utbildnings aktiviteter). Det redovisade beloppet ska innefatta direkta utlägg i redovisnings perioden, inte åtaganden för framtiden. För investeringar i infrastruktur ska beräkningen av den totala investeringen innefatta kostnaden för varor och arbete i tillägg till investeringar i anläggnings tillgångar. För stöd till pågående verksam heter och program (om en organisation t. ex. betalar för den dagliga verksamheten vid en offentlig inrättning) ska den redovisade investeringen innefatta kostnaderna för verksamheten. Beloppet ska inte innefatta legala eller kommersiella aktiviteter eller där ändamålet med investeringen är uteslutande kom mersiellt. Gåvor till politiska partier ska tas med, men behandlas också särskilt i större detalj i SO6. Sådana eventuella investeringar i infra struktur som görs främst av behoven för kärnverk sam heten (som att bygga en väg till en gruva eller en fabrik), eller för att under lätta för organi sationens verksamhet ska inte tas med. Beräkningen av investerat belopp kan inne fatta infrastruktur som byggs utanför den redo visande organisationens huvudsakliga verk samhet, såsom en skola eller ett sjukhus för de anställda och deras familjer. Ekonomi-, finans-, eller redovisningsavdelningar bör ha den information som krävs enligt denna indikator. International Accounting Standard (IAS) 12 om Inkomst skatter, IAS 14 om segmentsrapportering, IAS 18 om intäkter, och IAS 19 om ersättningar till anställda bör konsulteras. 5
IP G3 Indikatorprotokoll: EC EC2. Finansiell påverkan samt andra risker och möjligheter för organisationens aktiviteter hänförliga till klimatförändringen. Klimatförändringen innebär risker och möjligheter för organisationer, deras investorer och deras intressenter. Organisationer kan ställas inför fysiska risker på grund av förändringar i klimatsystem och väder. Sådana risker kan vara t. ex. effekter av starkare stormar, föränd ring ar i havsnivån, temperaturförändringar i närmiljön, tillgången till vatten, påverkan på anställda såsom effek ter på hälsan (t. ex. sjukdomar som beror på högre temperaturer) eller ett behov att omlokalisera verksamheten. När regeringar alltmer reglerar verksamheter som påverkar klimatförändringen, ställs organisationer som direkt eller indirekt har ansvaret för utsläpp inför ökad risk på grund av detta och kan drabbas av högre kostnader eller andra faktorer som påverkar kon kurrenskraften. Gränsvärden för utsläpp av växthusgaser kan också skapa möjligheter för organisationer allteftersom ny teknologi och nya marknader skapas. Detta är särskilt fallet för organisationer som kan använda eller producera energi och energiprodukter mer effektivt. möjligheter att använda ny teknologi, nya varor eller tjänster för att hantera de utmaningar som sammanhänger med klimatförändringen och möjliga konkurrensfördelar som skapas för organisationen genom regleringar eller andra teknologiska förändringar som sammanhänger med klimatförändringen. 2.3 Ange om företagsledningen har beloppsmässigt kvantifierat de ekonomiska effekterna för organisationen av klimatförändringen (t. ex. kostnaden för försäkring och utsläppsrätter). Om den är möjlig är kvantifiering en bra upplysning. Om kvantifiering gjorts, upplys om de ekonomiska effekterna och vilka verktyg som använts för att kvantifiera. Handlingar eller protokoll från organisationens högsta ledning, inklusive miljökommittéer, kan innehålla den information som denna indikator kräver. EN16 ger tillfälle att upplysa om de totala utsläppen av växthusgaser, medan EN 18 ger upplysningar om storleken på de minskningar som uppnåtts och initiativ för att minska storleken på den redovisande organisationens utsläpp. 2.1 Ange om organisationens högsta ledning tagit hänsyn till klimatförändringen och de risker och möjligheter denna innebär för organisationen. 2.2 Redovisa risker och/eller möjligheter som klimatförändringen innebär och som har möjliga ekonomiska effekter på organisationen, däribland: risker som beror på fysiska förändringar som sammanhänger med klimatförändringen (t.ex. påverkan från förändringar i vädret och sjukdomar som beror på förändringar i temperaturen), risker som sammanhänger med ökad reglering (t. ex. kostnader för aktiviteter och system för att hantera nya regleringar), 6 2000 2006 GRI
