Socioekonomiskt bokslut för Beatebergs Hunddagis och UNITIS Hantverkskooperativ De socioekonomiska boksluten genomfördes 2010 och utfördes av Annette Dünkelberg och Birgitta Israelsson Coompanion Stockholms län i samarbete med kooperativen och SKOOPI. Genomförd i SKOOPIs projekt VISOREK
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning, 4 2. Studiens två socioekonomiska bokslut, 5 3. Uppdrag och syfte, 8 4. Metoden socioekonomiskt bokslut, 9 5. De sociala företagens mångfald, 12 6. Studiens två socioekonomiska bokslut, 13 6.1 Expertgrupper möjliggör studien, 14 7. Personer med psykisk funktionsnedsättning utanför kooperativen, 16 7.1 Beskrivning av välfärdskonsumtionen, 16 7.2 Att hushålla med människor och resurser, 18 7.3 Välfärdskonsumtion, 19 7.4 Typkarriärer, 21 7.5 Teoretisk förklaringsmodell över kooperativens positiva effekter, 23 8. Företagsboksluten 2009, 26 9. De socioekonomiska boksluten, 28 9.1 Socioekonomiskt bokslut för Beatebergs Hunddagis, 28 9.2 Socioekonomiskt bokslut för Hantverkskooperativet UNITIS, 30 10. Slutsatser, 33 11. Referenser, 35 3
1. Sammanfattning SKOOPI Sociala arbetskooperativens intresseorganisation driver under åren 2009-2012 ett projekt med medel från Allmänna Arvsfonden. Projekt VISOREK består av fyra delprojekt varav ett har som mål att genomföra socioekonomiska bokslut på två sociala arbetskooperativ som bedriver daglig verksamhet inom LSS. Det är första gången denna metod används inom en LSS-verksamhet. De två kooperativ som medverkat i arbetet med att ta fram socioekonomiska bokslut är Hantverkskooperativet UNITIS i Ljusdal och Beatebergs Hunddagis i Göteborg. Uppdraget med att ta fram de socioekonomiska boksluten har genomförts av Birgitta Israelsson och Annette Dünkelberg Coompanion Stockholm, i samverkan med kooperatörer och referensgrupper. Syftet med uppdraget har varit att synliggöra det samhällsekonomiska mervärde som uppstår i den stund personer med funktionsnedsättningar ingår i ett socialt arbetskooperativ. Metoden socioekonomiskt bokslut I ett socioekonomiskt bokslut kan beräkningar göras av de samhällsekonomiska värden som skapas och minskade kostnader som uppstår i ett socialt företag. Genom att under ett specifikt antal år beräkna summan av samhällets kostnader före individernas inträde i kooperativet - liksom uteblivna kostnader efter inträdet i kooperativet och väga samman dessa med företagets bokslut för ett specifikt räkenskapsår skapas det socioekonomiska bokslutet. I metoden finns också möjlighet att redovisa effekterna av de skatteintäkter som skapas i och med löneutbetalningar. Om denna effekt hade tagits med i dessa bokslut, så hade de samhällsekonomiska vinsterna blivit större än de som redovisas här. I metoden definieras individernas välfärdskonsumtion, så som den ter sig före och efter inträde i kooperativet. Faktainsamling av individers livsscenarier och kostnader för välfärskonsumtion sker genom möten med expertgrupper inom och utom kooperativen liksom intervjuer med enskilda kooperatörer och offentlig statistik. Den dubbla affärsidén Gemensamt för arbetsintegrerande sociala företag är att de har en dubbel affärsidé. Den dubbla affärsidén innebär att företaget säljer en vara eller tjänst på marknaden (t ex rehabplatser eller arbetsprövning) parallellt med den grundläggande idén att skapa arbete till personer som står utanför arbetsmarknaden. Bägge delarna är lika viktiga därför kallas detta för den dubbla affärsidén. Egenmakt och empowerment Studier på de sociala företagen Basta, Service&Samverkan, liksom på de sociala arbetskooperativen KOS och Briggen har visat att arbete i ett socialt företag leder till ökad makt över det egna livet - empowerment - för deltagarna. Detta blir särskilt tydligt i de sociala arbetskooperativen, där man är både medarbetare och delägare. När en individ går från utanförskap eller arbetslöshet till att bli en del av en arbetsgemenskap så är det inte bara arbetet som räknas. Den sociala gemenskapen, arbetstider och fasta rutiner i det dagliga livet, en ökad kontroll över och möjlighet att påverka det egna livet och stundtals en förbättrad ekonomi medverkar till empowerment egen makt. Socioekonomiska bokslut 2010 4
2. Studiens två socioekonomiska bokslut Beatebergs Hunddagis Beatebergs Hunddagis är en ekonomisk förening som startade våren 1996 med nio medlemmar/kooperatörer (sju kvinnor och två män). Kooperativet har två handledare på heltid (en kvinna och en man). Kommunen lämnar bidrag till handledarnas löner. Kooperativet finns i Villa Beateberg, som ligger intill Kvibergs kyrkogård i stadsdelen Bellevue i Göteborg. Flera av kooperatörerna har varit med sedan starten 1996, ett fåtal har tillkommit under de senaste åren. Tre av kooperatörerna arbetar heltid medan sex har deltidsarbeten. År 2009 hade fyra personer lönebidrag och fem arbetade inom den dagliga verksamheten på Beatebergs Hunddagis. På Beatebergs Hunddagis arbetar kooperatörerna i egen takt med att ta hand om hundarna, sköta kooperativets bokföring och redovisning och baka till försäljning inför cafékvällar. Under 2009 var sju hundar inskrivna på de tolv platser som finns. Eftersom hundarna går lösa både inne i huset och ute på rastgården har man bestämt att bara ta in tikar labradorer, retrievers och spaniels. Kooperatörerna bestämmer och planerar tillsammans och har majoritet i styrelsen. Månadsavgiften för en plats, tvätt av hundfiltar liksom särskilda cafékvällar svarar för 5 % av intäkterna. Kooperativet tillhandahåller fem