KORPÖGAT T o r s å k e r s S o c k e n t i d n i n g Årgång 4 Juni 2006 Pris 10:- Ett med naturen Björnar lufsar ibland omkring i Torsåker. Men måste man egentligen vara rädd för björnen? Vi ställer frågan till Sven Göthe i Hästbo som är legitimerad rovdjursspårare och kan det mesta om rovdjur och deras beteende. Sidan 14-15 Dräkt och kultur Så har den då kommit, den nya boken om sockendräkterna. I Torsåker finns några eldsjälar som värnar om traditionerna kring sockendräkter och som haft stor betydelse för den nya bok som nu utgör en viktig pusselbit i vår kultur. Sidan 6-7 Kvinnan bakom allt Mycket har sagts om Spel-Stina, denna märkliga och driftiga kvinna som under 1800-talet spelade på dansbanor i Torsåker med omnejder. Minnet av Spel- Stina lever kvar och går vidare till nya generationer med hjälp av cd-skivor från Torsåker. Sidan 11 Träff på Bygdegården Nationaldagen firades i Torsåker både på Bygdegården och Hembygdsgården. Bygdegården hade öppet hus med mini-zoo där barnen fick träffa hästar, getter och får. Även en och annan vuxen tog chansen att ta sig en närmare titt på våra fyrfota vänner. Sidan 20-21 Den blomstertid nu kommer Vad är det för speciellt med Lina, Ida, Carolina, Isabelle, Sara och Tim? Jo, alla bor i Torsåker. Och alla belönades med stipendier då Hagaskolans avslutningsklasser sade hej då till högstadiet. Sidan 5 Med blicken mot Afrika Det blev nästan exotisk stämning i Torsåker då Vänföreningen Ihushi ordnade årets temadag för Afrika. Till Torsåker kom Jonas Kimbulu och Emmanuel Buguba från Tanzania samt representanter för afarerna, ett afrikanskt folk som inte alla hört talas om. Vackra ord om landsbygden Under 2007 2013 satsas c:a 30 miljarder för att stärka landsbygdens positioner. Fagra löften ges om utveckling och om nya företag. Nu gäller det för landsbygdens folk och dess lokala politiska företrädare att verka för att orden skall kunna omsättas till verklighet. Sidan 24-25 Sidan 10 Nålvisionen uppnådd Sidan 4
2 KORPÖGAT Ledaren: En blomma från Paul Han hette Paul Larsson och han var lite speciell. Kanske var han rent av mycket speciell så som en del Torsåkersbor både är och har varit. Han var lanthandlare i Wij och gjorde sånt som folk inte brukade göra. Lediga söndagar då affären var stängd kunde han cykla till Stockholm för att därifrån resa med tåget tillbaka till Torsåker med cykeln i bagaget. I tidens tecken hade han vid sin affärsdisk en stor rulle med grått omslagspapper. Då kunder hade mycket att bära med sig från affären rev han av ett rejält stycke från rullen, vek papperet och stoppade in fyra gräddkolor i de fyra hörn som blev. Sedan band han snören runt kolorna och med några enkla handgrepp hade han tillverkat en ryggsäck för kunden att bära varorna i. Som tack för affärsbesöket fick kunden på så sätt fyra kolor att ta med hem till barnen. Minnet av Paul Larsson lever kvar än idag i form av Pauls kurva i Wij strax innan man kommer ut på 68:an från Torsåker räknat. Där vid vägkanten på höger sida satte Paul ett mycket vackert stenparti för att den som färdades längs vägen genom Wij by i Torsåker skulle få en angenäm upplevelse. Ömt vårdade han sitt stenparti som ännu idag finns kvar till vissa delar, idag underhållet av byborna själva som ibland avsätter några minuter för att rensa lite bland Pauls blommor. Paul är för länge sedan borta men hans blommor finns kvar. Nu försvinner även Korpögat, men bara tillfälligt. Redaktionen tar semester fram till augusti och makthavarna får en andhämtningspaus. Det har varit en intressant vår även om personalbristens lömska spöke ibland hemsökt vår redaktion. Stor konsert i kyrkan, en speciell dag på Solberga skola och nationaldagsfirandet på Hembygdsgården fick lämnas därhän då det inte fanns någon att skicka dit. Redaktionens medlemmar har trots allt även annat att göra. I augusti kommer vi förhoppningsvis igen för att försöka göra precis som Paul Larsson i Wij gjorde. Nej, vi tänker inte plantera några blommor. Det sker tillräckligt i Hofors med hjälp av skattepengar från Bryssel. Nej, vi tänker försöka fortsätta ge ut vår tidning i förhoppning att den skall vara en liten färgklick i Torsåker och förhoppningsvis kunna vara till glädje för någon. Precis som Pauls blommor vid vägkanten i Wij. Tack kära läsare för den här terminen. Vi önskar Er alla en riktigt skön sommar. Glöm inte att njuta av livet och av vårt sommarfagra Torsåker! Redaktionen Korpögats vänner Trots att senvåren och försommaren varit kalla, har vi på redaktionen känt värme från många läsare som visat sin sin uppskattning över Korpögat. Många har ringt till oss, och gett oss energi att göra säsongens sista tidning. Även bidragen som kommit till tidningen har gett oss ork att fortsätta vårt arbete innan sommarledigheten tar vid. Följande personer har lämnat bidrag sedan föregående nummer: Gunni o Olle Englund Anders Haglund o Lena Göransson Gunn o Lars-Erik Richardsson Inga o Per-Olof Sohlborg Totalt har 197 personer bidragit till Korpögat med belopp som hittills uppgår till 43.487 kronor. Ett varmt tack till er alla och en önskan om en riktigt skön sommar önskar hela redaktionen. Nästa nummer av Korpögat kommer ut 25 augusti manusstopp 7 augusti KORPÖGAT Torsåkers Sockentidning Politiskt oberoende Utges av: Torsåkers Sockenförening Ansvarig utgivare Håkan Hansson Bankgiro: 5601-8831 Annonser: Margareta Skogsberg 0290-40173 Material skickas till: Alkrantzvägen 2 81395 Torsåker margareta.skogsberg@telia.com Redaktionssekreterare: Maude Hydén, prosten246@hotmail.com Postadress: Korpögat Solbergaleden 28, 813 40 Torsåker Besöksadress: Bygdegården Torsåker Tel. 0290-40173 Fax. 0290-40175 e-mail: korpogat@hotmail.com Tryck: Sandvikens Tryckeri AB, 2006
Insändare: Hjälp varandra! Nu är sommaren här och allt känns bra. Det är bara ett aber, med sommaren då kommer inbrotten och förstörelselustan. Hjälp våra killar och tjejer i Grannsamverkangänget som alla tider på dygnet gör allt dom kan för att stävja brottslighet, men alla vi som bor och lever i Torsåker måste också hjälpa till! Det är så lätt att kasta ett öga på grannens hus eller dörr eller be dom att hålla ett öga på egendomen när man åker bort på en kort eller lång tripp. Vi har ju också vissa byggnader som drabbas och det är lika tråkigt. Förstörelsen runt och på Tors Loge drabbar faktiskt idrottsföreningarna och deras kassor. Bygdegården drabbas ibland och där gäller samma sak. Det är en ideell förening som sköter den. I vissa fall så försvarar förövarna sig med att det är kommunens fas- KORPÖGAT 3 tigheter men så är inte fallet och om så vore så drabbar det istället oss själva. Tänk på att om man inte respekterar andras egendomar så kommer räkningen i slutändan på skattsedeln och alla - även dom som inte förstör - drabbas. Hoppas att alla får en glad och skadefri sommar både när det gäller människor och allt annat. Tänk innan du felar För tidig tömning av postlåda Många har klagat på att postlådan vid Tor-Center töms före utsatt tid, 18.00. Detta har många gånger orsakat problem för dem som har viktig post att skicka. Häromdagen skulle jag posta några viktiga brev före klockan 18.00, och kom till Tor-Center åtta minuter i sex. Då var postbilen precis på väg därifrån. Jag stoppade föraren och fick lämna mina brev och uppmanade honom att inte tömma lådan före klockan sex. Han tog mina brev och