LÄNSSTYRELSEN HALLAND UMGÄNGE MELLAN BARN OCH FÖRÄLDER I NÄRVARO AV KONTAKTPERSON ENLIGT FÖRORDNANDE AV TINGSRÄTT HALLANDS LÄN

LÄNSSTYRELSEN HALLAND UMGÄNGE MELLAN BARN OCH FÖRÄLDER I NÄRVARO AV KONTAKTPERSON ENLIGT FÖRORDNANDE AV TINGSRÄTT HALLANDS LÄN Juli 2005

1 INLEDNING Det är oklart hur socialtjänsten skall handlägga en tingsrätts beslut/dom om att umgänge mellan barn och umgängesberättigad förälder skall ske i närvaro av en av socialnämnden utsedd kontaktperson. Socialnämnderna handlägger denna typ av ärenden bl a som biståndsärenden och beviljar kontaktpersonen med stöd av 4 kap 1 socialtjänstlagen (SoL), utser kontaktpersonen mot bakgrund av bestämmelserna i 5 kap 1 SoL d v s inom ramen för socialnämndens särskilda ansvar för barn och ungdomar eller beslutar om kontaktperson med stöd av 3 kap 6 SoL. Av en dom från Högsta domstolen (HD) från den 13 januari 1987 (mål nr T 538-1984) framgår att allmän domstol inte kan ålägga socialnämnden att utse en kontaktperson. Socialnämnden bör se domstolens förordnande som en begäran om nämndens medverkan. Socialnämndens medvekan blir en förutsättning för att umgänge skall kunna ske. Det är därför viktigt att ett förordnande hos domstolen föregås av en kontakt mellan domstolen och nämnden. HD anförde vidare i domen: Om domstol förordnat att umgängesrätten skall utövas i närvaro av person som utses av socialnämnden, har nämnden vid behandlingen av frågan om utseende av sådan person att utgå från att umgänge skall äga rum i den utsträckning och på det sätt som domstolen beslutat och att detta är i överensstämmelse med barnets bästa. Det ankommer sålunda inte på nämnden att göra en egen bedömning av lämpligheten av den beslutade umgängesrätten och låta en sådan bedömning inverka på frågan om utseende av person som skall närvara vid utövandet. Länsstyrelsen, i egenskap av tillsynsmyndighet över socialtjänsten, får olika förfrågningar från socialtjänsten angående handläggningen av ärenden av nämnt slag. SYFTE Syftet med granskningen är att få en bild av hur socialtjänsten i länet handlägger de s k tingsrättsuppdragen, om handläggningen skiljer sig åt kommunerna emellan, om socialtjänsten kan effektuera tingsrättens förordnanden och om socialtjänsten överprövar tingsrättsförordnan-

2 dena vad gäller omfattningen och/eller lämpligheten av det beslutade umgänget. METOD Länsstyrelsen har besökt två kommuner, Halmstad och Kungsbacka, och där intervjuat handläggare samt granskat ett antal akter. Länets övriga fyra kommuner har ingått i granskningen genom att besvara en enkät. I rapporten används förkortningen KP för kontaktperson. Länsstyrelsens granskning omfattar 2003 samt de åtta första månaderna av 2004. Handläggningsvägledning När ett s k tingsrättsuppdrag inkommer till socialtjänstens familjerätt för handläggning finns vägledning att hämta i 6 kap föräldrabalken (FB), SoL, regeringens olika propositioner, Socialstyrelsens (SoS) allmänna råd om socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge, SOSFS 2003:14, SoS:s stöd för rättstillämpning och handläggning inom socialtjänstens familjerätt Vårdnad, boende och umgänge, SoS:s meddelandeblad nr 22/87 och olika uttalanden av Justitieombudsmannen (JO). Umgänge med kontaktperson Enligt 6 kap 15 FB har barn rätt till umgänge med den förälder barnet inte bor tillsammans med. Umgänget är i första hand till för barnet och det är barnets intressen och behov som skall vara avgörande. Rätten till umgänge skall bestämmas med hänsyn till barnets bästa. Föräldrarna har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med den förälder barnet inte bor tillsammans med så långt möjligt tillgodoses. Boföräldern har också en skyldighet att lämna den andre föräldern sådana upplysningar om barnet som kan främja umgänget om inte särskilda skäl talar mot det. En huvudregel är att barn har behov av båda sina föräldrar och därför är barnets rätt till umgänge en viktig fråga som domstolarna har att verka för.