platser för daglig verksamhet vilket svarar för 23 % av intäkterna. Arbetsförmedlingen lämnar stöd till löner motsvarande ca 27 %. Försäkringskassans utbetalningar till kooperativet utgör ca 45 % av intäkterna. Totalt omsatte verksamheten år 2009 ca 2 380 000 kr. Socioekonomiskt bokslut för Beatebergs Hunddagis Figuren nedan visar vinster i form av uteblivna kostnader för varje aktör som är aktuell kring verksamheten på Beatebergs Hunddagis. Den sammanlagda vinsten för verksamheten uppgår till ca 127 900 kr. Beateberg Intäkt Kostnad Vinst Arbetsförmedlingen 50 700-1 341 070-1 290 370 Försäkringskassan 126 600 4 000 122 600 Kommunen 2 150 630 1 123 000 1 027 630 Landstinget 210 800 21 200 189 600 Rättsväsendet 2 500 0 2 500 Övriga 0 0 0 Beateberg 2 376 000 2 300 100 75 900 Summa 127 860 Nyckeltalen är beräknade enbart utifrån offentliga kostnader Kostnaden per år för externa aktörer är 2 541 000 kr utan kooperativ och 2 489 000 kr med kooperativ vilket ger en vinst på 52 000 kr. Vinsten per årsplats är 5 800 kr. Avkastningen på varje satsad krona för LSS-verksamheten inom Beateberg är 2%. Investeringskalkyl i ett 20-års perspektiv för Beatebergs Hunddagis Investeringskalkylen är gjord utifrån intäkter hämtade från det socioekonomiska bokslutet. Avkastningen är beräknad med 1,5 % på gjorda vinster/uteblivna kostnader i och kronans Socioekonomiska bokslut 2010 5
värde är nerskriven över tid med 1,015 %. Resultatet av denna beräkning blir att det under en 20-årsperiod uppstår uteblivna kostnader/vinster med 68 776 904 kr. Under samma tid blir produktionsvärdet, räknat på samma omfattning som 2009, 2 474 516 kr. Hantverkskooperativet UNITIS Hantverkskooperativet UNITIS ekonomiska förening bildades 1998 i Ljusdal av åtta personer inom kommunens dagliga verksamhet som tillsammans med tre handledare ville starta ett kooperativ för större inflytande över verksamheten och skapa mer meningsfulla arbetsuppgifter. Idag har kooperativet tolv medlemmar varav tre är handledare. Kooperativet erbjuder människor med intellektuella funktionsnedsättningar arbete genom daglig verksamhet enligt LSS. Verksamheten ska vara överblickbar för alla i kooperativet och styrs av demokratiska principer. Styrdokument är kooperativa principer, kooperativets stadgar och LSS. Kooperatörerna driver en butik med presentartiklar, ett kafé och arbetar med möbelrenovering och textiltryck. Kunderna och företagen i Ljusdal har bidragit med synpunkter på verksamheterna i den sociala redovisning som gjordes för några år sedan. Kooperativet är medlemmar i Köpmannaföreningen och Svensk Handel. Kooperativet är också engagerat i ett internationellt utbytesprojekt med en systerorganisation till FUB i Bolivia dit några kooperatörer och handledare åker varje år. Hantverkskooperativet UNITIS finansieras genom intäkter från kaféet och försäljning i butiken (totalt ca 28 %). Övrig finansiering sker genom försäljning av platser i daglig verksamhet liksom olika arbetsmarknadsåtgärder som lönebidrag och trygghetsanställningar (ca 72 %). Kooperativet tillhandahåller åtta platser för daglig verksamhet. Två kooperatörer har lönebidrag, en har halvt sjukbidrag, en har pension. Totalt omsatte verksamheten år 2009 drygt 2 415 000 kr. Socioekonomiskt bokslut för Hantverkskooperativet UNITIS Figuren nedan visar vinster i form av uteblivna kostnader för varje aktör som är aktuell i verksamheten kring Hantverkskooperativet UNITIS. Den sammanlagda vinsten för verksamheten uppgår till ca 936 500 kr. UNITIS Intäkt Kostnad Vinst Arbetsförmedlingen 0-749 210-749 210 Försäkringskassan 460 0000 446 500-13 500 Kommunen 3 805 600 2 455 567 1 350 033 Landstinget 357 600 30 567 327 033 Rättsväsendet 5 000 0 5 000 Övriga 0 0 0 Unitis 2 415 000 2 424 800-9 800 Summa 936 557 Nyckeltalen är beräknade enbart utifrån offentliga kostnader Kostnaden per år för externa aktörer är 4 628 000 kr utan kooperativ och 3 681 900 kr med kooperativ vilket ger en vinst på 946 100 kr. Vinsten per årsplats är 105 200 kr. Avkastningen på varje satsad krona för LSS-verksamheten inom UNITIS är 25 %. Socioekonomiska bokslut 2010 6
Investeringskalkyl i ett 20-års perspektiv för Hantverkskooperativet UNITIS Investeringskalkylen är gjord utifrån intäkter hämtade från det socioekonomiska bokslutet. Avkastningen är beräknad med 1,5 % på gjorda vinster/uteblivna kostnader i och kronans värde är nerskriven över tid med 1,015 %. Resultatet av denna beräkning blir att det under en 20-årsperiod uppstår uteblivna kostnader/vinster med 58 575 567 kr. Under samma tid blir produktionsvärdet, räknat på samma omfattning som 2009, 12 198 318 kr. Resultat Dessa två socioekonomiska bokslut visar och stärker bilden av att sociala arbetskooperativ är lönsamma för samhället, att det både på kort och lång sikt och för alla parter finns tillräckliga ekonomiska incitament för att samhället borde medverka till att fler arbetsintegrerande sociala företag skapas. Kooperatörerna i vår studie skulle utan sina kooperativ utnyttja välfärdstjänster för mellan 175 000 kr och 460 000 kr per person och år, eller för hela gruppen på kooperativen mellan 1,5 miljoner till 4,1 miljoner kr per år. Kommun och landsting vinner mest på att kooperativen existerar som alternativ till befintliga kommunalt drivna verksamheter. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan bär fortsatt kostnader för kooperatörernas försörjning. Socioekonomiska bokslut 2010 7