åkte omedelbart därifrån. Då var klockan fortfarande inte 18.00. Jag kontaktade ansvarig på posten i Hofors, Göran Eriksson, som blev upprörd över det jag berättade. Han skulle omedelbart kontakta Poståkeriet i Gävle som sköter tömningen. Göran Eriksson ansåg att det är tjänstefel att tömma brevlådan före klockan 18.00. Göran Eriksson har nu av Poståkeriet i Gävle blivit lovad att posthämtningen skall ske i rätt tid. Förhoppningsvis kommer vi i fortsättningen att kunna lämna vår post fram till utsatt tid för tömning. Margareta Skogsberg Förslag till nedläggning Förslag till arbetsgruppen angående skyltarna i Torsåker och att vi alla bor i Hofors kommun: Lägg ner Hofors kommun då vi alla bor i Gästrikland. Lägg ner Gästrikland då vi alla bor i Gävleborgs län. Lägg ner Gävleborgs län då vi alla bor i Sverige. Lägg ner Sverige då vi alla bor i Europa. Det tillhör efter vad jag förstår hela världen. Om det funkade skulle det spara in en helv-es massa tokpolitiker som skall lyfta lön för att reta folk. Det kanske vore på sin plats att separera Torsåker från Hofors kommun och bilda en egen kommun. För övrigt kan jag inte förstå varför tjejerna på Hönshuset inte får bestämma färgen på sitt hus. Konstigt att dom ansvariga vill utradera namnet Torsåker och ändå lägga sig i hur folk vill måla sina hus här nere. Leif Sunnebrant
4 KORPÖGAT Engagemang gav guldnål Lisbet Brodin har fått en guldnål för sitt engagemang i Skogsägarna Mellanskog. Mellanskog täcker ett stort område, som är uppdelat i tre olika skogsbruksområden i Gästrikland sedan fyra år tillbaka. I 18 år har Lisbet varit engagerad i skogsbruksområdet som ensam kvinna tills för två år sedan. 1997 blev hon dess ordförande, och var det fram till 2002, då två områden slogs ihop till Gästrike Mitt. Lisbet har haft kontakter med många skogsägare och ordnat utbildningar, skogsdagar och flera andra träffar. Lisbet var i början en av få kvinnor som var engagerade inom skogsbruket men det har blivit fler och fler för varje år som gått. Med röj- och motorsåg Hon har själv arbetat i skogen med både röjsåg och motorsåg. Så småningom införskaffade hon en liten skogsmaskin som heter Terri 2020, en liten skotare med band. Den kördes mycket på entreprenad i några år. 1990 höll hon kurser för kvinnor som skulle få prova på att köra en skotare. Hon tyckte själv att det var roligt att köra skotaren, vilken man kör ut virke med från skogen. Till kursen fick de låna en extra skotare av tillverkaren, så alla skulle få en chans att prova på att köra. En traktor med kran på taket, skogsvagn och en processor finns numera också på skogsgården i Sotaskär. De sista åren har det mest varit hennes son Rickard som kört maskinerna. För två år sedan körde hon lite, då hon var i Gysinge och körde på Storön, som gamla järnvägen leder över. Där var hugget för att bevara ekarna. 1995 blev hennes gård en pilotfastighet, inför certifiering av skog. Mellanskog har även haft en hel del utbildningar där. Drömmen blev verklighet Efter en tid kom familjen på att bygga en koja där man kunde servera mat. Det var en dröm som gick i uppfyllelse. De byggde Kettilskojan med en eldpall där maten tillagades. Så småningom byggde man till ett kök utanför kojan och ett tak över Lisbet Brodin sittplatserna utomhus. De brukar ha olika grupper där på besök. En grupp kommer tillbaka för tionde året i rad i höst. Lisbet har nu slutat med förtroendeuppdrag och hon tycker det känns lite konstigt när hon kommer till en skogsdag och hon inte behöver hålla i det hela. Hon har dock inte släppt allt. Hon är fortfarande med i ett EU-projekt för kvinnor som äger skog. Reportage: Bodil Landin Utrotningshotade djur Flodhäst och isbjörn har tagits in på listan över utrotningshotade djurarter. För isbjörnens del är det den globala uppvärmningen och de smältande glaciärerna som ställer till problem. Antalet isbjörnar väntas sjunka med en tredjedel på 45 år. Flodhästen riskerar att dö ut med anledning av att den jagas så mycket att den speciellt i republiken Kongo försvunnit nästan helt. Det internationella nätverket för naturskydd IUCN har nu över 16.000 djur och växter på sin lista över utrotningshotade arter. Suget efter choklad En buss åker med ett antal äldre damer, på väg från en shoppingtur. Busschauffören blir knackad på axeln av en liten dam som undrar om han vill ha jordnötter. Chauffören tar tacksamt emot dem och mumsar i sig. Efter en stund kommer hon igen och frågar om han vill ha mera jordnötter. Han tackar och tar emot. Efter den femte leveransen av jordnötter undrar chauffören varför damerna inte vill ha nötterna själva. Vi kan inte äta dem för vi har inga tänder, svarar damen. Varför köper ni dem då, frågar chauffören? Jo du vet, vi älskar chokladen som är utanpå. Glad midsommar till Er alla läsare
KORPÖGAT 5 BERGSMANNEN Tel. 0290-230 10 * Hämtmat * A La Carte * Lunch * Hotellrum Isabelle Gustafsson Tim Kuijvenhoven Stipendieregn över Torsåker Då Hagaskolans avslutningsklasser kvitterade ut sina betyg på skolavslutningsdagen hamnade påtagligt många av skolans stipendier i Torsåker. Lina Larsson belönades med det prestigefyllda stipendiet bästa studieresultat. Ida Pettersson fick Lions stipendium för bästa kamrat och Carolina Dahl fick ta emot stipendium från IOGT-NTO. Isabelle Gustafsson blev utsedd till skolans bästa SO-elev och Sara Maier blev skolans bästa elev i ämnet matte/no. Mitt i denna hög av tjejer lyckades Tim Kuijvenhoven kapa åt sig HAIF:s idrottsstipendium till Hagaskolans bästa idrottselev! Torsåker gläder sig och gratulerar sina stipendiater. Världsrekord i amning På Filippinerna slogs nyligen ett något udda rekord, nämligen världsrekord i amning. 3.700 nyblivna mammor strålade samman och ammade samtidigt sina barn i minst en minut vilket var villkoret för att rekordet skulle godkännas. Därmed slogs det senaste amningsrekordet med inte mindre än 2.600 par bröst. Avsikten med rekordet var att slå ett slag för bröstmjölken som på Filippinerna anses vara mycket hälsosam men som dessvärre sjunkit i status till förmån för konstgjorda produkter. Ej frisk Kattdjur Lös Korsordet! Litet uthus Nöt Lösningen kommer i nästa nummer Karin Osmund Tingsgatan 16 Storvik Tel: 0290-10218 Öppettider: Tisdag - Fredag 10.00-17.30 Lunch 12.00-13.00 Lördag 10.00-13.00 Gammelstillavägen 67 813 94 TORSÅKER Centralgatan 13 Hofors Tel. 0290-200 47
