1 (138) Årsredovisning 2008

Årsredovisning 2008

1 (138) Årsredovisning 2008

3

Innehåll Förord... 7 Studiestöd och hemutrustningslån i sammanfattning... 9 Studiestöd... 9 Hemutrustningslån... 10 1 Detta är CSN... 11 1.1 Organisation... 11 1.2 Disposition och källor... 11 2 Samlad bedömning av CSN:s verksamhet... 13 2.1 Utbildningspolitik verksamhetsområde Studiestödsverksamhet... 13 2.2 Integrationspolitik verksamhetsområde Hemutrustningslån... 13 2.3 Ekonomisk analys... 14 3 Verksamhetsområde Studiestödsverksamhet... 21 3.1 Administration av studiehjälp... 21 3.2 Administration av studiemedel... 25 3.3 Administration av bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning (Rg-bidrag)... 35 3.4 Återbetalningsverksamhet... 38 3.5 Expertfunktion... 58 4 Verksamhetsområde Hemutrustningslån... 61 4.1 Tilldelnings- och återbetalningsverksamhet för hemutrustningslån... 61 5 Organisationsstyrning... 67 5.1 Kundundersökning... 67 5.2 Kundservice... 68 5.3 Kvaliteten i CSN:s verksamhet... 71 5.4 Automatiserad ärendehantering... 74 5.5 CSN:s arbete med intern styrning och kontroll... 76 6 Övriga mål, uppdrag och återrapporteringskrav... 81 6.1 Utländska medborgare... 81 6.2 Felaktiga utbetalningar... 83 6.3 Insatser med anledning av bidragsbrottslagen... 86 6.4 Samarbete med andra myndigheter i syfte att öka rättssäkerheten i informationsutbytet... 88 7 Kompetensförsörjning... 89 7.1 Återrapportering... 89 7.2 Personalstatistik... 90 ÅRSREDOVISNINGENS FINANSIELLA DELAR... 95 Redovisningsprinciper... 97 Resultaträkning... 108 Balansräkning... 109 Anslagsredovisning... 110 Finansieringsanalys... 112 Sammanställning över väsentliga uppgifter... 114 Noter och tilläggsupplysningar... 115 5

6

Förord Under ännu ett år har CSN utvecklat och förbättrat sin verksamhet. Enligt undersökningar har kunderna fortsatt förtroende för myndigheten och de är i allt väsentligt nöjda med den service de får. CSN:s medarbetare har visat ett stort engagemang och merparten av målen inom verksamhetsområdena har uppfyllts. Kraven på CSN har ökat från och med 2008. I likhet med andra större myndigheter ska CSN dokumentera och bevisa att myndigheten har en betryggande intern styrning och kontroll. I detta ingår det framför allt en omfattande riskinventering och riskbedömning samt beslut om åtgärder, kontroll och uppföljning. CSN har redan tidigare genomfört omfattande riskanalyser i syfte att minska felaktiga utbetalningar. Kontrollverksamheten har utökats under 2008. Trots en stor ansträngning och utomordentligt goda produktionsresultat i kärnverksamheten och stödverksamheten och trots utvecklingen av nya och förbättrade tjänster för kunderna, har CSN inte riktigt uppfyllt de nya och mycket skärpta kraven på kontroll vid utgången av 2008. Detta är vi fast beslutna om att klara till utgången av 2009. Det är ändå med glädje och stolthet som CSN nu överlämnar denna årsredovisning till regeringen. Den visar upp en myndighet med höga ambitioner att vara en tillgång för medborgarna samt en viktig aktör i utbildningspolitiken och i bygget av en konkurrenskraftig kunskapsnation. Kerstin Borg Wallin 7

8

Studiestöd och hemutrustningslån i sammanfattning Studiestöd Under 2008 betalade Centrala studiestödsnämnden (CSN) ut 14,2 miljarder kronor 1 i bidrag och 10,4 miljarder kronor i lån för studiestöden studiehjälp, studiemedel samt bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning (Rg-bidrag). Samtidigt uppgick inbetalningarna till 12 miljarder kronor i räntor och amorteringar på lån och återkrav. Studiehjälp Antalet studerande med studiehjälp har ökat. Under 2008 betalades studiehjälpens studiebidrag ut till 487 000 studerande under 20 år, främst på gymnasieskolor. Av de studerande med studiehjälp fick 11 000 studerande på folkhögskolor och fristående skolor dessutom inackorderingstillägg, medan 13 000 studerande i familjer med låg inkomst även fick extra tillägg. Totalt betalades det ut 4 miljarder kronor. Studiemedel Under året fick 408 000 studerande studiemedel, vilket är 4 000 färre än föregående år. Av dessa studerade 300 000 på eftergymnasial nivå, 91 000 på gymnasienivå och 23 000 på grundskolenivå. Av de studerande på eftergymnasial nivå studerade 28 000 utomlands. Antalet studerande som tar ut både bidrag och lån har minskat sedan studiestödsreformen 2001. Under 2008 var det 130 000 studerande som tog ut endast bidragsdelen, vilket är en ökning med 2 000 studerande jämfört med 2007. Av samtliga studerande med studiemedel hade 278 000 både bidrag och lån, varav 21 000 även fick merkostnadslån och 22 000 tilläggslån. Även nyttjandet av merkostnadslånet har minskat. Under året fick dessutom 76 000 studerande tilläggsbidrag för studerande med barn. Bidrag för kostnader för viss gymnasieutbildning (Rg-bidrag) Under 2008 fick 512 personer bidrag för kostnader för viss gymnasieutbildning (Rg-bidrag), vilket är en minskning med 15 personer jämfört med 2007. Totalt betalades det ut 45 miljoner kronor. Återbetalning Antalet personer med studieskulder hos CSN uppgick 2008 till 1 391 000. Det är en marginell ökning jämfört med 2007. Låntagarnas samlade studieskuld är 180 miljarder kronor. Av detta beräknas 27,5 miljarder kronor vara osäkra fordringar. Låntagarna betalade under året tillbaka 11,5 miljarder kronor och många betalar tillbaka mer än vad som krävs. CSN fick in 1 miljard kronor i extra inbetalningar. Under 2008 fick 203 000 personer nedsättning av sitt årsbelopp och 72 000 personer fick sin studieskuld helt eller delvis avskriven. Vid årsskiftet fanns det 58 000 personer med återkrav av studiestöd. Den utestående återkravsfordran var då 1 miljard kronor. Det är en minskning med 46 miljoner kronor jämfört med 2007. Inbetalningarna av återkrav uppgick under året till 430 miljoner kronor, vilket är en minskning med 36 miljoner kronor. 1 Avrundade siffror. Detta gäller samtliga siffror i löptext. 9

Hemutrustningslån Under 2008 beviljade CSN 8 000 ansökningar om hemutrustningslån, vilket är 800 färre jämfört med 2007. Totalt betalades det ut 122 miljoner kronor i hemutrustningslån. Det är en minskning med 5 miljoner kronor jämfört med 2007. Inbetalningarna uppgick till 140 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1,3 miljoner kronor. 10