3 För de flesta föräldrar som separerar är barnets rätt till umgänge med den förälder som barnet inte bor tillsammans med problemfritt. Emellertid finns det föräldrar som motsätter sig umgänge mellan barnet och den andre föräldern av olika anledningar. Det kan handla om att umgängesföräldern, enligt boföräldern, erbjuder en olämplig miljö för barnet präglad av missbruk, kriminalitet, våld och psykiska störningar. Det kan också handla om föräldrar/vårdnadshavare som har stora konflikter sins emellan och där konsekvensen för barnet kan bli att umgänget med den frånvarande föräldern försvåras, inte blir av eller inte tillåts. ENKÄTSVAREN I de svar som redovisas nedan ingår även svaren från de båda kommuner som Länsstyrelsen besökte. Svar redovisas inte för varje enskild fråga beroende på att vissa av de avgivna svaren inryms i redovisningen avseende nedanstående frågeställningar. I hur många ärenden har tingsrätten beslutat om umgänge mellan barn och förälder i närvaro av KP? Kommun 2003 T o m aug 2004 Kungsbacka 2 1 Varberg 2 2 */ 7 3 Halmstad 9 7 Laholm 2 - Hylte 3 2 Summa 25 12 */ några av de ärenden som pågick 2003 hade beslutats under 2002 eller tidigare Är det en ökning, minskning eller oförändrat jämfört med de två senaste åren? Kommun Kungsbacka Varberg Halmstad Laholm Hylte Svarsalternativ Oförändrat antal Oförändrat antal Oförändrat antal Marginell förändring Ökning Ökning

4 Tar tingsrätten alltid kontakt med socialtjänsten innan beslut fattas om umgänge i närvaro av KP? Kommun Tas Kommentarer kontakt Kungsbacka Oftast Man träffar tingsrätten regelbundet. Har en överenskommelse om att socialtjänsten skall tillfrågas vid beslut om umgänge med KP något ärende kan slinka igenom Varberg Alltid Tingsrätten diskuterar inte omfattningen av umgänge med KP vilket kan ställa till problem Nästan alltid Tingsrätten följer/beaktar inte alltid de besked om möjligheter för umgänge som vi kan tillhandahålla Halmstad Inte alltid Har träffar med tingsrätten då bl a frågan om umgänge med KP diskuteras Laholm Aldrig Hylte Ibland Kontakter tas nästan aldrig. Har varit någon enstaka gång Är tingsrättens beslut tidsbegränsade? Kommun Kungsbacka Varberg Halmstad Laholm Hylte Kommentarer Ibland, för det mesta inte Ibland Alltid, gäller beslut under senare år. Vanligt med beslut som t ex vid sex umgängestillfällen För det mesta Aldrig Ibland, under de senaste två åren har besluten inte varit tidsbegränsade

5 Händer det att socialnämnden inte kan effektuera tingsrättens beslut om KP:s närvaro vid umgänget? Kommun Kungsbacka Varberg Halmstad Laholm Hylte Kommentarer Oftast går det att finna en KP men det kan vara svårt att finna någon som båda föräldrarna kan acceptera Om socialtjänsten inte kunnat effektuera tingsrättens beslut hade socialtjänsten sagt detta då tingsrätten förhört sig om möjligheterna Kan behöva ändra datum eller viss veckodag till annan än den som tingsrätten angivit, t ex från lördag till söndag. Däremot ställs aldrig något beslutat umgänge in utan socialtjänsten hittar ett mer lämpligt datum För det mesta går det att ordna KP Det kan vara svårt att omgående finna en KP. I de båda ärenden som Laholm haft har det varit svårt att finna lämplig KP Har alltid kunnat effektuera tingsrättens beslut om KP