6 KORPÖGAT Boken om sockendräkter Nu har Gästrikland och därmed även Torsåkers socken blivit en färgklick i det annars så vita området på den kulturhistoriska kartan. Detta genom Gästrike-dräkter bland nattkappor och tvinnskört, boken om våra folkdräkter som i ord och bild beskriver de dräkter som bärs i våra socknar här i Gästrikland idag. Den berättar också om landskapets historia, utveckling och läge och sätter därmed in dräkterna i sitt kulturhistoriska sammanhang med järnhantering, sjöfart, handelsvägar, jord- och skogsbruk. Även de människor i nutid som har lagt ner många timmar för att bevara, dokumentera och ta fram material till dräkterna får sin historia belyst i denna bok. Utgiven av Gästriklands kulturhistoriska förening med fotografen Jan Carlssons bilder, layout av grafikern Åsa Palm, författarna Håkan Liby, landsantikvarie i Uppsala län, och Lena Eriksson, lokalhistoriker från Gävle, som ställt samman material från sagesmän och arkiv. Intresse för folkdräkter Initiativtagare till boken är Gästriklands dräktråd, Projekt Gästrikedräker där representanter för hembygdsföreningar, folkdanslag, länsmuseet, hemslöjden och folkdräktintresserade människor ingår. Projektet verkade för att arrangera föreläsningar och studieresor, uppmuntra vävning av dräkttyger till försäljning, initiera nätverk samt se över dokumentationen av landskapets dräkter. I projektet ingick det också att ta fram en skrift om Gästriklands dräkter. En folder eller ett häfte var det tänkt. Men det blev en bok på över 200 sidor! Det är i dräktrådet som jag, Annika Berglund från Torsåker, finns med. Jag har bland annat i projektets regi varit runt i skolorna i landskapet och berättat för barnen om folkdräkter och traditioner. Jag har även skrivit artiklar i Korpögat om Torsåkers sockendräkter. Detta intresse delar jag med min mor Ingegerd Johansson i Hästbo som är en välkänd profil i bygden. Hon har med sin kunskap om dräkter och folkliv hjälpt och undervisat hundratals personer med tillskärning, sömnad och hur man bär sin folkdräkt. När tankar om att boken skulle bli av, fick vi möjlighet att dokumentera våra dräkter med nytagna bilder, tyvärr är det bara en bråkdel av det material vi fotade som finns med i boken. Men det kanske finns möjlighet framöver att lägga ut bilderna på Gästrikedräkters hemsida som vi nu håller på att arbeta fram. Under förra sommaren var en av författarna till boken, Håkan Liby, här i landskapet och åkte runt till En ny bok om folkdräkter hembygdsgårdar och arkiv för att bilda sig en uppfattning om landskapet. Hans första besök gick till Torsåker och vår Gammelgård, där vi gick igenom de kläder och föremål som finns i samlingarna. Efter det åkte vi till mor Ingegerd i Hästbo, där fick han se de dokument, textilier och detaljer hon samlat under årens lopp. Det blev en fantastisk upplevelse för honom och han bestämde sig att hjälpa till att skriva boken. Många av våra gamla dräktdetaljer och föremål och gamla bilder från socknen finns med i boken. Tack vare Torsåker har Gästrikland fått en fantastisk bok om folkdräkter. Meningen med boken är att den ska vara en inspirationskälla och en början på ett fortsatt arbete med att dokumentera och forska vidare om våra folkdräkter. Inte dyr Inte billig Inte bäst Men jag finns här året runt Nornholms Blommor Solbergaleden - Torsåker Tel. 0290-40760
KORPÖGAT 7 För ingenting är rätt och fel, bara mer eller mindre sannolikt, vi kan ju bara referera från sagesmän och kvinnor, historier och historia. Vi är ute i sista hundradelssekunden av möjligheten att få människor som fortfarande är traditionsbärare, som har kunskap om tider som flytt, om material och bearbetning, sömnad färg och form, dela med sig av sin kunskap. Alla trådar, lappar eller trasor, spännen, knappar, anteckningar, dokument som bouppteckningar mm, kan ge information om sömnadssätt material och färger på de kläder och tillbehör som burits till helg och söcken här i bygden. Så nu uppmanar jag er igen, ni som rustar era gamla hus eller gör storstädning på vindar och magasin, hör av er. Det kan vara ett viktigt Små tygstycken kan ha stort värde spår av gammal kunskap som ni tänker slänga eller elda upp. Text: Ol-Jans mor Foto: Katarina Berglund Butiken mitt i byn Paketutlämning ATG-ombud Svenska Spel Apoteksutlämning Öppet: Måndag - fredag 9.30-20.00 Lördag 9.30-19.00 Söndag 11.00-19.00 Val på gång Valtider närmar sig och redan nu börjar statistikerna fundera över hur det kommer att bli med valdeltagandet. I riksdagsval har deltagandet sjunkit med närmare tio procent sedan 1968. Kvinnor har av tradition större benägenhet än män att ta sig till valurnorna, dock var andelen män och kvinnor lika stora vid valet 2002. Vid förra valet fanns flest röstskolkare i Haparanda medan man röstade flitigast i Lomma, enligt Statistiska Centralbyråns sammanställning över valdeltagandet i Sverige. Ingen betygsångest i Finland Skolavslutningarna är avklarade och sommarlovet har drabbat landets skolungdom. Så här års får man förmoda att en och annan svensk avgångselev från högstadiet och gymnasiet hellre skulle vilja vara finländare. I Finland jämställs nämligen ett skolbetyg med ett myndighetsbeslut vilket innebär att den elev som är missnöjd med sitt betyg har möjlighet att överklaga betyget till länsrätten. PLANNJA TP 20 & TEGELPROFIL ALLTID I LAGER! Beställ gärna i exakta längder HÄNGRÄNNOR - TAKBRYGGOR TAKSTEGAR - SNÖRASSKYDD M.M Vi utför takläggningar till fasta priser Öppet: Vardagar 7-17 BR.NORLING I HOFORS AB 0290-242 69 www.brodernanorling.se Rubinen Hofors 0290-20342 Vardag 9.30-18.00 Lördag 9.30-14.00 Mobil 073-639 29 09 När det gäller badrum Vi har våtrumsbehörighet Kakelbutiken, Storvik Tel/Fax 0290-10489 po.ferm datorservice service av PC och lokala nätverk Ring 0290-10 999, 070-3468205 Per-Olof Ferm Wijbyvägen 59, 813 94 Torsåker
8 KORPÖGAT Tillfällighet gav oss Korpögat Journalisten Lasse Pettersson skulle göra ett reportage vid Bodås skola för Radio Gävleborg. På grund av bristfällig skyltning råkade han hamna fel och kom till Torsåkers Bygdegård, där Detlef Klamke, Lars Holmgren och undertecknad var i full färd med att planera för Kråknäsjärnet. Lasse blev intresserad av vad vi höll på med. Kanske undrade han då över vilka underliga figurer vi var, och efter en stunds samspråk åkte han till Bodås och gjorde sitt jobb. Lasse hade vägarna förbi lite då och då, och stannade till för att spåna och bolla tankar och idéer med oss. Vi tyckte det var roligt eftersom Lasse var väldigt kreativ och dessutom som icke Torsåkersbo hade lite annan syn på saker och ting. Vi gör en tidning En dag lyckades han övertyga oss om att vi borde starta en lokal tidning. Jag var nog den som var mest tveksam men Lars Holmgren däremot, som är en handlingens man, tyckte det var en alldeles strålande idé, och ansåg att varje by med lite självaktning bör ha en lokaltidning. Lasse for hem till Stockholm och hämtade hustrun Lotta som är fotograf till proffesionen, men som också har mycket stor erfarenhet av att göra tidningar. Tillsammans sammanställde de ett material till den kurs som dom blev kursledare för, och som skulle ge oss cirka tio deltagare grundkunskaper i tidningsproduktion. Dom lovade att det efter bara två veckoslutskurser skulle finnas en färdig tidning i handen. Utan att underskatta någon i gruppen, tänkte jag i mitt stilla sinne va fan ska det här bli? Lasse och Lotta fick rätt. Efter andra helgen var första numret av tidningen Korpögat gjord. En riktig tidning, det trodde jag aldrig! Så skulle det produceras ytterligare en tidning en månad senare, och med Lasse och Lottas skicklighet och stöd gick även det vägen. Sedan har det gått av bara farten, med många timmars ideellt arbete. Hittills har vi producerat 35 nummer av Korpögat. För bygdens bästa Vi insåg direkt att Lasse och Lottas känsla och engagemang var helt och hållet för bygdens bästa och definitivt inte för egen vinnings skull, så vi har mycket att tacka Lasse och Lotta för. Dom har verkligen satt Torsåker på kartan. Nyligen fick vi i TV 1 njuta av Lasses gedigna känsla och kunnighet inom filmproduktion genom dokumentären De blånande bergens musik, där Bluegrassfestivalen och Torsåker gavs ett ansikte. Lasse Pettersson Det är inte alltid knapphändig skyltning är av ondo. Text: Leif Skogsberg SKOMAKARN Hyttgatan 12 Sandviken Alla typer av skoreparationer Reparationer av skinnkläder Byte av dragkedjor, kardborrband och resårer i skinn- och tygkläder Lagning av hästtäcken Nytillverkning och reparationer av båtkapell m.m. Försäljning av skovårdsprodukter, halkskydd, livremmar m.m. Ronnie Lundström Tel. 026-251950 - 073-567080 Öppet: månd-fred 12-18 lör-sönd stängt AT Bildelar Hofors Storgatan 33 Tel 0290-20220