1 Detta är CSN 1.1 Organisation CSN administrerar det svenska studiestödet och har hand om hemutrustningslån till flyktingar med uppehållstillstånd i Sverige. CSN ansvarar också för officiell statistik inom studiestödsområdet. Myndighetens administration kostade 753 miljoner kronor under 2008, vilket är en ökning med 22 miljoner kronor jämfört med 2007. Vid utgången av året var det 962 anställda på CSN, varav 65 procent är kvinnor. De anställdas medelålder är 43 år. CSN leds av en generaldirektör. Sedan 2008 är myndigheten ett enrådighetsverk med ett av regeringen tillsatt insynsråd där generaldirektören är ordförande. CSN:s verksamhet är uppdelad på fem olika avdelningar, där varje avdelning har en egen chef. Tillsammans med generaldirektören och den ställföreträdande generaldirektören bildar dessa chefer CSN:s ledningsgrupp med ansvar för myndighetens verksamhet. CSN har en internrevisor som är direkt underställd generaldirektören. Generaldirektören har även en stabsfunktion. De fem avdelningarna utgörs av studiestödsavdelningen, utvecklingsavdelningen, ekonomiavdelningen, personalavdelningen och avdelningen för verksamhetsstöd. Enheterna och kontoren inom studiestödsavdelningen har som primär uppgift att hantera ärenden om studiestöd och hemutrustningslån. Verksamheten är lokaliserad till 16 orter i landet. 1.2 Disposition och källor I årsredovisningen återrapporteras de krav som regeringen har ställt på CSN genom regleringsbrevet för 2008. Årsredovisningen består av två huvudsakliga delar: en resultatredovisningsdel och en finansiell del. Resultatredovisningen är disponerad utifrån regleringsbrevets struktur. Det statistiska underlaget är hämtat från: Databassystemet Data Warehouse Studiestödets informationssystem (STIS) Kundservicesystemet Call-Guide Beviljningssystemet för hemutrustningslån Återbetalningssystemet för hemutrustningslån Ekonomisystemet Agresso Redovisningssystemet Hermes Personalsystemet Palasso. 11

12.

2 Samlad bedömning av CSN:s verksamhet 2.1 Utbildningspolitik verksamhetsområde Studiestödsverksamhet Mål och måluppfyllelse Enligt regleringsbrevet för 2008 ska CSN redovisa en samlad bedömning av hur myndigheten har bidragit till måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet Studiestödsverksamhet. Bedömningen ifråga om resultat grundas på den mer utförliga redovisningen i kapitel 3 Verksamhetsområde Studiestödsverksamhet. När det gäller bedömningen av effekter hänvisar CSN till den särskilda analysrapport som ska lämnas till regeringen senast den 1 maj 2009. Detta beror på att en sådan bedömning måste grundas på en bredare analys än en redovisning av administrationen av studiestödet. Målen för verksamhetsområdet är dels att bidra till att kvinnor och män kan studera utan att begränsas av sina ekonomiska resurser eller funktionshinder, dels att de studerande ska få de stöd som de har rätt till. Dessutom ska tilltron till myndighetens administration vara hög. CSN bedömer att myndigheten genom en effektiv och kundorienterad administration med en hög servicenivå sammantaget har bidragit till att uppfylla målet att kvinnor och män ska kunna studera utan att begränsas av sina ekonomiska resurser eller funktionshinder. När det gäller målet att de studerande ska få de stöd som de har rätt till bedömer CSN att myndigheten har bidragit till att uppfylla detta mål. CSN gör bedömningen utifrån att rättssäkerheten och kvaliteten i myndighetens hantering av studiestöden ökar samt att andelen ärenden som Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) ändrar till den studerandes fördel är mycket låg. CSN bedömer slutligen att tilltron till myndighetens administration är hög. Denna bedömning grundas på den kundundersökning som CSN har genomfört under 2008. 2 Av undersökningen framgår det att 94 procent av kunderna uppger att de litar på att CSN behandlar deras ärende efter gällande lagar och regler. 2.2 Integrationspolitik verksamhetsområde Hemutrustningslån Mål och måluppfyllelse Målet för verksamhetsområdet Hemutrustningslån är att sträva efter att uppfylla de integrationspolitiska målen. Verksamhetsområdet är en del av integrationspolitiken och rör mottagandet av flyktingar och deras anhöriga. Integrationspolitiken syftar till att underlätta flyktingarnas integration i det svenska samhället. Som en del av integrationspolitiken finns CSN:s hemutrustningslån som hjälper flyktingar att bygga upp sitt eget boende. CSN bedömer att hemutrustningslånet kan bidra till en god integration för dessa flyktingar genom att det skapar förutsättningar för ett fungerande hem. 2 Se vidare avsnitt 5.1 Kundundersökning. 13

2.3 Ekonomisk analys Den ekonomiska analysen ger en bild av finansieringen av CSN:s verksamhet samt en redovisning av det ekonomiska resultatet. I avsnittet redovisas även resultat per verksamhetsgren och kostnad per kund. Förändringen av den totala fordran för samtliga lån samt CSN:s ut- och inbetalningar beskrivs också kortfattat i slutet av avsnittet. Finansiering CSN:s administration finansieras i huvudsak med anslag och inbetalda avgifter. Tilldelade anslagsmedel betalas ut i tolftedelar till CSN:s räntekonto dit också inbetalda avgifter förs. De investeringar som CSN gör under året finansieras med lån i Riksgälden. Detta sammantaget med eventuella över- eller underskott utgör det likvida utrymme som CSN har för årets utgifter och investeringar. Anslag I tabellen nedan redovisas anslag, inkomster, utgifter samt anslagssparande för 2008. CSN:s förvaltningsanslag 1625:75 anslagspost 1, tusen kronor, 2008 Ingående anslagssparande Tilldelade medel Indragning av anslagssparande Inkomster 1 Utgifter Utgående anslagssparande 11 800 398 334 0 359 489 736 242 33 382 1 Samtliga inbetalda avgifter redovisas som inkomst mot förvaltningsanslaget. CSN har sedan den avgiftsfinansierade verksamheten avslutades 2000 haft ett underskott som ursprungligen uppgick till 76,5 miljoner kronor. Under de senaste fyra åren har CSN kunnat göra förlusttäckningar och underskottet är nu upplöst efter 2008 års förlusttäckning på 21,3 miljoner kronor. Det ofinansierade underskottet från den avgiftsfinansierade verksamheten har belastat myndighetens räntekonto. Årets outnyttjade anslagsmedel uppgår till 33,4 miljoner kronor, varav 11,9 miljoner kronor får behållas som anslagssparande till 2009. Resultaträkning, tusen kronor, 2007 2008 2007 2008 Differens Verksamhetens intäkter - intäkter av anslag 363 584 355 438-8 143 - intäkter av avgifter och andra ersättningar 402 319 400 804-1 515 - intäkter av bidrag 3 732 1 091-2 872 - finansiella intäkter 2 233 4 851 2 618 Summa intäkter 771 868 762 185-9 683 Verksamhetens kostnader - kostnader för personal 427 375 434 844 7 469 - kostnader för lokaler 43 959 45 189 1 230 - övriga driftskostnader 224 014 244 427 20 413 - finansiella kostnader 4 289 4 784 495 - avskrivningar och nedskrivningar 31 769 24 428-7 341 Summa kostnader 731 405 753 671 22 266 Verksamhetsutfall 40 463 8 514-31 949 14

Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter av anslag minskade med 8 miljoner kronor under 2008. Minskningen beror framför allt på lägre avräknade utgifter för CSN:s administration. Att intäkterna av avgifter och andra ersättningar har minskat något beror främst på de nedgående volymerna av återbetalningsskyldiga för de äldre lånetyperna men även på minskade avgifter för återkraven. Att också återkraven har minskat förklaras av att 5 000 ärenden till följd av den årliga inkomstkontrollen under 2007 även delvis gjordes retroaktivt för 2006 samt att den balans av återkrav som tidigare fanns nu är genomgången. Under 2008 har intäkter av bidrag minskat på grund av att AVI-projektet 3 har avslutats och att bidraget från Utvecklingsrådet därmed upphört. Dessutom fick CSN bidrag för arbetstidsförkortningsprojektet på myndighetens kundcenter i Kiruna under det första kalenderhalvåret 2007. Saldot på räntekontot har förbättrats på grund av de förlusttäckningar som gjorts de senaste åren. Det förbättrade saldot har också medfört att de finansiella intäkterna ökat mellan åren. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader uppgick under 2008 till 753,7 miljoner kronor. Det är en ökning med 22 miljoner kronor jämfört med 2007. Personalkostnaderna som är den dominerande delen ökade med 7 miljoner kronor, vilket till största delen beror på den årliga upprevideringen av löner och på en lägre andel lånefinansierade projekt. Detta innebär att CSN har aktiverat lägre kostnader för egenutvecklade immateriella anläggningstillgångar. Myndigheten har även minskat kostnaderna för pensionsutbetalningar och avsättningar. Övriga driftskostnader uppgick till 244 miljoner kronor, vilket är en ökning med 20 miljoner kronor jämfört med 2007. Den största förändringen är att kostnaden för reservationen för osäkra administrativa avgifter har ökat med 24 miljoner kronor. Detta beror främst på att lånen har bedömts som osäkra för ett större antal personer med studielån och annuitetslån jämfört med 2007. De finansiella kostnaderna har ökat på grund av högre räntesatser 2008. Avskrivningarna och nedskrivningarna har minskat, eftersom CSN i slutet av 2007 gjorde en nedskrivning av handläggningssystemet för rekryteringsbidrag med 7,4 miljoner kronor. Resultat per verksamhetsgren CSN:s verksamhet delas in i följande verksamhetsgrenar enligt regleringsbrevet för 2008: Administration av studiehjälp Administration av studiemedel Administration av bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning (Rg-bidrag) Återbetalningsverksamhet Expertfunktion Tilldelnings- och återbetalningsverksamhet för hemutrustningslån. CSN:s organisation är inte uppbyggd utifrån indelningen i regleringsbrevet. För hela CSN finns det gemensamma funktioner, vilket betyder att en stor del av kostnaderna också är gemensamma och att dessa måste fördelas till respektive verksamhetsgren. Principen för att fördela kostnaden bygger så långt som möjligt på verklig resursförbrukning. De gemensamma kostnader som inte kan fördelas på detta sätt har CSN valt att dela upp utifrån personalens tidrapportering och den verkliga resursförbrukningen samt ett antal fördelningsnycklar. 3 CSN är en av fem myndigheter som inom ramen för initiativprogrammet Människa IT har fått möjlighet att med ekonomiskt stöd från Utvecklingsrådet driva ett projekt för att förbättra användbarheten i sina it-stöd. Förkortningen AVI står för användbara it-stöd. 15

CSN:s intäkter i form av anslag och inbetalda avgifter kan inte fördelas direkt på verksamhetsgrenarna, eftersom båda finansieringskällorna ska bidra till hela verksamhetens finansiering. Fördelningen av intäkter har därför gjorts proportionellt utifrån kostnaderna. Intäkter, kostnader och resultat, fördelat på verksamhetsgren, tusen kronor, 2008 Intäkter Kostnader Resultat Studiehjälp 97 520 96 431 1 089 Studiemedel 360 208 356 184 4 024 Rg-bidrag 8 979 8 878 101 Återbetalning 281 901 278 752 3 149 Expertfunktion 3 780 3 738 42 Hemutrustningslån 9 797 9 688 109 Summa 762 185 753 671 8 514 En skillnad jämfört med det resultat per verksamhetsgren som presenterades i årsredovisningen för 2007 är att verksamhetsgrenen Central förvaltning har tagits bort. Den har ersatts av verksamhetsgrenen Expertfunktion. Resultat, fördelat på verksamhetsgren, tusen kronor, 2006 2008 2006 2007 2008 Studiehjälp 2 320 6 524 1 089 Studiemedel 9 846 19 860 4 024 Rg-bidrag 18 37 101 Återbetalning 7 834 13 631 3 149 Expertfunktion - - 42 Hemutrustningslån 331 391 109 Rekryteringsbidrag 166 - - Central förvaltning 13 20 - Summa 20 529 40 463 8 514 Kostnad per CSN-kund Ett sätt att belysa CSN:s effektivitet är att beräkna kostnaden per CSN-kund. Med CSN-kund menas i detta perspektiv en person som tar del av något av myndighetens stöd eller som är återbetalningsskyldig. Beräkningen av kostnaden per CSN-kund utgår från de kostnader som presenteras ovan i resultat per verksamhetsgren. I den beräkning som gjordes i årsredovisningen för 2006 togs kostnader för osäkra administrativa avgifter och avskrivningar av administrativa avgifter bort. CSN har därför valt att i tabellen nedan presentera kostnaden per CSN-kund både inklusive och exklusive kostnader (inom parentes) för osäkra administrativa avgifter och avskrivningar av administrativa avgifter. Kostnad per CSN-kund, kronor, 2006 2008 2006 2007 2008 CSN-kund 310 (298) 298 (296) 306 (295) 16