6 Hur lång tid tar det i genomsnitt för socialtjänsten att rekrytera en KP? Kommun Kungsbacka Varberg Halmstad Laholm Hylte Kommentarer Det går relativt snabbt. Har en bank med personer som kan tillfrågas, både män och kvinnor men flest kvinnor. När den umgängesberättigade har psykiska problem eller misstanke om misshandel och sexuella övergrepp föreligger måste KP rekryteras särskilt och det kan ta tid. Brukar dock lyckas Har möjlighet att använda sig av en familjeassistent som är anställd inom IFO och uppdraget tar en - två månader att lösa. Behöver det rekryteras utifrån tar det betydligt längre tid, cirka sex månader Löser uppdraget omgående då anställd personal för detta finns. I vissa fall rekryteras extern personal i det fall umgänget absolut måste ske vissa veckoslut när ordinarie personal inte är i tjänst Löser det relativt snabbt. Använder sig av det sk Resursteamet och umgänge kan ske i en lägenhet på dagtid fram till kl 16.00. Har också tillgång till vissa KP som kan ställa upp på andra tider. Cirka tre månader Tiden varierar beroende på om lämplig KP kan hittas och godkännas

7 Vilket inflytande har föräldrarna över valet av KP? Kommun Kungsbacka Varberg Halmstad Laholm Hylte Kommentarer Föräldrarna har ett stort inflytande Stort inflytande. Efter det att en KP föreslagits träffar föräldrarna denne och godkänner föräldrarna KP fortsätter processen Föräldrarna kallas, var för sig i allmänhet, till möte där KP också är med. De får då tillfälle att träffa KP och bilda sig en egen uppfattning. Spelreglerna för umgänget gås igenom. Om båda föräldrarna har en lämplig kandidat att föreslå kan socialtjänsten medverka till en sådan lösning. Däremot tas aldrig någon person som enbart den ene föräldern vill ha Träffar tillsammans med KP. Föräldrarna kan i princip inte välja kontaktperson men socialtjänsten försöker i möjligaste mån att tillmötesgå föräldrarna Om föräldrarna har förslag på KP görs en bedömning av lämpligheten. I annat fall söker socialtjänsten efter lämplig person som får träffa föräldrarna och barnet innan beslut fattas Föräldrarna får ta ställning till och acceptera utvald KP Vad för slags beslut fattar socialnämnden mot bakgrund av tingsrättens beslut om KP? Kommun Kungsbacka Varberg Halmstad Laholm Hylte Kommentarer Beslut fattas i allmänhet med stöd av 4 kap 1 SoL. Även 3 kap 6 SoL används Om tingsrättens beslut är rimligt i fråga om omfattning verkställer vi besluten Var långt före det att JO uppmärksammade problematiken medvetna om glappet i lagstiftningen och skillnaden mellan SoL och FB. Registrerar ärendet på barnet Fattar beslut med stöd av 4 kap 1 SoL Beslut att tillsätta KP Beslut enligt 4 kap 1 SoL. Beslut om förordnande av utsedd KP

8 På frågan om tingsrätten begär någon redovisning/uppföljning av hur beslutet om umgänge i närvaro av KP utfallit svarar samtliga kommuner nej. Den enda gång det kan bli aktuellt är i anslutning till en eventuell ny förhandling i domstolen. Vad är positivt med att tingsrätten fattar beslut om umgänge i närvaro av KP? Kommun Kungsbacka Varberg Halmstad Laholm Hylte Kommentarer Det blir ett umgänge mellan föräldrar och barn som kanske inte annars skulle ha blivit av Det gör det möjligt för barn att träffa sina föräldrar under trygga förhållanden Låser oftast upp ett mellan föräldrar orubbligt tillstånd och gynnar därför barnets behov av att få tillgång till den andre föräldern. Oftast gynnsamt för alla barnet får träffa den andre föräldern, boendeföräldern känner trygghet och tillit till KP och umgängesföräldern inser att utan KP skulle det dröja länge innan umgänge skulle kunna bli en realitet. KP:s information om sättet att genomföra umgänget på oftast till fördel för umgängesföräldern Det är ett sätt att få igång ett umgänge och skydda barnet. Om möjligheten med KP inte funnits skulle det kanske inte ha varit något umgänge alls mellan barnet och föräldern. Det finns ärenden där det inte borde vara umgänge men där sådant ändå beslutats med KP Tingsrättens beslut om umgänge med KP har hittills varit relevanta Barnet får en möjlighet att ha kontakt med biologisk förälder där en kontakt annars inte skulle vara möjlig

