Bra att veta. 1. Socialdirektör och nämndsekreterare. 2. Kallelser

Transkript

1 Socialnämnden Januari 2011 Bra att veta 1 Socialdirektör och nämndsekreterare 2 Kallelser 3 Ersättares närvaro 4 Yrkanden 5 Återremiss/bordläggning 6 Icke deltagande i beslut 7 Jävsgrunderna 8 Reservationer 9 Justering 10 Protokoll 11 Närvarolista/tjänstgöringsrapport 12 Socialtjänst och omsorg på internet 1. Socialdirektör och nämndsekreterare Socialdirektör Lena Lager, telefon , e-post: lena.lager@gotland.se Sekreterare i arbetsutskott och nämnd Marianne Haglund, telefon , e-post: marianne.haglund@gotland.se Sekreterare i individutskottet Ia Lönngren, telefon , e-post: ia.lonngren@gotland.se 2. Kallelser I nämndens reglemente (12 ) står att ordföranden ansvarar för kallelsen till sammanträdena. I praktiken svarar nämndkansliet, efter ordförandens medgivande, för att kallelser sänds ut viss tid före sammanträdet. (I enlighet med fastställd sammanträdesplan). Kallelser till arbetsutskott och nämnd skickas ut till samtliga ledamöter och ersättare. Ersättarna får vara med på nämndens sammanträden. Vid arbetsutskottens sammanträden får ersättare bara vara med när hon eller han går in i stället för en ordinarie ledamot som inte kan komma. Kallelsen till individutskottet innehåller sekretessbelagda uppgifter och skickas endast ut till de ordinarie ledamöterna i utskottet, som då också har ansvar för handlingarna. Ledamot som inte kan vara med överlämnar sina handlingar personligen till sin ersättare. Handlingarna återlämnas vid sammanträdet.

2 2 3. Ersättares närvaro Om en ledamot är förhindrad att vara med på ett sammanträde ska ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Ledamot som kommer under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i hans eller hennes ställe. En ledamot som avbryter sin tjänstgöring av annat skäl än jäv får inte träda in igen på sammanträdet under samma dag, om det inte är så att styrkebalansen mellan partierna har påverkats. (Se i övrigt reglementet). 4. Förslag/yrkanden Endast ordinarie ledamöter och tjänstgörande ersättare för komma med förslag (yrkanden). De bör vara skriftliga. 5. Återremiss/bordläggning Med återremiss menas att ärendet lämnas tillbaka till förvaltningen för ny beredning (utredning) och eventuellt nytt förslag till beslut. Beslut om återremiss bör alltid motiveras. Med bordläggning menas att nämnden väntar med beslut i ärendet under en viss tid. Under denna tid får inte ärendet beredas ytterligare. Nya uppgifter för inte läggas till, utan ärendet ska tas upp igen i oförändrat skick. Ärendet skall tas upp vid nästa sammanträde om inte nämnden beslutar annat. 6. Icke deltagande i beslut En ledamot kan avstå från att rösta vid omröstning eller från att vara med i ett beslut. Ordföranden är däremot alltid skyldig att rösta när det behövs för att beslut ska kunna fattas. Den som vill avstå från att delta i beslutet måste anmäla detta i vid omröstningen. Det är inte tillåtet att i efterhand anmäla att man inte deltagit i beslutet. Gäller ärendet så kallad myndighetsutövning mot enskild (beslut som direkt påverkar en enskild person) får inte en ledamot avstå från att delta i beslutet. Detta gäller när beslutet kan överklagas enligt förvaltningslagen, till exempel beslut om hjälp och stöd enligt socialtjänstlagen.

3 3 7. Jävsgrunderna Personkretsen Med personkrets avses de personer som direkt berörs av ärendet eller av beslutet. Både vid jäv i fullmäktige och i nämnder omfattar personkretsen ledamot, tjänstgörande ersättare, make, sambo, föräldrar, barn, syskon eller annan närstående. Om frågan om opartiskhet uppenbart saknar betydelse kan man bortse från jäv. Tjänsteman som är med på ett nämndsammanträde kan också vara jävig. Sakägarjäv, släktjäv och intressejäv Med sakägarjäv avses att saken angår den som deltar i handläggningen (beredningen eller beslutet i ärende). Sakägarjäv innebär att den jäviges personliga och därmed oftast ekonomiska intresse påverkas av ärendets utgång. Ett exempel är när handläggaren eller den förtroendevalde äger en grannfastighet i ett ärende om bygglov. Med släktskapsjäv avses att saken angår make, föräldrar, barn eller syskon eller annan närstående till den som deltar i handläggningen. Intressejäv innebär att personen ifråga har anknytning till saken på ett sådant sätt att han kan förväntas ha synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång. Enbart medlemskap i en förening, innehav av aktier eller ledamotskap är inte jävsgrundande. Därutöver krävs personlig och oftast ekonomisk nytta t ex genom ett huvudinnehav av aktier. Ställföreträdarjäv Med ställföreträdarjäv menas att den som handlägger ärendet, eller någon närstående, är så kallad ställföreträdare för den som ärendet direkt handlar om eller för någon som inte är direkt berörd av ärendet, men som ändå indirekt förväntas ha synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång. Denna jävsgrund gäller inte vid behandling av fullmäktigeärenden. Ombudsjäv Ombudsjävet avser det självklara förhållandet att den som fört talan i saken som ombud för en part inte får handlägga ärendet. Jävsgrunden gäller inte i fullmäktigeärenden. Även den som fungerar som biträde, utan att formellt vara ombud med fullmakt, kan vara jävig enligt denna jävsgrund. Biträde utan ersättning kan dock i vissa fall betraktas som service och inte medföra jäv. forts