3. Uppdrag och syfte SKOOPI Sociala arbetskooperativens intresseorganisation driver under åren 2009-2012 ett projekt med medel från Allmänna Arvsfonden. Projekt VISOREK består av fyra delprojekt varav ett har som mål att genomföra socioekonomiska bokslut på två sociala arbetskooperativ som bedriver daglig verksamhet inom LSS. Det är första gången denna metod används inom en LSS-verksamhet. De två kooperativ som medverkat i arbetet med att ta fram socioekonomiska bokslut är Hantverkskooperativet UNITIS i Ljusdal och Beatebergs Hunddagis i Göteborg. Uppdraget med att ta fram de socioekonomiska boksluten har genomförts av Birgitta Israelsson och Annette Dünkelberg Coompanion Stockholm, i samverkan med kooperatörer och referensgrupper. Syftet med uppdraget har varit att synliggöra det samhällsekonomiska mervärde som uppstår i den stund personer med funktionsnedsättningar ingår i ett socialt arbetskooperativ. Socioekonomiska bokslut 2010 8
4. Metoden socioekonomiskt bokslut Metoden Socioekonomiskt bokslut har skapats och utvecklats av Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog under drygt 25 års tid med utgångspunkt från nationalekonomiska teorier. Metoden har använts bl a på det sociala företaget Basta liksom på de sociala arbetskooperativen KOS och Briggen vilka har sin bas inom socialpsykiatrin. Författarna till denna rapport har tidigare genomfört socioekonomiska bokslut på det sociala arbetskooperativet S&S, Service och Samverkan liksom på HiSL (Hörselskadades förening i Stockholms län). I ett socioekonomiskt bokslut görs beräkningar av de samhällsekonomiska värden som verksamheten i ett socialt företag skapar genom att under ett specifikt antal studerade årberäkna summan av samhällets kostnader före inträdet - alternativt ett liv utanför kooperativet - liksom uteblivna kostnader efter personernas inträde i kooperativet och väga samman dessa med företagets bokslut för ett specifikt räkenskapsår. I metoden finns också möjlighet att redovisa effekterna av de skatteintäkter som skapas i och med löneutbetalningar. Om denna effekt hade tagits med i dessa bokslut, så hade de samhällsekonomiska vinsterna blivit större än de som redovisas här. Ett socioekonomiskt bokslut kan påvisa positiva effekter för offentlig sektor genom att kooperatörerna i stor utsträckning inte längre är sjukskrivna eller arbetslösa, utan befinner sig, som i studiens fall, i kooperativet där man arbetar 100 % av egen förmåga. Att delta i kooperativets arbete innebär även förändringar i behovet av samhällsstöd liksom en minskad konsumtion av välfärdstjänster. Kooperatörerna börjar istället producera genom att sälja produkter eller tjänster och skapa intäkter till löner samtidigt som de förändrar sin sociala situation och mår bättre. I metoden kallas detta för positiva externa effekter. För att kunna beräkna värdet av dessa måste de kostnader samhället har för en person som är exempelvis arbetslös, långtidssjukskriven eller sjukpensionerad undersökas och beräkningar göras av hur stora kostnader detta uppskattningsvis kan innebära för hela den studerade gruppen. Information om kostnader för individernas välfärdskonsumtion kommer från faktiska uppgifter från referensgrupper, andra socioekonomiska bokslut samt tillgänglig kommun- och landstingsstatistik. Studiens mätpunkter och tidsramar väljs utifrån målgruppens bakgrund och livsscenario. I studien av dessa två kooperativ utgår före/efterperspektivet från ett förescenario där målgruppen inte finns i kooperativ verksamhet, baserat på faktiska uppgifter om välfärdskonsumtion under några år, till ett liv i kooperativet efterscenariot. För att kunna göra beräkningarna koncentreras prisuppgifterna under två år före och två år efter inträdet i kooperativet. Beräkningsunderlaget Det beräkningsunderlag som använts i studien bygger på indelningen i kategorier som benämns och exemplifieras: Kedja (Sysselsättning), Aktör (Kommunen), Enhet (Socialtjänsten), Aktivitet (LSS-beslut,), Sort (Tillfälle), Pris (Kronor) och Real (Verklig kostnad för enheten eller en transfererbar kostnad, dvs. kostnaderna kan uppkomma hos olika enheter beroende på insats). Dessutom väljs hur många år studien ska spänna över. I dessa två bokslut har vi valt perioderna två år före inträdet i kooperativet och två år efter inträdet. Åren före Socioekonomiska bokslut 2010 9
inträdet i kooperativen utgörs i bägge fallen till stora delar av gymnasietid varför beräkningen av välfärdskonsumtionen till vissa delar utgörs av ett koncentrat som spänner över fler år än två. Efter prissättning av välfärdskonsumtionen jämförs kostnaderna, för individen och gruppen, för två år före inträdet i kooperativet med kostnaderna två år efter inträdet i kooperativet. Jämförelsen görs som en del i det socioekonomiska bokslutet med avsikten att kunna visa de minskade samhällskostnader som uppstår i och med personers delaktighet i en kooperativt driven daglig verksamhet. I metoden används en kombination av faktiska kostnader och skattningar av kostnader för en trolig utveckling hos de individer som ingår i grupperna. I studiens fall för sådana individer som finns inom LSS-lagstiftningen. Skattningen av kostnader bygger på uppgifter som kommer från LSS-handläggare och andra med kännedom om målgruppens livsscenario och hanteras så att där aktuella uppgifter finns samlas de in och redovisas, där de inte finns görs uppskattningar som är så rimliga och ligger så nära verkligheten som möjligt. Studiens expertgrupper utgör här en informations källa liksom uppgifter tillgängliga via SCB och kommuners statistik över