G3 Indikatorprotokoll: EC IP EC3. Omfattningen av organisationens förmånsbestämda åtaganden. När en organisation tillhandahåller en pensionsplan för sina anställda, kan dessa förmåner innebära åtaganden som de som omfattas bygger sina planer om sin långsiktiga välfärd på. Förmånsbestämda planer kan för arbetsgivare innebära åtaganden som måste infrias. Andra planer, som avgiftsbestämda planer, ger ingen garanti för anställda beträffande deras framtida pensioner. Vilken typ av plan som väljs har effekter både för anställda och arbetsgivare. Å andra sidan kan en pensionsplan för vilken tillräckliga tillgångar avsatts hjälpa organisationen att anställa och behålla en stabil personal och underlätta arbetsgivarens långsiktiga ekonomiska och strategiska planering. 2.1 Ange om strukturen för de pensionsplaner som erbjuds de anställda bygger på: förmånsbestämda planer eller andra typer av förmåner. 2.2 För förmånsbestämda planer, ange om arbetsgivarens åtaganden att betala pensioner enligt planens villkor ska betalas direkt från organisationens allmänna tillgångar eller från en fond eller stiftelse vars tillgångar är åtskilda från organisationens. 2.3 I de fall då skulderna enligt planen ska betalas från organisationens allmänna tillgångar, redovisa det uppskattade beloppet av dessa skulder. 2.4 I de fall då en särskild fond eller stiftelse finns från vilken pensionsplanens skulder ska betalas, redovisa: i vilken utsträckning skulderna enligt gjorda åtaganden beräknas vara täckta av de tillgångar som har satts av för att täcka dem, 2.5 I de fall då en fond eller stiftelse har skapats för att betala planens skulder och skulden inte fullt ut täcks, beskriv vilken strategi (om en sådan strategi finns) som arbetsgivaren har för att komma till en full täckning och den tidsperiod (om sådan har definierats) inom vilken arbetsgivaren hoppas nå full täckning. 2.6 Redovisa de avsättningar som gjorts av arbetsgivaren eller anställda som procentsats av lönesumman. 2.7 Redovisa nivån för anslutning till pensionsplanerna (t. ex. anslutning till obligatoriska eller frivilliga arrangemang, regionala eller landbaserade arrangemang, eller dem med ekonomisk påverkan). 2.8 Olika rättsområden (t. ex. länder) har olika tolkningar och vägledningar för hur beräkningar för att fastställa täckningen för en plan ska göras. Beräkna i enlighet med regler och metoder för det relevanta rättsområdet och rapportera sammanställda totaler. Koncernredovisningsmetoder ska vara samma som dem som används för att ta fram organisationens finansiella rapporter. Lägg märke till att pensionsplaner behandlas i International Accounting Standard (IAS) 19, men att IAS 19 täcker fler frågor. Full täckning Tillgångar hänförliga till en plan är lika stora som eller större än åtagandena enligt planen. Ekonomi- eller redovisningsavdelningar bör ha den information som krävs enligt denna indikator. International Accounting Standard (IAS) 19 om ersättningar till anställda på vilka grunder denna beräkning har gjorts och när beräkningen gjordes. 7
IP G3 Indikatorprotokoll: EC EC4. Väsentligt finansiellt stöd från den offentliga sektorn. Denna indikator ger ett mått på stöd till den redovisande organisationen från den offentliga sektorn i det land där verksamheten bedrivs. Väsenligt stöd från den offentliga sektorn, jämfört med betalda skatter, kan hjälpa till att skapa en balanserad bild av transaktionerna mellan den redovisande organisationen och den offentliga sektorn. I den finansiella redovisningen hanteras poster enligt IAS 20 individuellt och inte konsoliderat som denna indikator kräver. International Accounting Standard (IAS) 20 om redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statligt stöd. 2.1 Redovisa betydande uppskattade sammanlagda finansiella belopp enligt bokföringsmässiga grunder för följande: skattelättnader/avdrag, stöd/subventioner, investeringsbidrag, forsknings- och utvecklingsbidrag och andra relevanta typer av bidrag/anslag, tilldelade belopp för stipendier etc., borttagande av royalty för viss period, ekonomiskt stöd från exportkreditorganisationer, stimulansbetalningar och andra ekonomiska förmåner som erhållits eller kommer att erhållas från någon regering eller myndighet för någon aktivitet 2.2 Redovisa om den offentliga sektorn finns någonstans i ägarstrukturen. Betydande ekonomiskt stöd Betydande direkta eller indirekta ekonomiska förmåner som inte avser en transaktion med varor eller tjänster, utan som avser stimulansåtgärder eller ersättning för åtgärder som vidtagits, kostnad för en tillgång eller gjorda utlägg. Den som ger det ekonomiska stödet, förväntar sig inte någon direkt avkastning på det stöd som givits. 8 2000 2006 GRI