Kostnaden per CSN-kund har ökat något under 2008 jämfört med 2007. Detta beror framför allt på att CSN:s totala kostnader har ökat. Kostnadsökningen gäller främst kostnader för osäkra administrativa avgifter och kostnader för avskrivning av administrativa avgifter. Kostnaden per CSN-kund beräknad utan dessa kostnader har däremot minskat under 2008 jämfört med 2007. Total fordran för samtliga lån Den totala fordran för samtliga lån inklusive återkrav och administrativa avgifter har ökat. Förklaringen till detta är framför allt att årets nyutlåning tillsammans med årets uppbokade räntefordran totalt överstiger årets amorteringar och avskrivningar. Samtliga lån, förutom annuitetslånen, hemutrustningslånen och skuldsaneringslånen, har minskat de senaste åren. Att lånetyperna studiemedel och studielån samt äldre lån minskar är helt naturligt, eftersom det inte längre betalas ut några sådana lån. Under 2008 har det också skett en minskning av återkravsfordran, främst inom studiemedel och studielån. Detta kan till stora delar förklaras av det arbete som CSN har bedrivit för att effektivisera och förbättra hanteringen av återkrav. Det totala antalet låntagare uppgick under 2008 till 1 391 000 personer, vilket är en ökning med 4 000 personer. Ökningen beror på att de tillkommande låntagarna under året var fler än dem som antingen har slutbetalat sina lån eller fått sina lån avskrivna vid ingången av 2008. Total fordran för samtliga lån, miljoner kronor, 2007 2008 2007 2008 Förändring Ingående balans 1 178 363 180 895 2 532 Tillkommer - nyutlåning 10 523 10 518-6 - räntefordringar 1 643 1 466-178 - debiterade avgifter 339 340 2 - återkravsfordringar 347 331-17 - övrigt -2 1 3 Delsumma 12 851 12 655-196 Avgår - amorteringar -9 520-9 706-187 - avskrivningar -631-688 -56 - avlyft mellan lånetyper -149-139 10 - skuldreduceringar p.g.a. sjukdom -20-18 1 - avräkningskonton -5-6 -1 Delsumma -10 325-10 557-232 Summa fordran 180 889 182 993 2 104 Ingående balans osäkra fordringar -28 180-28 674-495 Årets osäkra fordringar -495 636 1 130 Summa osäkra fordringar -28 674-28 039 636 Summa total fordran inkl. osäkra fordringar 152 215 154 955 2 739 1 I tabellen har en omfördelning mellan raderna gjorts. Jämförelsetalen för 2007 är omräknade. Förändring mellan åren Nyutlåningen har under 2008 minskat med 6 miljoner kronor jämfört med 2007. Förklaringen är en kombination av ett minskat antal studiemedelstagare inom högskolan och en minskad lånebenägenhet. Räntefordran minskade med 178 miljoner mellan åren. Minskningen beror till största delen på den nedskrivning som har skett för lånetypen studiemedel utifrån ett fastställt regleringstal som varje år beräknas utifrån konsumentprisindex. Fler personer än tidigare betalar sin ränta på grund av det låga ränteläget, vilket också bidragit till att räntefordran har minskat. 17

Återkravsfordringar för gjorda återkrav uppgick under 2008 till 331 miljoner kronor. Det är en minskning med 17 miljoner kronor jämfört med 2007. Minskningen kan i huvudsak förklaras av den årliga inkomstkontrollen som under 2007 även delvis gjordes retroaktivt för 2006. Att rekryteringsbidraget upphörde under 2007 har också bidragit till minskningen. Amorteringarna uppgick under året till 9 706 miljoner kronor, vilket är en ökning med 187 miljoner kronor jämfört med 2007. Ökningen beror till största delen på att fler har slutfört sina studier och blivit återbetalningsskyldiga för annuitetslånet. Även det aktuella ränte- och inkomstläget bedöms ha en stor inverkan. Att även avskrivningarna har ökat med 56 miljoner kronor beror främst på åldersavskrivningar för lånetyperna studiemedel och studielån. Under 2008 har det gjorts ett antal förändringar i CSN:s beräkningsprogram för osäkra fordringar, där den största gäller en övergång till nuvärdesberäkning. Den beräkningen syftar till att göra alla belopp som har beräknats vid framtida tidpunkter jämförbara vid samma tidpunkt. Dessutom har räntan i modellen förändrats. Numera beräknas den som ett genomsnitt av de senaste sex årens räntesatser. Sedan 2008 redovisas också de osäkra fordringar som förväntas genom avskrivningar på grund av behörighetsgivande studier och med hänsyn till synnerliga skäl. Utöver dessa större förändringar har det gjorts tre mindre justeringar i beräkningsprogrammet. I övrigt påverkas de osäkra fordringarna av volymförändringar. Ut- och inbetalningar Under 2008 betalade CSN ut 24,6 miljarder kronor för studiestöden. Av utbetalningarna var lånedelen 10,4 miljarder kronor och bidragsdelen 14,2 miljarder kronor. Myndigheten betalade även ut 122 miljoner kronor i hemutrustningslån. Ut- och inbetalningar, fördelat på studiestöd och hemutrustningslån, tusen kronor, 2007 2008 Utbetalningar 2007 2008 Differens Studiestöd - utbetalda bidrag 14 493 670 14 198 951-294 719 - utbetalda lån 10 396 095 10 395 617-478 Delsumma 24 889 765 24 594 568-295 197 Hemutrustningslån - utbetalda lån 127 440 122 276-5 164 Delsumma 127 440 122 276-5 164 Summa utbetalningar 25 017 205 24 716 844-300 361 Inbetalningar Studiestöd - amorteringar av kapital 1 6 361 324 6 599 813 238 489 - inbetalningar av ränta 4 816 635 4 896 411 79 776 - inbetalningar av återkrävda bidrag 202 906 192 625-10 281 - inbetalningar av avgifter 2 350 928 352 143 1 215 Delsumma 11 731 793 12 040 992 309 199 Hemutrustningslån - amorteringar av kapital 91 728 92 675 947 - inbetalningar av ränta 47 204 47 505 301 - inbetalningar av avgifter 4 886 4 824-62 Delsumma 143 818 145 004 1 186 Summa inbetalningar 11 875 611 12 185 996 310 385 1 Innehåller avräkning mot Försäkringskassan. 2 Innehåller uppläggningsavgifter. Konvertering, sammanläggning och överföring av belopp avseende avgifter redovisas inte som inbetalda avgifter i tabellen. Summan uppgår till 2,5 miljoner kronor för 2008. 18

Under 2008 har de utbetalda bidragen minskat med 295 miljoner kronor jämfört med 2007. Minskningen beror främst på regeringens beslut att från och med budgetåret 2007 ta bort rekryteringsbidraget. Bidraget betalades dock ut under det första kalenderhalvåret 2007. Andra orsaker till minskningen är att anslaget för korttidsstudier som tidigare har rekvirerats av LO och TCO har upphört och att pensionsavgifterna till Försäkringskassan blivit lägre. Under 2008 betalades det ut 1,9 miljarder kronor i pensionsavgifter. Storleken på pensionsavgiften, som beräknas utifrån CSN:s bidragsutbetalningar av studiemedel tre år bakåt i tiden, var 2005 lägre jämfört med 2004. Utbetalningarna av studiehjälp har däremot ökat beroende på befolkningsutvecklingen med större årskullar. Utbetalningarna av annuitetslån och hemutrustningslån har däremot minskat, vilket beror på minskad lånebenägenhet respektive färre mottagna flyktingar. CSN:s låntagare betalade under 2008 in totalt 12,2 miljarder kronor i räntor, avgifter och amorteringar. Det är en ökning med 310 miljoner kronor jämfört med 2007. I denna summa ingår extra inbetalningar på 1 miljard kronor. Amorteringarna för studiestödet har ökat med 238 miljoner kronor under året. Ökningen gäller främst lånetyperna studielån och annuitetslån. Inbetalda löpande och kapitaliserade räntor för annuitetslån står för den större delen av ökningen av inbetalda räntor. För lånetypen studiemedel har amorteringarna minskat och för studielån har ränteinbetalningarna minskat jämfört med föregående år. Inbetalningarna av återkrävda bidrag har minskat med 10,3 miljoner kronor och avser i första hand återkrav av studielån och rekryteringsbidrag. Angående inbetalda avgifter har det skett en ökning för annuitetslån. Detta gäller både påminnelse- och expeditionsavgifter. Avgifter för övriga lån och för återkrav har minskat jämfört med 2007. 19