9 Vilka negativa effekter kan föreligga för barnet efter beslut om umgänge mellan förälder och barn i närvaro av KP? Kommun Kungsbacka Varberg Halmstad Laholm Hylte Kommentarer Om det rör sig om svår problematik och socialtjänsten är tvungen att medverka kan det bli svårt för barnet Ett umgänge med KP kan aldrig jämställas med ett vanligt umgänge. Umgänge med KP är till för att upprätthålla kontakten mellan barn och förälder. Fattar tingsrätten beslut om umgänge som familjerätten inte kan effektuera går barnet miste om kontakten med sin förälder Ibland fattas det beslut om umgänge med KP utan att man i det läget förvissat sig om plats, ev tillgång i särskild lägenhet etc. Ibland saknas också insikt om att den enskilde i princip skall betala egna resekostnader etc När föräldrarna egentligen är emot ett umgänge och barnet inte heller vill. När det gäller barn som sett pappa slå, kanske själv blivit utsatta eller levt med förälder som missbrukar måste man fråga sig om ett umgänge är till barnets bästa även om det sker med KP Svårigheter att finna lämpliga personer för uppdraget. Hänsyn måste tas till KP:s arbetstider det går inte att leva på ersättningen som KP Barn som varit utsatta för våld eller sett hur föräldern varit utsatt för våld kan tvingas träffa den andre föräldern AKTGRANSKNINGEN Länsstyrelsen granskade sammanlagt tolv akter vid socialförvaltningarna i Halmstad och Kungsbacka. Granskningen gav vid handen att socialtjänstens handläggning sker snabbt och att tingsrättens beslut om umgänge respektive umgängets omfattning i närvaro av KP inte överprövas. Länsstyrelsen uppfattar att socialtjänsten har barnets bästa för ögonen och ett barnperspektiv i handläggningen av kontaktpersonsuppdragen. De personer som utses till KP får stöd och handledning av socialtjänstens familjerättssekreterare. En plan upprättas för KP:s uppdrag. Den kan

10 t ex handla om att KP skall närvara vid hämtning och lämning av barnet, vara tillstädes under umgänget och eventuellt ha rätt att avbryta umgänget om det skulle uppstå situationer som inte är till barnets bästa. Av de tolv akterna Länsstyrelsen granskade rörde dokumentationen/planerna i tre personakter tidsbegränsade uppdrag. Ett avsåg hämtning och lämning av barnet. Ett annat hämtning och lämning av barnet samt närvaro under umgänget vid sex tillfällen. Det tredje hämtning och lämning av barnet och närvaro under umgänget vid sju tillfällen med möjlighet att avbryta detsamma. Grunderna för tingsrättens beslut om KP:s närvaro vid umgänge framstår vara psykisk sjukdom hos den umgängesberättigade föräldern, misstanke om övergrepp, missbruk, våld eller social problematik, besöksförbud gentemot den förälder som skall ha umgänge etc. De granskade nämnderna beviljar bistånd i form av KP med stöd av 4 kap 1 SoL. Biståndet beviljades barnet. I en av kommunerna hänvisades också till 3 kap 6 SoL. BARNPERSPEKTIVET Länsstyrelsen kan konstatera att barnperspektivet beaktas vid socialtjänstens handläggning av ärenden av aktuellt slag. När tingsrätten beslutar om umgänge i närvaro av KP skall detta ske med barnets bästa för ögonen. Utgångspunkten skall vara FB:s bestämmelser om barnets rätt till umgänge med förälder. En KP:s närvaro kan innebära att ett barn inte förlorar kontakten med den förälder som barnet inte bor tillsammans med. Huvudregeln är att det är barnets vårdnadshavare som har ett ansvar för att barnet får umgås med den inte närvarande föräldern. Om vårdnadshavaren brister i detta sitt ansvar kan tingsrätten besluta om umgängesrätt för den andre föräldern. Föreligger det stora och olösliga konflikter föräldrarna emellan kan ett KP-umgänge vara barnet till hjälp för att få kontakt med den andre föräldern. Fortfarande är det barnets bästa som skall vara i centrum. Om den umgängesberättigade föräldern har brister i sitt föräldraskap, exempelvis missbruk, kriminalitet, våldstendenser o dyl kanske det inte skall vara något umgänge. Det ankommer på domstolen att beakta, överväga och avgöra detta. En socialnämnd kan

