BESÖKSNÄRINGENS INVERKAN PÅ SYSSELSÄTTNINGEN I STOCKHOLMS LÄN



Relevanta dokument
BESÖKSNÄRINGENS INVERKAN PÅ SYSSELSÄTTNINGEN I STOCKHOLMS LÄN

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Kultur, Besöks- och Upplevelsenäringen

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

Företagsamheten Stockholms län

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

Företagsamheten 2017 Stockholms län

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010

DESTINATION SMÅLAND/KRONOBERGS BESÖKSNÄRING

Sammanfattande slutsatser

Stockholmskonjunktur en Stockholms län och stad, 2018 kv 4

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Stockholmskonjunkturen Stockholms län och stad, 2019 kv Stockholm Business Region

Bostadsmarknadsenkäten Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

NORRA LÄNET NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORD

Företagsklimatet i Nacka kommun 2018

Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n

Företagsklimatet i Haninge kommun 2018

Stockholmskonjunkturen Stockholms län och stad, 2018 kv december 2018 Stockholm Business Region

Gemensam gymnasieregion 2.0

Stockholmskonjunkturen Stockholms län och stad, 2019 kv Stockholm Business Region

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Besöksnäringen. en kvalité för oss som bor här Har vi för stort fokus på turisterna? visitdalarna.se

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012

Företagsklimatet i Stockholms stad 2017

Resvanor i Stockholms län 2015

Företagsklimatet i Nynäshamns kommun 2017

Bostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning

Resvanor i Stockholms län 2015

Stockholmskonjunkturen Stockholms län och stad, 2018 kv september 2018 Stockholm Business Region

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Inrikes in- och utflyttning till och från Stockholms län Vidareflyttning av utrikes födda

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Bostadsbyggnadsplaner

Företagsklimatet i Nacka kommun 2017

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Bostadsbyggnadsplaner

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

Samverkansavtal. avseende. Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever. mellan

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015

Befolkningsprognoser Stockholms län /2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik

Befolkningsprognos /50

Företagsklimatet i Nykvarns kommun 2017

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012

Företagsamheten 2018 Stockholms län

Handikapp och habilitering

Företagsklimatet i Danderyds kommun 2017

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016

av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av

Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09

FÖRSLAG 2017:84 LS Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Valkretsindelning för perioden

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 2015

Socialtjänst och socialförsäkringar

Fakta om företagandet i Stockholm 2017

På gång: Hållbar affärsutveckling till befintliga företagare med utländsk bakgrund i Stockholms län, 0,45 mkr. Anbud ska senast lämnas

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015

Regionalt utvecklad kulturskola och regionalt utvecklad tillgång till idrottsanläggningar

Mortaliteten i Stockholms län :

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

Ansvarsfördelning och finansiering av Slussen i Stockholm. Mälarkonferensen 23 augusti 2012 Ingemar Skogö

Befolkningen i Stockholms län 2016

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats,

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2019

Besöksnäringen i Dalarna i siffror

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006

Beräkning av bostadsbehovet i Stockholmsregionen går det att göra? Så här gjorde vi

Regeringsuppdrag bostadsbehov. Dnr LS

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2018

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017

Befolkningsprognos /50

Kvalitetsmätning i skolan

Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal

Befolkningen i Stockholms län 2014

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Befolkningen i Stockholms län 2017

38 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om behovsindex i förhållande till vårdkonsumtion HSN

Befolkningen i Stockholms län 2018

Utredningen om kommunal planering för bostäder

Kvalitetsmätning i skolan

Fakta om företagandet i Stockholm Statistik för 2015

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv

Befolkningsprognos /50

DALARNA BESÖKSNÄRINGEN I SIFFROR

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av april 2012

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2017

Transkript:

EXECUTIVE SUMMARY BESÖKSNÄRINGENS INVERKAN PÅ SYSSELSÄTTNINGEN I STOCKHOLMS LÄN En studie av spridningseffekter i sysselsättning vid etablering inom besöksnäring På uppdrag av: Stockholmsstrategin och Länsstyrelsen i Stockholms Län 2013-03-18 På uppdrag av: Stockholmsstrategin och Länsstyrelsen i Stockholms Län