kostnader. För att behålla trovärdigheten i beräkningarna är det av vikt att snarare ligga under än över de förväntade kostnaderna. Beräkningsmetoden gör inte på något sätt anspråk på att vara exakt, utan används för att skapa en uppfattning om storleksordningen på, och omfattningen av, samhällets kostnader och möjliga vinster. Metodens 20-års investeringskalkyl som görs utifrån nationalekonomisk modell kan delvis jämställas med andra typer av tung samhällsinvestering som exempelvis vägbyggen. Investeringskalkylen används för att öka förståelsen hos beslutsfattare så att även investeringar i människor bör betraktas som lönsamma på kort och lång sikt. Scenarioteknik Scenariotekniken i ett socioekonomiskt bokslut innebär att bygga upp trovärdiga bilder av individer, scenarier, av den förväntade utvecklingen för individer som i denna studie, dels står utanför kooperativet, dels är medlemmar i ett kooperativ. I studien finns fyra scenarier som är baserade på kooperatörernas egna berättelser om sin livssituation före och efter inträdet i kooperativet. Dessa berättelser har utgjort underlag till fyra olika typkarriärer: en man och en kvinna som INTE deltar i en daglig kooperativ verksamhet och en man och en kvinna som deltar i daglig kooperativ verksamhet. Expertgrupper Till stöd i det socioekonomiska bokslutet för Beatebergs Hunddagis och Hantverkskooperativet UNITIS har flera expertgrupper medverkat för att ge bakgrundsinformation om kooperatörernas livssituation, om de välfärdstjänster som är relevanta för gruppen liksom kostnaderna för dessa. Urvalet till expertgrupperna har skett på följande sätt: - Varje kooperativ har ställt frågan till handläggare inom offentlig verksamhet och andra stödpersoner till kooperatörerna om deras möjlighet att ställa upp till en halv dags samtal kring målgruppens och individernas välfärdskonsumtion före och efter inträde i kooperativet tillsammans med oss som genomfört studien - Alla kooperatörer har fått frågan om de ville ställa upp på individuella intervjuer för att ge Socioekonomiska bokslut 2010 10
en bild av sin livssituation före och efter inträdet i kooperativet. Expertgrupperna för Beatebergs Hunddagis har bestått dels av handläggare från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och handledare i kooperativet, dels av tre kooperatörer. Expertgrupperna för Hantverkskooperativet UNITIS har bestått av LSS-handläggare, Försäkringskassan, god man samt av fem kooperatörer. Expertgrupperna från offentlig sektor har samlats under en halv dag till samtal om målgruppens och individers kostnader för välfärdstjänster på respektive kooperativ. Några veckor innan intervjuerna genomfördes med kooperatörerna, gjordes ett första besök på kooperativet för att träffa kooperatörer och handledare, och för att berätta vad studien skulle innebära men även fråga om vilka kooperatörer som kunde tänka sig att bli intervjuade. Frågeunderlaget till kooperatörernas intervjuer återfinns i Bilaga 1. Möjliga generaliseringar Denna studie visar vilka samhällskostnader som uppstår specifikt för individer i de två sociala arbetskooperativen Beatebergs Hunddagis och Hantverkskooperativet UNITIS. Antagandena bygger både på faktiska uppgifter i de aktuella fallen och på uppdateringar av de möjliga generaliseringar av kostnader som gjorts i tidigare genomförda studier på de sociala arbetskooperativen KOS & Briggen (Nilsson & Wadeskog, 2007, 2008) liksom på det sociala företaget S&S, Service och samverkan (Israelsson/Dünkelberg, 2007). Trots att varje studie är unik och bygger på de undersökta kooperativens specifika förutsättningar, samtidigt som det finns uppgifter och statistik för målgruppen, går det både att dra vissa generella slutsatser kring samhällsnyttan och minskade kostnader, liksom för kooperatörernas ökade välbefinnande. I de två kooperativ som utgör underlaget för studien finns människor med olika typer av sammansatt problematik. Några kooperatörer har psykiska (medfödda eller förvärvade) funktionsnedsättningar medan andra har psykosociala problem, är långtidsarbetslösa eller har haft omfattande sjukskrivningsperioder. Socioekonomiska bokslut 2010 11
5. De sociala företagens mångfald Antalet arbetsintegrerande sociala företag i Sverige 2010 är 225 varav 150 är sociala arbetskooperativ, där medarbetarna också är delägare och gemensamt beslutar om verksamhetens innehåll. Allt enligt den kooperativa principen en medlem en röst, i en demokratisk organisation som ger både delaktighet, ansvar och möjligheter. Arbetsintegrerande sociala företag driver näringsverksamhet och säljer varor och/eller tjänster. De skiljer sig från andra företag genom att de har som främsta mål att skapa möjligheter till arbete för personer som av olika skäl står långt från arbetsmarknaden, t ex genom ett arbetshinder på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar. Dessa företag är en del av den sociala ekonomin, dvs. den sektor av samhället som samlar föreningar, stiftelser, kooperativ med flera organisationer som har framträdande samhälleliga och sociala mål. Eftersom kooperatörerna på grund av sina arbetshinder har rätt till ett stöd från samhället bidrar kommunerna ofta till anställning av handledare eller lokalhyror. Många kooperativ säljer platser för arbetsträning eller rehabilitering till kommuner (enligt LSS som i denna studie), samt tar emot personer med stöd från Arbetsförmedling eller Försäkringskassa. Det sociala arbetskooperativet är ett självständigt företag som delvis kan konkurrera