20

3 Verksamhetsområde Studiestödsverksamhet 3.1 Administration av studiehjälp Mål och måluppfyllelse Målet för verksamhetsgrenen Administration av studiehjälp är att handläggningstiden för extra tillägg och inackorderingstillägg ska förkortas. Dessutom ska styckkostnaden per ärende minska. CSN konstaterar att målen för verksamhetsgrenen delvis har uppfyllts under 2008. Handläggningstiden för inackorderingstillägg är oförändrad jämfört med 2007, medan den har ökat för extra tillägg. De beräknade styckkostnaderna för 2008 är inte helt jämförbara med tidigare års styckkostnader. CSN gör dock bedömningen att hanteringen av studiehjälpsärenden har effektiviserats, eftersom kostnaderna för verksamhetsgrenen har minskat och antalet personer med studiehjälp ökat jämfört med 2007. Studerande med studiehjälp Studiehjälp består av studiebidrag, inackorderingstillägg, extra tillägg och bidrag för dagliga resor för svenska studerande utomlands. Studiehjälp lämnas till ungdomar för studier på heltid under de delar av ett läsår som studierna bedrivs. För ett normalt läsår i gymnasieskolan lämnas dock studiebidrag och extra tillägg för ytterligare en månad utöver studietiden, det vill säga för tio månader. Studiebidrag kan beviljas tidigast från och med kvartalet efter det att den studerande har fyllt 16 år. Övriga stöd kan beviljas även yngre studerande för gymnasiestudier på heltid. Studerande med studiehjälp, antal, 2006 2008 2006 2007 2008 Totalt antal studerande med studiehjälp 1, varav 458 742 475 919 487 107 - med studiebidrag 457 986 475 760 486 420 - med inackorderingstillägg 10 551 11 019 11 241 - med extra tillägg 13 221 12 776 13 345 - med bidrag för dagliga resor 5 8 11 1 Det totala antalet studerande har rättats för 2006 och 2007. Studiehjälp, utbetalda belopp, miljoner kronor, 2006 2008 2006 2007 2008 Totalt utbetalt belopp 1, varav 3 663 3 912 4 015 - för studiebidrag 3 494 3 741 3 838 - för inackorderingstillägg 94 98 102 - för extra tillägg 73 71 76 - för bidrag för dagliga resor 0,03 0,04 0,04 1 Uppgifter om totalt utbetalt belopp har hämtats från ekonomisystemet Agresso. De enskilda beloppen per stödform är hämtade från studiehjälpens produktionssystem. De skillnader som vid summering finns mellan uppgifterna beror på att uppgifterna hämtade från Agresso avser faktiskt utbetalt belopp per kalenderår, medan uppgifterna hämtade från produktionssystemet avser belopp med verkställd utbetalning under kalenderåret. Antalet studerande som fick studiehjälp under 2008 var 487 000, vilket är en ökning med 2 procent jämfört med 2007. Ökningen följer befolkningsutvecklingen i åldern 16 20 år. Den totala summan för utbetalt belopp ökar också i motsvarande grad. Antalet studerande som fick inackorderingstillägg under 2008 var 11 200, vilket är en ökning med 2 procent jämfört med 2007. Inackorderingstillägget ges till studerande på skolor utanför 21

det offentliga skolväsendet. Det ökade behovet av inackorderingstillägg kan enligt CSN till stor del förklaras av utbyggnaden av de fristående skolorna. Antalet studerande som fick extra tillägg under 2008 var 13 300 studerande, vilket är en ökning med 4 procent jämfört med 2007. Under perioden 2005 2007 har antalet studerande med extra tillägg minskat ungefär lika mycket, det vill säga 4 procent. En hög andel studerande har rätt till extra tillägg på grund av att de har mycket låga inkomster. Av dem som fick extra tillägg under 2008 återfanns 82 procent i den lägsta inkomstklassen. Under 2007 var motsvarande siffra 86 procent. Ärenden 1, fördelat på bifall och avslag, antal, 2006 2008 2006 2007 2008 Studiebidrag - bifall 704 981 747 426 805 491 - avslag 3 650 5 596 6 560 Inackorderingstillägg - bifall 13 635 15 595 17 596 - avslag 3 050 3 939 4 404 Extra tillägg - bifall 17 929 17 996 21 361 - avslag 6 822 7 102 8 906 ¹ Beslut jämställs med ärenden och kalenderår jämställs med studieperiod. Antalet beslut, bifall och avslag följer i stort utvecklingen av antalet studerande med respektive stöd. Antalet avslag inom inackorderingstillägg och extra tillägg har förändrats något mellan åren, men andelen avslag är däremot lika hög varje år. Under de senaste tre åren har 30 procent av ärendena om extra tillägg och 20 procent av ärendena om inackorderingstillägg avslagits. Otillåten frånvaro från gymnasieskolan Studerande som har haft otillåten frånvaro (skolk) rapporteras av gymnasieskolan till CSN. För merparten av dessa innebär detta att studiehjälpen dras in och att utbetalningarna stoppas. Skolans rutiner kring hanteringen av de studerandes frånvaro påverkar dock antalet som rapporteras till CSN. Indragen studiehjälp för studerande 1, 2, antal, 2006 2008 2006 2007 2008 Studiebidrag 8 946 11 592 9 532 Inackorderingstillägg 75 107 75 Extra tillägg 394 504 392 1 Siffrorna gäller bruttoredovisning av antalet studerande, vilket innebär att en person kan förekomma inom flera stöd för 2006 och 2007. För 2008 gäller nettoredovisning. 2 Uppgifterna i tabellen avser kalenderår. Av de studerande med studiehjälp under 2008 har 2 procent fått studiehjälpen indragen på grund av otillåten frånvaro. 22

