De långa vågorna Ekonomiska strukturcykler och politiska doktrinskiften Strukturkriser, politisk turbulens & ekonomisk-politiska doktrinskiften: 1840- [ borgerlig revolution, första förslaget till modern aktiebolagslag] 1890- [Marknadsekonomins genombrott, facklig organisering, socialistisk agitation, strejker, den sociala frågan riksdagsbehandlas] 1930- [liberalismens fall, massarbetslöshet, Ådalen 1931, valseger för SAP] 1970- [transnationella företag, ny vänster, strejkrörelsen, akademisk nyliberalism] 2015-?? Efter några decennier inleds nya politiska reformprogram: 1860-talet Det moderna genombrottet [riksdags- & kommunreformen] 1910-talet Det demokratiska genombrottet [allmän rösträtt, 8-timmarsdagen] 1950-talet Välfärdstatens genombrott [inkomsttrygghet i socialförsäkringarna] 1990-talet Det postnationella tillståndet [nyliberal doktrin, välfärdsstatens fall ] 2030-talet Möjligen Den europeiska välfärdsstatens genombrott???
Vilken karaktär har denna ekonomiskhistoriska moderniseringsteori? Den är empiriskt grundad på analyser av nationalräkenskaperna, och officiella statistiska ekonomiska tidsseriedata. (Se t ex Rodney Edvinsson Den svenska struktur-cykelmodellen i Historisk Tidskrift 130:4 2010 sid 665-686 samt Lars Herlitz Analytisk historia om tillväxtreflektioner kring Lennart Schöns En modern svensk ekonomisk historia i Historisk tidskrift 122:4 2002, sid.603-624) Iakttagelser om att den ekonomiska utvecklingen sker i ett cykliskt förlopp (strukturkris-omvandling-rationalisering-struklturkris) - 40- till 50-åriga perioder eller långa vågor som avgränsas av djupgående strukturkriser har rapporterats av många forskare före Schön t ex Kondratieff, N. D. (1926) Die lange Wellen der Konjunktur i Archiw für Sozialwissenschaft und Sozialpolitik och Mandel, E. (1968) Late Capitalism (utgiven på svenska 1974 under titeln Senkapitalismen i två band).
Det handlar om en i grunden teknologidriven utveckling de grundläggande omvälvningarna av energitekniken framstår [.] som det bestämmande momentet för den totala teknikens omvälvning Ernest Mandel (1974) s. 114 f. 1. Den hantverks- och manufakturmässigt framställda ångmaskinens gradvisa utbredning till de viktigaste industrigrenarna och industriländerna från slutet av 1700-talet. 2. De maskinellt framställda ångmotorernas utbredning till samtliga industrigrenar från 1850- till 1890-talet. 3. Den elektriska motorns och förbränningsmotorns utbredda användning i samtliga industrigrenar från 1890-talet. 4. En utbredd styrning av maskiner med elektroniska redskap samt kärnkraftens gradvisa utbredning under efterkrigstiden, standardiserade IT-kommunikationssystem, internet m.m.
Dessa energiteknikframsteg brukar ofta betecknas revolutioner Den industriella revolutionen 1800- Den hantverks och manufakturmässigt framställda ångmaskinens gradvisa utbredning till vissa industrigrenar i vissa länder Den första teknologiska revolutionen 1850- De maskinellt framställda ångmotorernas (kraftmaskinernas) utbredning till samtliga industrigrenar Den andra teknologiska revolutionen 1890- Elektricitetens (vattenkraftverk) och de masstillverkade elmotorernas utbredning till samtliga industrigrenar Den tredje teknologiska revolutionen 1940- Elektricitet (vattenkraftverk, kol- och oljekraftverk, kärnkraftverk samt utveckling av sol-, vind- och vågkraftteknik). Elektronisk styrning av maskiner, informationsteknik (avancerad datateknologi, internet) Arbete och organisation Tor Larsson
Det går ofta lång tid mellan de teknologiska uppfinningarna och storskaligt utnyttjande av den nya teknologin Ex 1. elektriciteten Uppfinningarna gjordes i slutet av 1800-talet, men storskaligt utnyttjande elmotorer i industrin och mer generellt i samhället förutsatte en utbyggnad av vattenkraftverk samt eldistributionsnätet. Detta skedde först på 30- och 40-talet i stor skala. Ex 2. förbränningsmotorn Även denna uppfinning gjordes i slutet av 1800-talet. Storskalig produktion av lastbilar, bussar och senare personbilar påbörjades under 1930-talet och framåt
Fler exempel ges i Schöns bok Har någon ett förslag på en annan revolutionerande teknikutveckling?
De djupgående strukturkriserna framtvingar investeringar i infrastruktur för storskaligt utnyttjande av de nya teknologiska möjligheterna Historien upprepar sig inte i något mekaniskt förlopp. Men det finns tydliga tecken på att vi har cykliska svängningar på 40-45 år mellan de genomgripande kriserna de som ger taktslag i världsekonomin. De föregås av en finansiell kris. Efter 1850-talets kris följde kriser på 1890- talet, 1930-talet och 1970-talet. Och nu ser det ut att bli riktigt tungt igen runt 2010. Det är svårt att ställas inför alla dem som förlorar sina jobb. Men den här typen av djupa kriser är också en vändpunkt, något nytt är på väg. Det är inte samma sak som en lågkonjunktur. Strukturella kriser tvingar fram innovationer, nya företag och tillväxtområden och kräver också att vi ändrar på politik, lagstiftning och vårt sätt att tänka. Många ser kriser som resultat av missgrepp, jag ser dem som ett inslag i hur tillväxtekonomier löser grundläggande problem. Avgörande är hur de hanteras politiskt. Den katastrofala utvecklingen på 1930-talet var inte resultat av krisen i sig, den berodde på de protektionistiska åtgärderna och reaktionerna i många länder. (Lennart Schön i Veckans affärer 2 dec 2008)
Ofta krävs att staten finansier sådana infrastrukturinvesteringar Ex 1. Efter 30-talskrisen skedde en omfattande elnätsutbyggnad i hela landet som följdes av en utbyggnad av vägnätet, infrastrukturen för telefoni, nya bostäder/förortsområden ( miljonprogrammet ), skolor, sjukhus etc.. som en grundförutsättning för utvecklingen av fordistisk massproduktion av industrivaror för masskonsumtion från 1950-tallet och framåt Massiv utbyggnad av den offentliga välfärdstjänstesektorn Arbete och organisation Tor Larsson
Komplementaritet Funktionella beroendeförhållanden mellan specifika egenskaper eller funktioner inom olika verksamheter. En resurs behövs på grund av sina egenskaper och kan inte bytas ut mot vilken annan resurs som helst. Det tar tid och ansträngningar att synkronisera olika resurser/produktionsfaktorer så att de fungerar ihop och förstärker varandra. (tröghet begränsad utbytbarhet ekonomisk oflexibilitet) Synergieffekter När olika delar av ett utvecklingsblock anpassas till varandra, när institutioner stabiliseras och marknader effektiviseras, när infrastrukturen förbättras och kompetensen höjs och sprids ökar konkurrensen, rationaliseringstrycket, stabiliteten och tillväxten inom ekonomin.
Utvecklingsblock Nya komplementariteter kring viktiga innovationer 1. Elektriciteten, explosionsmotorn, bilismen, bostadsbyggandet, modernisering av hushållen, kvinnornas inträde i den avlönade arbetsmarknadssektorn, utbyggnad av offentlig sektor etc 2. Elektronisk styr & reglerteknik, datorer, kommunikationssystem, internet