på marknadens villkor. Syftet är dock alltid att i första hand skapa meningsfulla arbeten där uppkommen vinst återinvesteras i företaget. De sociala arbetskooperativen erbjuder arbete och verksamheten bygger på att kooperatörerna arbetar 100 % av sin förmåga. Att ha ett arbete att gå till innebär också att tillhöra en gemenskap, en gemenskap som många mister då de står utanför arbetsmarknaden. Kooperatörerna i de sociala arbetskooperativen har alltid någon form av stöd till sin försörjning såsom lönebidrag, sjukersättning, pension och/eller försörjningsstöd. Den dubbla affärsidén Gemensamt för arbetsintegrerande sociala företag är att de har en dubbel affärsidé. Den dubbla affärsidén innebär att företaget säljer en vara eller tjänst på marknaden (t ex rehabplatser eller arbetsprövning) parallellt med den grundläggande idén att skapa arbete till personer som står utanför arbetsmarknaden. Bägge delarna är lika viktiga därför kallas detta för den dubbla affärsidén. Egenmakt och empowerment Vem har nyckeln till att stärka människan och öka den egna makten över tillvaron? Studier på de sociala företagen Basta, Service&Samverkan, liksom arbetskooperativen KOS och Briggen har visat att arbetet i ett socialt företag leder till ökad makt över det egna livet - empowerment - för deltagarna. Detta blir särskilt tydligt i de sociala arbetskooperativen, där man är både medarbetare och delägare. När en individ går från utanförskap eller arbetslöshet till att bli en del av en arbetsgemenskap så är det inte bara arbetet som räknas. Den sociala gemenskapen, arbetstider och fasta rutiner i det dagliga livet, den ökade kontrollen över det egna livet och stundtals en förbättrad ekonomi medverkar till det vi kallar empowerment egen makt. En kooperatör på Hantverkskooperativet UNITIS uttryckte det så här: Det handlar om vem som har nyckeln och kan öppna arbetsplatsen på morgonen och det är vi! Kooperatör på UNITIS Socioekonomiska bokslut 2010 12
6. Studiens två socioekonomiska bokslut Beatebergs Hunddagis Beatebergs Hunddagis är en ekonomisk förening som startade våren 1996 med nio medlemmar/kooperatörer (sju kvinnor och två män). Kooperativet har två handledare på heltid (en kvinna och en man). Kommunen lämnar bidrag till handledarnas löner. Kooperativet finns i Villa Beateberg, som ligger intill Kvibergs kyrkogård i stadsdelen Bellevue i Göteborg. Flera av kooperatörerna har varit med sedan starten 1996, ett fåtal har tillkommit under de senaste åren. Tre av kooperatörerna arbetar heltid medan sex har deltidsarbeten. År 2009 hade fyra personer lönebidrag och fem arbetade inom den dagliga verksamheten på Beatebergs Hunddagis. På Beatebergs Hunddagis arbetar kooperatörerna i egen takt med att ta hand om hundarna, sköta kooperativets bokföring och redovisning och baka till försäljning inför cafékvällar. Under 2009 var sju hundar inskrivna på de tolv platser som finns. Eftersom hundarna går lösa både inne i huset och ute på rastgården har man bestämt att bara ta in tikar labradorer, retrievers och spaniels. Kooperatörerna bestämmer och planerar tillsammans och har majoritet i styrelsen, Månadsavgiften för en plats, tvätt av hundfiltar liksom särskilda cafékvällar svarar för 5 % av intäkterna. Kooperativet tillhandahåller 5 platser för daglig verksamhet vilket svarar för 23 % av intäkterna. Arbetsförmedlingen lämnar stöd till löner motsvarande ca 27 %. Försäkringskassans utbetalningar till kooperativet utgör ca 45 % av intäkterna. Totalt omsatte verksamheten år 2009 drygt ca 2 380 000 kr. Hantverkskooperativet UNITIS Hantverkskooperativet UNITIS ekonomiska förening bildades 1998 i Ljusdal av åtta personer inom kommunens dagliga verksamhet som tillsammans med tre handledare ville starta ett kooperativ med större inflytande över verksamheten och skapa mer meningsfulla arbetsuppgifter. Idag har kooperativet tolv medlemmar varav tre är handledare. Kooperativet erbjuder människor med intellektuella funktionsnedsättningar arbete genom daglig verksamhet enligt LSS. Verksamheten ska vara överblickbar för alla i kooperativet och styrs av demokratiska principer. Styrdokument är kooperativa principer, kooperativets stadgar och LSS. Kooperatörerna driver en butik med presentartiklar, ett kafé, och arbetar med möbelrenovering och textiltryck. Kunderna och företagen i Ljusdal har bidragit med synpunkter på verksamheterna i den sociala redovisning som gjordes för några år sedan. Kooperativet är medlemmar i Köpmannaföreningen och Svensk Handel. Kooperativet är också engagerat i ett internationellt utbytesprojekt med en systerorganisation till FUB i Bolivia dit några kooperatörer och handledare åker varje år. Verksamheten finansieras genom intäkter från kaféet och försäljning i butiken (totalt ca 28 %). Övrig finansiering sker genom försäljning av platser i daglig verksamhet liksom olika arbetsmarknadsåtgärder som lönebidrag och trygghetsanställningar (ca 72 %). Kooperativet tillhandahåller åtta platser för daglig verksamhet. Två kooperatörer har lönebibrag, en har halvt sjukbidrag, en har pension. Totalt omsatte verksamheten år 2009 drygt 2 415 000 kr. Socioekonomiska bokslut 2010 13