Överklagandehantering De beslut om studiehjälp som CSN fattar kan överklagas till Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS). Alla meddelanden från en stödtagare som kan tolkas som ett överklagande registreras som ett sådant. Om det överklagade beslutet inte kan ändras eller endast delvis ändras enligt 27 förvaltningslagen (1986:223), översänds överklagandet till ÖKS för prövning. Antalet beslut om studiehjälp som överklagas har ökat marginellt jämfört med 2007. Av dem som under 2008 har fått avslag på sin ansökan eller som inte beviljats det belopp som de ansökt om har 6 procent överklagat beslutet. Under 2007 var motsvarande andel 10 procent. Överklagade ärenden 1 studiehjälp, antal, 2006 2008 2006 2007 2008 Överklagade ärenden 1 426 1 162 1 223 Helt ändrade vid omprövning 544 389 323 Delvis ändrade vid omprövning 1 2 53 Översända till ÖKS 882 773 709 ¹ Besluten avser studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg samt återkrav. Under 2008 ändrade CSN 323 av 1 223 överklagade beslut i enlighet med den klagandes önskemål, vilket motsvarar 26 procent. ÖKS har fattat beslut i 711 ärenden under 2008. Av dessa har ÖKS bifallit 92 ärenden i enlighet med den klagandes önskemål. Detta motsvarar 13 procent av de ärenden som ÖKS har fattat beslut i. Under 2007 var motsvarande andel 5 procent. Andelen beslut som ÖKS har ändrat har alltså ökat jämfört med 2007. Detta beror på att ÖKS har ändrat ett flertal återkravsbeslut för otillåten frånvaro utifrån att CSN:s beslutsunderlag har varit otillräckliga. Manuell och maskinell ärendehantering Studiebidraget inom studiehjälpen behöver inte de studerande ansöka om, utan det är skolorna som till CSN skickar uppgifter om vilka som deltar i undervisningen. Studiebidraget hanteras helt maskinellt i de allra flesta fall. Manuell handläggning av studiebidraget förekommer när skolan rapporterar nya uppgifter om en studerande, så kallade avvikelser. Exempel på sådana avvikelser som leder till manuell handläggning är när skolan rapporterar om avbrott, otillåten frånvaro (skolk) och övriga studieuppgifter. Innan CSN stoppar några utbetalningar informerar myndigheten den studerande om de nya uppgifterna per brev till betalningsmottagaren. Ansökningar som gäller inackorderingstillägg, extra tillägg och bidrag för dagliga resor prövas manuellt. Handläggningstider Med genomsnittlig handläggningstid menas den tid det tar från det att ärendet initieras, exempelvis att en ansökan kommer in, till det att ärendet beslutas eller avslutas. Tid för kompletteringar och tid hos en annan myndighet ingår därför i den genomsnittliga handläggningstiden. Genomsnittlig handläggningstid per ärende, studier i Sverige, dagar, 2006 2008 2006 2007 2008 Inackorderingstillägg 15 21 21 Extra tillägg 30 26 30 23

Den genomsnittliga handläggningstiden för ansökningar om inackorderingstillägg för studier i Sverige är oförändrad jämfört med 2007. Tiden från ansökan till beslut var under 2008 i genomsnitt 21 dagar för inackorderingstillägg. Sedan 2007 kräver CSN ett intyg som styrker inackorderingen på annan ort. Inför läsåret 2008/09 har ansökningsblanketten utökats med en blankett som den studerande kan använda för att styrka inackorderingen och därmed slippa komplettera sin ansökan i samma utsträckning. Andelen ansökningar som måste kompletteras har därmed minskat från 44 procent under 2007 till 31 procent under 2008. Den del av handläggningstiden då ärendet ligger hos CSN har ökat från 12 dagar under 2007 till 14 dagar under 2008. Den genomsnittliga handläggningstiden för ansökningar om extra tillägg har ökat med 4 dagar jämfört med 2007. Tiden från ansökan till beslut var under 2008 i genomsnitt 30 dagar för extra tillägg. Att handläggningstiden är längre för extra tillägg än för inackorderingstillägg beror på att ett stort antal av ärendena om extra tillägg måste kompletteras innan CSN kan fatta ett beslut. Under 2008 kompletterades 77 procent av ansökningarna om extra tillägg jämfört med 55 procent under 2007. I de allra flesta fall är orsaken till kompletteringen att uppgifter om inkomst och förmögenhet eller intyg som styrker inkomstuppgifter saknas i ansökan. Den del av handläggningstiden då ärendet ligger hos CSN har ökat från 12 dagar under 2007 till 15 dagar under 2008. Den oförändrade eller längre genomsnittliga handläggningstiden för inackorderingstillägg och extra tillägg kan förklaras av CSN har höjt kvalitetskraven i handläggningen och att ÖKS kräver mer utförliga utredningar vid exempelvis beslut om återkrav på grund av otillåten frånvaro (skolk). Studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg ges även till studerande som väljer att studera utomlands. Under 2006 och 2007 beräknades den genomsnittliga handläggningstiden för dessa ärenden till 35 dagar. Handläggningstiden uppskattades då av handläggare som hanterar ansökningar om studiehjälp för studier utomlands. Genom systemförbättringar kan handläggningstiden numera tas fram på maskinell väg. Under 2008 har den genomsnittliga handläggningstiden för studiebidrag för studier utomlands varit 60 dagar, för extra tillägg för studier utomlands 49 dagar och för inackorderingstillägg för studier utomlands 49 dagar. I mer än hälften av ärendena om studiebidrag för studier utomlands måste CSN kontakta Försäkringskassan för att utreda om den studerande omfattas av EG-rätten, vilket påverkar om CSN eller Försäkringskassan ska vara utbetalande myndighet. Detta medför att handläggningstiden för dessa ärenden är längre än för ärenden om studiebidrag för studier i Sverige. Styckkostnader Beräkningen av styckkostnader utgår från respektive verksamhetsgrens kostnad enligt resultaträkningen samt det antal ärenden som har hanterats under året. Styckkostnader per ärende, kronor, 2006 2008 2006 2007 2008 1 Studiebidrag 84 118 152 Inackorderingstillägg 232 324 417 Extra tillägg 190 265 342 1 Uppgifterna är inte helt jämförbara med tidigare år, eftersom uppföljningen av det antal ärenden som ligger till grund för beräkningen av styckkostnader har förändrats inför 2008. Det har inte heller varit möjligt att beräkna om tidigare års uppgifter. Kostnaderna för verksamhetsgrenen har minskat jämfört med 2007, trots att CSN:s totala kostnader ökat. 4 Kostnadsminskningen beror framför allt på att 2007 års kostnader belastades 4 Se vidare avsnitt 2.3 Ekonomisk analys. 24