Nya skyltar i Torsåker? Vid Kommunfullmäktiges möte i Torsåker togs frågan om eventuellt ny text på skyltarna i Torsåker upp. Man frågade vilket beslut den arbetsgrupp som arbetar med just detta kom fram till vid sitt möte den 30 maj. Marie-Louise Dangardt svarade att man beslutat att ändra texten, och att man lämnat i uppdrag till företaget som gjort den tidigare texten att komma med förslag till kommunen. På frågan om hur lång tid det skulle ta innan förändringen var gjord, svarade hon att den borde ha varit gjord i går. Alltså fick vi uppfattningen att detta hade högsta prioritet. Korpögat ringde till företaget som tillverkat skyltarna och frågade om de fått i uppdrag att göra de nya. Nej, det hade dom inte, men de visste att ett förslag var lämnat till kommunen, men som ännu vid pressläggningen inte var godkänt. Alltså vet ingen hur lång tid det tar innan vår önskan blir uppfylld. Åter till stenåldern Natten till den 19 maj grävde Banverket av en fiberkabel vid Korsnäs utanför Falun. Händelsen orsakade störningar i telekommunikationerna, bland annat på polishuset i Falun. En upprörd talesman för polisen framträdde i SVT:s regionala nyhetsprogram samma kväll och beklagade sig över situationen: Det har varit fullständig kaos här hela dagen. Vi har tvingats skriva meddelanden på lappar och vi har fått ringa samtal på telefonerna istället för via datorn. Usla geografikunskaper i USA Amerikanska unga har dåliga kunskaper i geografi. Det konstaterar nu även tidskriften National Geografic i en egen undersökning om ungas kunskaper om hur världen egentligen ser ut. Bara en fjärdedel av alla amerikaner i åldern 18-24 år kan peka ut Indonesien, Israel eller Iran på kartan. Trots det enorma nyhetsflödet om Irak har varannan ingen aning om var landet finns. De flesta vet var Kina ligger, dock tror man allmänt att kineserna har engelska som modersmål. Strömlöst i Leksand Dom kom inte längre än till Leksand, ett glatt grabbgäng från Mora som i över ett års tid sparat pengar och planerat för sin drömresa till fotbolls- VM i Tyskland. En av deltagarna i resan hade ett överfallslarm på sig som han gärna ville demonstrera för sina reskamrater. Då han tryckte på testknappen utlöstes en elektromagnetisk puls som effektivt raderade ut hela bilens elektroniksystem. Det blev tvärstopp mitt på vägen och reskassan får nu istället tas i anspråk för omfattande reparationer, läser vi i Borlänge Tidning. Allt i Glas Auktoriserat Bilglasmästeri KORPÖGAT Lokaler & Lägenheter Uthyres Torsåkers Bygg och Handel AB Tel 0290-910 32 070-747 41 44 HULDS ÅKERI AB Tor orsåk såker 0290-406 89 Hofors Trafikskola utbildar: Handledare, B-körkort, BE-körkort, EU-moped Ring för mer information Även intensivkurser 0290-234 60, 070-646 35 93 Faluvägen 73, 813 30 Hofors 9
10 KORPÖGAT Storsatsning på Sveriges landsbygd Det blir utökade satsningar på landsbygdsprogrammets alla tre grupper av stöd och ersättning, de så kallade axlarna, i nästa period 2007-2013. Det framgår av strategin för landsbygdsprogrammet som regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna nu kommit överens om. I vårpropositionen enades man om att satsa ytterligare en miljard i genomsnitt per år i det kommande landsbygdsprogrammet 2007-2013, vilket innebär att 4,8 miljarder per år satsas i genomsnitt. Hälften av pengarna tas från EU Värmländsk grusvägskonferens Något så ovanligt som ett grusvägsseminarium har hållits i värmlandsmetropolen Karlstad. På plats fanns bland annat länsrådet Björn Sandborgh som gav en känga åt glesbygdens invånare för att man var för dåliga på att argumentera för sin sak. Vidare berättade han om att han nyligen hört en stockholmspolitiker bemöta en kvinna som krävde mer stöd till Jämtland: Det är frivilligt att bo i Jämtland. Flytta därifrån så slipper du problemet, var rådet från den stockholmska lokalpolitikern. Mest handlade mötet om konkreta vägfrågor. Martin Holmgren, transportansvarig inom Stora Enso, varnade för att Stora Enso i framtiden och hälften finansieras med olika nationella medel. Genom den kraftfulla satsningen kommer alla de idéer och den utvecklingskraft som finns på landsbygden att tas tillvara. Det ger nya småföretag, nya jobb och en levande landsbygd, säger jordbruks- och landsbygdsminister Ann-Christin Nykvist. Fokus skall tydligare läggas på åtgärder som främjar företagande som stärker lantbruket och landsbygdens konkurrensförmåga. Miljöambitionen skall också vara fortsatt hög så att miljömålen uppfylls. Satsningen skall främja ett vidgat näringsliv, lokal service och kan komma att hamna i exempelvis Brasilien istället för i Värmland. Kostnaderna för transporter är o- erhört mycket lägre där, bland annat på grund av dåliga värmländska vägar och problem under tjällossningstider. Värmlands turistråds Monika Karlsson sa att turisterna nog accepterar krokiga vägar, men då skall vägbanan vara bra. Det är ingen bra reklam för Värmland om turisterna anländer till campingplatserna med sönderskakade husvagnar, sa Monika Karlsson. Inge Nilsson Pihl från Vägverket menade att dåliga vägar i glesbygd skapar onödiga problem. Hellre bra grusvägar än dåliga infrastruktur. Det handlar således om ett mycket bredare perspektiv på landsbygdsutveckling än tidigare. Ökade satsningar kommer även att göras på bioenergi och odling av förnybar energi. De tre så kallade axlarna i programmet utgörs av konkurrenskraftigt skogs- och jordbruk, miljöåtgärder och landsbygdens företagande. Senare i sommar beslutar regeringen om den närmare utformningen av landsbygdsprogrammet. Det nya programmet skall i sin slutgiltiga form börja gälla från den 1 januari 2007. Text: Staffan Berglind asfaltvägar, menade Pihl. Några timmeråkare tyckte att man skulle tillåta timmertrafik även i tjällossningstider och sedan laga det som går sönder. Det blir samhällsekonomiskt mer lönsamt i jämförelse med att stänga av massor av vägar, sa bland andra Erik Risberg från Värmlandsåkarna. Även Glesbygdsverkets företrädare Kerstin Lundblad förespråkade bra vägar i glesbygden. Det är förutsättningen för livet där, menade hon och beklagade att medel från EU till bättre vägar i glesbygd ibland försenas av att det kommer grus i maskineriet. Text: Staffan Berglind Holländskt pedofil-parti Det är inte bara i Svergie som nya politiska partier ser dagens ljus. Så sker även i Holland. Det senaste i raden är NVD som tidigare haft status som organisation men som nu konverterar sig till politiskt parti. Organisationen utgörs av män och kvinnor dömda för pedofilibrott men som menar att det inte är dom själva det är fel på utan att samhällets moralbegrepp är boven i dramat. Enligt programförklaringen skall det nya partiet bland annat verka för att den lagliga åldern för sex skall sänkas till 12 år för att på sikt tas bort helt samt att det skall bli tillåtet att gå omkring naken utomhus. Det behöver knappast tilläggas att etableringen av det nya partiet upprört känslor på många håll i Europa.