6.1 Expertgrupper möjliggör studien Den främsta expertgruppen i denna studie har varit kooperatörerna. De har tydliggjort bilden av vad kooperativet betyder för dem, liksom för deras sociala liv och arbetsförmåga. Enskilda intervjuer har gjorts med de tre kooperatörer som var intresserade av att förmedla sina erfarenheter. Även handledarna i de två kooperativen har bistått med mycket information. De andra expertgrupperna har bestått av personer som finns i de nätverk som omger kooperativen, exempelvis handläggare. Expertgrupp: Kooperatörer Beateberg De personer vi har intervjuat vid Beatebergs Hunddagis beskriver samfällt vilken skillnad det blev i livet när de slutade skolan och så småningom kom med i kooperativet. Något som blev tydligt under intervjuerna med kooperatörerna var att skolan inte var en rolig period i livet. Flera hade svårt med studierna, man fick inte särskilt mycket stöd och hjälp från lärarna i gymnasieskolan och ingen fanns att vända sig till när det blev problem med studierna. Innehållet i dessa intervjuer kom att utgöra delar av underlaget till de fyra typkarriärer som skapades i studien. De intervjuade kooperatörerna kände utanförskap i skolan och blev mobbade, vilket också beskrivs av kooperatörerna på Hantverkskooperativet UNITIS. Gymnasietiden var den värsta tiden i mitt liv, säger en kooperatör. Då hade jag självmordstankar. Lärarna gjorde ingenting för att stoppa mobbarna. Det fanns ingen vuxen i skolan att få stöd hos, de trodde inte på att mobbing förekom på deras skola. De flesta kom direkt från skolan till Beatebergs Hunddagis, möjligen hade man ett kortare jobb, praktik eller var arbetslös innan platsen på hunddagiset var avtalad. På Beatebergs Hunddagis ingår kooperatörerna i en gemenskap där alla har ungefär samma bakgrund och erfarenheter. Det ger en känsla av trygghet och en förståelse för hur de andra i kooperativet känner. Det var en lyckokänsla när jag fick börja på Beatebergs Hunddagis. Det finns inget bättre jobb! Ingenting i världen kan gå upp mot detta, det är den bästa arbetsplatsen för mig. Hundarna betyder kärlek, vänskap, trivsel, något att göra, prata med och kela med. Vårda, borsta, ge mat. Gå ut, springa, leka. Allt jag inte fick göra som barn får jag göra nu. Jag jobbar 8 timmar per dag och vill inte gå hem när dagen är slut. Kooperatör, Beatebergs Hunddagis Arbetet upplevs som meningsfullt, det är ett mycket konkret arbete med direkta gensvar från hundarna. Hundar ger kärlek och värme och visar sitt förtroende, man har ansvar för levande varelser som är beroende av den omvårdnad man ger. Expertgrupp: Nätverk Beateberg Till stöd i det socioekonomiska bokslutet för Beatebergs Hunddagis har funnits en expertgrupp som har gett bakgrundsinformation om kooperatörerna och de välfärdstjänster som är relevanta för gruppen. Expertgruppen har bestått av följande personer: SIUS-konsulent vid Arbetsförmedlingen, myndighetsutövare vid socialförvaltningens enhet för funktionshinder i Kortedala stadsdel (deltar vid årliga kontroller på Beatebergs Hunddagis ang. LSS), anhörigstödjare för yngre personer med funktionshinder (tidigare LSS-handläggare) samt handläggare från Försäkringskassan. Socioekonomiska bokslut 2010 14
Expertgrupp: Kooperatörer UNITIS I intervjuerna med de sju kooperatörerna på UNITIS har det framkommit vilken skillnad det blev i livet när de tillsammans startade kooperativet som alldeles klart utgör en viktig bståndsdel i kooperatörernas sociala liv och arbetsförmåga. De flesta kooperatörerna kom från kommunens dagligverksamhet medan någon praktiserade på UNITIS under gymnasietiden för att sedan börja arbeta där. I stort sett alla har gått i särskola och verkar ha haft en relativt sett bra gymnasietid, liknande många andras med glädjeämnen och problem. Några har pendlat mellan Ljusdal - Bollnäs för att gå i Höghammar gymnasiesärskola i Bollnäs. Kooperativet fyller alldeles tydligt en stor funktion för medlemmarna. Gruppsamhörigheten är också stor och man känner varandra väl efter många år tillsammans. Det ger en trygghet, som är värdefull. Ingen har heller slutat här, endast en har gått i pension. Någon har varit ute och provat på annat arbete, men ville hellre komma tillbaka till UNITIS. Flera av kooperatörerna har kontaktpersoner inom eller utanför UNITIS som hjälp med privatekonomin. Hantverkskooperativet UNITIS är unikt på flera sätt bland annat genom att man har tagit steget fullt ut till organisatorisk och ekonomisk självständighet. Vilket innebär att handledarna är anställda av kooperativet och kooperativet betalar också hyra för lokalen. I presentbutiken säljs kvalitetsvaror, något som är viktigt för att kunna hävda sig i konkurrensen på orten. Kaféet är mycket uppskattat av besökarna. Det finns en stolthet hos kooperatörerna när de pratar om UNITIS och det egna arbetet. Vid intervjuer med kooperatörerna vid Beatebergs Hunddagis och Hantverkskooperativet UNITIS användes ett antal frågor som berörde skoltiden, vad som hände när man slutat gymnasieskolan och slutligen tiden i kooperativet. Skälet till att skoltiden utgör en del av frågeunderlaget är att merparten av individerna i bägge fallen kom till kooperativen strax efter skolavslut. Intervjuerna har sedan delvis legat till grund både för att skapa de fyra typkarriärerna kooperatörerna Nina och Oskar liksom icke-kooperatörerna Maria och Toni. Typkarriärernas liv är formade utifrån den information som kommit från intervjuade personer i bägge kooperativen, liksom information från handledare och externa referensgrupper. Expertgrupp: Nätverk UNITIS Till stöd i det socioekonomiska bokslutet för Hantverkskooperativet UNITIS har en expertgrupp givit bakgrundsinformation om kooperatörerna och om de välfärdstjänster som är relevanta för gruppen. Expertgruppen har bestått av följande personer: Representanter från Arbetsförmedlingen, LSS-handläggare Ljusdals kommun, sjukgymnast, personlig assistent samt god man. Även här har värdefull information kommit fram som gett större insikt i hur olika insatser planeras och genomförs. Alla för bokslutet nödvändiga prisuppgifter har inte varit möjliga att få fram via expertgrupperna utan kommer främst från SCB: s Landstings- och Kommunstatistik. Expertgrupperna Nätverk Beateberg och UNITIS bidrog med aktuella prisuppgifter för samhällskostnader, hur olika bedömningar går till, vilket stöd som finns att få och vad som ligger till grund för beslut. Socioekonomiska bokslut 2010 15