11 inte/har inte mandat att vägra utse en KP om en domstol beslutat så trots den umgängesberättigades förälderns brister. JUSTITIEOMBUDSMANNEN, JO, har uttalat sig om socialnämndens handläggning vid domstols förordnande av KP vid umgänge, bl a i nedanstående två fall. I beslut den 30 augusti 1994 (dnr 43-1994) uttalade JO att om en domstol har förordnat att umgänge mellan barn och föräldrar ska utövas i närvaro av en person som utses av socialnämnd, har nämnden vid behandlingen av frågan om att utse en sådan person att utgå från att umgänge skall äga rum i den utsträckning och på det sätt som domstolen har beslutat samt att detta är i överensstämmelse med barnets bästa. Det är alltså inte socialnämndens sak att göra en egen bedömning av om det beslutade umgänget är lämpligt eller inte och låta en sådan bedömning inverka på frågan om att utse en kontaktperson. JO konstaterade vidare att allmän domstol inte kan ålägga socialnämnden att utse kontaktperson. JO menade att socialnämnden bör se domstolens förordnande som en begäran om nämndens medverkan. Om umgänge inte kan komma till stånd i enlighet med domstolens förordnande för att nämndens medverkan inte kan påräknas, d v s nämnden kan inte utse någon kontaktperson, måste umgängesfrågan omprövas av domstolen. För att undvika att en sådan situation uppkommer konstaterade JO det vara viktigt att domstolen tar kontakt med socialnämnden innan den beslutar om ett sådant förordnande. JO har i beslut den 25 april 2002 (dnr 3159-1999) i ett ärende som bl a gällde hur kommunen handlägger ärenden när domstol beslutat att umgänge skall ske i närvaro av kontaktperson konstaterat att det i såväl föräldrabalken som socialtjänstlagen saknas särskilda bestämmelser som visar hur socialnämnden skall behandla frågan i formellt hänseende. JO angav sig i sin granskningsverksamhet ha funnit att socialnämnden ofta löser frågan genom att meddela ett beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen. JO menade dock att en sådan lösning inte är helt invändningsfri. Det ligger nämligen i sakens natur att socialnämnden måste kunna förordna en kontaktperson även mot någon av de berördas vilja, d v s i strid med de grundläggande principerna för socialtjänstlagens tillämpning. Framför allt två olika handlingsmönster kan urskiljas när det gäller socialnämndernas handläggning. Vissa socialnämnder tar upp frågan