Gänget kring Spel-Stina KORPÖGAT 11 Några av tjejerna i Spel-Stina. Under Pingsthelgen träffades sju tjejer på Bygdegården i Torsåker för att spela låtar efter Spel-Stina. Spel-Stina är ett arbetsnamn på en kvinna från Torsåkerstrakten, och dom här tjejerna spelar låtar efter hennes repertoar som hon hade någon gång på 1800-talet. Det är sju tjejer, Erika Lindgren, Hanna Lindholm, Carin Normansson, Åsa Andersson, Maria Jonsson, Stina och Karin Hellqvist som spelar fiol tillsammans, och dom är utspridda i Gästrikland och Dalarna. De träffas bara när det ska bli någon konsert eller som nu i Bygdegården för att spela in låtar, som så småningom ska bli en skiva. Dom får inget betalt för att spela in skivan utan det är något som de själva vill göra. Det som kostar är inspelningen. Han som sitter vid datorn och mixerbordet heter Tomas Sandberg och kommer från Hofors. Tjejerna brukar även spela på spelmansstämman som är på Gammelgården på somrarna. Musiken de spelar är mäktig. Det är musik med mycket känslor och det är svårt att tro att det bara är sju tjejer med sina fioler som kan få det att låta så. Helst ville man göra den här inspelningen på Gammelgården för att vara i rätt miljö till musiken och för att spelmansstämman brukar vara där. Det kostade dock för mycket, så det blev Bygdegården som då sponsrade med lokaler. Reportage: Bodil Landin och Emma Bäcklin Din lokala leverantör av villaolja & diesel Lars Lindroths Åkeri Tel. 070-37 000 26, 0290-401 15
12 KORPÖGAT Campingboende, javisst Många campingplatser ligger mycket vackert och naturskönt belägna. Detta gör att allt fler börjar överge sina villor och lägenheter för att istället bosätta sig i en husvagn, husbil eller i någon gammal utrangerad linjebuss på en campingplats. Den här utvecklingen tycker kommunerna inte om eftersom en kommun har skyldighet att tillhandahålla kommunal service till dem som bor i kommunen. Vissa kommuner har även gått ut med information om att det skulle vara förbjudet att bosätta sig stadigvarande på en campingplats. Nu har tidningen Husvagn & Camping reagerat på kommunernas hållning i frågan. I senaste numret av tidningen påpekas att det visst är lagligt att bo på en campingplats. Det är nämligen Skatteverkets regler som i sådana fall är avgörande för vad som skall räknas som sta- digvarande bostad. Enligt dessa regler inte bara får man, utan man skall vara folkbokförd på den adress där man har sin regelmässiga dygnsvila. Bor man stadigvarande på en campingplats som har en postadress är det således där man skall vara folkbokförd, enligt Åke Hammarsten som är jurist på Skatteverket och som uttalat sig i frågan för Husvagn & Camping. Så nu är det fritt fram för pensionärer, 55-plussare, ensamstående och barnfamiljer att dra iväg till någon idyllisk campingplats med sin husbil, husvagn eller vad man nu har för något. Det går även bra att bo i tält så länge det är sommar. Sedan är det bara att meddela Skatteverket sin nya adress och ringa upp den kommun i vilken campingplatsen är belägen och meddela vilken kommunal service man önskar få i form av barnomsorg, hemtjänst, skolskjuts, sophämtning, familjerådgivning, väghållning och snöröjning. Campande politiker bör ha i minnet att man bara kan bli vald i den kommun där man för tillfället är folkbokförd. Text: Staffan Berglind Foto: Maude Hydén Prutskola på nätet Dagens unga är inte prismedvetna. De måste stärkas i sin roll som konsumenter. Det tycker Konsumentverket som nu dragit igång en kampanj för att stärka det ekonomiska medvetandet hos ungdomen. Som ett led i detta har verket på sin officiella hemsida inrättat en prutskola för tonåringar. De flesta unga vet inte ens vad pruta är för något, anser Konsumentverket. I prutskolan får man lära sig att många affärer faktiskt har en liten prutmån inlagd i priset på sina varor, en prutmån som man skall försöka lära sig dra nytta av. Ett bra sätt är att göra handlaren på gott humör innan förhandlingar om den tilltänkta varan påbörjas. Till exempel genom att säga Å, ni spelar Kent idag också, ni har alltid så bra musik i den här affären. Man skall inte heller vara för sugen på att handla. Ord som Nej, jag har inte bestämt mig än, jag skall nog gå och kolla lite på andra ställen kan genast öppna dörren till prutmånen. Att uttala sig negativt om den vara man skall köpa kan också ge utdelning. Var det inte det här hårfärgningsmedlet som kunde framkalla allergier kan få handlaren att dra av en femma på priset och avsluta affärstransaktionen så snabbt som möjligt om det råkar stå andra kunder i närheten som hörde vad som sades. Ämnar man köpa wienerbröd hos bagaren bör man komma fem minuter innan bagaren stänger sin butik för dagen. Då kanske du inte behöver betala alls, säger Konsumentverket till gymnasister och andra tonåringar som inte vet varifrån man skall få pengar till kvällsmaten. Almanackan skall givetvis köpas några veckor in på det nya året. Då kan man göra handlaren uppmärksam på att den redan är gammal och begära att priset skall bli därefter. Text: Staffan Berglind
Hantverk och hembakt Marianne Hellberg Ohlson, en Torsåkersbo med keramikintresse tog chansen att börja sälja egenproducerad keramik i kombination med att bedriva caféverksamhet. KORPÖGAT 13 Marianne har haft sina keramikalster till salu på Bergbacken, men då hon upptäckte att efterfrågan ökade funderade hon på att börja saluföra dem själv istället. Lokalen mitt i Torsåker som tidigare fungerat som bank, taxistation, turistbyrå och café stod tom, till Mariannes glädje. Maken Björn berättar att de började med två tomma rum. Cafédisken har han byggt själv av en gammal spegeldörr som målats vit. Det mesta i caféet är egen produktion. Tallrikarna som bakverken serveras på är modernt designade av dottern Lisa. Marianne berättar att Lisa målade dessa när hon gick i skola i Kosta i det berömda glasriket. Kaffebrödet är hembakat. Det finns även en del färdiga produkter, men dessa har vi inte börjat sälja än, säger Marianne. Marianne Hellberg serverar Sten och Birgitta Stenberg som passar på att ta sig en fika. Tanken med caféverksamheten är att ha den som bisyssla och keramikproduktionen som huvudsyssla, även om caféverksamheten kanske blir den mer framträdande under sommaren. Marianne hoppas kunna fortsätta under vintern och att det blir ett långsiktigt projekt. Under vinterhalvåret vill hon ha temakvällar som till exempel stick-café där man kan träffas och sticka eller virka och samtidigt fika. Det är keramiken som ligger Marianne varmast om hjärtat, och hon har både drejskiva och ugn hemma. Det är under senare år som hon börjat producera mer, även om intresset funnits där ända sedan skoltiden. Marianne avslutar med att berätta att det kom folk från Uppsala för att köpa hennes konst, men till deras förtret upptäckte de att caféet var stängt. De kom dock tillbaka några dagar senare och kunde den gången åka hem nöjda och glada. Reportage: Leila Nilsen Nu finns LB-Fritid i samma lokaler som macken Öppettider: Mån. - Fre. 08.00-20.00 Lör. - Sön. 09.00-20.00 Tel. 0290-402 15 Färg & Interiör Skolgatan 13 - Färg - Tapeter - Måleri - Kakel & Klinkers - Trä & Laminatgolv - Mattor - Massagekar - Totallösningar på entreprenad - Inredning/presenter från Cult Design, Mique, Nordal mfl Tel 0290-235 15, 076 241 03 18 LACKFÖRSEGLING - TEXTILTVÄTT HANDTVÄTT - SERVICE FRAMVAGNS / FYRHJULSTINSTÄLLNING DÄCK OCH FÄLG MONTERING / BALANSERING Vi utför plåt, ventilationsarbeten och teknisk isolering (brand, värme, kyla) med plåtbeklädnad Hör av dig! Tommy Tiensuu Tel/fax 0290-40205 070-5929792 Vi utför alla slags VVS-arbeten. Vi samordnar med snickare, plattsättare, elektriker och målare. Ring Hofors VVS dygnet runt Vi lämnar gratis offerter.