av kostnader för utvecklingen av ett nytt systemstöd för studiehjälpshandläggning. De beräknade styckkostnaderna för 2008 går dock inte att jämföra med tidigare års styckkostnader. Detta beror på att uppföljningen av antalet ärenden som ligger till grund för beräkningen av styckkostnaden har förändrats genom införandet av det nya handläggningssystemet. CSN gör dock bedömningen att hanteringen av studiehjälpsärenden har effektiviserats, eftersom kostnaderna för verksamhetsgrenen har minskat och antalet personer med studiehjälp ökat jämfört med 2007. 3.2 Administration av studiemedel Mål och måluppfyllelse Målen för verksamhetsgrenen Administration av studiemedel är att andelen ärenden som handläggs inom tre veckor ska öka och att handläggningstiden för ärenden som gäller studier utomlands ska förkortas. Dessutom ska alla kompletta ansökningar handläggas inom tre veckor. Andelen ärenden som handläggs inom tre veckor har ökat när det gäller ansökningar om studiemedel och merkostnadslån vid studier utomlands. För övriga ärendeslag är andelen ärenden som har handlagts inom tre veckor antingen oförändrad eller lägre. CSN bedömer därför att målet delvis är uppfyllt. Handläggningstiden för studiemedelsärenden vid utlandsstudier har förkortats, vilket gör att myndigheten uppfyller detta mål. CSN har dock inte lyckats uppfylla målet att alla kompletta studiemedelsärenden ska handläggas inom tre veckor. Gällande regelverk och rutiner innebär i praktiken att målet inte går att uppfylla. Studerande med studiemedel Studiemedel består av studiebidrag och studielån. Studiebidraget har två nivåer: generellt bidrag och högre bidrag. Det generella bidraget kan ges till alla som har rätt till studiemedel. Det högre bidraget kan ges till studerande som är 25 år eller äldre, som har kort tidigare utbildning och som läser in grundskole- eller gymnasiekompetens. Bidraget ges också till studerande på vissa specialpedagogiska utbildningar. Dessutom kan barnfamiljer söka tilläggsbidrag. För dem som är över 25 år och som tidigare har haft arbetsinkomster är det förutom studielån också möjligt att söka tilläggslån. De som har kostnader exempelvis för dubbelt boende och för resor mellan studieorten och hemorten kan även söka merkostnadslån. Merkostnadslån kan också ges för studieavgifter vid utlandsstudier. Antalet studerande som fick studiemedel under 2008 var 407 800. Av dessa hade 278 400 studiebidrag och studielån, medan 129 400 utnyttjade endast bidragsdelen. Drygt 20 900 personer fick dessutom merkostnadslån och 21 800 personer tilläggslån. Tilläggsbidrag för studerande med barn lämnades till 75 800 personer. Studerande med studiebidrag och studielån, antal, 2006 2008 2006 2007 2008 Studiebidrag och studielån 296 058 284 650 278 424 Endast studiebidrag 118 637 127 636 129 392 Totalt antal studerande, varav 414 695 412 286 407 816 - med tilläggsbidrag 71 851 78 055 75 817 - med tilläggslån 22 225 22 316 21 806 - med merkostnadslån 24 401 21 796 20 949 25

Det totala antalet studerande med studiemedel minskade under 2008. Antalet studerande som begärde endast studiebidrag ökade, medan antalet som tog studielån minskade. Minskningen av antalet studiemedelstagare finns främst på gymnasienivå. Nedgången på gymnasienivå är sannolikt en fördröjd effekt av att det riktade statsbidraget till kommunal vuxenutbildning överfördes till det generella statsbidraget 2007 och att beloppet samtidigt minskades. Studerande med studiemedel, fördelat på utbildningsnivå och utlandsstuderande, antal, 2006 2008 2006 2007 2008 Grundskolenivå 18 133 23 651 22 912 Gymnasienivå 91 227 93 758 90 628 Eftergymnasial nivå 310 045 301 427 299 156 Utlandsstuderande 28 355 27 804 27 607 Totalt 1 414 695 412 286 407 816 1 Nettoräknad siffra. En studerande kan ha fått studiemedel på flera utbildningsnivåer under samma kalenderår. Det finns två bidragsnivåer inom studiemedel: generellt bidrag och högre bidrag. Av de studerande med studiemedel var det 31 100 personer som fick studiemedel med det högre bidraget. Det högre bidraget fördelas efter tre kvotgrupper: de som studerar på eftergymnasial nivå med specialpedagogisk utbildningsinriktning 5 de som studerar för att få grundskole- eller gymnasiekompetens de som repetitionsläser ämnen på grundskolenivå. Studerande med studiemedel, fördelat på bidragsnivå och kvotgrupp, antal, 2006 2008 1 2006 2007 2008 Generellt bidrag 388 117 383 227 380 945 Högre bidrag 29 326 33 849 31 127 - eftergymnasiala studier 940 780 499 - saknar grundskole- eller gymnasiekompetens 26 658 30 345 27 648 - repetitionsstudier 2 623 4 361 4 607 1 En studerande kan ha fått både generellt bidrag och högre bidrag under samma kalenderår. Under perioden 2006 2008 har antalet studerande med generellt bidrag minskat, medan utvecklingen för antalet med högre bidrag varierat. Minskningen av antalet studerande med generellt bidrag beror på att antalet i högskoleutbildning har minskat de senaste åren. Den skiftande utvecklingen för antalet studerande med högre bidrag beror på att både studiestödsformen rekryteringsbidrag och det riktade statsbidraget till kommunal vuxenutbildning upphörde 2007. Antalet ökade dock 2007 när vissa studerande som tidigare skulle ha läst med rekryteringsbidrag i stället fick studiemedel med det högre bidraget. Under 2008 minskade antalet studerande med högre bidrag som en fördröjd effekt av att det riktade statsbidraget till kommunal vuxenutbildning överfördes till det generella statsbidraget 2007 och att beloppet samtidigt minskades. 5 Det högre bidraget på eftergymnasial nivå kunde tidigare också beviljas för så kallade YTH-utbildningar. Genom ändringar i högskoleförordningen (1993:100) togs yrkesteknisk examen bort den 1 juli 2007. Till följd av övergångsbestämmelser kan vissa studerande få det högre bidraget för YTH-utbildning även efter den 1 juli 2007. 26

Under 2008 betalade CSN ut studiemedel till ett belopp av 18 685 miljoner kronor, varav 8 289 miljoner kronor i bidrag och 10 396 miljoner kronor i lån. Dessutom har 1 850 miljoner kronor betalats ut i pensionsavgifter. Studiemedel, utbetalda belopp, fördelat på bidrag och lån, miljoner kronor, 2006 2008 2006 2007 2008 Bidrag - studiebidrag 7 612,9 7 918,3 7 932,7 - tilläggsbidrag 330,6 359,9 356,5 Totalt 7 943,5 8 278,1 8 289,2 Lån - grundlån 9 785,9 9 675,3 9 659,6 - merkostnadslån 498,2 483,3 499,1 - tilläggslån 231,2 237,5 236,9 Totalt 10 515,2 10 396,1 10 395,6 Studiemedel totalt 18 458,7 18 674,2 18 684,8 Utbetalningen av studiemedel ökade under 2008 beroende på att prisbasbeloppet höjdes med 700 kronor. Eftersom antalet studerande med studiemedel minskade under 2008, blev ökningen endast 10 miljoner kronor. Det utbetalda beloppet för bidragen ökade, medan det minskade marginellt för lånen. Lånebenägenheten har minskat under de senaste åtta åren. Med lånebenägenhet menas andelen studerande med studiemedel som utöver studiebidraget även har lån. Under 2008 minskade lånebenägenheten något på samtliga utbildningsnivåer. Lånebenägenhet, fördelat på utbildningsnivå och utlandsstuderande andel i procent, 2006 2008 2006 2007 2008 Grundskolenivå 35,6 33,2 32,9 Gymnasienivå 56,9 55,0 54,4 Eftergymnasial nivå 75,0 73,2 72,4 Utlandsstuderande 83,0 82,2 81,1 Äldre studerande Reglerna om längsta tid med studiemedel skiljer sig beroende på vilken tidigare utbildning den studerande har. Studiemedel kan normalt beviljas i högst 40, 80 eller 100 veckor för studier på grundskolenivå och antingen 80 eller 120 veckor för studier på gymnasienivå. För studier på eftergymnasial nivå kan studiemedel normalt beviljas i 240 veckor. Det kan finnas flera orsaker till att ett bifallsbeslut fattas, trots att veckogränsen har uppnåtts: Bifall med hänsyn till särskilda skäl enligt regeländringen den 1 juli 2006 om undantag från reglerna om längsta tid med studiemedel för äldre studerande. Personer som är 40 år eller äldre kan beviljas ytterligare 40 veckor om det finns särskilda skäl, exempelvis personliga förhållanden eller arbetsmarknadsskäl. Bifall med hänsyn till särskilda skäl enligt äldre regler (övergångsbestämmelse för högskolestuderande som infördes vid studiestödsreformen 2001). De äldre reglerna gäller för dem som har börjat en högskoleutbildning med studiemedel före den 1 juli 2001 och som dessförinnan beviljats studiemedel för studier på en annan högskoleutbildning. Bifall med hänsyn till synnerliga skäl (mer restriktiv innebörd än särskilda skäl). 27