Studien har genomförts av Tyréns avdelning för Samhällsanalys: Cecilia Örtendahl, cecilia.ortendahl@tyrens.se, 010 452 31 07 Robin Svensén, robin.svensen@tyrens.se, 010 452 29 47 Martin Ström, martin.strom@tyrens.se, 010 452 29 25 Mia Wahlström, mia.wahlstrom@tyrens.se, 010 452 30 33 2

1 Sammanfattning Tyréns har undersökt hur många jobb som kommer att skapas indirekt vid en besöksnäringsetablering i Stockholm. Studien visar att om man etablerar en verksamhet inom Arena och Konferens som är i den storleken att den sysselsätter 100 personer, skapas ytterligare 53 jobb för boende i länet. Det sker genom att besöksnäringsetableringen skapar arbetstillfällen hos sina underleverantörer och de som får jobb kan konsumera mer inom regionen och på så vis skapa fler jobb. På samma sätt skapar en etablering inom Sport och Kultur, som sysselsätter 100 personer, också 53 jobb ytterligare för boende i länet. En etablering inom Hotell och Restaurang, som är av den storleken att den sysselsätter 100 personer, skapar 19 ytterligare jobb. Studien visar också att en etablering inom Arena och Konferens eller Sport och Kultur till stor del skapar jobb inom sina egna branscher samt inom Hotell och Restaurang. Hotell och Restaurang skapar i större utsträckning jobb inom andra branscher såsom livsmedelsindustri, detalj- och partihandel. Samtliga besöksnäringsetableringar som Tyréns undersökt skapar jobb inom utbildningsväsendet, hos företag som sköter administrativa uppgifter, i fastighetsbranschen samt byggindustrin. Resultaten visar sig vara proportionerliga vid olika stora etableringar vilket gör att man kan använda resultaten som en multiplikatoreffekt: Varje jobb inom Hotell och Restaurang ger 1,19 sysselsatta inklusive spridningseffekter. 100 anställda i Hotell och Restaurang ger en spridning på 19 personer, 200 anställda ger en spridning på 38 personer och så vidare. Arena och Konferens samt Sport och Kultur har båda en multiplikator på 1,53. Tyréns har verifierat proportionaliteten genom en specialstudie på Stockholmsstrategins mål för 2020 om en ökning av antalet gästnätter med 50%. Om detta skulle innebära 9000 nya jobb inom hotell skapar det drygt 1700 ytterligare jobb via spridningseffekter, vilket motsvarar den förväntade multiplikatoreffekten på 1,19. 3

2 Inledning Tyréns har på uppdrag av Stockholmsstrategin genomfört en utredning om regionala spridningseffekter av etableringar inom besöksnäring. Vad innebär det och varför är det då så intressant? Och vad menar vi egentligen när vi talar om spridningseffekter och besöksnäringens betydelse för den ekonomiska utvecklingen? Besöksnäringen är en av Sveriges växande basnäringar. Det är en varierad näring som inte är lika tydligt definierad som exempelvis skogs- eller gruvindustrin. Näringen omfattar dels det som lockar besökaren till platsen såsom olika attraktioner exempelvis; idrottsevenemang, konserter, museer, nöjesparker, teatrar mm och dels det som omfattas av ett besök på platsen som parker, stråk och mötesplatser, kaféer och restauranger, shopping, transporter och övernattningar exempelvis hotell mm. Besökaren nyttjar även det utbud av varor och tjänster som finns på platsen för de boende. Därför är även kaféer och restauranger och shopping viktiga delar i besöksnäringen. Finns det hotell kan besökaren stanna över natten och hinna ta del av mer av vad besöksmålet har att erbjuda. Besökaren tar sig runt på platsen med hjälp av olika former av tranportermedel och besökaren berikar stadslivet för invånaren med sin konsumtion och närvaro. En ort med många besökare har ett större underlag för konsumtion av nöjen, handel, kaféer och restauranger även till glädje för de boende på orten. Besökarens aktiviteter på platsen skapar intäkter för företagen och för det offentliga i form av skatteintäkter av olika slag. Företagen som har direkt kontaktyta med besökaren är dock beroende av underleverantörer. Det kan exempelvis vara tvätterier som servar hotellnäringen, städföretag och transportföretag av olika slag. Dessa företag gynnas också av den ökade efterfrågan på marknaden. Besöksnäringen bidrar på så sätt till ortens eller regionens ekonomi på fler sätt än konsumtion av nöjen. Ett brett utbud av olika aktiviteter skapar tillsammans med ett vackert och tryggt besöksmål även en stad som många vill besöka, leva och bo i. En väl fungerande besöksnäring bidrar således till att skapa den attraktiva staden. En attraktiv stad som blir intressant att leva och bo i, drar till sig nya företag och idéer, forskare och studenter, kreativiteten utvecklas och en god spiral uppstår. Detta kan uttryckas som att en väl utvecklad besöksnäring är viktig för en stad och kan vara en av pusselbitarna för att staden ska nå världsklass. Besöksnäringen är en platsbunden näring som inte flyttas runt; slott och stadshus, fjäll och sjöar ligger där de ligger. Samtidigt är näringen personaltät och det personliga mötet är en stor del av upplevelsen för besökaren. Det skapas således arbeten och skatteintäkter som är bundna till staden och 4