7. Personer med psykisk funktionsnedsättning utanför kooperativen 7.1 Beskrivning av välfärdskonsumtionen Personer med psykiskt funktionshinder kan beviljas stödinsatser från kommunen enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen innehåller tio olika stödinsatser. LSS-insatser är kostnadsfria för individen. De insatser man är berättigad till enligt LSS 9 omfattar: råd och stöd, personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice, kortidsvistelse, korttidstillsyn, bostad för barn, bostad för vuxna samt daglig verksamhet. Bostad med särskild service för vuxna samt daglig verksamhet enligt LSS var under denna period de vanligaste insatserna. Insatsen omfattar både boende i gruppbostad och servicebstad enligt 9:9 LSS, där förutom personlig omvårdnad även fritids- och kulturaktiviteter ingår (Socialstyrelsen, 2008). Flertalet av dessa insatser har tidigare varit aktuella för studiens kooperatörer men tenderar att försvinna i takt med att arbetet i kooperativet och därmed egenmakten ökar vilket minskar samhällets totala kostnader. En rapport från Nationella psykiatriutredningen (SOU 2006:4) visar att långt ifrån alla komuner som erbjuder hemtjänst eller boendestöd till personer med psykiskt funktionshinder i ordinärt boende. 40 procent av kommunerna angav att de inte erbjuder målgruppen särskilt boende enligt SoL. Bostad utan krav på behandlingsföljsamhet (housing-first modellen) är det ytterst få kommuner som erbjuder. Personer med psykiska funktionshinder verkar inte få tillgång till arbetsrehabilitering genom kommunerna. Endast 6 12 procent av kommunerna har uppgett att de erbjuder arbetsrehabilitering i någon form. Däremot är det betydligt fler som erbjuder strukturerad sysselsättning, verksamhet av träffpunktkaraktär och stödjer deltagande i föreningsverksamhet. Två tredjedelar av kommunerna uppgav att de tillhandahåller personligt ombud till personer med psykiska funktionshinder. Uppgifterna har hämtats från Nationella psykiatriutredningens rapport Vad kostar vård och stöd till psykiskt funktionshindrade. I denna har både kommuner och landsting fått besvara enkäter om insatser till personer med psykiska funktionshinder och de kostnader man har inom områdena boende, arbetsrehabilitering och sysselsättning, samordning av insatser, psykologisk behandling och social färdighetsträning samt utbildning och familjestöd. Daglig verksamhet Kommunen har det yttersta ansvaret för att erbjuda personer med psykiska funktionsnedsätt-ningar en meningsfull vardag och att bedriva arbetsrehabilitering för dem som har behov av detta. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och service åt personer med funktionshinder. Lagen om assistans-ersättning (LASS) och förordningen om assistansersättning innehåller föreskrifter om ersätt-ning till vissa funktionshindrade för kostnader för personlig assistans (assistansersättning). Detta är en rättighetslagstiftning. De som inte har lönearbete kan därför erbjudas en plats i daglig verksamhet i kommunal regi, med sysselsättning från ett par timmar per vecka och mer. Socioekonomiska bokslut 2010 16
Personlig assistans Personer med stora funktionsnedsättningar har rätt till personlig assistent beroende på funktionsnedsättningens omfattning. Det innebär att man kan få hjälp med de mest grundläggande behoven som att tvätta sig, att klä av och på sig, att äta och att meddela sig med andra. Men även med andra insatser som städning och ledsagning. Handläggare på Stadsdelsförvaltning och Försäkringskassa beslutar om personlig assistans. Försörjning Personer med psykiska funktionsnedsättningar har ofta svårigheter att få ett arbete, liksom yrkesverksamma personer som insjuknar i vuxen ålder. Försörjningen kan då bestå i ersättning från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller Socialtjänsten. Arbetsförmågan för bägge grupperna bedöms och det fattas beslut i varje instans kring personens möjlighet till försörjning. Psykiatrisk vård Personer med psykiska funktionsnedsättningar har oftast regelbunden kontakt med psykiatrin. Det rör sig både om planerade och spontana besök i den öppna vården liksom perioder med sluten vård. En sammanställning från Sveriges Kommuner och Landsting (2009) visar att me-elvärdet för patienter enbart inom psykiatrins öppenvård är drygt 23 000 kr per år och att antalet besök per patient är drygt 10. Ett besök i psykiatrisk öppenvård kostar ca 2 200 kr. Som exempel kan nämnas att öppen psykiatrisk vård kostar 318 miljoner i Göteborg varje år. Somatisk vård Flera rapporter har visat att personer med psykiska sjukdomar även har stora behov av somatisk vård. Det beror på att de ofta slarvar med sin hälsa och får följder av det. Men det är också så att medicineringen har direkta eller indirekta biverkningar som påverkar hälsan. Vissa mediciner gör att man går upp i vikt, vilket kan ge somatiska effekter med rygg- och höftproblem. Socialstyrelsen