G3 Indikatorprotokoll: EC IP EC5. Skalan för normala ingångslöner jämfört med minimilöner på orter där organisationen har betydande verksamhet. Ekonomisk välfärd är ett av de sätt på vilka en organisation investerar i sina anställda. Denna indikator bidrar till att visa hur en organisation bidrar till de anställdas välfärd på orter där organisationen har väsentlig verksamhet. Indikatorn visar också hur konkurrenskraftiga organisationens löner är och information som behövs för att bedöma effekten av lönerna på den lokala arbetsmarknaden. Att betala löner över miniminivån kan vara en faktor för att skapa relationer med det lokala samhället, skapa lojalitet hos de anställda och stärka organisationens licence to operate. Denna indikator är viktigast för organisationer för vilka en väsentlig del av arbetsstyrkan betalas på sätt eller med belopp som är nära knutna till lagar eller regleringar för minimilöner. 2.1 Ange om en betydande del av arbetsstyrkan betalas med löner som omfattas av bestämmelser om minimilöner. Lokal minimilön Minimilön avser den lägsta betalning per timme eller annan tidsenhet för anställning som tillåts enligt lag. Eftersom vissa länder har flera minimilöner (t. ex. för varje delstat/provins eller för varje anställningskategori) ska den minimilön som använts anges. Ingångslön Ingångslön ska definieras som den heltidslön som erbjuds en anställd I den lägsta anställningskategorin. Termen täcker inte praktikant- eller lärlingslöner. Möjliga källor, där information kan hämtas innefattar organisationens löneavdelning eller ekonomi-, finans- eller redovisningsavdelningarna. Lagstiftning om området i varje land/region där organisationen har verksamhet kan också ge information för denna indikator. 2.2 I procenttermer, jämför lokala minimilöner med den redovisande organisationens ingångslöner för orter där organisationen har betydande verksamhet. 2.3 Ange hur detta förhållande skiljer sig mellan orter där organisationen har betydande verksamhet. 2.4 Redovisa fördelningen av förhållandet mellan ingångslöner och minimilöner. 2.5 Ange hur orter med betydande verksamhet definierats. 2.6 För organisationer vars anställningsvillkor baseras på månadslön etc., ska lönebeloppen omräknas till uppskattade timlöner. 2.7 Ange om lokal minimilön saknas eller skiftar på orter där organisationen har betydande verksamhet. I de fall då olika minimilöner skulle kunna användas som jämförelse, förklara vilken minimilön som använts. 9
IP G3 Indikatorprotokoll: EC EC6. Policy och praxis samt andelen utgifter som betalas till lokala leverantörer på väsentliga verksamhetsplatser. Det inflytande en organisation kan ha på den lokala ekonomin sträcker sig bortom direkta anställningar och betalningar av löner och skatter. Genom att stödja den lokala affärsverksamheten via leverantörskedjan, kan en organisation indirekt dra till sig ytterligare investeringar i den lokala ekonomin. Redovisande organisationer kan till en del skapa eller behålla sin licence to operate genom att visa att de har positiva effekter på de lokala ekonomierna. Att använda lokala leverantörer kan vara en strategi för att underlätta att tillförsäkra tillgång till råvaror och komponenter, för att stötta stabiliteten i den lokala ekonomin och kan vara mer effektivt för avsides belägna platser. Andelen lokala inköp kan också vara en faktor i att bidra till den lokala ekonomin och bevara goda relationer till samhället. Men den övergripande effekten av att använda lokala leverantörer beror också på respektive leverantörs långsiktiga hållbarhet. 