regionen. Det är av betydande intresse att vårda destinationen så att den förblir attraktiv för samtliga brukare, både invånaren och besökaren. 3 Besöksnäring i analysen I inledningen introducerades besöksnäringens påverkan på samhälle och ekonomi. Ett mer strukturerat sätt att beskriva denna påverkan är i termer av spridningseffekter. Nedanstående flödesschema illustrerar sambanden: Besökare konsumerar varor och tjänster av själva besöksattraktionen. Det skapar jobb och är den direkta effekten av den aktuella besöksnäringsetableringen. Exempel på detta skulle kunna vara en besökare som besöker ett museum. Besökare konsumerar andra varor och tjänster när de ändå är i regionen. Det skapar också jobb och är en efterfrågeeffekt på nationalekonomers språk. Exempel på detta skulle kunna vara en natt på hotell, en taxiresa och en måltid på en restaurant den konsumtionen äger rum för att besökare besöker museet. De företag som besökarna köper varor och tjänster ifrån har underleverantörer som också gynnas av besökarnas konsumtion. Detta skapar också jobb, indirekt. Exempel på detta är underleverantörer till museet, restaurangen, taxibolaget och restaurangen som får beställningar tack vare konsumtionen, 5

Närvaron av besökare skapar ett större underlag för restauranger, butiker och kaféer. Detta skapar en attraktiv stad som lockar fler att bosätta sig i regionen. På sikt kan även detta leda till fler jobb detta kallas för en utbudseffekt. Slutligen skapar alla dessa jobb fler jobb! Genom att fler får arbete ökar deras inkomster och möjlighet att konsumera i regionen. Detta kallas inducerad effekt. Spridningseffekterna innebär att en etablering av besöksnäring kan ge upphov till en betydligt större påverkan för regionens ekonomi än vad man först förväntat sig. 4 Uppdragets syfte, avgränsningar och metod Syftet med Tyréns utredning är att beräkna en del av spridningseffekterna vid en etablering av besöksnäring. Rapporten koncentrerar sig på den indirekta delen: Att konsumtion inom besöksnäring även skapar efterfrågan hos besöksnäringens underleverantörer. Tyréns beräknar även den inducerade effekten: Att de som har fått jobb får högre disponibel inkomst och handlar fler varor och tjänster i regionen. Beställaren har tillsammans med Tyréns beslutat att studien ska omfatta effekter av besöksnäringsetableringar inom följande branscher 1 : Större Arenor och Konferensanläggningar Hotell och Restaurang, som även rymmer anläggningar för möten Arenor och anläggningar för Sport och Kultur Målet är att resultatet ska utgöra ett strategiskt underlag som underlättar dels vid spridning av information om besöksnäringens positiva effekter och potential samt dels inför beslut kring framtida investeringar inom besöksnäringen ska tas. Resultaten ska vidare synliggöra för kommunerna i länet hur stor nytta de har av varandras investeringar inom näringen och kunna ge incitament till ökad samverkan kring dessa frågor. 1 Branscherna är egentligen branschkluster där de benämnda näringarna ingår. Se Bilaga 1: Branscher för en närmare beskrivning av branschklustren. 6