4 4 Forts om jävsgrunderna Delikatessjäv Med delikatessjäv menas att det finns någon särskild omständighet som kan rubba förtroendet för den förtroendevaldes eller anställdes opartiskhet i ärendet. Inte heller denna jävsgrund gäller för ärenden som avgörs av fullmäktige. Den jävige i nämnder får varken delta i handläggningen av det aktuella ärendet eller vara närvarande vid nämndens behandling av ärendet. Tvåinstansjäv Det så kallat tvåinstansjäv tillhör inte kommunallagens jävsregler utan regleras i förvaltningslagen och gäller ärenden som avser myndighetsutövning och som kan överklagas med förvaltningsbesvär. Med tvåinstansjäv menas sådana situationer där den som handlägger ärendet är knuten till flera instanser och ärendet rör överklagning, underställning eller tillsyn. 8. Reservationer Reservationsrätt enligt kommunallagen har den som deltagit i avgörande av ett visst ärende, det vill säga normalt ledamöter och tjänstgörande ersättare (ej tjänstemän). Även den som endast deltagit i ett inledande beslut i ett ärende (t ex beslut om motförslag till huvudförslag) har reservationsrätt. Gruppreservationer är tillåtna. Reservationen kan avse själva beslutet eller beslutsmotiveringen. Ett minikrav vid protokollföring av muntlig reservation, utan särskild motivering, är att namnet på den som reserverar sig samt det beslut som reservationen gäller framgår av protokollet. Ordföranden bestämmer om protokollet skall innehålla uppgifter utöver detta. Reservation som utvecklas närmare bör vara skriftlig och lämnas till sekreteraren före justering av protokollet. Den skriftliga reservationen bör biläggas protokollet. Den som reserverar sig bestämmer själv över innehållet i en sådan bilagd reservation. Den som reserverar sig har inte någon skyldighet att vid sammanträdet redovisa reservationens innehåll. Reservation skall anmälas senast innan sammanträdet avslutas. 9. Protokoll I kommunallagen regleras vad ett protokoll ska innehålla. Protokollet bör också utformas så att det kan förstås självständigt, utan hänvisning till bilagor. Ordföranden svarar för den politiska behandlingen och är ansvarig för protokollets utformning vid justeringstillfället. Sekreteraren svarar för att protokollet uppfyller allmänhetens krav på begriplighet och förvaltningens krav på administrativt användbara protokoll.

5 5 10. Justering Regler om justering Protokollet skall justeras senast 14 dagar efter sammanträdet. Beslutet kan inte verkställas, det vill säga förvaltningen kan inte åtgärda det som står i beslutet, förrän protokollet är justerat. Men nämnden kan besluta om omedelbar justering, alltså justering samma dag som sammanträdet hålls. Justeringstid Ordföranden bör alltid meddela när justeringen äger rum. Detta för att de som eventuellt vill reservera sig skall veta när reservationen senast skall lämnas. Men också av praktiska skäl är det angeläget att ordföranden meddelar tid för justeringsdag. Berörd allmänhet och ansvariga handläggare med flera har intresse av att känna till justeringsdag för att därmed kunna bevaka överklagningstid, tidpunkt för verkställighet och beslutsexpediering. Beslut om val av justerare samt av ordföranden lämnad tid för justering skall protokollföras. Detta kan ske i en särskild paragraf eller enklast genom anteckningar på inledningsbladet till protokollet. 11. Närvarolista/tjänstgöringsrapport Vid ordinarie sammanträde, seminarium, utbildningsdag m fl tillfällen, anordnade av förvaltningen, har ledamot rätt till arvode. Närvarolista fylls i vid respektive tillfälle. Om ledamot lämnar sammanträdet innan sammanträdets slut skall sekreteraren meddelas. När ledamot deltar i arrangemang på nämndens uppdrag utgår också ersättning. Tjänstgöringsrapport fylls i vid respektive tillfälle. Tjänstgöringsrapporten lämnas till nämndsekreterare senast den 4:e i varje månad. Ersättning längre tillbaka än tre månader utbetalas ej. Se även regler om ersättning till kommunalt förtroendevalda. 12. Socialtjänst och omsorg på internet På Region Gotlands hemsida på internet, finns en sida för verksamheterna inom socialtjänst och omsorg. Där presenteras samtliga verksamheter inom socialförvaltningen. Här finns även socialnämndens protokoll och föredragningslistor till nämndens sammanträden.