2.5 Ange de faktorer som påverkar valet av leverantör (t. ex. kostnad, miljöhänsyn eller social hänsyn) förutom var respektive leverantör finns. Lokala leverantörer Leverantörer av råvaror, produkter och tjänster som har sin bas i samma geografiska marknad som den redovisande organisationen (dvs. inga betalningar till leverantören görs över nationsgränser). Hur lokal definieras kan variera eftersom i vissa fall städer, regioner inom ett land och t. o. m. mindre länder rimligen kan betraktas som lokala. 2.1 Ange hur organisationen definierat det geografiska begreppet lokal. 2.2 För nedanstående beräkningar gäller att procenttal ska baseras på fakturor eller åtaganden som gjorts under redovisningsperioden (dvs. bokföringsmässiga grunder). 2.3 Ange om organisationen har en policy eller allmän praxis att hellre välja lokalt baserade leverantörer antingen för hela organisationen eller för speciella platser. 2.4 Om detta är fallet, ange den procentsats av inköpsbudgeten för platser där organisationen har betydande verksamhet som används för inköp från leverantörer som är lokala i förhållande till sådana platser (t. ex. procent av varor och förnödenheter som köpts lokalt). Lokala inköp kan göras på basis av en budget som hanteras antingen på respektive verksamhetsplats eller vid huvudkontoret. 10 2000 2006 GRI
G3 Indikatorprotokoll: EC IP EC7. Rutiner för lokalanställning och andelen av ledande befattningshavare som anställts lokalt där organisationen har betydande verksamhet. Urval av personal och ledning baseras på ett antal överväganden. Att säkerställa att ledningspositioner besätts med personer från platsen kan vara till fördel för det lokala samhället och organisationens förmåga att förstå lokala behov. Mångfald inom en ledningsgrupp och att ha med personer från platsen kan förbättra personalsituationen, ge fördelar för det lokala samhället och öka organisationens förmåga att förstå lokala behov. 2.1 Ange om organisationen har en koncernpolicy eller allmän praxis att hellre välja lokal personal vid anställning på de platser där organisationen har betydande verksamhet. 2.2 Om detta är fallet, ange andelen personer i högsta ledningen på platser där organisationen har betydande verksamhet som kommer från det omgivande samhället. Använd data för heltidsanställda för att beräkna denna procentsats. 2.3 Ange hur begreppet högsta ledningen har definierats Lokal Lokal avser individer som antingen är födda eller som har permanent uppehållstillstånd (t. ex. naturaliserade medborgare eller personer med permanent uppehållstillstånd) i samma geografiska marknad som den bedrivna rörelsen. Redovisande organisationer kan välja sina egna definitioner av lokal eftersom i vissa fall städer, regioner och t.o.m. små länder rimligen kan betraktas som lokala. Definitionen måste dock klart anges. Personal- eller HR-avdelningar bör ha den information som denna indikator kräver. 11
IP G3 Indikatorprotokoll: EC EC8. Utveckling och påverkan av investeringar i infrastruktur och tjänster som huvudsakligen görs för allmänhetens nytta, på kommersiell basis eller utan full ersättning. Ekonomi-, finans- eller redovisningsavdelningarna bör ha den information som krävs enligt denna indikator. Lika väl som att skapa och fördela ekonomiskt värde, kan en organisation påverka en ekonomi genom sina investeringar i infrastruktur. Effekterna av investeringar i infrastruktur kan sträcka sig längre än organisationens egen verksamhet och effekterna kan ha effekt över längre tid. Investeringar av detta slag kan vara transportvägar, vatten och avlopp m. m, lokaler för sociala aktiviteter, sportanläggningar, centra för hälsa och välbefinnande etc. Tillsammans med investeringar för den egna verksamheten är detta ett mått på organisationens kapitaltillskott till ekonomin. 2.1 Förklara omfattningen av utveckling (t. ex. storlek, kostnad, varaktighet) av betydande investeringar och stöd och aktuell och förväntad påverkan (positiv och negativ) på samhället och på lokala ekonomier. Ange om dessa investeringar och tjänster är kommersiella, icke-monetära eller utan betalning. 2.2 Ange om organisationen undersökt samhällets behov avseende infrastruktur och andra tjänster. Om så, förklara kort resultatet av denna undersökning. Infrastruktur Anläggningar (t. ex. vattenverk, väg, skola eller sjukhus) som byggts främst för att tillhandahålla en tjänst eller vara för allmänheten och inte som ett kommersiellt projekt, och från vilket organisationen inte avser att få någon direkt ekonomisk förmån. Stöd för tjänster Att tillhandahålla en tjänst för allmänheten antingen genom direkta betalningar eller genom att tillhandahålla personal genom att använda personal anställd av den egna organisationen. En tjänst för det allmänna kan också innefatta offentliga tjänster. 12 2000 2006 GRI