Personer som uppnått veckogränsen för längsta tid med studiemedel, 1, 2, 3, 4 fördelat på ålder, utbildningsnivå och typ av beslut, antal, 2006 2008 40 44 år 2006 2007 2008 Bifall särskilda/synnerliga skäl m.m. 144 204 222 - grundskolenivå 12 9 6 - gymnasienivå 37 75 97 - eftergymnasial nivå 95 120 119 Avslag 493 556 627 - grundskolenivå 94 167 226 - gymnasienivå 195 178 191 - eftergymnasial nivå 204 211 210 45 år eller äldre Bifall särskilda/synnerliga skäl m.m. 103 150 194 - grundskolenivå 8 4 11 - gymnasienivå 29 85 136 - eftergymnasial nivå 66 61 47 Avslag 363 475 499 - grundskolenivå 82 138 198 - gymnasienivå 171 215 182 - eftergymnasial nivå 110 122 119 ¹ Enligt utsökning på beslutsgrunder från CSN:s Data Warehouse 2009-01-20. ² Avser studietid som kan hänföras till respektive kalenderår. 3 En person kan ha fått både bifallsbeslut och avslagsbeslut under samma period. 4 I de siffror som redovisas ingår även delvisa bifalls- och avslagsbeslut. Med detta avses exempelvis en person som kan beviljas studiemedel för tio veckor av den sökta perioden men får avslag för resterande åtta veckor. I tabellen redovisas bifalls- och avslagsbeslut för dem som har uppnått det antal veckor som kan beviljas. Antalet avslag visar dock inte någon helhetsbild av de studerandes behov av studiemedel under längre tid, eftersom många avstår från att ansöka om studiemedel med anledning av att de känner till de regler som finns. Antalet personer som fick bifall med hänsyn till särskilda eller synnerliga skäl ökade något under 2008. Ökningen finns på gymnasienivå. På eftergymnasial nivå minskar däremot antalet till följd av att övergångsregeln för högskoleutbildning håller på att fasas ut. Personer med särskilda eller synnerliga skäl, fördelat på ålder 1, 2, 3, antal, 2008 40 44 år Kvinnor Män Totalt Särskilda skäl undantagsregel för äldre 112 26 138 Särskilda skäl övergångsregel för högskoleutbildning 16 8 24 Synnerliga skäl 24 3 27 45 år eller äldre Särskilda skäl undantagsregel för äldre 125 31 156 Särskilda skäl övergångsregel för högskoleutbildning 5 6 11 Synnerliga skäl 12 3 15 ¹ Det finns även ett fåtal personer med ärenden som inte har varit möjliga att hänföra till något av de skäl som redovisas i tabellen. ² Enligt utsökning på beslutsgrunder från CSN:s Data Warehouse samt manuell granskning. ³ Avser studietid som kan hänföras till 2008. 28

Om siffrorna för särskilda skäl i tabellen räknas samman, blir det totalt 329 personer i åldern 40 år eller äldre som fick bifallsbeslut med hänsyn till särskilda skäl. Därutöver var det 42 personer som fick bifall med hänsyn till synnerliga skäl. Personer med studiemedel, fördelat på ålder 1, antal, 2006 2008 2006 2007 2008 Totalt antal personer 40 år eller äldre, varav 27 927 30 885 29 057-40 44 år 17 769 18 614 17 258-45 49 år 8 209 9 089 8 652-50 år 1 949 3 182 3 147 ¹ Ålder vid årets slut. Antalet studiemedelstagare som är 40 år eller äldre minskade något under 2008. Antalet som är 50 år eller äldre är relativt oförändrat jämfört med 2007. Den 1 juli 2006 höjdes den övre åldersgränsen från 50 år till 54 år. Tidigare kunde en studerande i den åldern få studiestöd endast för utbildningar till bristyrken. Överklagandehantering De beslut om studiemedel som CSN fattar kan överklagas till Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS). Alla meddelanden från en stödtagare som kan tolkas som ett överklagande registreras som ett sådant. Om det överklagade beslutet inte kan ändras eller endast delvis ändras enligt 27 förvaltningslagen (186:223), översänds överklagandet till ÖKS för prövning. Antalet överklagade ärenden har minskat med 27 procent jämfört med 2007. Minskningen kan framför allt förklaras av CSN:s fortsatta satsning på kvalitetsarbete, där syftet är att höja rättssäkerheten och kvaliteten i handläggningen samt att skapa en enhetlig bedömning mellan CSN:s handläggande kontor. Av dem som har fått avslag på sin ansökan eller sitt beslut om återkrav har 9 procent överklagat beslutet. Under 2007 var motsvarande andel 12 procent. Under 2008 överklagades 5 204 beslut om studiemedel, varav 3 133 ärenden skickades vidare till ÖKS. Merparten av ärendena ändrar CSN på grund av att nya uppgifter tillkommer i samband med överklagandet. I den granskning som genomfördes 2006 visade det sig att 73 procent av de överklagade besluten var korrekta vid den tidpunkt då beslutet ursprungligen fattades. 6 Registrerade överklaganden 1, antal, 2006 2008 2006 2007 2008 Studiemedel vid studier i Sverige 5 616 5 864 4 569 Studiemedel vid studier utomlands 445 472 380 Merkostnadslån vid studier i Sverige 102 75 86 Merkostnadslån vid studier utomlands 106 70 44 Tilläggsbidrag vid studier i Sverige och utomlands 2 67 42 18 Tilläggslån vid studier i Sverige 110 93 107 Totalt registrerade 6 446 6 616 5 204 ¹ I antalet registrerade överklaganden ingår även överklaganden av beslut om återkrav. 2 Tilläggsbidrag för studier utomlands särredovisas inte eftersom ärendevolymen är för liten. 6 Kvalitetsgranskning Q6 Överklagande. En undersökning av kvaliteten i handläggningen i syfte att öka rättssäkerhet, kvalitet och enhetlighet, CSN 2006. 29