Tyréns har använt ett prognosprogram, raps, för att beräkna spridningseffekterna inom länet. För att fördela spridningseffekterna över regionens kommuner har Tyréns använt en egenutvecklad modell. Rapporten är kvantitativ till sin karaktär och grundad på statistik som finns i prognosprogrammet raps, samt offentlig statistik från SCB. Sysselsättning som själva investeringen i byggnader och infrastruktur ger upphov till har inte analyserats inom ramen för detta uppdrag. Analysen är avgränsad till själva verksamheten. Analysen avser en besöksnäringsetablering som är i bruk mellan åren 2015-2030 och har samma antal anställda under hela perioden. Spridningseffekterna som beskrivs är genomsnittliga för perioden 2015-2030. En mer utförlig beskrivning av avgränsningar, metod och resultat återfinns i rapporten Spridningseffekter av etablering inom besöksnäring i Stockholms län. 5 Resultat och slutsatser Tyréns studie av spridningseffekter visar att: En etablering av Arena och Konferens som är i den storlek att det sysselsätter 100 personer skapar ytterligare 62 sysselsatta varav 53 är bosatta inom länet (de andra pendlar in till jobben). Vidare skapas ytterligare 9 jobb utanför länet. En etablering av Hotell och Restaurang som är i den storlek att det sysselsätter 100 personer skapar ytterligare 27 sysselsatta varav 19 är bosatta inom regionen (de andra pendlar in till jobben). Vidare skapas ytterligare 8 jobb utanför länet. En etablering av Sport och Kultur som är i den storlek att det sysselsätter 100 personer skapar ytterligare 62 sysselsatta varav 53 är bosatta inom länet (de andra pendlar in till jobben). Vidare skapas ytterligare 14 jobb utanför länet. Det visar sig alltså att spridningseffekterna av etablering inom Arena och Konferens eller Sport och Kultur ger stora effekter på länets ekonomi. 53 % fler personer boende i länet får jobb, än de som etableringen i sig själv beräknas sysselsätta. Dessa personer bidrar till kommunernas och länets ekonomi genom att de betalar skatt. 7

Tyréns studie visar vidare att de flesta av dessa arbetstillfällen kommer tillfalla boende i Stockholms stad, eftersom det är den kommun i länet där den största delen av arbetskraften finns. Men även övriga kommuner i regionen får ta del av den ökade sysselsättningen. Vid en etablering av Arena och Konferens får boende i Stockholms stad 21 % av de extra jobben, medan länets övriga kommuner får dela på 79%. De övriga kommuner som får flest sysselsatta boende är Nacka, Huddinge och Solna. Även vid en etablering av Hotell och Restaurang får boende i Stockholms stad 22 % av de extra jobben, och länets övriga kommuner får dela på 78 %. De övriga kommuner som får flest sysselsatta boende är Nacka, Huddinge och Södertälje. En etablering av Sport och Kultur ger också boende i Stockholms stad 22% av de extra jobben, medan länets övriga kommuner får dela på 78%. De övriga kommuner som får flest sysselsatta boende är även här Nacka, Huddinge och Södertälje. Detaljerad redovisning av de olika kommunernas sysselsättning av olika besöksnäringsetableringar finns i Bilaga 2: Resultat i tabeller. Studien visar att de branscher som gynnas indirekt till stor del är sådana branschkluster där besöksnäringsbranscherna ingår. Vid etablering av Arena och Konferens går 56 % av de extra jobben till andra företag inom branschkluster där besöksnäringsbranscherna ingår. Vid etablering av Hotell och Restaurang går 34 % av de extra jobben till andra företag inom branschkluster där besöksnäringsbranscherna ingår. Vid en etablering av Sport och Kultur går 48 % av de extra jobben till andra företag inom branschkluster där besöksnäringsbranscherna ingår. Anledningen till att spridningseffekterna inom Hotell och Restaurang till mindre del går till andra företag inom besöksnäring beror delvis på att Hotell och Restaurang har många underleverantörer inom detalj- och partihandel samt livsmedelsindustrin. En annan viktig anledning är att Hotell och Restaurang är en stor underleverantör till både Arena och Konferens och Sport och Kultur. Man kan se Hotell och Restaurang som fönstret mot den resterande marknaden. En etablering av Arena och Konferens skapar indirekt jobb inom Hotell och Restaurang, vilket i sin tur skapar jobb inom helt andra branscher. Andra branscher som gynnas starkt av besöksnäringsetablering är bland annat utbildningsväsendet (främst i den privata sektorn), företag som sköter administrativa uppgifter, fastighetsbranschen samt byggindustrin. 8