12 om kontaktperson på eget initiativ, d v s utan ansökan medan andra utreder frågan först efter att någon av eller båda föräldrarna kommit in med en ansökan. Om ingen ansökan inkommer, händer det även att socialnämnden tar kontakt med föräldrarna och uppmanar dem att lämna in en sådan. JO ansåg att oavsett vilket alternativ socialnämnden väljer så får handläggningen av frågan anses vara ett ärende som innefattar myndighetsutövning mot enskild. Denna slutsats löser, enligt JO, emellertid inte andra frågor kring handläggningen, t ex när det gäller partsställningen i ärendet. Om socialnämnden handlägger ärendet som ett biståndsärende utan ansökan, ligger det nära till hands att betrakta barnet som biståndstagare och part i ärendet. Därmed skulle vårdnadshavaren vara den som företräder barnet. Med hänsyn till att socialtjänstlagen bygger på frivillighet torde då vårdnadshavaren ha möjlighet att avböja insatsen och överklaga ett biståndsbeslut om beslutet går barnet emot. Om socialnämnden däremot handlägger ärendet som ett biståndsärende utan ansökan med vårdnadshavaren eller den umgängesberättigade föräldern angiven som biståndstagare, har sannolikt den angivne biståndstagaren möjlighet att överklaga nämndens beslut om beslutet går henne eller honom emot. Om socialnämnden kräver att en ansökan skall lämnas in uppkommer frågan om vad som sker om en ansökan inte inkommer. I sådant fall verkar det inte vara möjligt att förordna en kontaktperson. I övrigt uppkommer huvudsakligen samma frågor som när socialnämnden inte kräver en ansökan. När det gäller partsfrågan är det här naturligt att se sökanden som part, i varje fall om ansökan hanteras inom ramen för ett biståndsärende. Eftersom frågan om umgänge och/eller formen för dess utövande har prövats av allmän domstol har det som regel funnits en tvist mellan föräldrarna angående umgänget. I sådana fall måste socialnämnden kunna förordna en kontaktperson även mot någon av de berördas vilja. Om ärendet handläggs som ett biståndsärende enligt socialtjänstlagen, kan det leda till att ena parten i ärendet disponerar över frågan om kontaktperson. Enligt föräldrabalken skall emellertid frågan om umgänge bestämmas av allmän domstol om föräldrarna inte kan komma överens. Om någon av föräldrarna i praktiken skulle ha möjlighet att avböja kontaktperson när ärendet behandlas av socialnämnden, skulle det alltså innebära en inskränkning av domstolarnas och socialnämndernas

13 möjligheter att tillgodose barns behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar. JO konstaterade att det finns oklarheter när det gäller formerna för socialnämndens handläggning av dessa ärenden och att detta kan få olyckliga konsekvenser för domstolarnas och socialnämndernas möjligheter att tillgodose barnets behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar. Ytterligare uttalanden av JO JO har i ett beslut (JO 1992/93 sid 309) framhållit vikten av att en socialnämnd anstränger sig för att uppfylla domstolens förordnande. Om det efter domen inträffar nya omständigheter som motiverar en omprövning av ett umgängesförordnande måste detta ske enligt den föreskrivna ordningen, d v s i första hand efter talan vid domstol av vårdnadshavaren. Angående kontaktpersons uppgift uttalar JO i ett beslut (JO 1994/95 sid 285) att socialtjänsten bör upplysa föräldrarna om en kontaktpersons uppgifter och befogenheter. LÄNSSTYRELSENS BEDÖMNING Granskningen visar att länets socialtjänst arbetar med frågan rörande tingsrätts förordnande om KP vid umgänge på ett bra sätt och att socialtjänsten i detta arbete har barnets bästa för ögonen. Socialtjänsten kan som regel effektuera tingsrättens beslut om KP vid umgänge även om tingsrätten inte alltid varit i kontakt med socialtjänsten innan domstolen fattade sitt beslut. Av en dom från HD som avkunnades i januari 1987 framgår att allmän domstol inte kan ålägga socialnämnden att utse en person att närvara vid umgänge. Det påtalades därför vara viktigt att ett förordnande av KP föregås av en kontakt mellan domstolen och nämnden. Antalet tingsrättsuppdrag anges antalsmässigt ha varit av ungefär samma omfattning under de senaste åren. De ärenden där beslut om KP vid umgänge fattas handlar om missbruk, kriminalitet, våld, övergrepp och psykiska störningar etc.