14 KORPÖGAT Björntjänster för forskningen Redan som barn började han intressera sig för naturen. Till slut blev han ett med den. Idag läser han naturen som en öppen bok och levererar uppgifter om våra rovdjur och deras beteende till Rovdjursforum som är basen för den forskning som bedrivs om rovdjur i Sverige. Alfahanne och alfatik med valp i Amungerreviret nersövda för märkning Det är en vacker sommarkväll då vi knackar på hos Sven Göthe i Hästbo för att få ställa några frågor om varg och björn. Finns det några i Torsåker? Jodå. Varg har vi inte sett sedan förra året. Men björnar har observerats flera gånger under våren i kommunen, svarar Sven. Sven Göthe är rovdjursspårare och kan även kalla sig kvalitetssäkrare. Därmed menas att den som tar emot hans rapporter kan lita på att de är riktiga till hundra procent. För att få status som kvalitetssäkrare krävs både utbildning och erfarenhet. Vill man bli kvalitetssäkrare avlägger man en tenta på sina kunskaper inför Naturvårdsverket. Det räcker inte med att klassa ett vargspår som ett vargspår. Man måste även veta vilken av vargens fyra tassar som avsatts som spår där vargen gått fram. Klarar man tentan kan man sedan bli tillsatt som rovdjursspårare och kvalitetssäkrare av Länsstyrelsen. I arbetet som rovdjursspårare skall man avrapportera observationer om rovdjur, hur de rör sig och hur de beter sig. Djurens liv kartläggs in i minsta detalj. Genom rovdjurens avföring kan man via DNAprov fastställa vilka djur som är släkt med varandra och därmed kartlägga även det sociala livet hos våra rovdjur. Därmed ser man även graden av inavel. Att göra en rovdjursinventering inom ett område är som att göra en polisutredning på en mordplats. Alla spår, alla tecken på förflyttning och tecken på hur djuret har betett sig skall noteras, sammanställas och avrapporteras till Länsstyrelsen som vidarebefordrar uppgifterna till Rovdjursforum. Sven utför även liknande inventeringar för andra djur än rovdjur och gör uppdrag även åt Länsstyrelsen i Dalarna. Foto: Sture Nordlund Sven Göthe Ersättningen för hans arbete utgår i form av timpenning och resekostnader. Under ett års tid har han följt en varg som rör sig i skogarna mellan Hofors och Falun. Björnarna kan han vissa tider följa hemifrån. Han har haft dem på tomten. Björnfrossa Många människor är rädda för björnen. Skall man vara det? Man skall ha respekt för alla rovdjur. Det innebär dock inte att man behöver vara rädd för dem, säger Sven och börjar berätta om björnen och dess liv. Björnens liv uppfylls av att skaffa sig så mycket föda att den kan överleva vintern i idet. Den är alltid på väg någonstans. En björnhanne rör sig i en ruta på tre gånger tre mil. En hona med små ungar rör sig i en ruta på en gånger en mil. Det finns idag 5-10 björnar som rör sig i ett geografiskt område där de ibland passerar Torsåker, berättar Sven. Just nu är det parningstid vilket gör att björnarna rör sig över större områden än normalt. Rekordet i Sverige är en björn som gick 27 mil på tio dygn. I våra trakter utgörs björnens föda av myror, bär samt en och annan älgkalv. En vuxen hona kan väga 60 150 kg, en vuxen hanne det dubbla. Under hösten kan en björn vräka i sig
KORPÖGAT 15 50 60 kg bär på en dag. Björnen har mycket ljud för sig och hörs oftast innan den syns. Ljuden utgörs av brummanden, grymtningar och gälla visslingar. Kommer man i närheten av en björn och hör ett våldsamt rytande bör man förflytta sig till ett annat ställe. Då berättar björnen att den är irriterad, vilket den kan bli om den störs när den äter. Det är mycket sällan en björn går till attack mot en människa. Om det sker är det till följd av att något gått snett i kommunikationen mellan människa och björn. Däremot kan björnen göra skenanfall mot människor vilket kan se otäckt ut även om det bara handlar om en markering att björnen tycker att någon kommit den för nära, berättar Sven. Hur gör man då om man oväntat träffar på en björn under sin skogspromenad? Det sämsta man kan göra är att springa därifrån. Det kan i olyckliga fall utlösa en jaktinstinkt hos björnen. Det bästa är att ta det så lugnt som möjligt, inte göra för stora rörelser och sakta men säkert lämna platsen. Då händer ingenting annat än att man missar ett gyllene tillfälle att betrakta en björn, säger Sven. Det har påståtts att man skall skramla med nycklar eftersom björnen är rädd för metalliska ljud. Björnriven stubbe Björnspår Nej, det tror jag inte alls på, säger Sven och tillägger att björnhonorna lever i så kallade matriarkat vilket betyder att honor med döttrar lever inom samma område. Björnen blir könsmogen vid tre års ålder. Honan föder sina ungar i idet och ungarna är inte större än en råtta då de föds. Dessvärre kan unga björnhonor inte få sina ungar att leva någon längre tid. Barndödligheten är så gott som hundraprocentig fram till att honan blir cirka sex år. Först då kan hon få sina ungar att överleva. Hur är relationerna mellan björn och hund? Går man med en okopplad hund och stöter på en björn kan hunden få för sig att springa efter björnen. Då björnen tröttnat på att bli jagad vänder den tvärt och börjar jaga hunden istället. Hunden springer då tillbaka dit den kom ifrån och kan då komma farandes mot husse eller matte med björnen i hasorna. Man kan ju förstå om husse eller matte blir förskräckt även om det inte är någon större fara, säger Sven. Många av de observationer som Sven avrapporterar till Länsstyrelsen bygger på information från allmänheten. Därför vill han också ha kontakt med dem som anser sig ha något att rapportera om våra rovdjur eller om något särskilt rörande något annat djur i naturen. Han tar gärna emot information på sin mobil 070-660 33 90 och särskilt intresserad är han av observationer kring kronhjort, vildsvin och utter. Dessa djur finns i Torsåker men observationerna är få. Vi vill gärna veta mer om dem, säger Sven och skickar genom Korpögat följande lilla hälsning till Torsåkersborna: Kör ni på och skadar ett vildsvin eller en björn i sommar, kliv för Guds skull inte ur bilen utan kör fram ett par hundra meter och ring 112. Björnspillning Reportage: Staffan Berglind & Leif Skogsberg Foto: Staffan Berglind & Sven Göthe