6 Att applicera resultaten Tyréns har valt att presentera resultaten som att en etablering av besöksnäring som är i den storleken att den sysselsätter 100 personer på heltid genererar ytterligare X antal sysselsatta genom spridningseffekter. Fördelarna med att presentera på detta sätt är: Skillnaden mellan etablering av besöksnäring inom de tre olika branscherna som Tyréns undersökt blir tydliga. Det är lätt att prognosticera spridningseffekter på en specifik etablering om man vet hur många som etableringen kommer sysselsätta. Dock bör man ha i åtanke att 100 sysselsatta innebär olika saker inom olika branscher. Exempelvis är Hotell och Restaurang en personaltät bransch med förhållandevis låga löner. Det krävs alltså en mindre omsättning för att kunna sysselsätta 100 personer inom Hotell och Restaurang än inom de andra branscherna. Att Hotell och Restaurang har lägre spridningseffekter än de andra två branscherna beror till vis del på detta. Man skulle kunna redovisa spridningseffekterna av en verksamhet med 100 mkr omsättning istället för en verksamhet som sysselsätter 100 personer och skulle då få lite andra resultat. Tyréns anser dock att man stöter på nya problem då: är exempelvis en omsättning på 100 miljoner kronor i en restaurang verkligen jämförbar med 100 miljoner kronors omsättning i en arena? Har den ena eller den andra branschen lättare att skapa en sådan omsättning? Tyréns har testat om spridningseffekterna är proportionerliga vid besöksnäringsetableringar i olika storlekar och kan konstatera att så är fallet. Tyréns har undersökt spridningseffekterna vid etablering som motsvarar 100, 200 och 300 sysselsatta. Detta innebär att man (med viss försiktighet) kan se spridningseffekterna som en multiplikatoreffekt: För varje 100 personer sysselsatta inom Arena och konferens skapas ytterligare 53 jobb inom andra branscher för boende i länet. Multiplikatoreffekten för Arena och Konferens är således 1,53 vilket syftar på att varje jobb inom Arena och Konferens ger 1,53 jobb totalt. På samma sätt är multiplikatorn för Sport och Kultur också 1,53 medan multiplikatorn för Hotell och Restaurang är 1,19. Tyréns vill dock poängtera att om man använder resultaten för att utvärdera spridningseffekterna på en planerad besöksnäringsetablering med exempelvis 40 anställda och en omsättning på 100 mkr, bör man fundera på om relationen mellan antal sysselsatta och omsättningen verkar normal. Om så är fallet kan man använda den här studiens resultat för att säga något om spridningseffekterna. 9

7 Applicering på Stockholmsstrategins mål för 2020 Tyréns har också genomfört en specialstudie av Stockholmsstrategins mål för 2020: Öka antalet gästnätter från 10 till 15 miljoner Tyréns har för enkelhetens skull antagit Resurs Datas beräkning att det innebär en ökning av antal sysselsatta inom hotell med 9 000 personer mellan 2010 och 2020. Tyréns har spridit ut ökningstakten jämt över åren. Resultatet visar att spridningseffekterna är lika stora som i huvudstudien. Om en ökning av gästnätter till 15 miljoner ger 9000 fler jobb inom hotell skapas det arbete till ytterligare 1710 boende i Stockholm län genom spridningseffekter. Det ger Stockholmsstrategins mål för en ökning av gästnätter med 50 % en multiplikatoreffekt på 1,19 med avseende på antal sysselsatta. 10