14 Länsstyrelsen har uppfattat att i flertalet ärenden där tingsrätten förordnat om KP rör det sig om umgänge mellan barn och fäder där grunden för kontaktpersonsförordnandet är missbruk, våld och övergrepp etc. De flesta kommuner kan ofta med ganska kort varsel tillsätta en KP. Några av kommunerna anger att de i sin organisation har tillgång till personal som kan åta sig uppdraget att vara KP. Svårigheter uppges föreligga när umgänget skall pågå i flera timmar i sträck under mer än en dag och kanske på annan ort. Sådana uppdrag kan det vara svåra att finna KP till liksom till uppdrag där det behövs särskilt kvalificerad KP med anledning av föreliggande problematik. För att kunna effektuera sådana tingsrättsuppdrag krävs också en relativt ansenlig tidsfrist. Länsstyrelsen kan också konstatera att tingsrättens förordnanden av KP, av socialtjänsten i de båda kommuner som besöktes, handläggs som biståndsärenden. Barnet beviljas med stöd av 4 kap 1 SoL bistånd i form av KP. En kommun har i enkäten svarat att man fattar beslut enligt 4 kap 1 SoL. En annan har svarat att besluten verkställs om tingsrättens beslut är rimligt ifråga om omfattning. En tredje kommun svarar att beslut fattas att tillsätta KP och en fjärde kommun konstaterar sig under längre tid ha varit medveten om glappet i lagstiftningen och skillnaden mellan socialtjänstlagen och föräldrabalken. Länsstyrelsens uppfattning är att oklarheterna i lagstiftningen inte påverkat socialtjänstens handläggning. Socialtjänsten framstår ha hanterat frågan på ett för dem lämpligt sätt. Det är inte heller visat att något tingsrättens förordnande inte blivit verkställt på grund av oklarheterna i handläggningsförfarandet. BETÄNKANDET VÅRDNAD-BOENDE-UMGÄNGE, BARNETS BÄSTA, FÖRÄLDRARS ANSVAR (SOU 2005:43) I betänkandet som kom den 1 juni 2005 diskuterar vårdnadskommittén bl a (avsnitt 6.4) umgänge i närvaro av kontaktperson eller som kommittén kallar det umgängesstöd. Kommittén föreslår att benämningen kontaktperson skall bytas ut mot umgängesstöd för att särskilja sådant stöd från person som utses av socialnämnden med stöd av bestämmelserna i 3 kap 6 SoL (kontaktperson).

15 Kommittén föreslår bl a att innan domstol förordnar om umgängesstöd eller annan lämplig åtgärd skall socialnämnden beredas tillfälle att yttra sig. Det som nämnden skall yttra sig över är inte lämpligheten av umgänge utan om nämnden har möjlighet att ställa upp med ett umgängesstöd eller kan medverka till annan åtgärd under den tid som domstolen har för avsikt att besluta om. Har socialnämnden i sitt yttrande angett att den inte har möjlighet att utse ett umgängesstöd över huvud taget eller endast i begränsad omfattning har domstolen att utgå från detta i sin bedömning av frågan om umgänge. Detta kan leda till att domstolen beslutar att något umgänge för närvarande inte kan äga rum. 6 kap FB föreslås bli kompletterad med en ny paragraf, 15 c, av vilken nu refererat förslag framgår. Har en domstol beslutat om att ett umgängesstöd skall medverka vid umgänge har både föräldrarna och socialnämnden att rätta sig efter domstolens avgörande. På grund av detta kan socialnämnden, enligt kommitténs uppfattning, inte hantera ärendet om utseende av umgängesstöd på ett sätt som möjliggör för en eller båda föräldrarna att disponera över frågan. Det är domstolens beslut som skall gälla. Genom att socialnämnderna idag ofta handlägger ett ärende om umgängesstöd som ett biståndsärende enligt SoL innebär detta, som JO pekat på, att föräldrar har en möjlighet att t ex avböja socialnämndens insats. Anledningen till att socialnämnderna formellt hanterar ärenden om umgängesstöd olika men ofta enligt biståndsbestämmelserna i SoL är att det saknas särskilda bestämmelser på detta område. Kommittén anser att det bör införas en bestämmelse i föräldrabalken om att socialnämnden skall verka för att en åtgärd som domstolen har beslutat om kommer till stånd.