16 KORPÖGAT Seglats på mörklagt vatten Den 14 april 1912 förliste det brittiska passagerarfartyget Titanic med c.a 1.500 dödsoffer som följd. Hela världen stannade inför den största civila fartygskatastrof som någonsin inträffat i världen, efter vad som sades. Vad världen inte visste och vad större delen av världen inte heller vet idag, är att det påståendet inte var sant. 47 år tidigare hade det inträffat en ännu värre fartygskatastrof i USA, en händelse som amerikanska myndigheter effektivt tystade ner och som för de flesta amerikaner är okänd ännu idag. Det gäller flodångaren Sultana som exploderade på Missisippifloden, en händelse som enligt vissa källor krävde c:a 1.900 dödsoffer. De flesta omkomna var hemvändande soldater från det amerikanska inbördeskriget. Det finns även sådana som menar att den enorma exploateringen av Titanic underblåstes av USA i syfte att definitivt utsläcka minnet av Sultana. Hur det förhåller sig med den saken vet endast gudarna. Sultana 1843-1865 En legend Flodångaren Sultana byggdes i Cincinatti 1843 för trafik på nedre Missisippi. Hon blev ett omtyckt inslag på den legendomspunna floden och den 21april 1865 lämnade hon New Orleans på sin ordinarie rutt till Cincinatti. Befälhavare ombord var kapten J S Mason från St.Louis. Enligt certifikatet fick fartyget medföra 376 personer inkluderande fartygets besättning. Sent på kvällen den 24 april anlände fartyget till Vicksbury. Efter förtöjning rapporterade en av fartygets maskinister till kapten Mason att ångpannan läckte vatten och att omedelbar reparation var nödvändig. Ett reparationsgäng anlände och reparerade skadan enligt uttryckliga order om att reparationen på inga villkor fick försena fartygets avgång från Vicksbury. Under tiden reparationen pågick togs flera passagerare ombord tillsammans med gods. Då lastningen var klar fanns mellan 2.100 och 2.300 personer ombord på det fartyg som enligt bestämmelserna fick medföra 376 personer. Bristfällig reparation Enligt uttryckliga order från krigsmakten skulle soldaterna snarast möjligt återbördas hem. Det var bråttom och kapten Mason hade förstått att här var inte läge för vare sig protester eller förseningar. Reparationen utfördes, men redan vid avgången kunde maskinpersonalen konstatera att den utförts mycket bristfälligt. På kvällen den 26 april anlöpte fartyget Memphis där ännu ett reparationsgäng kom ombord för att försöka åtgärda problemen med ångpannan. Strax efter midnatt gick fartyget över floden för att ta in kol för den fortsatta resan. Reparationsgänget gick iland trots att skadan inte var helt reparerad och fartyget avgick mot nästa stopp som var Cairo. Vid tvåtiden på natten stannade plötsligt fartygets maskin. Ånga började strömma ut i maskinrummet och några sekunder senare exploderade hela ångpannan i en fruktansvärd kaskad av vatten, kol, ånga och kringflygande delar. Explosionen kunde höras på 20 kilometers håll och då rökslöjorna skingrats återstod endast fragment av den stolta flodångaren. Räddningsfarkoster av olika slag strömmade genast till och c:a 600 ombordvarande kunde slutligen räddas. Många var svårt skadade och av dem som räddats avled c:a 200 på sjukhus. Hur många personer som egentligen fanns ombord är okänt. Dödssiffrorna pendlar mellan 1.700 och 1.900 beroende vilka källor man vänder sig till. Kapten Mason var vida känd som en skicklig, erfaren och ansvarsfull flodbåtskapten. Här stod han dock maktlös sedan han fick tryck på sig att göra denna vansinnesfärd för nationens bästa. Situationen var mycket besvärande för
KORPÖGAT 17 både presidenten och för militärmakten. Från statsmakternas sida gjordes allt för att händelsen skulle ses som en militär olycka, trots att så inte alls var fallet. Fartyget gick i civil trafik efter ordinarie tidtabell och medförde civila passagerare och civil last. Även de soldater som reste ombord reste som civila passagerare. Trots detta lyckades krigsmakten driva igenom militär sekretess. Locket lades på, ingen straffades och händelsen omnämndes med endast några få rader i tidningarna. Den 14 april 1912 rände Titanic på sitt världsberyktade isberg med betydligt större tidningsrubriker som följd. De minnen som eventuellt fanns kvar av Sultana slocknade för gott och kanske var det inte alla i USA som sörjde över det. Text: Staffan Berglind Foto: Internet Hönshuset i Torsåker har blivit tillsagda att nuvarande färgsättningen inte var acceptabel utan man måste måla huset i färger som harmonierar med dom övriga husen i byn. I år blir det extra hektiskt eftersom husets utsida ska målas i traditionsenliga färger, så att det liknar övriga fasader. Kommunens arkitekt har beordrat Hönshusets ägare att måla om huset. Det fick inte vara målat med flera färger, utan måste stämma överens med de övriga fasaderna i Torsåker. Vi hade gärna haft den gamla färgsättningen kvar, men det är ingenting vi bråkar om längre. Vi har gått vidare, säger Maj-Lis Alm. Skulpturutställning I en stor trädgård tillhörande ett galleri borde det finnas skulpturer. Men när ska vi ha tid att fixa det, frågade sig de två konstnärerna Maj-Lis Alm och Cina Autio. Man kanske skulle ta och bjuda in några gästutställare! Det var så idén om en skulpturutställning föddes på Hönshusets Galleri och Café. Utställningen kommer att pågå från 1 juli till 13 augusti. Kvinnokraft på Hönshuset Det är en välbesökt konsthändelse här i byn som fått recensioner varje år i Arbetarbladet och Gefle Dagblad. Utställare i år, förutom dom själva, är bland annat bluegrassartisten och skulptören Jonas Kjellgren, skulptörerna Ramon Stojkov och Kia Kullander. För femte året i rad har konstnärerna Cina Autio och Maj-Lis Alm börjat ta itu med förberedelserna inför årets vernissage. Förutom att skulpturerna ska färdigställas, ska det rensas ogräs i trädgården och kaffebröd bakas. Reportage: Åsa Eriksson