8 Vidare studier av besöksnäringens potentialer inom kommunal och regional utveckling Tyréns har i den här studien analyserat spridningseffekterna som blir till genom att besöksnäringen är beroende av leverantörer (den indirekta effekten), samt att nya jobb skapar ytterligare nya jobb genom ökad lön och konsumtion, (den inducerade effekten). Det finns tre andra frågeställningar som inte täcks in i den här studien men som också är viktiga för besöksnäringens påverkan på ekonomi och samhälle. Efterfrågeeffekten: om man etablerar en verksamhet inom besöksnäring och den attraherar fler besökare, hur mycket spenderar dessa besökare på andra varor och tjänster i regionen, och hur många jobb skapar det? Utbudseffekten: besöksnäringen ökar efterfrågan i besöksnäringsbranscher, vilket kan leda till ett större och mer varierat utbud något som även de boende i kommunen har glädje av. Detta kan öka ortens och regionens attraktivitet, vilket kan attrahera fler att flytta in och företag att etablera sig. Hur många jobb skapar det? En ny etablering i besöksnäring förutsätter ofta en investering. Denna investering skapar jobb, t.ex. i bygg- och anläggningsbranschen. Hur många jobb genererar investeringen? Resultaten i denna studie, tillsammans med svaren på ovanstående tre frågor ger en mycket god översikt över de totala spridningseffekterna av en besöksnäringsinvestering på regionens ekonomi. Det finns även intressanta möjliga fördjupningar på resultaten i just den här studien. Vilka demografiska grupper är det som får jobb? Gamla eller unga? Högeller lågutbildade? Ger besöksnäringen instegsjobb på arbetsmarknaden? De jobb som skapas i kringliggande kommuner. Vilken påverkan har de på kommunens skatteintäkter? Och hur mycket kan en kommun investera i en besöksnäringsetablering i en annan kommun i länet och ändå få tillbaka pengarna genom ökade skatteintäkter? Om man både gräver djupare i de här resultaten och kompletterar med efterfråge-, utbuds- och investeringseffekten skulle man kunna besvara: Hur stor andel av länets totala ekonomi består av besöksnäring och alla dess spridningseffekter? Vad skulle Stockholms län vara utan besöksnäring? 11

Bilaga 1: Branscher Studien genomförs på tre branscher: Arena och Konferens, Hotell och Restaurang samt Sport och Kultur. Dessa är för rapporten förenklade namn på de branschkluster i raps som bäst passar för ändamålet. Nedan följer en detaljerad förklaring vad branschklustren egentligen avser. Arena och Konferens Avser raps branschkluster 71-74 Företagsservicefirmor. De branscher som ingår klustret är de som börjar med en SNI-kod på 71, 72, 73 och 74 enligt SNI2002: SNI2002 Beskrivning 71 Uthyrning av fordon och maskiner utan bemanning samt av hushållsartiklar och varor för personligt bruk 72 Databehandlingsverksamhet m.m. 73 Forskning och utveckling 74 Andra företagstjänster Under 74 andra företagstjänster finns följande bransch med besöksnäringsanknytning: SNI2002 Beskrivning 74874 Mäss-, kongress- och dagkonferensverksamhet Hotell och Restaurang Avser raps branschkluster 55 Hotell o restaurang. Här ingår branscher som börjar med en SNI-kod på 55 enligt SNI2002: SNI2002 Beskrivning 551 Hotellverksamhet 552 Campingplatsverksamhet och annan logiverksamhet 553 Restaurangverksamhet 554 Barverksamhet 555 Drift av personalmatsalar, catering och centralköksverksamhet Samtliga är branscher med besöksnäringsanknytning. 12

Sport och Kultur Avser raps branschkluster Renhållning, kultur, sport m.m. 90-93, 95. De branscher som ingår klustret är de som börjar med en SNI-kod på 90, 91, 92, 93 och 95 enligt SNI2002: SNI2002 Beskrivning 90 Avloppsrening, avfallshantering, renhållning o.d. 91 Intressebevakning; religiös verksamhet 92 Rekreations-, kultur- och sportverksamhet 93 Annan serviceverksamhet 95 Hushållens verksamhet Under 92 Rekreations-, kultur- och sportverksamhet finns följande bransch med besöksnäringsanknytning: SNI2002 Beskrivning 9231 Konstnärlig, litterär och artistisk verksamhet 9232 Drift av teatrar, konserthus o.d. 9233 Nöjesparksverksamhet 9234 Annan nöjesverksamhet 9251 Biblioteks- och arkivverksamhet 9252 Museiverksamhet och kulturminnesvård 9253 Drift av botaniska trädgårdar, djurparker och naturreservat 92330 Nöjesparksverksamhet 92340 Annan nöjesverksamhet (dansskolor, cirkus, dockteater m.m.) 92611 Drift av skidsportanläggningar 92611 92612 Drift av golfbanor 92612 92613 Drift av motorbanor 92614 Drift av trav- och galoppbanor 92614 92615 Drift av sporthallar, idrottsplatser och andra sportanläggningar (ej uthyrning av sportutrustning) 92624 Andra sportarrangemang 92710 Spel- och vadhållningsverksamhet (ex kasino) 92729 Diverse övrig rekreationsverksamhet 13