G3 Indikatorprotokoll: EC IP EC9. Förståelse om och beskrivning av betydande indirekta ekonomiska effekter, inklusive effekternas omfattning. Indirekta ekonomiska effekter är en viktig del av en organisations inflytande vad beträffar hållbar utveckling. Medan direkta ekonomiska effekter tenderar att fokusera på de omedelbara konsekvenserna av monetära flöden till intressenterna, innefattar de indirekta effekterna dessutom sådana effekter som skapas när pengar cirkulerar i ekonomin. Direkta ekonomiska effekter mäts ofta som värdet av transaktioner mellan den redovisande organisationen och dess intressenter, medan indirekta ekonomiska effekter är resultatet ibland icke-monetärt av tran sak tioner. Indirekta effekter är viktiga för att beskriva en organisations roll som deltagare eller påverkare i socioekonomiska förändringar, särskilt i utvecklingsländer. Indirekta effekter är särskilt viktiga att fastställa och redovisa i förhållande till lokala samhällen och regionala ekonomier. För organisationens ledning är indirekta ekonomiska effekter en viktig indikation på var risker för organi sationens anseende kan utvecklas, eller var möjligheter kan uppkomma att öka penetrationen i marknaden eller stärka organisationens licence to operate. 2.1 Beskriv vilket arbete som gjorts för att förstå de indirekta ekonomiska effekterna som organi sationen har på nationell, regional eller lokal nivå. 2.2 Ange exempel på indirekta ekonomiska effekter, både positiva och negativa, såsom: förändring av produktiviteten för organisationer, sektorer eller hela ekonomin (t. ex. genom ökad användning av distributions- eller informationsteknologi), ekonomisk utveckling i områden med stor fattigdom (t. ex. antalet personer som är bero ende av inkomsten från en persons anställning), den ekonomiska effekten av förbättringar eller försämringar i sociala eller miljöförhållanden (t. ex. förändrad arbetsmarknad i ett område där en övergång skett från små familjejordbruk till stora planteringar eller den ekonomiska effekten av nedsmutsning), hur tillgängliga produkter och tjänster är för dem med låga inkomster (t. ex. förmånliga priser på mediciner bidrar till en friskare be folkning som deltar i ekonomin i större utsträckning, prissättning som ligger över vad de med låga inkomster kan betala), förbättrad yrkesskicklighet och högre kun skaper inom mer kvalificerade yrken eller i en region (t. ex. behovet av goda leverantörer blir en magnet för företag med yrkesskickliga arbe tare vilket i sin tur medför nya utbildn ings anstalter), arbetstillfällen i leverantörskedjan eller distributionskedjan som beror på organisationen (bedöm påverkan av organisationens tillväxt eller neddragningar på dess leverantörer), hur utländska direktinvesteringar stimuleras, möjliggörs eller begränsas (t. ex. kan utvidgningen eller stängningen av en tjänst inom infrastrukturen i ett utvecklingsland leda till ökade eller minskade utländska direktinvesteringar), den ekonomiska påverkan som ändringar i var verksamhet eller aktiviteter bedrivs (t. ex. outsourcing av arbetsuppgifter till ett annat land) och ekonomisk påverkan från användningen av varor och tjänster (t. ex. kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och användningen av vissa varor och tjänster). 2.3 Redovisa hur betydande effekterna är mot externa referenstal och intressenternas prioriteringar, såsom nationella och internationella standarder, protokoll och policyer. Indirekt ekonomisk effekt En ytterligare följd av den direkta effekten av finansiella transaktioner och det monetära flödet mellan en organisation och dess intressenter. Ekonomisk effekt En förändring i ekonomins produktionskapacitet som kan ha inflytande på ett samhälles eller intressenters välfärd och långfristiga utvecklingsmöjligheter. 13