18 KORPÖGAT Staffans krönika Ryssen kommer... Långt in på 1900-talet lär det ha förekommit i Torsåker att föräldrar skrämde sina barn för ryssen. Förmodligen skedde det i fostrande syfte och innerst inne förstod nog barnen att det inte fanns några ryssar att vara rädd för. På 1700-talet var dock situationen en annan. Då Karl XII stupade vid Fredrikstens fästning i Norge 1718 lämnade han en del ouppklarade affärer med Ryssland efter sig. Sveriges misslyckade fälttåg i österled och det ödesdigra slaget vid Poltava hade resulterat i att en stor del av det svenska stormaktsväldet hamnat i ryssarnas händer. Därutöver krävde ryssarna ett enormt krigsskadestånd av Sverige, ett skadestånd som svenskarna till en början vägrade att betala. Huvudstrategin från Sverige var att ju längre tiden gick utan betalning, desto lättare skulle ryssarna ha för att glömma bort hela historien. Så tänkte svenskarna, men dessvärre inte ryssarna. Ryssen anfaller Plötsligt började det dyka upp ryska soldater längs den svenska ostkusten som genom terroraktioner mot civilbefolkningen försökte sätta skräcken i svenskarna och tvinga dem till att betala för allt e- lände man ställt till med i Ryssland. Även Gästrikland fick påhälsning av de ryska huliganerna. Gävle stad hade ryssarna respekt för. Gävle var en befäst stad med eget militärt beskydd, främst genom Fredriksskans som uppförts 1717 för att försvara Gävle i de frostiga relationerna med Ryssland. Ändå siktade ryssarna in sig på just Gävle vid sina aktioner mot gästrikarna eftersom Gävle var inkörsporten till en av de mer förmögna delarna av landet där det fanns något värt att stjäla. Byar brändes Den 30 juli 1719 kom ryssarna till Harnäs och brände ner hela byn. Furuvik och Grindstuga gick samma öde till mötes. Vid Kullsand förvandlades några fäbodar till aska. Den 17 maj 1721 låg 33 fartyg från ryska flottan utanför Gävle. Då man såg att Fredriksskans var bemannad vågade man sig inte på en landstigning just där. Istället stävade man lite mer norrut och gick iland utanför Hille kyrka. Påföljande dag som var Kristi Himmelsfärdsdag brände man ner 58 gårdar i Hamrånge sedan lokalbefolkningen flytt och övergivit sina hem i rädslan för ryssen. Gott om vapen Så långt som till Torsåker kom dock aldrig några ryssar och det var nog tur för dem själva. I Torsåker fanns vid den tiden gott om vilddjur och därmed också gott om vapen. Här fanns även en god vilja att i förekommande fall försvara bygden och dess rikedomar. Det fanns även andra som var bra på att försvara sig mot ryssarna. Gotländskt sisu... På Fårö finns en udde som heter Ryssnäs. Det har sin speciella förklaring, om man nu får tro vad som berättas bland Fåröborna om hur det gick till då ryssen kom till Fårö. Fåröborna har alltid varit mycket fredliga till sinnet och hade därför inga vapen att försvara sig med då ryssarna plötsligt klev iland vid udden för att bränna och röva. Då öfogden nåddes av budet om att ryssen kommit förklarade han att konflikten måste lösas med fredliga metoder. Han uppmanade därför öns kvinnor att gå ner till platsen där ryssarna landstigit och visa baken mot de ovälkomna gästerna. Så skedde också. Sedan ryssarna under en stund stått och betraktat detta märkliga skådespel vände de sig plötsligt om, gick ner till sina båtar och försvann ut över havet för att aldrig mer återkomma. Och ännu idag läser man en bön i de ryska kyrkorna som lyder: Gode Gud, bevare oss för de storansiktade Fåröborna. Text: Staffan Berglind Illustratör: Åsa Eriksson
NaturrutaN: Ser och hör allt KORPÖGAT 19 Korpen är vår största kråkfågel. Många gånger förväxlas den med råkan, men korpen är betydligt större. Korpen har under sekler varit mytomspunnen, och är så än idag. Att gå en skogspromenad i kvällsskymning och få sällskap av en lågflygande korp som genom sin tyngd ger ett speciellt vingesus, kan kännas lite spöklikt. Lägger man så till dess karaktäristiska läten, bland annat ett djupt korrp eller ett klangfullt kluckande klonk, är det inte utan att det kan kännas kalla kårar på ryggen. Korpen finns på hela norra halvklotet. Korpen minskade i antal i början av seklet, men sedan 60- talet har den ökat markant. Idag är korpen allmän i större delen av landet. Det svenska beståndet uppskattades i början av 1990-talet till ca 15000 par. Korpen häckar i bergsbranter, kustklippor och i träd. Trädhäckningen har blivit allt vanligare. Boet är en stor riskonstruktion som ofta övertas av olika rovfågelarter. Korpen livnär sig i likhet med andra kråkfåglar helst av animalisk föda. De är även asätare och ofta finner man korpar på åtlar som lagts ut som mat för örnar eller för rävjakt. Kadaver och slaktavfall från älg och ren är också en viktig föda i norra delarna av landet. Vanligtvis är korpen en stannfågel, men kan också förflytta sig avsevärda sträckor under vintern. Skyddsjakt på korp är tillåtet när dom orsakar stor skada eller uppträder vid flygplatser. Korpen får också jagas för att skydda ungar av tamdjur inom område för uppfödning av tamdjur och i renskötselområdets kalvningstid. Många människor uppskattar korpen för sin storlek, Succen fortsätter midsommarafton Disco akrobatiska flykt och dess varierande läten. Sist men absolut inte minst, uppskattas korpen för sin skarpsynthet och listighet. Just dessa medfödda talanger tog redaktionen fasta på och därmed fick Torsåkers sockentidning namnet Korpögat. Text: Margareta Skogsberg Illustratör: Åsa Eriksson Kommande 30 Juni Ficktones Leg kontroll 18 år
20 KORPÖGAT Nationaldagen firades på Bygdegården i Torsåker Så var det dags för ännu en nationaldag, som firades på Bygdegården i Torsåker. Man bjöds på kaffe med dopp och barnen fick festis. Det fanns även en riktig varmkorvsvagn där det gick att köpa en gammal hederlig kokt med bröd. Barnen kunde ta sig en ridtur på Bodils och Tims små hästar med för dagen flätade svansar och blågula band. Det bjöds musik och sång och Staffan Berglind höll tal. Korpögat med flera av Bygdegårdens hyresgäster hade öppet hus. Flamma stolt mot dunkla skyar... finns även ungdomsgård, friskola, samlingssal för 225 respektive 45 personer, fullt utrustat kök samt större och mindre utrymmen som hyrs av olika föreningar. Här finns även Korpögats redaktion. Vad är du för en liten figur utan horn? Egentligen var det inte nationaldagsfirandet som var huvudpunkten för dagen. Bygdegårdsföreningen hade även öppet hus för att visa upp vad Bygdegården har att erbjuda. Bygdegården drar en massa folk till Torsåker och vi har haft besökare här ifrån hela världen. Dessvärre har vi svårt för att nå ut med budskapet om att den finns. Även många Torsåkersbor har vaga begrepp om vad Bygdegården är och vad den kan erbjuda, säger Bygdegårdsföreningens ordförande Tim Sandberg. På Bygdegården finns idag vandrarhem med 52 sängplatser. Här Intressant historia Själva byggnaden har en intressant historia. Den uppfördes ursprungligen som Torsåkers fattiggård. Därefter konverterades den till äldreboende, eller ålderdomshem som det hette på den tiden. Till en början hade man svårt att hitta några äldre som ville flytta dit eftersom byggnaden i Torsåkersbornas medvetande var inpräntad som fattighuset. Då det nya äldreboendet Spelmannen uppfördes blev byggnaden i princip övertalig men hittade så småningom sin nya form som Bygdegård. Text: Maude Hydén Foto: Korpulenten