Bilaga 2: Resultat sysselsatta per kommun Spridningseffekter vid etablering av Arena och Konferens 100 jobb inom Arena och Konferens ger spridningseffekter på nattbefolkning per kommun Sysselsatt nattbefolkning Andel av sysselsättningen 0180 Stockholm 10,9 21% 0126 Huddinge 2,6 5% 0182 Nacka 2,4 5% 0184 Solna 2,4 4% 0163 Sollentuna 2,3 4% 0181 Södertälje 2,3 4% 0127 Botkyrka 2,1 4% 0136 Haninge 2,1 4% 0160 Täby 2,0 4% 0123 Järfälla 1,9 4% 0188 Norrtälje 1,9 4% 0191 Sigtuna 1,7 3% 0186 Lidingö 1,6 3% 0114 Upplands-Väsby 1,6 3% 0117 Österåker 1,6 3% 0138 Tyresö 1,6 3% 0183 Sundbyberg 1,5 3% 0120 Värmdö 1,4 3% 0115 Vallentuna 1,4 3% 0162 Danderyd 1,3 2% 0139 Upplands-Bro 1,3 2% 0192 Nynäshamn 1,3 2% 0125 Ekerö 1,2 2% 0128 Salem 1,1 2% 0187 Vaxholm 1,1 2% 0140 Nykvarn 0,9 2% Summa länet 53,3 100% 14

Spridningseffekter vid etablering av Hotell och Restaurang 100 jobb inom Hotell och Restaurant ger spridningseffekter på nattbefolkning per kommun Sysselsatta Andel av sysselsättningen 0180 Stockholm 4,1 22% 0126 Huddinge 1,3 7% 0182 Nacka 1,2 6% 0181 Södertälje 1,1 6% 0184 Solna 1,1 6% 0127 Botkyrka 0,8 4% 0136 Haninge 0,8 4% 0160 Täby 0,7 4% 0163 Sollentuna 0,6 3% 0188 Norrtälje 0,6 3% 0123 Järfälla 0,6 3% 0183 Sundbyberg 0,6 3% 0191 Sigtuna 0,6 3% 0114 Upplands-Väsby 0,5 3% 0138 Tyresö 0,5 3% 0186 Lidingö 0,5 3% 0117 Österåker 0,4 2% 0120 Värmdö 0,4 2% 0162 Danderyd 0,4 2% 0115 Vallentuna 0,4 2% 0192 Nynäshamn 0,3 2% 0125 Ekerö 0,3 1% 0128 Salem 0,3 1% 0139 Upplands-Bro 0,3 1% 0140 Nykvarn 0,2 1% 0187 Vaxholm 0,2 1% Summa länet 18,5 100% 15

Spridningseffekter vid etablering av Sport och Kultur 100 jobb inom Sport och Kultur skapar spridningseffekter på nattbefolkning per kommun Sysselsatta Andel av sysselsättningen 0180 Stockholm 11,4 22% 0126 Huddinge 2,6 5% 0181 Södertälje 2,5 5% 0182 Nacka 2,4 5% 0184 Solna 2,3 4% 0136 Haninge 2,3 4% 0127 Botkyrka 2,1 4% 0160 Täby 2,1 4% 0163 Sollentuna 2,1 4% 0123 Järfälla 1,9 4% 0188 Norrtälje 1,9 4% 0191 Sigtuna 1,6 3% 0186 Lidingö 1,6 3% 0183 Sundbyberg 1,5 3% 0138 Tyresö 1,4 3% 0162 Danderyd 1,4 3% 0114 Upplands-Väsby 1,3 2% 0117 Österåker 1,3 2% 0115 Vallentuna 1,3 2% 0120 Värmdö 1,3 2% 0125 Ekerö 1,3 2% 0192 Nynäshamn 1,3 2% 0139 Upplands-Bro 1,1 2% 0128 Salem 1,1 2% 0187 Vaxholm 1,1 2% 0140 Nykvarn 0,9 2% Summa länet 52,9 100% 16