uppskattar att personer med psykiskt funktionshinder bland annat har merkostnader för läkemedel på cirka 1 000 kronor per år, jämfört med den övriga befolkningen. Personer med funktionsnedsättning har ett ökat behov av tandvård jämfört med den övriga befolkningen. En del mediciner ger muntorrhet vilket påverkar tandstatusen. De kan också ha ett större behov av omfattande tandvårdsbehandlingar, på grund av att de under långa perioder inte varit friska nog eller haft råd att uppsöka tandläkare, och därför inte fått förebyggande tandvårdsbehandling i tid. Redovisningen ovan visar att det är en rad olika insatser och välfärdstjänster som kan komma ifråga för psykiskt funktionshindrade personer. Dessa tillhandahålls av ett antal olika aktörer, som då också står för kostnaderna för insatserna. Socioekonomiska bokslut 2010 17
7.2 Att hushålla med människor och resurser Genom en stundtals bristande samordning av de insatser som finns tillgängliga för personer i utanförskap uppstår en misshushållning med människor och resurser. Personer med multiproblematik tvingas oftast uppsöka många olika instanser inom exempelvis vården för att kunna få hjälp med sina problem. Individen - söker hjälp för att man mår psykiskt dåligt psykiatrin utreder och behandlar - söker hjälp för sina fysiska krämpor primärvården utreder och behandlar - blir sjukskriven Försäkringskassan utreder och beslutar - är arbetslös Arbetsförmedlingen utreder och beslutar - söker hjälp för sin försörjning Socialtjänsten utreder och åtgärdar Men oftast tas inget samlat grepp om helhetssituationen vilket kostar mycket mer pengar för samhället, förutom att det blir ineffektivt och leder till att det hela tiden kommer att göras nya utredningar och fattas nya beslut hos alla inblandade instanser. För den berörda människan innebär det att bollas fram och tillbaka mellan alla dessa instanser, utan att få långsiktig hjälp. Människan är komplex, problemen är komplexa men hjälpen är oftast ensidigt organiserad och kortsiktig. Det kostar massor med energi för den som behöver hjälp med sina problem att verkligen lyckas få det! Samtidigt är det just energi som man ofta har minst av när man mår psykiskt eller fysiskt dåligt. Socioekonomiska bokslut 2010 18
Detta leder, enl. Nilsson och Wadeskog, till: Tunnelseende & Stuprörsorganisationer; Varje myndighet ser bara sina egna möjligheter och begränsningar att lösa problemen, följer sina egna rutiner och handlägger. Linjärt tänkande Problem Åtgärd Avslutat. Men detta stämmer sällan, utan det blir rundgång i systemet och efter ett tag kommer samma personer tillbaka, med samma olösta problem eller med nya problem. Kortsiktighetens tyranni; Myndigheten tänker bara på årets budget, inte långsiktigt! Det finns en investeringsbudget för hus och andra materiella saker, men ingen social investeringsbudget i långsiktig rehabilitering av människor. Människor far illa, problemen blir inte lösta utan biter sig fast, man hamnar i en nedåtgående spiral. Samhället slösar med sina resurser. Det berör många människor. Det handlar om mycket pengar. 7.3 Välfärdskonsumtion Välfärdstjänster tillhandahålls av aktörerna som åskådliggörs i den s.k. Välfärdstårtan av Nilsson och Wadeskog vilken innefattar alla de samhällsinstanser som kan komma att bli inkopplade kring en person i utanförskap. Tårtan består av sex samhällssegment och det sjunde segmentet företaget utgörs i denna studie av Beatebergs Hunddagis respektive Hantverkskooperativet UNITIS. Nilsson och Wadeskogs Välfärdstårta visar vilka aktörer som kan vara aktuella för personer i målgruppen för ett socialt arbetskooperativ och stämmer överens med aktörerna runt kooperativen i den här studien. Landsting Företaget Kommun Försäkringskassa Välfärdstårtan Övriga Rättsväsende Arbetsförmedling Socioekonomiska bokslut 2010 19
Välfärdskonsumtionskedjor För att kartlägga välfärdskonsumtionen runt en grupp individer skapas så kallade välfärdskonsumtionskedjor i vilka man utgår från en aktör, exempelvis landstinget. Inom landstinget finns en rad enheter som kan vara relevanta, som primärvård eller psykiatri. Nästa nivå som beaktas är de konkreta aktiviteter som genomförs. Vilka aktörer och aktiviteter som är relevanta hör ihop med målgruppen. Alla aktörer och aktiviteter kan sammanställas tillkedjor av välfärdskonsumtion. Bilden nedan visar vilka aktörer som varit aktuella i studierna av Beatebergs Hunddagis och Hantverkskooperativet UNITIS. En årsplats i de två kooperativen i studien kostar samhället med denna beräkningsmodell mellan 280 000 och 410 000 kr. Till detta kan också läggas att kooperatörerna betalar skatt på sina löner och har ökad ekonomisk förmåga att konsumera varor och tjänster. De handlar dagligvaror, åker buss, går på bio etc. på annat sätt än om de inte haft egen inkomst. DISTRSKÖT KURATOR SJUKSKÖTERSKA SKÖTARE ARBETSTERAP Psykiatrisk vård SJUKGYMNAST LÄKARE OPERATION Somatisk vård SPECIALISTVÅRD SSK AVGIFTNING POLIS PSYKOTERAPEUT PSYKOLOG ÅKLAGARE Missbruksvård Kriminalvård KURATOR Personer i utanförskap GOD MAN VÅRDARE ADVOKAT KRONFOGDE DOMARE HANDLÄGG FK Försörjning FÖRVALTARE BOSTADSFÖRETAG BISTÅNDSBEDÖM Boende HEMTJÄNST SKULDSANERARE YRKESVÄGLEDARE ARBETSFÖRMEDLARE BOENDESTÖD BEHANDLINGSHEM HANDLED SYSS ALKOHOLTERAPEUT BEHHEM SOCIONOM Beroendevård BOENDESTÖD IFS RSMH Social liv & sammanhang Familj & Sociala nätverk SOC BARN/UNGA PO Birgitta Israelsson 2008 HEMMA - HOSARE BUP POLIS OSA-HANDLED Sysselsättning ARBETSVÄGLED SYOKONSULENT Socioekonomiska bokslut 2010 20